9789175575346

Copyright © L. Sherman, 2018, 2019 Originalutgåvor publicerade i Danmark av Forlaget Nelumbo 2018, 2019 Originalets titel: Fortabt i ham, Fortabt uden ham, Fortabt i mig Översättning: Klara Wik, Anna G. Skriver Utgiven av Hoi förlag, Helsingborg 2022 www.hoi.se info@hoi.se Formgivning inlaga: Mia Fallby, m-Dsign ISBN: 978-91-7557-534-6

Översättning: Klara Wik, Anna G. Skriver

FÖRORD

Kära läsare!

Vill du med mig ut på en resa?

I den förra boken mötte vi en grupp vänner på Aarhus Universitet.

De går sista året på juridikprogrammet och står vid ett av livets stora vägskäl. Vem är jag? Vad ska jag göra? Vem ska jag dela mitt liv med?

Jag flyttade till Aarhus sommaren 1996 och lämnade kvar min pojk­vän – numera make – hemma i Aalborg. Vi hade just lärt känna varandra, och jag hade egentligen planerat att börja på Handelshögskolan i Köpenhamn, CBS. Men nyförälskad som jag var bestämde jag mig för att Handelshögskolan i Aarhus var ett minst lika bra alternativ. Vi hade ett distansförhållande, och sedan åkte jag ännu längre bort – till Frankrike – för att plugga, men vi förblev ett par.

1997 följde han med mig till Aarhus och började på juristlinjen. Nu har vi varit gifta sedan 2003 och har två underbara döttrar tillsammans.

Aarhus är min stad, och jag älskar att färdas i den. Där sam­existerar de uppenbara turistställena med alla de små smultronställen man bara upptäcker om man letar riktigt noga, eller om man haft en kärleks­ affär med staden i många år.

Kärleken kan vara lätt. Den kan vara obarmhärtig. Kärleken kan konsumera oss fullständigt, och ändå kan vi få för oss att kasta bort den om vi inte känner oss förtjänta av den.

Lev så länge du lever – älska så länge du vågar.

Louisa XOXO 5

FÖRLOR AD I HONOM

K APITEL 1

Mikkel

”Smack”, lät det från bollen när den med ljusets hastighet träffade frontväggen och flög i en perfekt båge – dessvärre – rakt emot min fars hand, som var redo att returnera serven. Svetten dröp om oss bägge två, och vi var inne i det femte och avgörande setet. Han var som besatt av att vinna över mig, och ändå ställde jag gång på gång upp på våra traditionsenliga torsdagskamper. ”Vad fan? Du spelar som en tjej ikväll, Mikkel. Du kanske behöver få dig ett nyp?” Slutade han aldrig? ”Vad är det med dig?” Uppenbarligen inte.

Jag ignorerade hans syrliga kommentarer i vanlig ordning. Det var inget nytt att tvingas stå ut med hans nedlåtenhet. ”Vad heter hon den här veckan då?” Han servade tillbaka till mig, och jag flög efter den lilla gummibollen innan jag skickade tillbaka den igen, med mer kraft än tidigare. Jag undvek fortfarande att svara honom.

Men nöd och näppe lyckades jag knappa in på honom. Normalt sett var jag i formidabel form och tränade i stort sett varje dag. Min kropp var starkare och smidigare än någonsin förr, och jag tog varje chans att lägga upp bildbevis på Instagram. Min mage hade inte bara ett futtigt sexpack, utan hela åtta små väldefinierade muskler som slutade i ett v. Träningen hade blivit min fristad, och jag och 9

min vän Thomas tränade ihop så ofta vi kunde. Ändå lyckades min förbannade far slå mig i squash. Han var femtiofyra år gammal, och i riktigt bra form för en man i hans ålder. Utseendet hade alltid betytt mycket för honom, och det var trots allt också han som hade fått in mig på sport som barn. Om somrarna hade vi flängt runt på olika fotbollsturneringar varje helg, och vintermånaderna hade tillägnats handboll i illaluktande idrottshallar runtom i landet. ”Tack för en bra match, min son. Det gjorde du ju jättebra.” Han lät överraskad, och gav mig en snabb kram och en klapp på axeln. ”Ska du med hem och äta? Vi ska grilla biffar.” ”Nej tack, inte ikväll. Jag sa det till mamma. Har några domar som jag måste gå igenom innan föreläsningen imorgon.” ”Då ses vi till middagen på lördag?” Det var ingen fråga, snarare en order. ”Ja, jag kommer.” På lördag hade mina föräldrar ordnat ännu en bjudning där vi skulle leka fin förortsfamilj med alla rätt. Jag begrep inte varför de fortsatte att bjuda in mig och min syster Camilla till sina middagar. Vi var vuxna, och inte deras små änglar med nyputsade skor och rena naglar som skulle visas upp. ”Tar du en flicka med dig? Det vill din mor så gärna.”

Vad fick han det ifrån? Det var absolut inte vad min mor ville.

Hon hade accepterat mig och min sexualitet.

Som om mina föräldrar inte visste mycket väl att det aldrig skulle hända. Inte en enda gång under tonåren hade jag tagit hem någon tjej. Det var inte så att jag aldrig hade provat. Jag hade ju konstant blivit påmind om att det vore fel om jag blev som min morbror, Martin, det vill säga homosexuell. Min hand flög automatiskt upp till håret, som var vått av svett. Jag var frustrerad över att aldrig kunna få någon att lyssna. ”Jag kommer ensam, far. Vi ses.”

Mina föräldrar bodde i Risskov, i en jättevilla nere vid vattnet. Min mor var barnboksförfattare och hade alltid varit hemma mycket. Hon njöt, som hon själv sa, av att ha ett arbete som gav henne möjlighet att ägna sig åt oss barn, hålla huset fint och ordna middagsbjudningar samtidigt som hon fick leva ut sin passion.

10

”Mikkel”, ropade han när jag hunnit några meter. ”Ja.” Vad ville han nu? ”Ingenting.” Han ryckte på axlarna. ”Vi ses på lördag.”

Jag satte mig i min svarta Golf GTI som jag fått i studentpresent för sex år sedan. Det hade varit en alldeles för extravagant present, men jag hade ändå tagit emot bilen som den goda son jag var. Min far tog varje tillfälle att visa omvärlden att han var vd för ett väl­renommerat, internationellt entreprenadföretag. Vi hade aldrig saknat något, och ändå var vår relation minst sagt ansträngd, särskilt sedan jag efter många om och men berättat för mina föräldrar att jag var homosexuell.

Min mor hade banat väg som min allierade. Det hade inte kommit som någon chock för henne, men hon hade ändå föreslagit att hon skulle berätta det för min far. ”Han är ju lite mer konservativ än jag, min älskling”, hade hon sagt.

Nu visste min far, och ändå hade han valt att fullständigt ignorera informationen. Varför var det så fel? Det fanns ju massor av människor som levde öppet med någon av samma kön. Min morbror var ett slående och livsbejakande exempel på det. Jag visste att min far bara med nöd och näppe tolererade Martin eftersom han var min mors tvillingbror, men jag var ju för sjutton hans son.

Jag lutade huvudet tillbaka mot nackstödet och slöt ögonen en stund innan jag satte på bilradion, som mycket passande spelade Everything About You med Ugly Kid Joe. ”Fuck det.” Jag tog tag i ratten och körde hem mot centrum. *** Jag parkerade på min privata plats i parkeringshuset under Telefontorvet och gick långsamt som en gammal man upp till min lägenhet, som hade utsikt över torget. Jag hade ont i hela kroppen efter den alltför ansträngande matchen mot min far – både fysiskt och psykiskt. Det var också därför jag inte hade följt med hem på middag. Han sög fullkomligt musten ur mig, men jag kunde inte slippa undan honom.

Först en dusch och sedan något att äta. Det var fortfarande fint väder såhär i oktober, en riktig brittsommar. Min lägenhet hade världens 11

bästa läge mitt i stan, och nära till allt: ån, butikerna, restaurangerna och klubbarna. Vi förfestade ofta hos mig innan vi skulle ut eftersom jag hade gott om plats och en stor balkong. Thomas, min kompis och klasskamrat från juridiken, bodde också i närheten, på Skolegade, dock i en något mindre lägenhet. Han hade hyrt den av en tidigare medstuderande som nu börjat jobba i Köpenhamn.

Jag hoppade in i duschen och tvättade av mig snabbt. Jag strök med handen över mina platta magmuskler och fortsatte längre ner, där jag tog tag om min kuk. Jag pumpade några gånger fram och tillbaka medan jag kände hur jag växte i handen. Med huvudet lutat mot väggkaklet framkallade jag min favoritfantasi, där en blond, solbränd, australiensisk spinninginstruktör spelade huvudrollen.

12

K APITEL 2

Jake

Jag smällde igen skåpet och hängde min träningsväska över axeln.

Torsdagens spinningpass varade mellan åtta och nio på kvällen. Det hann ofta bli sent innan jag pratat färdigt med alla och kom iväg från gymmet. Jag jobbade som instruktör här, vid sidan av mitt heltidsjobb.

Redan klockan halv sex på fredag morgon skulle jag vara redo att ta emot alla morgonpigga Aarhus-bor som ville trampa igång helgen med gott samvete. Det var grymt att kunna kombinera träning med arbete, och samtidigt fick jag fri tillgång till gymmet, där jag kunde styrketräna vid sidan av mina pass.

För två år sedan hade jag landat i Danmark efter en flygresa från andra sidan jorden, Australien. Jag var född och uppvuxen i Sydney, men efter universitetet och två års arbete för en annat multinationellt entreprenadföretag hade jag börjat längta bort. Det vore lögn att säga att jag hade vetat något alls om mitt nya hemland innan jag landat i Danmark. Allt jag vetat om Skandinavien var att de var helt okej liberala, vilket passade min livsstil. Tillfället hade uppenbarat sig när jag fick jobb på ett internationellt men danskägt entreprenadföretag, Global Construction. Med min civilingenjörsexamen i bagaget kunde jag välja och vraka bland jobb världen över. Jag hade blivit projekt­ ledare för flertalet stora byggprojekt, och det var en bra arbetsplats med 13

bra sammanhållning. Mitt kontrakt löpte över tre år, så i september nästa år skulle jag bli tvungen att bestämma mig för om jag ville ut i världen igen, stanna kvar eller åka hem till Australien.

Min telefon vibrerade i fickan, och jag fiskade upp den.

Sam: What’s up, mate?

Det var min lillebror, Sam, som var uppe tidigt. Han skrev ibland innan han skulle iväg på föreläsning, eftersom det annars kunde bli svårt med en tidsskillnad på åtta timmar. Han pluggade Engineering och Computer Science på University of Sydney. Av oss tre bröder var han helt klart den mest begåvade, och det hade hjälpt honom att vinna en och annan diskussion under åren.

Jag: På väg hem från spinningen, och jag är fucking död. Ska vara här igen redan 5.30 imorgon bitti.

Sam: Fattar inte hur du pallar. Du har ju ett jobb, välbetalt dessutom.

Jag: Blir hög på det, och så får jag träna gratis där. Har du en hot date ikväll? Det är väl fredag.

Sam var en helt vanlig, ung student som gillade att festa och ragga tjejer.

Sam: Nah, du verkar fortfarande ha fötterna på jorden. Vi ska hänga några stycken ikväll, Toby kommer också. Du då?

Toby var vår storebror och den mest konservativa av oss, men även han kunde fimpa kostymen och rulla upp ärmarna. Jag saknade dem sjukt mycket, och det var längesedan jag varit hemma. Semestern hade jag tillbringat i Sydeuropa, allra längst nere vid Tarifa i Spanien. Vi hade varit ett gäng unga från olika länder som surfat om dagarna och festat hela nätterna. Jag drog handen genom håret, som såhär ett par månader senare fortfarande var blekt av sol och saltvatten.

Jag: Jag då? ;-) Sam: Har du fått någon ny, sexig viking på kroken? Jag hänger ju inte med riktigt.

Jag: Nej, ingen speciell just nu. Njuter bara av att kunna vara mig själv och göra vad jag vill.

Sam: Men får du dig något?

Jag: Det här håller visst på att utvecklas till ett sexförhör LOL.

14

Sam: Det får Ni verkligen ursäkta, Herrn. Bara för att jag intresserar mig för min storebrors väl och ve …

Jag: Du är bara nyfiken som alltid. Och så älskar du när jag berättar saftiga homo-berättelser, din perversa jävel.

Sam: Språket! Vad är det för smutsiga ord egentligen? Du vet själv att du älskar att berätta om dina erövringar, så sluta låtsas bli förnärmad.

Jag: LOL. Fan vad jag saknar dig. Önskar jag kunde vara med ikväll.

Sam: Ser fram emot när du kommer hem i jul. Du är saknad.

Jag: Saknar er också.

Sam: Säker på att det inte finns någon speciell person, när du nu nästan verkar ha gått i kloster?

Jag: Och du ger dig inte ;-) Sam: Du är min bror, och det är inte likt dig!!!

Jag: Min semester var full av äventyr och heta latinos, så jag kan gott ta det lugnt med mig själv en tid.

Sam: Okej, okej. Jag ska lämna dig ifred.

Jag: Det finns en …

Sam: Sååååå, nu snackar han.

Jag: Han går på mina spinningpass, mest fredag morgon och söndag eftermiddag. Jag kan bara inte avgöra om han är gay.

Sam: Du måste ju få någon vibe från honom?

Jag: Ibland, ja, och så ändå inte. Han är väldigt maskulin.

Sam: Precis som du vill ha dem.

Jag kunde höra Sams skratt i huvudet.

Jag: Ja, om de gillar kuk – har blivit för gammal för att springa efter någon som inte vet om han vill ha det ena eller andra.

Sam: Har han Instagram? Så kan jag se om jag kan lista ut det. Jag brukar vara rätt bra på det.

Jag: MrFrozenInAarhus Sam: Stalkar du honom redan?

Jag: Fuck dig. LOL. Sam: Nej, men det skulle du bra gärna vilja med Mr. Loverboy. Lägg av, Jake. Han har fler muskler än du.

Jag: Omöjligt.

15

Men jag log, för jag var fullständigt medveten om att Mikkel var som huggen ur marmor. Han var så het. Lång, mörkhårig, enormt vältränad – hade vi just konstaterat – och med ett härligt leende som dolde en viss mystik.

Sam: Det finns inga tjejer med på hans bilder. Massa foton av honom själv utan så mycket kläder på sig, men det vet du nog redan ;-) Jag: Yep ;-) Sam: Han la upp en ny för ett par minuter sedan. Har du sett den?

Jag: Nej, för jag pratar med dig, din idiot!

Sam: Kolla in den!

Jag: Hur lyder domen?

Sam: Han kan gott vara bög.

Jag: Men du är inte säker?

Sam: Nej, det finns något distanserat över honom.

Jag: Precis. Vad fan ska jag göra?

Sam: Snacka med honom. Du brukar ju inte vara blyg.

Jag: Nej … Det kan du ha rätt i.

Så varför hade jag plötsligt blivit det? Jag var fullständigt bekväm med min sexualitet. Det var inte som om jag hade något behov av att basunera ut den för hela världen, men den var heller inget jag ville dölja.

Sam: Hursom, nu måste jag verkligen rusa, annars kommer jag för sent till första timmen.

Jag: Skynda dig. Trevligt att chatta lite, vi hörs, och hälsa de andra.

Sam: Ses. Jag låste upp cykeln och slängde min väska över axeln. Min bil stod parkerad hemma vid Friskohuset, i hörnet Ringgaden/Silkeborgvej.

Jag bodde i en trerumslägenhet som företaget förmedlat, men betalade själv hyran. Med kontraktet kom även en firmabil, vilket var lite extraordinärt, men inget jag klagade över. Jag brukade bara cykla in till stan för att slippa leta parkering.

Nyfikenheten tog överhanden, så jag tog upp telefonen och klickade på Instagram-ikonen. Jag hade medvetet väntat med att börja följa honom eftersom jag ville undvika att framstå som en stalker. Mina fingrar skrev snabbt in MrFrozenInAarhus, och jag svalde en extra gång. Han tog sjukt bra bilder – mest av sig själv, som Sam också 16

hade noterat, men även en del semesterbilder. Han gillade alltså också att resa. När jag skrollade ner kunde jag se att han just varit i New York, och lite tidigare i somras i Sydfrankrike, Saint Tropez eller däromkring. De hetaste bilderna var när han låg ner och hade fotat uppifrån ansiktet och ner över sin trimmade kropp. Jag hade stannat upp vid en av mina favoritbilder och svalde saliven som annars hotade att börja rinna ur mungiporna på mig. Han var så förbannat sexig.

Han låg på en säng iklädd endast ett par orange boxershorts. Man såg tydligt konturerna av hans kuk genom det tunna, nästan transparenta tyget. Ena handen vilade på magen med tummen innan­för linningen.

Musklerna var väldefinierade hela vägen ner, och det karaktäristiska v:et fick min egen kuk att rycka till i byxorna. Om inte han var homo så visste jag inte vad! Snabbt, innan jag skulle hinna ändra mig, tryckte jag på följ-knappen.

17

K APITEL 3

Mikkel

Katrine drämde ner sin väska på stolen bredvid mig. ”Åh, gud, jag pallar inte det här i sex månader till.” Hon slog upp sin dator och såg redan helt uppslukad ut av något som försiggick på skärmen. ”Det borde du nog ha tänkt på innan du lät dig insemineras av vår lärare.” ”Insemineras?” Hon tittade förvirrat upp på mig. ”Jag har då inte blivit inseminerad.” Nu hade jag hennes fulla uppmärksamhet. ”Öh, jo det har du, bara på det gamla goda sättet.” Det var så kul att reta henne. Hon rättade till en hårtest som fallit ner i pannan. ”Vad har hänt med de andra?”

Vi väntade på Line och Thomas. ”Vet inte. Ska kolla om Thomas har skrivit till mig.” Jag drog upp min telefon för att kolla att jag inte hade missat något sms från honom. ”Är du redo att släppa loss ikväll?” Katrine log lurigt emot mig. ”Jag vet inte riktigt vad du förväntar dig av stället? Det är alltså ingen sexklubb”, retades jag tillbaka. ”Du kommer att bli gruvligt besviken om du tror att folk ska ha sex på bord och stolar inför allmän beskådan.”

18

”Och jag som sett så fram emot det.” Katrine trutade tjurigt med munnen. ”Jag vet väl fan vad GBAR är, din knäppskalle.” ”Tack för att ni vill följa med. Ni är bäst.” Jag gav henne en tacksam blick. ”Jamen självklart. Du är inte ensam, det vet du. Vi står enade. En för alla och alla för en och allt sådant där.”

Katrine tog upp sin mobil, antagligen för att se om Line hört av sig. ”Line skriver att hon tyvärr inte hinner.” ”Kollar vad som hänt med Thomas.”

Jag: Har du glömt oss? ”Har du någonsin varit kär i Thomas?” ”Var kom det ifrån?” ”Det är ju inte ovanligt att man blir förälskad i en vän. Se bara på Line och Thomas”, fortsatte hon. ”Nej, jag är inte förälskad i Thomas.” Längre, tänkte jag.

Det hade lyckligtvis äntligen gått över, men det hade också låtit vänta på sig. Man kunde ju inte stänga av känslorna sådär bara. ”Han skriver att han blivit inkallad på jobb. Så det blir visst bara vi två, snuskmamma. Ska vi kolla in synopsisen? Så kan vi höra med de andra vad de tycker efteråt. De brukar inte vara så kinkiga.” ”Du ska inte tro att du slipper undan så lätt, Mikkel.” Katrine klickade med änden av sin bläckpenna. ”Katrineee, den saken är avhandlad. Jag är inte kär i min kompis.” ”Då hoppas jag att du får ut något av vår utekväll sedan.” Hon la sin hand ovanpå min. ”Du vet väl att det bara är att säga till nästa gång. Vi finns här för dig, jag menar det.” Katrine hade blivit en riktigt god vän, särskilt under senaste året. Thomas, Line, Katrine och jag utgjorde ett skönt gäng, och vi hade en härlig dynamik sinsemellan.

Ibland kunde tjejerna bli en aning fjantiga, men det var jag van vid från min syster och hennes tjejkompisar. ”Ni är bäst, och ja, det här känns lite gränsöverskridande för mig.”

Jag suckade och drog halvfrustrerat en hand genom håret. ”Det är inte helt lätt, Och jag pallar inte med Grindr. Det är lite för mycket in-your-face, eller in-my-face, rättare sagt.” ”Du är den gulligaste gaykille jag någonsin mött. En dag hittar 19

du din prins på en vit springare och ni rider iväg i solnedgången och lever lyckliga i alla era dagar.” ”Åh, Kat, du är en obotlig romantiker. Den där Jas är en riktig turgubbe.” ”Japp, och det vet han om.” Katrine log vid tanken på sin fästman. ”Har du aldrig, alltså aldrig någonsin, varit med en kille?” ”Nope.” ”Så du har aldrig legat med någon?” Katrine lutade sig fram över bordet.

Jag lutade mig emot henne. ”Jo, det har jag.” Hon såg ut som ett stort frågetecken. ”Tjejer, Katrine. Jag har varit med tjejer.” ”Va! Men du är väl inte bisexuell?” ”Nej, det tror jag inte att jag är.” Det var svårt att förklara, för när jag var med kvinnor kunde jag absolut tända på dem och komma, men det var annorlunda. ”Men varför, i så fall?” Hon la tillbaka sin hand över min. ”Det tog tid, alltför lång tid, innan jag vågade erkänna det för mig själv.” ”Nu får du mig att lipa. Jävla graviditetshormoner!” ”Låt bli med det. Du ska inte tycka synd om mig. Jag har själv bestämt mig för att acceptera att det var tvunget att bli så. Lång historia som jag inte orkar grotta i nu.” ”Jag hoppas så mycket att du hittar någon ikväll.” Katrine klämde till om min hand. ”Nu sätter vi igång, så att vi kan komma vidare till dagens höjdpunkt sedan: alla vi på GBAR.” Jag vippade på ögonbrynen, och vi brast ut i skratt båda två. *** ”Nu finns det rostbiff, potatisgratäng och sallad.” Line ställde fram gratängen på bordet, och Thomas kom strax efter med rostbiffen. ”Sådan här uppvaktning kan man gott vänja sig vid.” Thomas slog sig ner på stolen bredvid mig, och jag skakade uppgivet på huvudet åt 20

honom. Han fattade inte vad han gjorde med Line, som såg beundrande och kärlekskrankt på honom. ”Det doftar härligt, Line. Tack för att du orkade laga mat.” Katrine vek servetten i knät. ”Varsågod, bara ta för er.” Line satte sig på stolen närmast köket i hennes lägenhet i Klintegaarden, som låg vackert till vid Riis Skov.

Det fanns rödvin i rikliga mängder och stearinljus på bordet.

Samtalet flöt på obehindrat, som om vi inte sågs nästan varje dag.

Det fanns alltid något nytt att berätta eller diskutera om livet på juridiska. ”Så, Mikkel, vad har du för taktik, och hur kan vi hjälpa till?” Jaspar torkade sig om munnen och såg ut som en mycket viktig businessman med ett känsligt problem som måste lösas. ”Det blir så skämmigt med alla er som hejaklack.” Jag skrattade. ”Alltså, jag är sjukt tacksam och så, men tänk om jag inte hittar någon kille ikväll och så har ni följt med mig helt i onödan.” ”Det spelar väl ingen roll.” Line log stort. ”Vi får ju en rolig utekväll på köpet, eller hur?” Hon var riktigt peppad ikväll, och Thomas verkade ha ett positivt inflytande på hennes humör. ”Jo, jo, men det har ju nästan blivit som uppdrag bli-av-medMikkels-gay-oskuld.” Det hela hade krävt en hel del övertalning från Lines sida och ett löfte om att de inte skulle göra något pinsamt förrän jag gått med på att involvera dem i min misär. ”Vet du om han kommer ikväll?” Thomas var den enda som visste vem Jake var, eftersom vi tränade ihop. ”Vem pratar du om?” Line petade till Thomas, som satt bredvid henne. ”Får jag berätta vem det är, eller är det en hemlighet?” Thomas såg forskande på mig. Han ville inte berätta mer utan min tillåtelse. ”Det finns visst inte så mycket till hemligheter i det här sällskapet.

Det är vår spinninginstruktör, Jake.” ”Honom har jag sett, han är sjukt het”, sa Line. ”Tror du han är bög? Jag är fan inte så bra på att snappa upp sådant.” ”Det är just det jag inte är helt säker på, men han har något speciellt”, erkände jag och tog en klunk ur mitt glas.

21