ETT BARN BLIR TILL Foto Lennart Nilsson och Linda Forsell Text Lars Hamberger och Gudrun Abascal
BONNIER FAKTA
INNEHÅLL EN BOK LEVER VIDARE 7
KVINNA OCH MAN 11 Kärlekens kemi 12
Den mänskliga koden 15
•
•
Den blivande mamman 20
•
Den blivande pappan 32
I spermiefabriken 34
•
X eller Y? 19
Menstruationscykeln 24
Ägglossningen 27
•
BEFRUKTNINGEN 41 Vägen till ägget 42
Ägget kläs av 46
•
Färden i äggledaren 55
•
En ny människa skapas 52
Mjuklandning i livmodern 61
•
•
När naturen behöver hjälp 65
GRAVIDITETEN 73 Tidiga signaler 74
•
Snabb utveckling dag för dag 76
Hjärtats första slag 81
Bekräftelsen 85
•
Ryggradens signalsystem 91 Blodsystem i förening 96
•
•
•
Den tidiga hjärnan 78
•
Kroppen och ansiktet tar form 86
En liten människa växer fram 92
Embryot blir ett foster 102
Faktorer som kan påverka graviditeten 108
•
Är allt väl därinne? 123 Livet i livmodern 138
Snart redo för livet därutanför 143
Det börjar bli tungt 150
•
Ögon och öron bildas 95
På barnmorskemottagningen 113
•
•
•
Välmående eller illamående? 104
•
Fosterundersökningar 126
•
Bara några veckor kvar 156
Ett liv i vatten 129
•
•
•
På tillväxt 118
Mitt i graviditeten 132
För tidigt född 144
•
Förlossningen närmar sig 159
Att gå över tiden 165
FÖRLOSSNINGEN 169 De första tecknen 171
•
På förlossningsavdelningen 174
Smärtlindringsmetoder 184 Ett snitt för livet 197
•
•
LENNART NILSSON 211 REGISTER 213
Nu kommer barnet 188
Så fin du är! 201
•
•
•
Förlossningssmärtan 182
Välkommen till världen 192
De första dagarna 206
Ägget kläcks.
Ägget tumlar runt.
Mjuklandning i livmodern
< Blastocysten på väg att landa i livmodern, men först måste den göra sig fri från det omgivande äggskalet. Under kläckningen tumlar blastocysten runt inne i livmodern. Av och till stöter den emot den mjuka livmoderslemhinnan. Äggskalet brister och den ömtåliga cellmassan kommer ut. (nästa uppslag) Efter kläckningen vidgar sig embryot snabbt och skulle inte längre få plats i skalet, som inte längre behövs. Sakta sjunker den fredliga inkräktaren in i livmoderns slemhinna.
När blastocysten väl tagit sig igenom äggledaren och kommit ut i livmodern finns det gott om utrymme. Livmodern är väl förberedd. Efter ägglossningen har livmoderslemhinnan haft drygt sex dagar på sig för att bli riktigt fint utvecklad, det vill säga just den tid det tar för ägget att komma ut ur äggblåsan, befruktas i äggledaren, färdas mot livmodern och landa på rätt ställe. Embryot ”väljer” noga den plats i livmodern där det ska slå sig ner. Man tror att det skickar ut kemiska signaler till sin omgivning och att omgivningen svarar på invitationen genom att erbjuda en bra miljö för utveckling och tillväxt. Strax före landningen i slemhinnan drar sig blastocysten samman och sväller upp igen minst tre fyra gånger. Embryot och moderkakan gör sig av med sitt omgivande skal – ett slags kläckning sker. Om embryot är friskt och utvecklingsbart lyckas kläckningen och det genomskinliga, tomma skalet seglar iväg och löses upp. Skalets utsida har varit relativt jämn och hård, men ytan hos den nykläckta cellmassan är mer böljande i sin form och dessutom mycket klibbigare – det är som om hela embryot har doppats i sockerlag. Sockermolekylernas utskott sträcker sig mot livmoderslemhinnans yta, som i sin tur har likartade sockermolekyler där utskotten passar in. Den allra första kontakten mellan embryot och livmoderns slemhinna är en kritisk process där många faktorer måste samverka på bästa sätt för att allt ska fungera. Det är embryocellerna och inte moderkakscellerna som tar initiativet till vidhäftningen i livmoderns slemhinna, den så kallade implantationen. Oftast fäster embryot i livmoderns övre del.
61
GRAVIDITETEN
Nio månader kan kännas som en lång tid att vänta. Men för de flesta som väntar barn är det en fin period och en viktig omställningstid. De blivande föräldrarna hinner anpassa sig och förbereda sig för att ta hand om barnet när det kommer. Det är en tid fylld av förhoppning och kanske även lite oro. Kvinnans kropp förändras allteftersom graviditeten fort skrider, samtidigt som embryot och så småningom fostret utvecklas dag för dag under 38 veckor till en liten människa redo för världen utanför livmodern – ett underverk förprogrammerat redan från start.
Närbild av hjärtmuskelceller hos embryo.
Hjärtats första slag
En sammandragning i en muskelcell smittar av sig på omgivningens celler i ett slags dominoeffekt och hjärtat börjar arbeta på den tjugoandra dagen efter befruktningen. < Embryot, 24 dagar gammalt. Det primitiva hjärtat utgör en stor del av embryots kropp och pickar snabbt och rytmiskt sedan två dagar tillbaka.
Embryot är knappt mer än en cellklump när hjärtat börjar anläggas, och redan på den tjugoandra dagen i embryots liv drar de nybildade hjärtmuskelcellerna ihop sig och hjärtat slår sina allra första slag. Hjärtats uppgift är central för embryots utveckling: via blodets ständiga kretslopp i blodbanan distribueras näring och syre till alla tillväxande organ. Så här tidigt i utvecklingen ser hjärtat tudelat ut, och det är så stort och dominerande att det nästan ger intryck av att ligga utanför den övriga kroppen. Högerkammaren tar emot blodet från kroppens organ och vänsterkammaren skickar ut syrerikt blod till kroppens olika delar. Mellan kamrarna sker syresättningen inte som senare i livet via lungorna utan genom moderkakan. I moderkakans kärlträd är motståndet mindre och blodet behöver inte färdas lika långt som i lungorna, så här tas inte så mycket av hjärtats muskelkraft i anspråk. Hjärtrytmen är mycket snabb, nästan dubbla hastigheten jämfört med den blivande mammans, och den kan lätt fångas upp av en enkel avlyssningsapparat. Att lyssna på hjärtslagens frekvens och rytm är mycket viktigt under graviditeten och ända fram till förlossningen. Hjärtrytmen är en av våra säkraste värdemätare på hur barnet mår i livmodern.
81
En liten människa växer fram I vecka 7 och 8 växer ansiktet, bålen och extremiteterna vidare. Det som förut såg ut som ett primitivt däggdjursembryo börjar nu likna en människa i miniatyr. Huvudet som varit kraftigt framåtböjt rätar upp sig något; embryot sträcker på sig. Ännu finns inga uttalat förbenade skallben, så hjärnan skimrar igenom det tunna brosket. I pannan finns två stora blåsor, som ska bli den så kallade storhjärnan, och tre mindre som så småningom bygger upp andra viktiga delar av hjärnan. Huvudet är mycket stort i förhållande till övriga kroppen, men embryots tillväxt sker hela tiden från huvudet och nedåt. Inte förrän längre fram i livet kommer kroppen ikapp. Hos en nyfödd utgör huvudet fortfarande ungefär en fjärdedel av kroppslängden, hos en vuxen bara en åttondel. Normalt kan man åtminstone i vecka 6 med hjälp av ultraljud exakt mäta embryots längd, och dessutom se att hjärtat slår med hög hastighet. Längdmåttet på ett embryo kallas på engelska crown rump length (CRL). Man mäter alltså från huvud till stjärt, och man brukar därför tala om sitthöjden. Vid den här tiden har många organ redan börjat fungera: njurarna producerar urin och magen producerar magsaft. Embryot har också börjat röra på sig. De allra första synbara ”rörelserna”, som kan uppfattas med ultraljud, är hjärtats slag i en jämn snabb rytm. Men snart tillkommer små kroppsrörelser som visar att nervimpulser kommer från hjärnan och instruerar musklerna att dra ihop sig. Det börjar som massrörelser i hela kroppen, men gradvis kan man se mer ändamålsenliga rörelser; kanske rör sig bara ena handen medan resten av kroppen är stilla. De ständiga rörelserna är en viktig del i musklernas och ledernas normala tillväxt och utveckling.
92
Redan nu är det full aktivitet i livmodern. Embryot, här i vecka 9, rör sig oupphörligt och sover bara korta stunder. Nervtrådarna som bestämmer rörelserna och tar emot alla känselimpulser når ända ut i armar och ben.
Mitt i graviditeten Många kvinnor mår ovanligt bra och känner sig harmoniska under graviditetens mellersta del. För de flesta har illamåendet avtagit och tröttheten gett med sig. Hår, ögon och hy kan ha fått en ny glans, magen begränsar inte rörelsefriheten nämnvärt och andningen är inte påverkad, eftersom det ännu finns gott om plats i buken. Det går bra att sova på nätterna, men många känner sig mycket varma. Trots att den blivande mamman är medveten om att magen växer och trots att ultraljudet har visat ett litet foster med ett hjärta som slår fort, har det hittills känts som om fostret legat alldeles stilla. Men så en dag kommer en liten spark eller en boxning med handen mot livmoderns främre vägg. Plötsligt känner mamman dessa meddelanden från fostret som ett svagt litet pirrande i magen. Många kvinnor beskriver att det i början känns som gasbubblor som förflyttar sig för att senare i graviditeten övergå i allt tydligare sprittningar och sparkar. De första tecknen går inte att lära ut, de måste upplevas. Har man varit gravid tidigare vet man lite bättre hur det ska kännas än om det är första gången. I regel känner omföderskorna de första rörelserna i vecka 16–17 och förstföderskorna cirka två veckor senare. Den blivande mamman börjar nu synligt förändras, även om de flesta inte brukar gå upp så mycket i vikt under denna period. Hur väl graviditeten syns beror på många faktorer, som exempelvis kvinnans kroppslängd och hur vältränad hon är. På förstagångsmammor brukar magen synas senare än på kvinnor som fött barn tidigare. Magens tillväxt under graviditeten speglar på ett bra sätt fostertillväxten och därför brukar man på barnmorskemottagningen med jämna mellanrum mäta avståndet mellan blygdbenets övre kant och livmoderns övre buktande rundning (symfys-fundusmått). Måttet skiljer sig mellan olika kvinnor och olika graviditeter, men man brukar ange 20–25 centimeter som ett normalt mått i vecka 24. Måttet ökar sedan med ungefär en centimeter i veckan.
132
Plötsligt ger sig den osynliga familjemedlemmen till känna av egen kraft. Det som först känns som små svaga sprittningar övergår snart i starkare stötar. I slutet av graviditeten kan fostersparkarna vara så kraftiga att den blivande mamman tappar andan eller vaknar när hon sover.
Livet i livmodern I livmodern är tillvaron trygg och skyddad, temperaturen är lagom och näringstillförseln i allmänhet konstant. Fostret har redan börjat utforska sin kropp och omgivning med händerna. Det griper ofta om navelsträngen och när tummen kommer i närheten av munnen vrider det på huvudet och läpparna börjar göra sugrörelser – en reflex för att överleva. Efter födelsen är det viktigt att kunna suga och gripa, men det är också viktigt att kunna kravla upp mot mammas bröst. Därför ligger fostret i ständig ”träning”, benen sparkar och armarna fäktar. För varje dag ökar krafterna och rörelserna blir alltmer finstämda. Förutom känseln tar fostret hörseln till hjälp för att orientera sig, men även om örat bildas tidigt kan det inte uppfatta ljud förrän i vecka 18–20. Fostret lever normalt inte i någon tyst värld och när hörseln börjar fungera kan det höra mammans tarmbubbel, hjärtslag och strömningsljud från blodkärlen. Hennes röst ger också tidigt avtryck i fostrets medvetande. Andra ljud är sannolikt inte så viktiga än, men mot slutet av graviditeten tränger sig ljuden på utifrån och många foster kan reagera på exempelvis musik. Kanske har de liksom mamma en speciell favoritmelodi. Om föräldrarna pratar och sjunger för sitt barn kommer det att känna igen rösterna när det är fött och visa att
138
Vecka 19. Fostret rör sig och fäktar med armarna, och råkar ett finger nudda läpparna utlöses sugreflexen. Att suga på allt som kommer i närheten är en reflex som övas upp inne i livmodern och som är viktig för överlevnaden efter födelsen.