ENHÖRNING
Annie Hagvall Einarsrud
Hanna Ingvarsson
Fler böcker av Annie Hagvall Einarsrud och Hanna Ingvarsson
utgivna av Idus förlag:
En dum knöl i mammas bröst (2022)
Ett dumt krig i Andrijs land (2022)
Mamma och pappa flyttar isär (2022)
Kan man laga armen med en skruv (2023)
Mamma ska bli en enhörning
Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2023 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se
© Text: Annie Hagvall Einarsrud © Bild: Hanna Ingvarsson
Sättning: Mattias Norén, Idus förlag
Första upplagan
Tryckt i Viljandi, 2023
ISBN: 978-91-7634-969-4
Mamma ska bli en
ENHÖRNING
Annie Hagvall Einarsrud
Hanna Ingvarsson
Till Elias och Clara
Den här boken är skapad utifrån idéer, erfarenheter och inspiration från den fantastiska kvinnan Isabella Scandurra och hennes familj. För att hedra Isabella och hennes medsystrar i kampen mot spridd bröstcancer kommer 10 % av bokförsäljningsvinsten gå till forskning eller stöd kopplat till MBC.
MBC står för Metastaserad BröstCancer och pryds ofta av ett trefärgat band i färgerna grön, turkos och rosa. Den gröna färgen representerar vårens triumf över vintern, förnyelse, hopp och odödlighet. Den turkosa färgen representerar helande och andlighet. Den rosa färgen står för stödet för bröstcancerdrabbade. Dessa vackra färger återkommer därför i bokens illustrationer.
Det här är Elis. Han är nio år gammal, älskar glass och bästa fotbollen som han har fått av mamma. Det enda som är roligare än att spela fotboll är att spela Super Mario. Elis är bäst på det!
Elis har en lillasyster som heter Sara. Hon är inte alls bra på att spela Super Mario. Hon är lite bra på fotboll, men bara lite. Ibland önskar Elis att han kunde byta ut Sara mot en mjuk, mysig kattunge. Fast egentligen går det inte, för mamma är allergisk mot allt som är lurvigt. Eller nej, inte allt. Inte mot Saras gosedjur, trots att de är lurviga.
Elis mamma är som alla andra mammor men ändå inte. Hon drömmer nämligen om att bli en enhörning. Det kanske låter konstigt, men du kommer snart att förstå …
Elis knuffar in Charlie i väggen. Det smäller till när han slår i huvudet. Elis blir rädd, trots att han mest av allt är arg. Arg på Charlie, arg på skolan, arg på allt! Det är en enda stor klump av mörka, hårda känslor i Elis mage. När han blundar ser han blixtar och åska.
När fröken Liv kommer har Elis suttit i trädet jättelänge.
Elis kan se fönstren till matsalen från trädet. De gula gardinerna är fula. Huset är fult också. Oktober är en ful månad. Allt är fult.
Det är vått på kinderna trots att han torkar med tröjan. Han är faktiskt inte ledsen. Bara arg!
De sitter tillsammans en stund. Det känns mysigt. Liv frågar men Elis vill inte berätta. Då pratar hon om fotboll i stället.
Liv luktar nästan som mamma, som sött och fruktigt blandat med något annat som Elis inte känner till.
Ibland är det skönare att vara i skolan än att vara hemma. Där pratar inte alla om det där hela tiden.
Elis mamma har en sjukdom som heter cancer. Inte en sådan sjukdom som direkt försvinner av medicin, som när Elis hade ont i halsen. Cancern bor i hela mammas kropp. Kanske för alltid.
Nu när det är oktober pratar alla om cancer hela tiden. Allt ska vara rosa och fluffigt. Rosa band, rosa toalettpapper, rosa påsar och rosa kläder! Mammas cancer är iallafall inte ett dugg rosa eller fluffig. Sara tycker bättre om turkost och Elis gillar rött.
Först fanns cancern bara i mammas bröst. Hon opererade bort hela bröstet men cancern är ful och elak. Den kom tillbaka och flyttade in i mammas skelett.
Det går inte att operera bort skelettet. Då blir man som gelé i hela kroppen och kan inte stå, gå eller sitta. Precis som Saras gosedjur Enis. Hon är en enhörning och alldeles mjuk rakt genom. Tänk om mamma skulle bli sådan, geleig och mjuk? Fast ändå, hellre en annorlunda mamma än ingen mamma alls, tänker Elis ofta.
Ibland känns det som om cancern bor i hela huset, och inte bara i mammas kropp. Och idag verkar cancern finnas överallt. Som när pappa kom och hämtade. Det försvann inte ens när de fick klappa grannens hund Sudden på vägen hem.
Cancern sitter med när de äter mat, extra mycket idag när allt är så fult. Mammas mediciner ligger
på köksbordet. Små gula minitabletter och stora rosa elefanttabletter. De ser lite ut som godis men
är väldigt giftiga. De är så giftiga att de kanske kan döda cancern.
Faktarutor
Enhörning
Förutom att enhörningen är ett vackert fantasidjur så är det också ett ord som används för att beskriva något som är sällsynt. Att leva med bröstcancer som flyttat ut i andra delar av kroppen i 20 år är sällsynt, precis som enhörningar. Om man får bröstcancer på flera ställen i kroppen så som Elis och Saras mamma har så kan den inte försvinna helt, det kallas att den är kronisk. Det magiska med enhörningar är att forskarna i framtiden kanske kan uppfinna mediciner som gör att alla som har cancer blir enhörningar.
Livspucken
Mammas ”Livspuck” är en venport. Venportar kan se lite olika ut men alla har en dosa och en slang. Slangen förs in i ett blodkärl och ligger kvar där medan dosan ligger precis under huden. En del venportar ser ut som en datormus med en jättelång svans, fast mycket mindre. Det magiska med venporten är att det går att ge mediciner och ta blodprov genom den.
Nobelpriset
Nobelpriset är ett pris som en person som gjort något väldigt, väldigt bra kan få. Uppfinningen ska vara något som hjälper många människor. Uppfinnaren får pengar, en medalj och ett diplom. Det magiska med Nobelpriset är att det är så många som vill ha priset att alla försöker komma på jättebra uppfinningar hela tiden.
Elis ska bli uppfinnare när han blir stor. Då tänker han uppfinna en maskin som sparar dofter. Han vill spara mammadoften i en kudde, eller parfymflaska. Elis vet att forskare är en sorts uppfinnare och att de kan skapa nya mediciner och maskiner som dödar cancer. Ungefär som superhjältar!
Syskonen Elis och Sara har många tankar och funderingar kring cancer och hur mamma ska kunna bli frisk igen. Hur ser cancer ut egentligen? Vilka uppfinningar kan stoppa cancer? Och varför vill Sara och Elis att mamma ska bli en enhörning?
Mamma ska bli en enhörning är en hoppfull barnbok om hur det kan vara att leva med en förälder som har en allvarlig, kronisk sjukdom. Sara och Elis mamma har spridd cancer. Hon har kontakt med läkare och måste ofta prova nya mediciner. Samtidigt är familjen som vilken som helst.
www.idusforlag.se