Mira och Herr G : Skjulet i skogen Utgiven av Idus förlag, Lerum 2022 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Lina Jakobsson | © Illustrationer: Sara Nilsson Grafisk form och sättning: Mattias Norén, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Riga, 2022 ISBN: 978-91-7634-575-7
Printed matter 3041 0971
BEL
NOR DI
N SWA ECO LA
C
Lina Jakobsson
Bild: Sara Nilsson
Skjulet I det röda huset på Solbackavägen 3 bor Mira. Hon bor med sin mamma Frida och sin pappa Salim. Där bor också Herr G. Han är en hundvalp som Mira fick i present när hon fyllde åtta år. Det var i början av sommaren. Nu är det augusti och Herr G har bott hos dem i fem veckor. Mira tar fram hundkopplet och selen. Det skramlar lite när hon skakar på det. Herr G hör skramlet och kommer skuttande. Han lägger huvudet på sned och tittar på henne med sina bruna ögon. Solen glittrar i den guldskimrande pälsen.
5
Mira känner hur magen bubblar av glädje när hon ser på honom. Hon tycker att Herr G är världens sötaste, finaste, gulligaste, snällaste och bästa hund! Hon knäpper selen och rättar till pälsen runt halsen. – Kom Guldis, så går vi på promenad!
6
Tillsammans tar de sig ut genom grinden som finns på baksidan av trädgården. Där kommer man direkt ut på en stig som leder till skogen och ett myller av andra stigar.
7
Det är lite fuktigt på marken efter nattens regn men nu strålar solen ner mellan träden. Mira känner hur det luktar skog och tänker på korvgrillning och all svamp som pappa brukar plocka. Hon tar några danssteg medan de går på stigen. Högt upp i träden kvittrar fåglarna. Mira hör röster utifrån gatan, men hon låtsas inte om dem. Hon tycker om känslan att vara alldeles ensam med Herr G i skogen.
8
Herr G hoppar glatt över stenar och rötter. Han snubblar till i en grop innan han skuttar vidare. Mira tar upp en pinne från marken och kastar den en bit framför dem. Herr G rusar dit och nosar. Han försöker lyfta upp den. Pinnen är tung och Herr G faller åt sidan. Han lägger sig ner och tuggar på den istället. Mira skrattar. Hon sätter sig på en sten intill Herr G och stryker honom över ryggen. – Älskar du också skogen, Guldis?
9
Mira får syn på en spindel som kryper i mossan. Den är ganska liten och nästan svart. Mira tycker att den är söt. – Vill du också vara med, lilla spindel? Är du alldeles ensam? Vi kanske kan vara tre. Hon låter spindeln krypa upp på sin hand. Det kittlas. Spindeln skyndar snabbt bort från Miras hand och tillbaka ner i mossan.
10
Herr G har tuggat klart på pinnen och de börjar gå igen. Vid sidan av stigen växer det blåbärsris. Bären har precis börjat mogna. Det kan man se på färgen. Mira plockar några och stoppar i munnen. De är söta och goda. Hon bjuder Herr G på ett. Han slickar glatt på hennes hand. – Så du gillar blåbär, skrattar Mira. Kom så plockar vi fler! De viker av från stigen. Mira ser att det är massor av blåbär en bit in i skogen. Hon plockar och båda mumsar i sig. Längre in ser hon att det finns ännu fler.
11
Herr G hoppar glatt över trädstammar som ligger på marken. Han stannar till när en stam är för hög för att passera. Mira lyfter upp Herr G och sätter ner honom på andra sidan. Han hoppar genast upp på en sten för att sen ta sig ner igen. Mira håller fram ett blåbärsris och visar hur han själv kan smaska i sig. Herr G sniffar lite men har inget tålamod för blåbärsplockning utan skuttar bara vidare. Tänk om vi kunde få med oss blåbär hem, då kanske vi kan baka muffins eller paj, funderar Mira för sig själv. Hon kommer på att hon har en rulle med påsar i fickan. De är till för att ta upp bajset efter Herr G, så ingen ska kliva i det.
12
Hon tar en påse till bären. Med blicken ner i riset plockar hon tills fingrarna är alldeles blå. Herr G följer efter. Nu ligger han vid hennes fötter och tuggar på ännu en pinne. Mira reser sig upp och sträcker på ryggen. Hon får syn på något. Åh, nej! Händerna börjar skaka när hon förstår vad det är hon ser. Hon har kommit till baksidan av skjulet. Skjulet är en liten byggnad som ligger nära en av de andra stigarna. Mira går ofta i skogen men aldrig just den vägen. Hon tycker att det låter konstigt och läskigt från skjulet. Kanske finns det spöken där. Eller så är det tjuvar som gömmer sig.
13
Mamma och pappa brukar aldrig höra ljuden. De säger bara att det inte är farligt, att det är ett gammalt övergivet skjul. Men Mira hör. Hon vet inte vad det är, men hon vet att det låter. Medan Mira plockade blåbär tänkte hon inte på hur hon gick. Nu står hon plötsligt bakom skjulet. Läpparna darrar och hon känner sig väldigt ensam, trots att hon har Herr G. Han skuttar fortfarande glatt omkring. Mira håller hårdare i kopplet. Hon tycker att det har börjat blåsa. Det tjuter från träden. Eller är det kanske från skjulet? Mira håller andan och känner hur händerna darrar. Hon tycker att hon hör något som knakar.
14
15
– Kom G! ropar hon och springer. Herr G kommer efter men inte så snabbt. Det är många höga hinder. Mira tar honom i famnen. Hon håller honom hårt medan hon rusar tillbaka till stigen så fort hon kan.
16
Miras hjärta bultar häftigt när hon stannar vid stenen där spindeln fanns. Hon sätter sig ner och andas ut. Herr G hoppar ner på marken och hittar sin söndertuggade pinne. Mira ser på sina blå fingrar. Påsen med blåbär har hon tappat någonstans. Hon vet inte var. Nu har händerna slutat skaka och hon andas lugnt när de börjar gå hemåt.
17
Mira älskar djur, faktiskt alla! Hon gillar fåglar, spindlar, humlor och till och med fästingar. Men mest gillar hon sin hund, Herr G, som hon fick för några veckor sedan. Det är sensommar och Mira och Herr G leker i skogen. Men inte för nära skjulet. Där det piper och knackar som att det bor någon där. Ett spöke kanske? Eller en tjuv … Mira och Herr G : Skjulet i skogen är en varm och rikt illustrerad bok om olika typer av rädslor. Vad man är rädd för och varför. Och hur man kan utmana rädslorna så att de tillslut inte finns mer.
www.idusforlag.se