I RYMDEN
kan man
aldrig DÖ Olivia Alhällen
I rymden kan man aldrig dö
I rymden kan man aldrig dö Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2021 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Olivia Alhällen Grafisk form och sättning: Mattias Norén, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Riga, 2021 ISBN: 978-91-7634-162-9
I RYMDEN
kan man
aldrig DÖ Olivia Alhällen
Ibland exploderar jag i en supernova, lyser för en stund starkare än alla andra.
7
Mira Hon håller hårt i pennan och drar den över det vita pappret. Håkan har gett klassen en uppgift att rita känslan som finns i kroppen just nu. Mira tittar ner på teckningen. Det är omöjligt att se vad den ska föreställa. Svarta streck pekar åt olika håll. – Om ni vill kan ni försöka sätta ord på känslan, säger Håkan samtidigt som han går runt i klassrummet. Mira skriver det enda som hon har tänkt på de senaste veckorna. Noah är död. Noah är död. Noah är … Hon håller krampaktigt i pennan. Det spänner i hela armen. Kan man verkligen bara dö? Alltså, på riktigt dö? Har Noah bara slutat andas och försvunnit? – Hur går det här?
8
Håkan har händerna knäppta över magen. Längst ner vid sömmen på hans svarta t-shirt finns ett litet hål. Mira stirrar på det, så som hon gör när hon vill försvinna. – Jag är inte riktigt klar än, säger hon och lutar sig över teckningen. – Än så länge ser det fint ut. Mira vill fråga vad det är som ser fint ut, men Håkan är redan på väg mot bänken framför henne. När han stannar hos Ester knyts det åt i Miras mage. Ester är hennes bästis. Eller, hon var hennes bästis, för nu hon sitter hon tätt, tätt intill Alice och viskar något i hennes öra. Mira kan inte se på. Istället fäster hon blicken på whiteboarden längst fram i klassrummet. – Den här övningen är till för att sätta igång kreativiteten, säger Håkan och skriver dit UPPFINN med stora bokstäver. Som ni vet har det blivit dags för skolans årliga vetenskapstävling! Mira stirrar på teckningen igen. De svarta strecken är huller om buller, ser nästan ut som taggtråd. – Det kan nog vara bra för er att tänka på något annat. Dessutom tror jag att någon av er har stor
9
chans att vinna. Vi var ju så nära att ha en vinnare från femman förra året! Mira vrider bort blicken när Håkan nickar mot henne. Visst var hon nära att knuffa ner Sofie på en andraplats och äntligen vinna den drömmiga safariresan hon så länge har velat åka på. Men bara för att Sofie är storasyster blir hon alltid lite bättre, på precis allt. Sedan är det ju det där med hennes supermegaminne. Sofie kan höra en sak en enda gång och sedan komma ihåg det. Själv måste Mira skriva ner något i mobilen eller höra det åtminstone två gånger för att det ska fastna. Den där förmågan, som mamma och pappa kallar Sofies supermegaminne, har förstört så mycket för Mira. Inte minst drömmen att få åka på safari. Mira kommer aldrig att glömma Sofies leende när hon berättade om alla vilda djur som hon hade sett. Mira skulle göra vad som helst för att äntligen stå som vinnare i Uppfinn. Alla klasser på skolan är med och tävlar om förstapris. Men ingen vill se elefanter, noshörningar och lejon på nära håll lika mycket som hon. – På tavlan ser ni vilket lag ni kommer att tävla ihop med, säger Håkan.
10
Mira skannar igenom namnen på sina lagkamrater. De senaste åren har Ester och hon gjort allt för att få tävla i samma lag, och nu när de äntligen ska göra det verkar Ester inte bry sig om det. Hon har fullt upp med att skratta åt något som Alice visar på mobilen. De stora silverringarna i hennes öron vajar varje gång hon rör sig, och hennes blå lugg skimrar i ljuset som tränger in genom klassrumsfönstret. Inuti Miras bröst känns det som taggtråd, som strecken på teckningen hon har ritat. Om någon hade talat om för henne att sexan skulle bli så här dålig hade hon aldrig slutat femman. Hon trodde inte att Noah skulle försvinna och att Ester skulle byta ut henne mot en annan bästis. Men tydligen kan kompisar både svika och dö. Och just nu vet hon inte vilket som är värst.
11
Yousef Treans buss går bara en gång i timmen. Yousef snabbar sig på när han ser att den redan står vid busshållplatsen. Han får knacka hårt på rutan och veva med armarna innan dörrarna äntligen öppnas. På andra sidan gatan cyklar Ture och resten av laget till fotbollsträningen. Borde han ha följt med ändå? Men mamma skulle aldrig förlåta honom om Donya blev kvar på förskolan efter stängning. Och det är bara en träning i veckan som han missar när mamma måste jobba natt. Nu slipper han åtminstone berätta för Ture och de andra i fotbollslaget om mamma, Donya och om helvetet. Yousef vet att de bara är nyfikna. Han är ju den nya killen i laget. Men han vill inte prata om det. Inte efter att Ture skrattade åt honom när han berättade hur det var innan han kom till Sverige.
12
Ture hade dribblat med bollen och frågat om det verkligen fanns bomber där. Och granater. Och elaka människor som gjorde andra illa. Nyckelpigans förskola ligger bara någon kilometer ifrån skolan. Yousef sätter på sig två blåa skoskydd och går in i hallen. Längs väggen hänger leriga ytterkläder på färgglada krokar. Yousef packar ihop Donyas saker i hennes ryggsäck. – Hon vägrade äta lunch idag, säger en mörkhyad kvinna med kortklippt frisyr. Det är Gabbi, en av förskollärarna. Hon öppnar grinden och släpper ut Donya i hallen. Donyas bruna hår är uppsatt i två höga flätor som svingar åt sidan när hon springer fram till Yousef. – Du måste äta, säger han och räcker Donya hennes jacka. – Korv är äckligt, säger hon. Smakar blä. – Småsyskon, suckar Gabbi. Är det Donyas mamma som lämnar henne imorgon bitti? – Nej, det är jag. Yousef hjälper Donya att trä in armarna i ryggsäcken. Sedan letar han efter hennes hand och håller hårt i den.
13
– Ska vi leka när vi kommer hem? säger Donya när de står inne i busskuren. Yousef drar luvan över huvudet när en buss kör förbi åt motsatt håll. Vad skulle Ture och de andra i fotbollslaget säga om de visste att han missar träningen för att ta hand om sin lillasyster? Det är ju inte så man blir Zlatan direkt. Men Yousef har lovat att aldrig bli en sån som sviker. Det var det sista han sa till pappa innan de skiljdes åt. Och han kommer hålla sitt löfte.
14
15
Noah viker pappersbåtar för att hålla de jobbiga tankarna borta. Och för att visa vilka dagar som är dåliga dagar. En ny båt, en dålig dag. Enkelt.
Frank
När Noah dör känns det som om hela världen rasar. I alla fall för Mira. Inte blir det bättre när skolans vetenskapstävling närmar sig och Mira hamnar i det sämsta laget. Där finns Alice som är en bästistjuv utan att veta om det. Ester som är så kär att hon inte kan tänka på du annat. intespringer bryr signedför ett dugg – Har med Henry dig allt?som Blanka trap-om tävlingen Frank som Matteboken? inte vill något annat än att pan ochoch stannar i hallen. vinna– Ja. den. Och så Yousef, han som gör allt för att inte vara en svikare. – Och päronet? Du måste få i dig något före träningen. Drömmen om guldpokalen hamnar längre bort när Frank vänder ens om mot när han Mira plötsligt hittarsigeninte pappersbåt. EnBlanka pappersbåt som låser upp dörren. Noah har lämnat efter sig. Noah som har varit död i – Förlåt,…säger hon och rufsar honom i håret. Jag flera veckor ska inte tjata mer. Frank kliver upp på cykeln och svänger ut från villaområdet. Varje morgon är det samma tjat. Blanka frågar om precis allt. Skolan. Karaten. Om han har ätit mellanmålet som hon har packat ner åt honom. Det är som om hon glömmer bort att han alltid har skött sig själv. Det är rusningstid. Bilar står i långa köer för att ta
www.idusforlag.se