Projekt Vitryggig hackspett Den vitryggiga hackspetten tillhör idag landets mest hotade arter. Arten behöver stora och gamla lövskogar med mycket döda träd. Vitryggen hotas av skogsbruk, vedhuggning och alltför stora älg- och rådjurstammar som betar ner framtidens lövskogar. År 2013 fanns endast ett häckande par och ytterligare knappt tio fåglar i Sverige. För att rädda arten krävs både att fler lövskogar skyddas. Målet med Naturskyddsföreningens projekt är att återskapa en livskraftig population av vitryggig hackspett. Vi ansvarar för att övervaka och stödutfodra hack spettarna. Vi planterar också ut vitryggsungar som föds på Nordens Ark i lövskogar som restaurerats för arten.
1-171 Götaland_140127.indd 1
2014-01-29 16:37
1-171 GoĚˆtaland_140127.indd 2
2014-01-29 16:37
Upplev Sveriges natur
Martin Emtenäs fotogr af
Mikael Gustafsson
1-171 Götaland_140127.indd 3
bonnier fak ta natu r sk yddsför eningen
2014-01-29 16:37
Innehåll
Götaland
Bohuslän
Skåne
Dalsland
Förord 6, 8
Falsterbo 12, Baldringe 16, Stenshuvud 20, Vattenriket 24, Söderåsens naturreservat 28, Kullaberg 32, Hallands väderö 38
Blekinge
Listers huvud 42, Hallarum 44, Tararp 46, Östafors 48
Halland
Getteröns naturreservat 52, Borrås skåra 56
Småland
Råshult 58, Åsnen 62, Rusarebo äng 66, Blå Jungfrun 68, Store mosse 70, Taberg 74, Skurugata 78, Norra Kvill 82
Öland
Kosterhavet 128, Ramsvikslandet 132 Yttre Bodane 134, Steneby 136, Tresticklan 138, Sörknatten 140
Västergötland
Skogastorpskärret 142, Hornborgasjön 144, Kinnekulle 148, Tiveden 152
Östergötland
Eklandskapet Linköping 156, Trollegater 159, Omberg 160, Tåkern 164, Sankt Anna skärgård 170
Svealand Värmland
Högbergsfältet 174, Ritamäki 178, Horsstomyren-Storberget 180,
Ottenby 88, Vickleby alvar 92, Ismantorp 96, Halltorps hage 100, Trollskogen 104
Närke
Gotland
Femöre huvud 192, Fjällmossen 194, Stendörren 196, Tyresta 200,
Fide prästänge 108, Karlsöarna 110, Anga prästänge 114, Lummelunda 116, Ullahau 118, Langhammars 122, Gotska sandön 126
1-171 Götaland_140127.indd 4
Kvismaren 182, Kilsbergen 186, Oset 190
Södermanland
Västmanland
Knuthöjdsmossen 204
2014-01-29 16:37
Uppland
Isbladskärret 208 och Ängsö 212, Fiby urskog 216, Hållnäskusten 218
312 306
Dalarna
304 298
Fulufjället 220, Städjan 224
286 296
Norrland
292
283
Gästrikland
284
Färnebofjärden 232
282
Hälsingland
280
276
288
Hårgaberget 236, Hylströmmen 238
272
Härjedalen
269
Sånfjället 240, Rogen 244, Flatruet 246
Medelpad
Smedsgård 252, Sundsjöåsen 254
257
Jämtland
244
Ångermanland
128
138 136 140
184
134 148
132
216
204
174
200
182
164 160
142 74
78
194 192 156 159
48
46 24 42
28
170
44
122
126 118
116
68 100 96 92
58 62 38 30
196
82
70 66
56 52
214
208
190
152
144
Register
1-171 Götaland_140127.indd 5
232
178
Norrbotten
316
236
218
Bjuröklubb 269, Umeälvens delta 270, Mårdsele 272
Stekenjokk 288, Muddus 292, Dundret 296, Sarek 298, Stora sjöfallet 304, Kebnekaise 306, Abisko 312
260 252
180
Västerbotten
Lappland
238
220
Härnöklubb 260, Villmyran 262, Skuleskogen 264, Stockholmsgata 268
264 262
254
240
224
270
256
246
Döda fallet 256, Nästmyren 257, Vackermyren 258
Haparanda sandskär 276, Gammelstadsviken 280, Storforsen 282, Hanhivittikko fäbod 283, Snöberget 284, Vasikkavuoma 286
268
258
104
114 110 108
88
20 12
16
2014-01-29 16:37
1-171 GoĚˆtaland_140127.indd 6
2014-01-29 16:37
Fantasins skogar finns på riktigt Just bakom mitt dagis grindar låg ett massivt berg. Välvda kullar av urberg, klipphyllor och djupa sprickor. Hit gick jag så ofta jag kunde. På ett ställe i bergets branter hade ett stenblock rasat ner och bildat en grotta. Dit in vågade ingen krypa. Själv var jag övertygad om att det bodde ett lodjur därinne. Vi hörde det nämligen en gång, jag och en kompis. Livrädda och förväntansfulla kikade vi in i mörkret. Försiktigt stack vi in en lång pinne. Lodjuret grep tag i den, vi fick dra hårt för att få loss den ur klornas grepp och med bultande hjärtan stirrade vi på de djupa revorna i barken. Åren gick. Berget krympte till en liten knalle och i den magiska skrevan skulle aldrig ett lodjur rymmas. Min fantasi hade slutat skena. Men fascinationen för naturen har aldrig krympt. Gång på gång stöter jag som vuxen på platser som är lika storslagna och magiska som naturen var då. Trollskogarna finns på riktigt, likaså de enorma bergen, grottorna och ödemarkerna jag fantiserade om som liten. I den här boken har vi samlat ett urval av alla dessa fantastiska platser. Vi har valt ställen som är lätta att ta sig till och har leder att följa. Ibland är terrängen svår, ibland behöver man inte ens lämna bilen, om man så vill. De flesta platser i boken har någon form av skydd, som naturreservat eller nationalpark. Men det finns mycket natur i landet som ännu inte är skyddad. Därför gör det mig väldigt glad att Naturskyddsföreningen valt att stå bakom den här boken. Boken täcker givetvis inte in allt, men den är en start. Känns urvalet fel? Hör av dig! Jag sprider gärna ordet om fler magiska platser i vår svenska natur. Martin Emtenäs PS Varje plats har en GPS-koordinat, som oἀast leder till besöksmålets parkeringsplats. f ör or d 7
1-171 Götaland_140127.indd 7
2014-01-29 16:37
Förundrad inför naturen Nå g onst a ns må st e det f inna s en gräns för människans inverkan på naturen. Det är naturvårdens djupaste utgångspunkt, förklaringen bakom nationalparker och naturreservat. Visst, idag handlar naturvården även om att möjliggöra lång siktig produktion av varor och tjänster som vi har nytta av – eko- systemtjänster som det heter på miljöforskarspråk – men i botten ligger att människans anspråk inte får vara för stora. Naturvården i Sverige och Naturskyddsföreningen är barn av samma tid. De föddes för 105 år sedan när de nio första nationalparkerna och föreningen bildades. Sedan dess har tjugo parker tillkommit parallellt med 200 000 m edlemmar. Naturreservaten är nästan 4 000 o ch tusentals eldsjälar över hela landet har kämpat för tillkomsten av många av dem. Det är en imponerande historia, med miljontals timmar ideellt arbete bakom framgångarna. Det betyder inte att alla problem är lösta. Den skyddade ytan är ännu liten och områdena behöver knytas samman i landskapet samtidigt som mångfalden måste gynnas mer i de areella näringarna. För vissa arter – som den vitryggiga hackspetten – är läget krisartat. Vi föder upp och planterar ut vitryggar men om arten ska överleva i frihet måste stora lövskogar återskapas och få utvecklas fritt. Du som har köpt denna bok har bidragit till Projekt Vitrygg. Ditt stöd ökar möjligheten att få uppleva en rik natur i Sverige inte bara i denna vackra bok, utan även i verkligheten, också i framtiden. Någonstans måste naturen få bygga på sig själv, med oss som förundrade åskådare.
Mikael Karlsson Ordförande Naturskyddsföreningen 8 FÖRORD
1-171 Götaland_140127.indd 8
2014-01-29 16:37
1-171 GoĚˆtaland_140127.indd 9
2014-01-29 16:37
Stenshuvud är en perfekt plats att invänta soluppgången. Månen står fortfarande högt över ljungheden i söder.
10 s k å n e
1-171 Götaland_140127.indd 10
2014-01-29 16:37
Götaland
Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Östergötland s mål an d 11
1-171 Götaland_140127.indd 11
2014-01-29 16:37
1-171 GoĚˆtaland_140127.indd 12
2014-01-29 16:37
Falsterbo Mitt i flyttstråket I sydvä st r a d el en av Sk å ne sträcker sig en del av landet ut i havet som en hals. På halsen sitter ett huvud som liknar ett städ. Städets ena sida är Skanör. Den andra är Falsterbo. Falsterbo är Sveriges sydvästligaste hörn och naturen här har många unika karaktärer. Den mest kända är de enorma flyttfågelsträck som passerar här. Man har beräknat att runt 500 miljoner fåglar lämnar Norden varje höst och flertalet av dessa flyttar i sydvästlig riktning. Fåglarna undviker helst öppet hav och följer land så långt de kan. Det gör att de koncentreras allt mer och när de väl måste passera Östersjön fungerar Falsterbo som en tratt som pressar ihop de enorma fågelmängderna inför färden över Kattegatt. Fenomet finns också vid t.ex. Ottenby där de mer östliga flyttfåglarna samlas över Öland och koncentreras vid Ölands sydspets. Samma sak händer även när flyttfåglarna långt senare på sin resa ska ta sig från Europa till Afrika, då passerar de i mängder genom tratten som är Gibraltar sund. Men ingen annanstans i Sverige, eller ens Europa, kan man se så många fåglar som under en av dessa hårt koncentrerade flyttdagar vid Falsterbo. Hela Falsterbonäset är uppbyggt av sand kring en grund av morän. Västra delen av halvön kallas Flommen, och
här övergår näset till grunda revlar som bildar havsvikar och laguner, kantade av strandängar. Det här är en av Sveriges viktigaste rastplatser för de flyttande fåglarna. Men här häckar också många arter som strandskata, rödbena, småtärna och skärfläcka. I den fuktiga marken blommar den sällsynta blå svärdsliljan och här växer också strandnål och martorn. Dessutom trivs landets mest sällsynta paddarter här – både strandpaddan och den ovanliga grönfläckiga paddan lever bland sandrevlarnas laguner.
SKÅNE Malmö Falsterbo
Ofattbar artkunskap
Ju längre söderut man kommer, desto mer koncentrerat blir landskapet.
◀ Mindre skrikörn är en ovanlig gäst som oἀast sträcker på sensommaren.
s k å n e 13
1-171 Götaland_140127.indd 13
2014-01-29 16:37
Flommens revlar övergår till Falsterbos södra spets som kallas Nabben. Här står en fyr med anor långt tillbaka i tiden, redan på 1200-talet lär det ha funnits en vårdkase på udden som varnade sjöfarare. Nere på marken under dagens fyr ligger Falsterbo fågelstation. Här bland buskarna pustar många av flyttfåglarna ut och samlar kraft inför den fortsatta flytten. Mellan buskarna och snåren spänner man ut nät för att fånga fåglarna och ge dem en ring innan de släpps vidare ut i världen. Sedan 1947 har över en miljon fåglar ringmärkts här. Längst ut på Nabbens udde står det dessutom varje höst och vår folk och räknar fåglarna som
sträcker förbi. Med ofattbar artkunskap, synskärpa och hörsel identifieras prickarna som fladdrar förbi över havet och noteras nogsamt ner. På så sätt kan man hålla koll på fågelbestånd och flyttvanor. Bortanför Nabben fortsätter Falsterbo i en lång, tunn sandrevel likt en fjärils krökta snabel. Här ute i havet ligger Måkläppen, en liten sandö byggd kring en kärna av morän. Vissa år är ön verkligen en ö, men havet skiftar ständigt sandrevlarnas form och storlek och i nuläget är den förbunden med fastlandet. Det här är sälarnas värld. Här håller Östersjöns största knubbsälskoloni till. Och dessutom är Måkläppen den enda platsen för gråsäl i hela södra Östersjön. Här delar de tillsammans den sista strimman av Sverige med
I Flommarna på Falsterbonäset häckar skärfläcka.
14 s k å n e
1-171 Götaland_140127.indd 14
2014-01-29 16:37
ejdrar och gråtrutar. Därefter väntar öppet hav. När Linné besökte Falsterbo på 1700-t alet beskrev han hur flygsanden hade kastat sig över alla gator och vägar. Och flygsanden var länge ett problem som hotade att vandra in och begrava området. Därför började man plantera träd som skulle hålla sanden fångad. Med åren blev det en ansenlig mängd olika arter av träd som dök upp i området, alm, asp, ask, ek, bok, vanlig tall och bergsoch svarttall. Idag har de planterade bestånden blivit en botanisk trädgård. Ett arboretum som än idag står med rötterna i sanden och håller den på plats. Området mellan halvön och fastlandet var förr en enda stor ljunghed som isolerade de två städerna som två öar som flöt bakom den lila ljungens blommor. Vägen som idag tar en igenom forna tiders ljunghed byggdes i slutet av 1700-t alet. Det sägs att vägens sträckning bestämdes genom att man tog en sugga som nyss fått kultingar och flyttade henne till början av heden. När hon gick raka vägen tillbaka till sina ungar, markerade man ut hennes stig och byggde vägen där. Än idag lär det vara suggans väg man åker på. •
Skydd Flera olika reservat på Falsterbohalvön. Storlek Drygt 40 000 ha, både land och vatten. Att hitta Lätt att hitta då allt ligger samlat ute på näset. Naturvärden En Europa väg för flyttfåglar. Större delen av den svenska fågelfaunan flyttar ut över näset. Dessutom flera områden med strandäng, sanddyner och ljunghedar. Hela området i havet med sandig botten och sand ön Måkläppen med gott om säl är också värdefullt.
Falsterbo fågelstation ringmärker årligen ca 30 000 fåglar.
Grönfläckig padda ser ut som ett vandrande kamouflagenät.
5 arter jag ska leta efter
Grönἀäckig padda, strandpadda, skärἀäcka, bivråk och knubbsäl.
Vart åker jag? Skanörs ljung eller Falsterbokanalen är två bra ställen för att studera rovfågelsträcket under sensommaren och hösten. Sträcket av småfåglar studeras med fördel på morgonen längst ner på udden nedanför Falsterbo fyr. I dammarna på näset, de s.k. Flommarna finns både skärfläcka, strandpadda och grönfläckig padda. Dessa nås från t.ex. Skanörs hamn. När ska jag besöka? Vill man studera strandpadda eller grönfläckig padda så bör man besöka området nattetid i maj eller början av juni. Då kan strandpaddans spinnande läte och den grönfläckiges flöjtande höras långt över golfbanorna. Fågelsträcket tar fart i början av augusti och de olika arterna avlöser varandra. Vråk sträcket är som bäst i september, örnar och storkar sträcker ofta tidigare. GPS-koordinater Lat N 55° 23’ 3” Lon E 12° 49’ 19”
s k å n e 15
1-171 Götaland_140127.indd 15
2014-01-29 16:37
Baldringe Grodornas paradis Sole n hå lle r sa kt a på att gå ner. Det har varit en varm dag, men trots det börjar det redan bli kyligt. Ungefär tio meter längre fram ligger en grund liten damm nedsänkt i gräset. Naturen är alldeles tyst, som att den håller andan och den betade ängen börjar långsamt tappa sina färger när solen försvinner bakom en träddunge. Vi lyssnar spänt mot vattnets tysta yta, det är ju nu det borde börja. Eller till och med nyss. Men det hinner bli nästan helt mörkt innan sjön börjar sjunga. Det har varit ett litet äventyr att ta sig hit. Området vaktas av tjurar som inte kändes helt pålitliga där de stod och stirrade stint mot oss och krossade gräs
mellan tänderna. I ett försök att se lika oansenliga ut som åkersorkar tassade vi förbi. Men tjurblickarna visade tydligt att vi inte alls lyckades och vägen över ängen kändes en stund ofattbart lång. Jag möter hellre en vild varg än en arg tjur, kände jag när den lilla trappstegen äntligen närmade sig och jag fick återta mänsklig skepnad. Det är ett vackert landskap, öppet till större delen och med små träddungar utslängda här och var. Dammar och våtmarker blänker i gräset och det är vid en av dessa vi stannar för att fika och invänta kvällen. Kylan har just krypit igenom tjocktröjan när klockgrodan börjar sjunga och
SKÅNE Malmö Baldringe
Små vattensamlingar ligger inbäddade i en vacker naturbetesmark i Skogshejdans naturreservat i Baldringe.
Lövgroda
Lövgrodan lever i sydöstra Skåne. Ackompanjerade av klockgrodornas ropanden hörs under maj månad de hundrastämmiga körerna kilometervis över naturbetesmarkerna kring Baldringe. Här har man anlagt många dammar för att gynna lövgrodan och antalet grodor har mer än fördubblats de sista 25 åren. Även antalet klockgrodor har ökat sedan den återinplanterades på 1980-talet. Eἀer att lövgrodan lekt färdigt så vandrar den ut i hagarna och klättrar via slån- och hasselbuskage upp i träden och lever sedan högt upp i lövverket kalasandes på insekter nattetid. De små årsungarna som är stora som en tumnagel håller till i den lägre vegetationen. Trots den intensivt gröna färgen är grodorna väldigt svåra att upptäcka när de sitter helt öppet på ett blad.
16 s k å n e
1-171 Götaland_140127.indd 16
2014-01-29 16:37
s mål an d 17
1-171 Götaland_140127.indd 17
2014-01-29 16:37
Bete är en förutsättning för att markerna i Baldringes naturreservat Skogshejdan ska fortsätta vara öppna.
gör att jag genast glömmer bort det. Det är ett märkligt läte. Liknelsen är en avlägsen kyrkklocka. Fast den är mer dämpad, som om kyrkan står därnere på botten av dammen och slår och slår, blandat med ljudet när man blåser i en flaska. Ljudet försvann från Sverige i början av 1960-talet när den sista klockgrodan slutade sjunga på Mölle fälad. Sedan var arten utrotad.
Som cikadornas entoniga sång
Nu vaknar sjön på allvar. Lövgrodorna tar ton, alla på en och samma gång verkar det som och klockgrodorna försvinner i kören. Linné gav dem det latinska namnet Hyla arborea, vilket ungefär betyder ”Den som skäller från träden”. Om dagarna sitter dessa klargröna juveler i träden och
smälter helt ihop med vårens skira grönska. Men bland träden är de tysta, det är först här nere i vattnet, i skydd av mörkret, som hannarna börjar skälla. Lätet är högt och når långt, men är snarare en parafras på cikadornas entoniga sång än ett skall, sågande och gnisslande. Med ficklampor smyger vi ner mot vattenkanten. I närområdet tystnar sången, och efter en stunds sökande ser vi en liten grön grodkropp i strålkastarskenet. Jag är här med länsstyrelsen och med deras tillstånd får jag möjligheten att försiktigt lyfta upp lövgrodan. Den kramar sig fast runt mitt finger och sitter helt orörlig med sin mörka blick. Natten är kall och min varma hand värmer. Grodan trivs. Och tiden stannar. •
18 s k å n e
1-171 Götaland_140127.indd 18
2014-01-29 16:37
5 arter jag ska leta efter
Lövgroda, klockgroda, gråhakedopping, glada och blåsuga.
Skydd Två olika natur reservat (Svartskylle och Skogshejdan), ett kyrko reservat (Skogshusets enefälad) samt stora arealer betesmark med naturvårdsavtal. Storlek 160 ha (naturreservat). Att hitta En bra start är Skogshejdans natur reservat strax väster om Fyledalen, 2 km NV Baldringe kyrka.
Rödgladan ses numera året om kring Baldringe.
Naturvärden Ett ålderdomligt område med naturbetesmarker. Dessa s.k. utmarker med pampiga träd, buskskikt och många små dammar präglas av långvarigt bete och är perfekta livsmiljöer för hotade groddjur som klockgroda och lövgroda. Vart åker jag? Skogs hejdans naturreservat, men även de gränsande områdena Oxhagen, Baldringe ängar, Svartskylle och Skogshusets enefälad är alla stora områden med natur betesmarker med gott om groddjur. När ska jag besöka? I april börjar lövgrodorna sin konsert och en bit in i maj kommer även klockgrodan igång. Båda arterna kan sedan höras fram till slutet av maj då man även kan njuta av nattsångare som näktergal och kärrsångare. Betesmarkens växter som Sankt Pers nycklar och blåsuga är nu även i blom.
Klockgrodan har spridit sig eἀer att den återutplanterades på 1980-talet.
Blåsuga heter pyramidalis på latin, vilket syἀar på dess form.
GPS-koordinater Lat N 55° 33’ 3” Lon E 13° 49’ 20”
s k å n e 19
1-171 Götaland_140127.indd 19
2014-01-29 16:38
20 s k å n e
1-171 Götaland_140127.indd 20
2014-01-29 16:38
Stenshuvud Sandödlor och majnycklar Det ä r e n vä l t r a mpa d slingrande stig, fylld av rötter och stenar som leder upp till parkens tre huvuden. Det högsta lyfter sig 97 meter över havet. Härifrån får man en imponerande utsikt – havet sträcker ut sig åt öster, ända till horisonten. En riktigt fin dag kan man skymta Bornholm i soldallret, men framförallt har man hela nationalparken vilandes kring berget. Och det är här uppifrån man förstår svårigheten med att sätta fingret på vad Stenshuvud är. För här är så många naturtyper samlade på ett enda ställe. Ta en snabb titt: Just söder om berget ligger en lång sandstrand. En bit upp övergår stranden till ljunghed. Just intill består naturen av fuktig ängsmark. Man anar även täta hasselsnår, vildvuxna alkärr och grönskimrande bokskogar. Från ovan anar man storheten, men det är trots allt marknära den här platsen bör upplevas. Välj ut en av miljöerna och ta dig dit. Och ta dig tid. Ta en promenad i sanden mellan ljunghedens yviga tuvor. Vila blicken lite extra bland belysta stenar och stockar. Här finns nämligen en bra chans att få se de solälskande sandödlorna. Hannarnas intensivt gröna lekdräkt gör arten lätt att känna igen. Eller besök det vildvuxna alkärret. Här står knotiga alar som övergivna vakter på
sina små öar i det vattenfyllda landskapet. Och strax därintill hittar du Mossen, med sitt gungfly och sina bottenlösa gölar. Tidigt på våren leker den ovanliga långbensgrodan här, en bit ner under vatten ytan.
Hasselmusens marker
För orkidéälskaren bör ett besök på ängsmarken vara obligatoriskt. Platsen har fått namnet orkidéängen – här blommar bland annat Sankt Pers nycklar, majnycklar och ängsnycklar. Riktigt varma dagar kanske det ändå
SKÅNE Stenshuvud Malmö
◀ Hav, strand, skog och ljunghed, Stenshuvud i ett nötskal. Stenshuvud är ett landmärke längs hela ostkusten, här vid Prästens badkar i Vik.
s k å n e 21
1-171 Götaland_140127.indd 21
2014-01-29 16:38
Skydd Nationalpark sedan 1986. Storlek 390 ha Att hitta Skyltat till huvudentrén vid Naturum från väg 9 strax söder om Kivik. Mindre parkeringar finns också söder och norr om parken. Naturvärden Mycket varierad natur med långsträckt sandstrand, ljunghed och sand stäpp, rikkärr med orkidéer, avenboksskog och snårskog med gläntor kring det 97 m höga huvudet. Olika livsmiljöer för många ovanliga arter.
är stranden som lockar mest. Den är i allra högsta grad badvänlig, men för riktiga krukor kan dagen istället ägnas åt en naturutflykt i det lilla formatet. För här, kamouflerade i sandkornsfärger, jagar de snudd på osynliga sandspindlarna. Men för mig kommer Stenshuvud alltid vara förknippat med de svala, gröna jättesalar som bokskogarna skapar. När jag för första gången besökte parken var ungefär i sjuårsåldern, storögd inför lianerna av murgröna som slingrade sig kring bokpelarna där. Jag har också ett vagt minne av en skymtande hasselmus där bland trädens grenar. Så här, många år senare, känns det hela en aning osannolikt, eftersom hasselmusen hellre håller till i parkens täta och otillgängliga björnbärssnår än uppe i en bokkrona. Men hur det än var – ända sedan dess har hasselmusen, och Stenshuvud, hört till mina favoriter i naturen. •
I sandiga strandmiljöer kan man hitta den större sandspindeln, en ganska stor vargspindel.
Vart åker jag? Naturum i den centrala delen av parken är den naturliga utgångspunkten för ett besök. Härifrån kan man gå genom den vackra avenboksskogen upp mot huvudet och dess tre toppar. På vägen ner till sandstranden kan man vandra över ljungheden och passera orkidékärret. När ska jag besöka? Vill man studera långbensgroda, orkidéer, bokskogslöpare, sandödla, myrlejon och hasselsnok så är våren och försommaren den bästa tiden. På sensommaren så kommer lövgrodorna in i parken och det finns även möjlighet att hitta hasselmus i snåren. Naturskydds föreningen har regionalt engagemang. GPS-koordinater Lat N 55° 39’ 20” Lon E 14° 16’ 4”
5 arter jag ska leta efter
Hasselmus, lövgroda, bokskogslöpare, sandödla och majnycklar.
22 s k å n e
1-171 Götaland_140127.indd 22
2014-01-29 16:38
Från Stenshuvud kan man beskåda solen stiga rakt upp ur Östersjön.
▶ I buskagen i kanten på heden kan man i maj få höra rosenfinkens vissling. Arten har minskat kraἀigt, men finns fortfarande vid Stenshuvud.
Bokskogslöpare
Bokskogslöparen är Skånes landskapsinsekt och beskrevs av Linné 1761. Den sågs sedan inte i Sverige på nästan 200 år och man började tvivla på att Linné verkligen sett den i Sverige. På 1940-talet återupptäcktes den dock i sydöstra Skåne och Stenshuvud är en av en handfull platser där den finns. Den är mest aktiv på natten och det latinska namnet intricatus har den fått eἀer det vindlande mönstret på de violettskimrande täckvingarna. Letar du längs stigen upp mot huvudet med en lampa på kvällen har du goda möjligheter att hitta denna jordlöpare.
s k å n e 23
1-171 Götaland_140127.indd 23
2014-01-29 16:38