SKRIFTER FRÅN JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALA
Redaktör: Bertil Wiman
Rekonstruktionsuppgörelsen
Om maktutövning och intresseförhållanden vid rekonstruktion av aktiebolag
Abstract
The restructuring agreement. The exercise of power and interest relationships in the restructuring of limited companies.
This doctoral thesis deals with the restructuring agreement, more specifically with the overall agreement that can be concluded within the framework of a restructuring plan, in particular with regard to the exercise of power and interest relationships in the restructuring of limited companies.
In order to help a debtor in financial difficulties to reach an agreement with creditors and shareholders, the rules of a company restructuring procedure allow for the modification of individual claims against the will of the affected parties through a restructuring plan. In doing so, the rules involve significant departures from fundamental principles of contractual compliance, freedom of contract, and ownership rights. However, the procedure is based on the active participation of the debtor, the administrator, and the affected parties. Since the interests and desires of the parties are often in conflict, some of them must be given priority over others. This conflict becomes particularly complex because the parties who end up in a kind of coercive community can be quite diverse.
The power that some parties are given over others, and the interests that can be accommodated in a plan, will of course depend on the design of the rules. The distribution of power must reflect a balance between the interest of a system sufficiently efficient for successful confirmation of restructuring plans and the interest of due (or reasonable) consideration of the rights of individual parties.
The thesis examines and analyzes how the applicable rules of the restructuring agreement are designed in different systems. This is done to find out how the power between the parties involved is distributed in the systems and what interests they favour and disfavour. Furthermore, several basic questions for the field of law are dealt with, such as the primary purpose of different regulations, the underlying principles that enable coercion to be exercised against individuals, and what causes different parties to have different interests.
In addition to Swedish law, the thesis covers US law, German insolvency law, the recommendations of the Nordic-Baltic network, the EU Directive (2019/1023) and Finnish law.
© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2023
Upplaga 1:1
ISSN 0282-2040
ISBN 978-91-7737-245-5
Produktion: eddy.se ab, Visby 2023
Omslag: John Persson
Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala
Telefon: 018-65 03 30
Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
Printed by Dimograf, Poland 2023
Förord
Mamma. Med ett leende sa du ofta ”Det där klarar ju du!” och du fick nog rätt, för nu är jag äntligen klar. Jag har dock tvivlat på det här projektet både en och två gånger. Att skriva en doktorsavhandling var betydligt svårare än vad jag föreställde mig när jag, utan gråa hår på huvudet, satt på en pall och diskuterade avhandlingsämne med Mikael Möller i ett stort hörnrum en trappa upp i Oxenstiernska huset.
Mikael Möller har varit min huvudhandledare under hela resans gång. Han har under den tiden visat prov på stort engagemang, tålamod och oupphörlig hjälpsamhet. Det är ingenting att hymla med att jag vid flera tillfällen gått på villospår och hamnat vilse, men Mikael har alltid återfört mig och visat vägen framåt. Jag har även uppskattat alla långa och inspirerande samtal där jag löpande fått ta del av hans närmast outtömliga kunskaper inom insolvensrätt. Tusen tack Micke!
Peter Strömgren har som biträdande handledare också bidragit fenomenalt sedan han åtog sig det uppdraget under den senare delen av avhandlingsfärden. Utöver all annan hjälp har hans orubbliga optimism för projektet varit ett värdefullt stöd för mig. Stort tack Peter!
Under den tid då ämnet för avhandlingen delvis var inriktad på bolagsrättsliga frågor var Daniel Stattin biträdande handledare. Stort tack också till dig Daniel!
Ett varmt tack vill jag även rikta till Mikael Mellqvist och Jonatan Schytzer som var särskilda granskare vid mitt slutseminarium, där de lämnade goda synpunkter inför slutförandet av avhandlingen.
Det är fler personer än de nämnda som på olika sätt har varit mig behjälpliga, inte minst med uppmuntran och påhejande rop, som jag är tack skyldiga. Bland lärar- och doktorandkollegorna vill jag särskilt tacka Stefan Zetterström, Marek Keller, Laila Zackariasson, Torbjörn Ingvarsson, Rebecca Söderström, Sanna och Oskar Mossberg, Sabina Hellborg, Karolina Stenlund, Mikael Hansson och Margareta Brattström.
Givetvis vill jag också rikta ett hjärtligt tack till min familj och mina vänner som stått ut med mig under avhandlingsåren. Vi har mycket att ta igen!
Jag är även tacksam för att ha fått delta i högre seminarier i civilrätt och vara medlem i det Nordisk-baltiska insolvensrättsnätverket.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har finansierat projektet och Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning har lämnat tryckbidrag. Tack för det.
Jag vill dock inte bara tacka, utan även passa på att be om förlåtelse. Maria Cicilaki, Estelle Lerceteau-Köhler och Monika Karlsson har många gånger fått jaga mig för att få in individuell studieplan, blankett om forskningsaktivitet och dylikt. Förlåt för det.
I köket på Kocksgatan i mars 2023
Markus Ehrenpil
Innehåll
Förord 5
Förkortningar och vissa begrepp 17
1 Inledning 19
1.1 Ämnet, dess relevans och problemframställning 19
1.2 Syfte och metod 22
1.3 Valet av rekonstruktionssystem 24
1.4 Avhandlingsprojektets förlopp 25
1.5 Forskningsläge och rättskällor 28
1.5.1 Svensk rätt 28
1.5.2 Övriga rekonstruktionssystem 30
1.6 Terminologi 31
1.6.1 Svenska insolvensrättsliga begrepp 31
1.6.2 Vissa nyckelbegrepp 32
1.7 Disposition och avhandlingens kapitel 35
1.7.1 Två avdelningar och en brygga 35
1.7.2 Första avdelningen 35
1.7.3 En brygga 36
1.7.4 Andra avdelningen 36
1.7.5 Avslutningskapitel 38
1.8 Avgränsningar 38
FÖRSTA AVDELNINGEN
2 Syftet med rekonstruktionsuppgörelsen 43
2.1 Ett självklart syfte? 43
2.2 Syften som anges i de undersökta systemen 45
2.3 Tre primära syften 52
2.4 Analys av de primära syftena 53
2.4.1 Uppläggningen av analysen 53
2.4.2 Återställande av livskraft som primärt syfte 54
2.4.3 Återställande av gäldenärens eller verksamhetens livskraft som primärt syfte? 58
2.4.4 Kollektivt tillgodoseende av borgenärerna som primärt syfte 60
2.5 Ett exempel på oförenlighet mellan de primära syftena 62
2.6 Intressen som tillgodoses av olika primära syften 64
2.6.1 Uppläggningen av analysen 64
2.6.2 Intressen kopplade till återställande av verksamhetens livskraft 64
2.6.3 Intressen kopplade till återställande av gäldenärens livskraft 66
2.6.4 Intressen kopplade till att kollektivt tillgodose borgenärerna 69
2.7 Kan flera primära syften kombineras? 71
2.8 Vilka primära syften och intressen tillvaratas i de olika systemen? 71
2.9 Skydd och begränsningar på grund av primära syften 76
2.10 Är det ändå inte gäldenären som räddas? 79
3 Maktförändringar genom offentliga skulduppgörelser i svensk rätt 82
3.1 En resa från laglöshet, med uppehåll i 1911 års förslag om ackord utan konkurs, till nutida maktdiskussioner 82
3.2 Framväxten av företag och frivilliga skulduppgörelser 84
3.3 1911 års förslag om ackord utan konkurs 85
3.4 Gynnande och maktskapande genom 1911 års förslag 88
3.4.1 Det egendomliga initiativet och tre huvudpunkter 88
3.4.2 Tillsättandet av en god man 89
3.4.3 Ackordets tvångsverkan 91
3.4.4 Lika villkor för likaberättigade borgenärer 93
3.4.5 Var borgenärsinitiativet särskilt egendomligt? 97
3.5 Aktieägarnas ställning i offentliga skulduppgörelser 98
3.5.1 Frånvaron av aktieägarna i 1911 års förslag 98
3.5.2 Närmare om aktieägarnas ställning i insolvensrätten 100
3.5.3 Den omvända förmånsrättsordningen och aktieägarnas maktposition 102
3.6 Ändrade maktförhållanden genom bestämmelser om planförhandling 104
4 Om parternas splittrade intressen 106
4.1 Ett myller av intressen 106
4.1.1 En anledning till gruppindelningar och tvångsuppgörelser 106
4.1.2 Andra intressen än i konkurs 106
4.1.3 Allmänt om intressekonflikter som döljs i partsbegreppen 108
4.1.4 Kapitlets fortsatta uppläggning 110
4.2 Borgenärerna 110
4.2.1 Om borgenärerna och deras splittrade intressen 110
4.2.2 Tre huvudsakliga intressen i rekonstruktionsuppgörelsen 112
4.2.3 Ett exempel på olika intressen i en uppgörelse 117
4.2.4 Om rättsförhållandet mellan borgenärerna 119
4.2.5 En bättre uppgörelse för vissa än för andra borgenärer 120
4.3 Gäldenären 121
4.3.1 Om gäldenären och dennes relation till borgenärerna 121
4.3.2 Gäldenärens intressen i en rekonstruktionsuppgörelse 123
4.4 Aktieägarna 125
4.4.1 Om aktieägarna och deras rättsliga relationer 125
4.4.2 Ägarnas intressen i en rekonstruktionsuppgörelse 127
4.5 Konvertibelinnehavare och parter med andra hybridinstrument 129
4.6 Andra intressenter 132
4.7 Om partsorienterade perspektiv 134
4.7.1 Användningen 134
4.7.2 Kritiken 136
4.8 Något om användningen av parternas intressen som argument 138
5 Den insolvensrättsliga gråzonen 142
5.1 Rekonstruktionsuppgörelser i zonen av insolvens 142
5.2 Makten från insolvensrättsliga principer i ett frivilligt system 144
5.3 Friheten, den ekonomiska inledandegrunden, rätten att avsluta förfarandet och synen på rekonstruktionsinstitutet 150
5.4 Begränsningen av gäldenärens rätt att få förfarandet avslutat efter att planförhandling beslutats 154
5.5 Ett förhandlings- eller insolvensförfarande? 156
5.6 Undantaget från rätten att få betalt för fordringar i zonen av insolvens 162
5.7 Om aktiekapitalet och ägarnas ställning i zonen av insolvens 169
5.7.1 Om aktiekapitalets bristande funktion vid företagsrekonstruktion 169
5.7.2 Ägarnas incitament att genomföra kapitalstärkande åtgärder 172
5.7.3 Om aktieägarnas ställning och riskvilja 174
EN BRYGGA
6 Tillträde till rekonstruktionsförfarandet 179
6.1 Regleringar i olika system 179
6.1.1 Amerikansk rätt 179
6.1.2 Tysk insolvensrätt 183
6.1.3 Nordisk-baltiska nätverket 185
6.1.4 EU-direktivet 187
6.1.5 Svensk rätt 190
6.2 Ansökan 192
6.3 Inledandegrunderna 197
6.3.1 Den ekonomisk inledandetröskeln 197
6.3.2 Livskraftstestet 202
6.3.3 Behövs formella inledandegrunder? 205
ANDRA AVDELNINGEN
7 Makten att lägga fram en rekonstruktionsplan 211
7.1 Regleringar i olika system 211
7.1.1 Amerikansk rätt 211
7.1.2 Tysk insolvensrätt 213
7.1.3 Nordisk-baltiska nätverket 214
7.1.4 EU-direktivet 214
7.1.5 Svensk rätt 215
7.2 Rätten att lägga fram en rekonstruktionsplan 219
7.2.1 Inledning 219
7.2.2 Gäldenären 220
7.2.3 Rekonstruktören 223
7.2.4 Borgenärer, aktieägare eller andra intressenter 225
7.2.5 Konkurrerande planer 228
7.3 Gäldenärens samtycke 229
7.4 Något om rätten att avbryta förhandlingen 232
8 Rekonstruktionsplanens innehåll, struktur och begränsningar 234
8.1 Regleringar i olika system 234
8.1.1 Amerikansk rätt 234
8.1.2 Tysk insolvensrätt 235
8.1.3 Nordisk-baltiska nätverket 235
8.1.4 EU-direktivet 236
8.1.5 Svensk rätt 237
8.1.6 Finsk rätt 239
8.2 Systematisering av reglerna om rekonstruktionsplanens innehåll 240
8.3 Sakuppgifter 241
8.4 Verksamhetsinriktade åtgärder 244
8.5 Ändringar av rättsförhållanden 247
8.6 Ytterligare om ändringar av rättsförhållanden och dess begränsningar 250
9 Gruppindelningen 255
9.1 Regleringar i olika system 255
9.1.1 Amerikansk rätt 255
9.1.2 Tysk insolvensrätt 259
9.1.3 Nordisk-baltiska nätverket 260
9.1.4 EU-direktivet 263
9.1.5 Svensk rätt 266
9.1.6 Finsk rätt 269
9.2 Tanken med gruppsystem 272
9.3 Om huvudgrupper 274
9.4 Om separata grupper 277
9.5 Måste parter med likartade anspråk ingå i samma grupp? 282
9.6 Bör offentligrättsliga fordringar alltid placeras i egen huvudgrupp? 283
9.7 Bör nya finansiärer ingå i gruppsystemet? 285
10 Antagande av rekonstruktionsplanen 288
10.1 Regleringar i olika system 288
10.1.1 Amerikansk rätt 288
10.1.2 Tysk insolvensrätt 289
10.1.3 Nordisk-baltiska nätverket 289
10.1.4 EU-direktivet 290
10.1.5 Svensk rätt 291
10.1.6 Finsk rätt 292
10.2 Likheter och olikheter mellan de undersökta systemen 292
10.3 Rösträtt som maktmedel 295
10.4 Maktförhållandet inom grupperna 298
10.4.1 Mellan de berörda parterna 298
10.4.2 Nivån för erforderlig majoritet 304
10.4.3 Betydelsen av deltagande för att uppfylla majoritetskravet 305
10.4.4 Om möjligheten att stärka sin röstposition 307
10.4.5 Aktier behöver inte värderas inför en omröstning 308
10.5 Maktförhållandet mellan grupperna 309
10.5.1 Röstning inom varje grupp eller tillsammans med andra grupper 309
10.5.2 Regler om röstningspresumtion 312
11 Fastställelse av rekonstruktionsplanen 315
11.1 Regleringar i olika system 315
11.1.1 Amerikansk rätt 315
11.1.2 Tysk insolvensrätt 316
11.1.3 Nordisk-baltiska nätverket 317
11.1.4 EU-direktivet 317
11.1.5 Svensk rätt 319
11.1.6 Finsk rätt 320
11.2 Varför domstolsprövning? 321
11.3 Varför uppställs vissa förutsättningar för fastställelse? 323
11.4 Planen måste vara antagen 324
11.5 Planen måste klara BBI-testet 325
11.5.1 Om testet i allmänhet 325
11.5.2 Initiativet till testet 326
11.5.3 Beviskravet 327
11.5.4 Bevisbördan 328
11.5.5 Den krets som skyddas av testet 329
11.5.6 Konkursjämförelsen 331
11.5.7 Frågor om proportionalitet 334
11.5.8 Hindrar testet att berörda parter åläggs positiva prestationer? 336
11.6 Andra förutsättningar för fastställelse 338
12 Tvångsfastställelse genom cram-down 339
12.1 Regleringar i olika system 339
12.1.1 Amerikansk rätt 339
12.1.2 Tysk insolvensrätt 344
12.1.3 Nordisk-baltiska nätverket 345
12.1.4 EU-direktivet 346
12.1.5 Svensk rätt 348
12.1.6 Finsk rätt 355
12.2 Om cram-down och obstruktionsförbud 356
12.3 Maktförskjutning genom tvångsfastställelse 358
12.3.1 Inledning 358
12.3.2 Begäran om tvångsfastställelse 358
12.3.3 Kravet på viss minsta anslutning 363
12.3.3.1 Inledning 363
12.3.3.2 Gruppbaserade krav 364
12.3.3.3 Kombinerade krav 372
12.3.3.4 Ett gruppbaserat eller kombinerat krav? 373
12.3.3.5 Nivån på minsta anslutning 375
12.4 Bestämda förutsättningar eller skälighetsbedömningar? 376
12.5 Om proportionalitet och lägsta nivån i uppgörelsen 383
12.6 Övriga förutsättningar för tvångsfastställelse 396
12.6.1 Absolut respektive relativ prioritet 396
12.6.2 Likavärdesprincipen 400
12.6.3 Inte mer än fulla värdet 404
AVSLUTNING
13 Avslutning 409
13.1 Tillbaka till inledningen 409
13.2 En rekapitulation med några avslutande anmärkningar 409
13.3 Blott Sverige svenska rekonstruktioner har 422
Summary 425
Subject of the thesis 425
Disposition 427
The purpose of laws on restructuring 427
Changes in power through public composition in Swedish law 428
Different interests of the parties 429
The insolvency gray zone 430
Access to the restructuring procedure 431
The right to present a restructuring plan 432
Content, structure, and limitations of the restructuring plan 433
The group formation 433
Adoption of the restructuring plan 434
Confirmation of the restructuring plan 435
Cram-down 436
Källförteckning 439
Offentligt tryck 439
Litteratur 440
Rättsfall 446
1 Inledning
1.1 Ämnet, dess relevans och problemframställning
Den här avhandlingen handlar om rekonstruktionsuppgörelsen, dvs. den samlade uppgörelse som kan ingås inom ramen för en rekonstruktionsplan, närmare bestämt med avseende på maktutövning och intresseförhållanden vid rekonstruktion av aktiebolag. Utifrån ett svenskt perspektiv står främst reglerna om planförhandling i 4 kapitlet nya FRekL i fokus.
Planförhandling var i Sverige ett i princip nytt koncept som introducerades när den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. En sådan förhandling kan under en företagsrekonstruktion begäras för att en rekonstruktionsplan ska kunna antas av berörda borgenärer och aktieägare och därefter fastställas av domstolen.1 Planen ska innehålla de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med gäldenärens ekonomiska svårigheter och säkerställa att den verksamhet som gäldenären bedriver helt eller delvis ska kunna fortsättas av denne eller någon annan.2 För att uppnå det ges planen genom fastställelsen rättsverkan och blir därmed bindande för såväl gäldenären som alla berörda parter.3
Eftersom gäldenärens ekonomiska problem vid företagsrekonstruktion i allmänhet är så allvarliga att han befinner sig i gränslandet till insolvens eller redan är insolvent, medger reglerna om rekonstruktionsuppgörelsen att ingripande tvångsåtgärder kan vidtas mot enskilda.4 En grundbult i regelverket är då att de berörda parternas anspråk genom planen kan förändras mot deras (och i vissa fall även gäldenärens) vilja. Planförhandlingen innefattar härigenom väsentliga avsteg från grundläggande principer om att avtal ska hållas, om avtalsfrihet och om äganderätt. Förhandlingen bygger dock på att gäldenären, rekonstruktören och de berörda parterna aktivt medverkar bland annat i fråga om att ta initiativ, lägga fram förslag, rösta och eventuellt begära tvångsfastställelse av planen
1 Se 4 kap. 1, 20 och 22 §§ nya FRekL.
2 Se 4 kap. 4 § nya FRekL.
3 Se 4 kap. 29 § första stycket nya FRekL.
4 Annorlunda uttryckt skulle det saknas behov av regler om planförhandling om de inblandade parterna i förekommande fall löste alla problem på egen hand.
genom s.k. cram-down.5 Eftersom olika intressen och viljor ofta står mot varandra måste vissa av dem kunna ges försteg framför andra för att ro i hamn en rekonstruktionsuppgörelse. Denna konflikt blir särskilt intrikat i ljuset av att i princip alla gäldenärens borgenärer och aktieägare kan omfattas av förhandlingen. För borgenärerna gäller att de många gånger varken har något rättsförhållande med eller kännedom om varandra innan de i planförhandlingen hamnar i en slags tvångsgemenskap.6 Den minsta gemensamma nämnaren är bara att de alla har fordringar mot gäldenären. Typiskt sett är dock intressegapet troligen mindre borgenärerna emellan än mellan borgenärna och aktieägarna, vilket kopplar till den grundläggande skillnaden mellan fordringsanspråk och bolagsanspråk eller, från gäldenärens perspektiv, externt kapital och riskkapital.7
De parter som är inblandade i en planförhandling ges i regelverket i varierande grad ett inflytande över planen och möjligheten att få den fastställd, inklusive ett visst inflytande också över varandras anspråk. Vilken makt som vissa parter får över andra kommer dock naturligtvis an på hur reglerna är utformade. De måste ge uttryck för en balanserad avvägning mellan intresset av ett tillräckligt effektivt system för att fastställa rekonstruktionsplaner och intresset av tillbörligt (eller rimligt) beaktande av enskilda parters rättigheter. Det gäller inte minst för att undvika att maktbalansen mellan parterna i förhandlingen blir snedvriden i sådan grad att vissa parter på ett oacceptabelt sätt ges utrymme att sko sig på andras bekostnad.
Att fördela makten mellan parterna i förhandlingen är dock inte alldeles enkelt. Den skara av parter som berörs av rekonstruktionsplanen är i regel bred. Intresseläget är dessutom mera komplext än att gäldenären står på ena sidan och de berörda parterna på den andra. Snarare är det under en planförhandling fråga om ett allas krig mot alla som i olika grad utkämpas på olika nivåer.8 En avgörande orsak till denna oenighet är att parterna styrs av olika intressen kopplade till anspråkens karaktär, möjligheten till framtida affärsrelationer, utfallet vid en eventuell konkurs, emotionella aspekter, med mera.
Intresseolikheter behöver dock inte vara av ondo. Tvärtom kan olika intressen tillvaratas och utnyttjas så att åtgärder och uppgörelser i rekonstruktionsplanen kan anpassas efter de berörda parternas behov och
5 Jfr exempelvis 4 kap. 1, 17 och 25 §§.
6 Naturligtvis gäller det inte alltid, exempelvis om flera borgenärer har sammankopplade fordringar mot samma gäldenär. I sådana situationer kan sägas att det föreligger borgenärspluralitet. Om sådan pluralitet, se Andrews s. 19 med vidare hänvisningar i not 1.
7 Närmare om fordringsanspråk och bolagsanspråk, se Lindskog i SvJT 1992 s. 611 ff.
8 Jfr Keller s. 29, med vidare hänvisning i not 1, om motsvarande situation vid konkurs.
önskemål, samtidigt som planen kan uppfylla ett föreliggande primärt syfte, såsom att återställa livskraften i gäldenärens verksamhet.
Rekonstruktionsplaner baserade på berörda parters intressen har sedan länge tillämpats i amerikansk rätt och har under senare år vunnit insteg i många andra jurisdiktioner, numera alltså även den svenska, där det är fråga om den mest genomgripande förändringen av svensk rekonstruktionsrätt på mycket länge.9 Jag vågar påstå att planförhandlingsreglernas införande är en större förändring av rekonstruktionsrätten än den som skedde genom införandet av 1996 års FRekL, eftersom det då i hög grad bara var fråga om att förpacka 1970 års ackordslag i en formellt ny skepnad, samtidigt som 1970 års regler i stor utsträckning byggde på 1921 års ackordslag.10 Det enda verktyget i de tidigare regelverken var möjligheten för gäldenären att få till stånd ett offentligt ackord, som avsåg att helt eller delvis oprioriterade borgenärers fordringar kunde nedskrivas eller senarebetalas på i princip lika villkor för alla.11 Någon hänsyn till intresseolikhet mellan ackordsborgenärerna togs inte, och det universella botemedlet för alla gäldenärer och deras verksamheter var i praktiken inriktat på skuldnedskrivning.
Genom de nya reglerna om planförhandling har maktbalansen mellan de inblandade parterna förändrats tämligen radikalt jämfört med vad som gällde vid ackordsförhandling. Det beror inte bara på att åtgärderna i planen numera kan anpassas efter såväl parternas intressen som gäldenärens problem, utan också på att den berörda partskretsen i planen kan göras mycket större och att regelverket också i flera andra avseenden är annorlunda än tidigare. Därmed inte sagt att den äldre rätten numera saknar intresse, eftersom många grundläggande regler och principer förts över till den nya lagen, vilket jag strax återkommer till.
Beträffande kunskapsläget ska först sägas att det i svensk litteratur tidigare inte har gjorts någon samlad studie om maktutövning och intresseförhållanden vid rekonstruktionsuppgörelser. För att nå ned på djupet i diskussionerna om dessa frågor måste dessutom flera andra vita fläckar på den rekonstruktionsrättsliga kartan färgsättas.
En mycket grundläggande fråga i avhandlingen, vilken sällan ställts på sin spets, är varför lagstiftare över huvud taget anser att regler om rekonstruktionsuppgörelser är så viktiga att de motiverar intrång i enskildas rättigheter. Frågan kan omformulera till vad som är tänkt att uppnås
9 Jfr prop. 2021/22:215 s. 168. Jfr även Renman i Ny Juridik 4:22 s. 9 som uttalar att ”planförhandlingsreglerna är den största och viktigaste nyheten i den nya lagen”.
10 Jfr prop. 1995/96:5 s. 114 ff., Hellners & Mellqvist s. 156, Mellqvist i InraTi nr 2 2022 s. 82 ff. och Gregow i SvJT 1999 s. 376.
11 Se 3 kap. 2 och 3 §§ 1996 års FrekL, samt 11 och 12 §§ AckL.
eller, kanske ännu enklare, vad det grundläggande syftet är med regler om rekonstruktionsuppgörelser. Detta syfte påverkar såväl vem som ges makt som vilka intressen lagstiftare är måna om att prioritera.
En närliggande grundfråga i avhandlingen är varför reglerna ser ut som de gör och varför så mycket makt lagts i händerna på de inblandade parterna. En annan underanalyserad fråga jag biter i är vilka underliggande principer som möjliggör att tvång kan utövas mot enskilda.
Som redan nämnts kan rekonstruktionsuppgörelser anpassas efter parternas intressen i varje enskilt fall. Det gör att grundfrågor om intressen behöver analyseras. Exempelvis behöver benas ut vad som i detta sammanhang avses med intresse och hur olika intressen särskiljs.
Eftersom det finns en direkt koppling mellan reglerna om rekonstruktionsuppgörelsen och maktbalansen mellan inblandade parter, behöver även enskilda regler i planförhandlingen analyseras. För varje skede av förhandlingsförfarandet ställer jag därför frågan hur de tillämpliga reglerna påverkar maktbalansen och vilka intressen som de i förekommande fall gynnar respektive missgynnar.
1.2 Syfte och metod
Eftersom rekonstruktionsuppgörelser till stor del bygger på de inblandade parternas aktiva deltagande, samtidigt som rättsområdet kännetecknas av tvång som utövas mot enskilda, utforskar jag i avhandlingen hur olika regler påverkar såväl maktspelet mellan de inblandade parterna som deras intressen.
Det huvudsakliga syftet är att undersöka, analysera och resonera kring olika reglers inverkan på frågor om makt och intressen mellan parterna i en planförhandling. Närmare bestämt är avsikten att utreda vilka parter och aktörer som kan tänkas stärka sin makt gentemot andra och vilka intressen som gynnas respektive missgynnas beroende på reglernas utformning. Tanken är att härigenom skapa en djupare förståelse för reglerna om planförhandling, särskilt i ljuset av att den svenska regleringen – som bygger på ett EU-direktiv – inte föregåtts av någon närmare diskussion av hithörande frågor.
Det anförda syftet omfattar i princip hela förfarandet för planförhandling.
Mitt tillvägagångssätt i den här studien bygger i stor utsträckning på jämförelser mellan ett antal planförhandlingssystem. Regelverken i de olika systemen är ofta utformade för att komma till rätta med motsvarande problem men deras lösningar skiljer sig många gånger åt. Genom att jämföra skillnaderna i de olika regelverken skapas perspektiv som
genom en rekonstruktionsuppgörelse som fastställs av domstol kan företag eller verksamheter med ekonomiska svårigheter räddas. I och med uppgörelsen kan enskildas anspråk ändras mot de berörda parternas vilja. Regelverket bygger på aktiv medverkan av gäldenären, rekonstruktören och de berörda parterna. Eftersom parternas intressen och viljor ofta står mot varandra måste vissa av dem ges försteg framför andra. Intressekonflikten blir särskilt intrikat i och med att kretsen av parter som till följd av rekonstruktionen befinner sig i ett slags tvångsgemenskap kan vara tämligen bred.
I avhandlingen undersöks och analyseras frågor om maktfördelning mellan de inblandade parterna och vilka intressen som gynnas respektive missgynnas i en planförhandling under företagsrekonstruktion. Vidare behandlas flera för rättsområdet grundläggande frågor, såsom vad som ska uppnås med en rekonstruktionsuppgörelse, vilka underliggande principer som möjliggör att tvång kan utövas mot enskilda och vad som föranleder att olika parter har skilda intressen.
Studien är principiellt inriktad och jämte svensk rätt behandlas amerikansk, tysk och finsk rätt, Nordiskbaltiska insolvensrättsnätverkets rekommendationer och EU:s rekonstruktions och insolvensdirektiv.
Markus Ehrenpil har varit verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.
ISBN 978-91-7737-245-5
ISSN 0282-2040;146