9789171262509

1 000 FRÅGOR FÖR HELA FAMILJEN

JAN PEDERSEN

© Bokförlaget Max Ström 2012 Boken är utgiven enligt avtal med SVT som äger varumärket Mitt i naturen Electronic Module published by arrangement with becker&mayer! LLC, Bellevue, WA www.beckermayer.com.

All rights reserved Frågeredaktion Susanna Huldt, Jan Pedersen, Jeppe Wikström, Susanne Törneman Formgivning Victoria K Bergmark Faktagranskning Lars-Åke Janzon Repro Linjepunkt, Falun Tryckt av Imago, Kina 2012 ISBN 978-91-7126-250-9 www.maxstrom.se Omslagets framsida, collage av Victoria K Bergmark

1 000 FRÅGOR FÖR HELA FAMILJEN

AV JAN PEDERSEN MED SUSANNA HULDT

4

4

ATT VARA MITT I NATUREN Som programledare för Mitt i naturen har jag haft förmånen att tillbringa väldigt mycket tid ute i naturen genom åren, spanat efter djur och lärt mig mer om hur de beter sig och hur de fungerar. Efter ett tag blir skogarna, ängarna och fjällmarkerna allt lättare att avläsa – jag vet vad jag kan hoppas få se och varför. Till exempel kan en solbelyst stock vara värd att stanna till och iaktta lite extra de första varma vårdagarna – möjligheten är stor att en slö huggorm eller en skogsödla ligger där och solar sig. På rätt ställe i Sverige kan det också finnas en chans att få se en intensivt grön sandödla göra samma sak.

Mina kunskaper om Sveriges natur må ha blivit rätt omfattande med tiden, men det jag vet om resten av världens natur är mycket mer ytligt. Det blir tydligt när jag befinner mig i en främmande natur, som när vi spelade in ett antal avsnitt av Mitt i naturen i Uganda. I nationalparken Queen Elisabeth fick jag lyssna på för mig helt okända fåglars kvittrande.

Framför mig, knappt tio meter bort, sitter där plötsligt en fågel med intensivt röd kropp, inramad av svarta vingar. Vad den heter vet jag inte. Vad den äter och hur den bygger sitt bo har jag heller ingen aning om. Är den vanlig? Har jag tur som får se den?

Eller är den Ugandas svar på talgoxen? Att plötsligt inte kunna läsa sin natur är frustrerande, men samtidigt inspirerande – det finns så otroligt mycket nytt att lära sig.

Kunskapen om djur och växter är på många sätt berikande. Den gör att du kan ta dig ett steg djupare in i skogen. Ju mer vi vet om naturen, desto mer kan vi se när vi är ute i den. Och, som en bonus, kan kunskapen förstås också användas i frågesporter som denna.

Har du varit en flitig tittare av Mitt i naturen så har du ett ordentligt försprång. En hel del av frågorna kan du svaren på om du varit uppmärksam när du sett programmen.

Men här finns också många andra frågor, från andra världsdelar och kontinenter. 1 000 frågor om djur och natur på vår gemensamma jord, helt enkelt.

Hur mycket kan du? Sätt dig själv eller dina nära och kära på prov.

Lycka till!

Martin Emtenäs

5

DET ÄR LÄTT ATT KOMMA I GÅNG

ENTER

I din hand har du nu en bok som egentligen är lite mer än en bok. Låt oss förklara. Bokens spelmodul håller ordning på de rätta svaren och dina poäng medan du bläddrar fram frågorna i boken. Svarar på frågorna gör du med en knapptryckning. Och det är inte särskilt komplicerat, spelmodulen är väldigt lätt att använda.

När du trycker på den fyrkantiga ENTER-knappen på modulens högra sida väljer slumpgeneratorn en fråga genom att ange ett nummer. Bläddra fram den frågan i boken och bestäm dig för vad du vill svara. Välj ditt svar genom att trycka på någon av knapparna A, B, C eller D. Modulen kommer att visa RÄTT! eller INTE RÄTT!, och om du har svarat fel visas det rätta svaret på skärmen. Modulen väljer sedan automatiskt en ny fråga.

Modulens grundinställning är för 1 spelare och slumpvisa frågor. Det går också att ställa in den så att du själv väljer frågor eller att modulen räknar poäng för 2 spelare.

6

Håll in ENTER samtidigt som du trycker på D så kan du välja hur du vill spela. När du spelar med självvalda frågor får du själv bläddra fram varje fråga. Frågorna ligger blandade, så det går utmärkt att spela i nummerordning.

Modulen stängs av automatiskt efter att ha varit oanvänd i 45 sekunder. Du startar den igen genom att trycka in knappen ENTER och då ligger poängen från pågående spel kvar. För att nollställa modulen, tryck in knappen ENTER samtidigt som du trycker på D. Mer utförlig bruksanvisning för modulen finns på sidorna 152–153.

Det finns också ett facit längst bak i boken, om du skulle vilja svara på frågorna utan att använda spelmodulen.

LÄS MER Det är mycket i naturen som förbryllar och fascinerar.

Håll utkik efter de frågor som är markerade med LÄS MER – till dessa frågor kan du hitta spännande vidareläsning på sidorna 148–151.

7

1

5

Djuret på bilden är Europas största kattdjur och finns i stora delar av Sverige.

Vilket är dess vetenskapliga namn?

Till vilken familj hör det enda pungdjur som lever på den nordamerikanska kontinenten?

A Meles meles

B Gulo gulo

A Kängurudjur

B Vombater

C Lynx lynx

D Pica pica

C Opossumar

D Koalor

2

6

Vad av följande är INTE en kroppsdel som samtliga insekter har?

A Thorax

B Gadd

C Antenner

D Exoskelett

Vad kallas läran om svampar?

C Mykologi

D Mygelogi

Vilken av följande buskar eller träd tappar INTE sina löv på hösten?

Lianer i regnskogen är epifyter. Vad kännetecknar sådana?

A De växer utanpå B De behöver inget andra växter, utan att solljus och saknar ta näring från dem klorofyll

A Rödek

B Ek

C Bergek

D Järnek

8

D De växer dygnet runt

Blomman på bilden är Lapplands landskapsblomma. Vad heter den?

4 Komodovaranen är världens största ödla. Hur lång kan den bli?

A Runt en halv meter B Nästan två meter C Drygt tre meter

B Mytologi

7

3

C De är täckta av fjäll

A Mycelogi

D Upp till fem meter

8

A Fjällveronika

B Fjällsippa

C Fjällvallmo

D Fjällbrud

9

12

Vilken typ av kamouflage använder maskeringskrabban som finns utmed Sveriges västkust?

A Den bygger och gömmer sig i ett nätaktigt bo

B Den lånar tomma skal efter andra krabbor

C Den fäster bitar av alger och svampdjur på sin ryggsköld

D Den gräver ner sig i sanden

Vilken är den dominerande bergarten på Gotland och Öland?

A Pimpsten

B Granit

C Gnejs

D Kalksten

13 Vilken typ av elektromagnetisk strålning, som människor inte ser, kan insekter uppfatta?

10 Ormen på bilden är en av tre arter som förekommer i Sverige.

Vad kallar man en ung individ av denna art?

A Elling

B Hiskling

C Äsping

D Fjäsing

C Sothöna

D Svärta

C Gammastrålning

D Röntgenstrålning

Vad är fanerogamer med ett mer vardagligt ord?

Vad är det för fågel som står på svanens rygg på bilden?

B Koltrast

B Ultraviolett ljus

14

11 A Svartsnäppa

A Infrarött ljus

A Utväxter

B Gräsväxter

C Fröväxter

D Sporväxter

15 De flesta groddjur lägger sina ägg i vatten, men var lägger barnmorskegrodhanen äggen?

9

A På trädstammar

B På stora fiskar

C På sin rygg

D På land

16

20

Vilka av följande är fiskar?

Vilken grupp av reptiler är artrikast?

A Sjöstjärnor

B Sjöhästar

A Sköldpaddor

B Ormar

C Bläckfiskar

D Maneter

C Krokodiler

D Ödlor

17

21 LÄS MER

Av vilket material spinner en fjärilslarv i Kina sin kokong?

Vad har det högväxta djuret på bilden gemensamt med en älg?

A Satin

B Silke

C Hår

D Ben

A De föder alltid tvillingar

B De har sju halskotor

C De dricker aldrig vatten

D De sover alltid stående

18 Vad kallas en organism som utnyttjar resurser på ett annat djurs eller växts direkta bekostnad?

A Paradigm

B Mafioso

C Parasit

D Parasoll

19 Vad händer vanligtvis när en babianhane blir fyra år gammal?

A Hans pappa lär honom att jaga

B Han väljer en partner

C Han lämnar flocken D Han ansluter sig och ansluter sig till en till en grupp med annan flock babianhanar

10

22

26 Skorpiongiftödlan och gilaödlan har länge varit de enda två kända giftiga ödlearterna i världen. Numera betraktar man dock en tredje ödla som giftig, vilken?

Blomman på bilden är Hälsinglands landskapsblomma. Vad heter den?

A Ängsvädd

B Åkerklätt

C Lin

D Blåeld

23 B Falsterbo

C Ottenby

D Landsort

C Lärk

D En

C Lotsfisk

D Guldmakrill

B Berguv

C Kungsalbatross

D Struts

A Endemisk

B Oätlig

C Fridlyst

D Rar

29

Vad heter den Atlantlevande rovfisk som syns i stimmet på bilden?

B Klippabborre

A Glasögonpingvin

Vad säger man om ett djur som inte får jagas eller en blomma som inte får plockas?

25 A Barracuda

D Paddleguan

28

Vilket barrträd fäller sina barr på hösten?

B Tall

C Tokaygecko

Vilken fågel har störst öga?

24 A Gran

B Komodovaran

27

Vad av följande är en fågelstation på Öland?

A Söderarm

A Skäggagam

Vilket är det största nu levande kattdjuret i världen?

11

A Lodjur

B Gepard

C Tiger

D Lejon

30

34

Hos vilket träd kallas det yttre lagret bark för näver?

A Bok

B Ek

C Lönn

D Björk

Vilket är Bohusläns landskapsdjur?

A Talgoxe

B Rödräv

C Knubbsäl

D Huggorm

35

31

Vilken av följande är INTE en hajart?

Vad heter djuret på bilden?

A Djävulsapa

B Hattapa

C Näsapa

D Schimpans

A Hammarhaj

B Vithaj

C Pokerhaj

D Valhaj

36

32

Vilken av följande fåglar har ingen sång, men ger ibland ifrån sig svaga, grymtande läten?

När levde de första fåglarna på jorden?

A För ca 1,5 miljoner år sedan

B För ca 15 miljoner år sedan

C För ca 150 miljoner år sedan

D För ca 1 500 miljoner år sedan

C De förvirrar fiender med dem

D De fångar föda och för den till munnen

C Brushane

D Orre

Blomman på bilden är en sällsynt orkidé som växer vilt i Sverige. Vad heter den?

Havsanemoner är cylinderformade koralldjur som saknar skelett. Upptill har de tentakler – vad använder de dessa till?

B De använder dem för att attrahera en partner

B Koltrast

37

33 A De lockar till sig byten genom att vifta med dem

A Hämpling

12

A Göknycklar

B Skogsfru

C Brunkulla

D Guckusko

38

41

Vad gör den lilla fisken i gapet på den större fisken på bilden?

A Den söker skydd från rovfiskar

B Den rengör den större fiskens mun

C Den är på väg att bli den större fiskens middag

D Den förbereder för att lägga ägg

Vilken av följande växter är INTE ett träd?

A Gråbo

B Ask

C Kastanj

D Oxel

42 Vad kallas det när fåglar flyger till varmare områden under vintern?

39 Hur har klätterfiskarna fått sitt namn?

A De har mönster på B De kan klättra sidorna som påminner upp ur vattnet och om stegar förflytta sig på land

A Respiration

B Metamorfos

C Diapaus

D Migration

MER 43 LÄS

C De stiger från stora D De klättrar bland djup upp till havsytan sjögräs och äter väldigt snabbt plankton

På bilden syns Sveriges mest kända giftiga spindel, men giftet är betydligt svagare än en getings. Vad heter spindeln?

40

A Zebraspindel

B Husspindel

C Korsspindel

D Trekantsspindel

Varför har fjärilslarven på bilden vita utväxter på kroppen?

A Den har en svamp- B Den bär på sina ägg sjukdom tills de kläcks C Den är på väg att övergå till puppa

44

D En stekel har lagt sina ägg på den

Vad är en parakit?

13

A En fladdermus

B En sjöborre

C En papegoja

D En apa

45

49

På bilden syns skalbaggens två vingpar.

Vad kallas det främre vingparet, som skyddar de bakre vingarna?

A Flygvingar

B Sköldvingar

C Täckvingar

D Veckvingar

Var skulle du med största sannolikhet hitta en vitval?

A Indiska oceanen

B Norra ishavet

C Karibiska havet

D Stilla havet

50

46

Vad av följande är INTE ett djur?

Av vilket träd tillverkas materialet kork?

A Korkbjörk

B Korkek

C Korklönn

D Korkasp

A Tvättsvamp

B Lav

C Havstulpan

D Korall

51

47

Hur länge kan en myra överleva under vattnet?

Vad kan paddleguaner göra när de blir attackerade?

A Utsöndra gift genom huden

B Spruta ut blod ur ögonen

C Rulla ihop sig till en kompakt boll

D Byta färg

A Fem sekunder

B En timme

C Två veckor

D En månad

52

48

Vilket landskap har blomman på bilden som landskapsblomma?

Hur mycket äter en korpunge om dagen under sina första levnadsveckor?

A 50 gram

B 150 gram

C 500 gram

D 800 gram

14

A Norrbotten

B Bohuslän

C Södermanland

D Öland

53

55

Vilket av följande djur har mindre hjärna än människan?

A Elefant

B Öresvin

C Kamel

D Kaskelot

54

Vad är en vivel?

A En gnagare

B En ödla

C En skalbagge

D En fisk

56

LÄS MER

Vilken av följande sjöar har en salthalt på omkring 34 procent, vilket gör att en människa flyter på dess yta?

Fåglars näbbar är anpassade efter vilken typ av föda fågeln lever av. Vad är näbben hos fågeln på bilden gjord för?

A Hacka i träd

B Äta frukt

C Döda och slita sönder bytesdjur

D Plocka frön ur kottar

A Kaspiska havet

B Bajkalsjön

C Döda havet

D Aralsjön

57 Vilket djur kan väga cirka 250 kilo men inte förflytta sig?

A Sjögurka

B Jättemussla

C Manat

D Dvärgflodhäst

58 Det vi vanligen kallar svamp, de vi plockar i skogen, är egentligen bara den sporproducerande delen hos svampen.

Vad kallas denna del?

15

A Svampknopp

B Sporsäck

C Fruktkropp

D Fröhuvud

63

MER 59 LÄS

Vilken av följande sjöar var fram till 1960 världens till ytan fjärde största sjö, men har sedan dess på grund av omledning av vatten och konstbevattning krympt med två tredjedelar?

Västerbottens landskapsinsekt är större svartbagge. Var har man störst chans att hitta den?

A På snötäckta stenblock

B I översvämmade kärr

C I brandskadade träd

D I uttorkade dammar

60 B Ormrot

C Groblad

D Paddfot

C Aralsjön

D Victoriasjön

Margaykatten som finns i Central- och Sydamerika kan rotera sina bakfötter så att klorna pekar bakåt. Vad kan den därmed göra?

A Döda fåglar genom B Klättra nedför träd att sparka på dem med huvudet först

61

C Gräva långa tunnlar D Allt detta

Var på kroppen sitter syrsans öron?

A Antennerna

B Vingarna

C Frambenens knän

D Baken

65 Fågeln på bilden är svår att ta miste på.

Men till vilken ordning, där den är en av de största, hör den?

62 Hur dödar nilkrokodilen ett stort byte?

A Med en tugga som B Den drar ner och får bytet att blöda till dränker bytet under döds vattnet C Med ett bett som bryter bytets nacke

B Döda havet

64

Växten på bilden är allmän i hela Sverige. Vad heter den?

A Grodnate

A Vättern

D Den sväljer bytet levande

16

A Strutsfåglar

B Hönsfåglar

C Pelikanfåglar

D Papegojfåglar

66

70

Grodan på bilden finns i stora delar av Europa, men i Sverige är den sällsynt. Vilket är det enda landskap den lever i?

A Bohuslän

B Skåne

C Södermanland

D Öland

Vilket av följande djur skulle vinna en kapplöpning dem emellan?

A Giraff

B Elefant

C Zebra

D Ekorre

71

67

Ett noshörningshorn består av ett material som också återfinns som en del av människans kropp. Vilken?

Vilken av följande är INTE en fisk?

A Jättemuräna

B Spjutrocka

C Hammarhaj

D Tumlare

68 B Pelikaner

C Pingviner

D Gravänder

C Älg

D Dovhjort

D Skelett

A 100 000

B 1 miljon

C 3–4 miljoner

D 10 miljoner

73

Vilket är hjortdjuret på bilden nedan?

B Kronhjort

C Brosk

Från hur många blommor måste honungsbiet suga nektar för att producera ett halvt kilo honung?

69 A Rådjur

B Nagel

72

Vilka av följande fåglar kan INTE flyga?

A Fregattfåglar

A Hud

En svamp som är allmän i större delen av Sverige är den falska kantarellen. Vad kallas den med ett annat namn?

17

A Gulkremla

B Narrkantarell

C Pluggskivling

D Trattkantarell

74 Hur varm kan ytan på ökensanden bli i solen?

A 40 °C

B 50 °C

C 75 °C

D 100 °C

78 Vilket av följande är INTE ett kameldjur?

75 Vad av följande utgör den största delen av världens öknar?

A Saltöknar

B Platta stenöknar

C Bergs- och klippöknar

D Vulkanöknar

A Lama

B Tvåpucklig kamel

C Addax

D Dromedar

79 Ökentaipanen är en av världens giftigaste ormar. Hur mycket av dess gift behövs för att döda en råtta?

76

A Ett miljondels gram B Ett tusendels gram C Ett hundradels gram D Ett gram

Hur stor del av en ökenbuske är vanligtvis ovanför markytan?

A Nästan allt

B Hälften

C En fjärdedel

D En tiondel

80 Vad av följande är någonting många djurarter i öknen har?

77 Öken förknippas ofta med ett oändligt hav av sand. Men hur stor del av världens alla öknar utgörs av sandöknar?

A En tiondel

B En tredjedel

C Hälften

D Nästan alla öknar

A Små fötter

B Skarpa tänder

C Stora öron

D Lång svans

81 Vad av följande är ett sätt för moloken, eller taggdjävulen som den också kallas, att få tag på dricksvatten i den australiska öknen där den lever?

A Den gräver djupa hålor vid uttorkade flodbäddar

B Nattetid samlas fukt som kondenseras till dagg på dess hud

C Under regnperioder D Med sin långa tunga kan den komma åt fyller den upp ett vattenförråd i en stor vätska inuti växter säck på halsen

18

85 När det regnar i öknen efter ett eller flera års uppehåll förändras landskapet plötsligt. Men vad av följande är INTE någonting som kan hända?

A Öknarna täcks av ett hav av blommor

B Grodor kommer fram ur marken

C Palmer skjuter upp D Fisk finns plötsligt ur marken och växer där det tidigare var torr öken en meter per dag

82 Hur kan man enkelt se om en skorpion är mycket giftig?

A Den är svart

B Den har tjock stjärt

C Den är stor

D Den har en gadd

83 Kamelen har en unik förmåga att klara av hög värme. Vad av följande är sant?

A Den kan kissa i munnen på sig själv och svalka sig

B Den kan höja sin kroppstemperatur flera grader

C Den kan lagra vatten i sina pucklar

D Den kan gå en månad utan att dricka

84 Öken är ett område med mycket låg nederbörd. Hur mycket får det regna per år för att området ska få kallas öken?

A 25 millimeter

B 100 millimeter

C 250 millimeter

D 1 000 millimeter

19

86

90

Till vilken klass i djurriket hör skorpioner?

Vilket av dessa djur har längst svans?

A Storkräftor

B Insekter

A Vrålapa

B Giraff

C Spindeldjur

D Kräldjur

C Myrslok

D Utter

87

91

Vilket träd har frön som de på bilden?

Den jättelika valhajen kan bli upp till 18 meter lång. Vad äter den?

A Rönn

B Bok

A Andra hajar

B Sjöfågel och fisk

C Lönn

D Ek

C Fiskar och havssköldpaddor

D Plankton och småfisk

88

92

Hallands landskapsdjur är en fisk. Vilken?

Vilka av följande är INTE amfibier?

A Gädda

B Lax

C Braxen

D Mal

89 B Dess lukt som påminner om ruttet kött lockar flugor

C Dess söta nektar lockar kolibrier

D Dess bruna, ludna blad lockar små hjortdjur

B Sköldpaddor

C Paddor

D Salamandrar

93

Världens största blomma, Rafflesia arnoldii, växer i regnskogen på Sumatra och Borneo. Hur blir den pollinerad?

A Regnvatten som samlas i blomman lockar grodor

A Grodor

Vad är det för formation som syns på bilden?

20

A Surikatkoloni

B Rotvälta

C Termitstack

D Rauk

94

98 Det finns ungefär 12 500 beskrivna svamparter i Sverige. Hur många av dem anses vara bra matsvampar?

Fågeln på bilden är Ölands landskapsdjur. Vad heter den?

A Törnsångare

B Björktrast

C Näktergal

D Trädlärka

95 B Sex

C Tjugotvå

D Åttio

Vad är en sidvindare?

B En skallerorm

C En delfin

D En skalbagge

C 60–70 procent

D 80–90 procent

A Hugga med sin näbbliknande mun

B Slåss med sina ihoprullade tentakler

C Avge en snabb ljuskaskad

D Skicka ut bedövande elektriska impulser

Måsfåglar äter gärna musslor och skaldjur, ibland med skal och allt. Men hur får de ut de goda delarna om skalen är hårda och stora?

Hur stor del av volymen av ett flytande berg som det på bilden finns under vattenlinjen?

B 40–50 procent

D Ca 2 000

100

97 A 10–20 procent

C Ca 500

Vad kan jättebläckfisken Taningia danae göra för att fånga byten och skrämma bort fiender?

96 A En svala

B Ca 100

99

Hur många tänder har en myrslok?

A Inga

A Ca 30

21

A Lurar uttrar att öppna dem för att sedan ta tillbaka dem

B Släpper dem från hög höjd så att de krossas mot klipporna

C Lirkar ut dem med hjälp av sina klor

D Hackar hål på dem med näbben

LÄS MER

21

Både giraffen, med sin långa hals, och älgen har sju halskotor Det är lätt att föreställa sig det stora antal kotor som behövs för att staga upp en giraffs långa hals. Men faktum är att giraffen har lika många halskotor som älgen – och människan. Nästan alla däggdjur har nämligen sju halskotor. Hos en giraff, vars hals kan vara över två meter lång, är dessa kotor kraftigt förlängda medan de hos till exempel valar och andra däggdjur med kort hals istället är förkortade.

43

Korsspindeln är Sveriges mest kända giftiga spindel Korsspindeln är mycket vanlig i Europa och kan nog sägas vara Sveriges mest kända giftiga spindel. Dock är nästan alla Sveriges 700 spindelarter faktiskt giftiga, men deras gift, som de använder för att förlama sina byten, är så svagt att det inte anses påverka oss människor. I själva verket är korsspindelns gift betydligt svagare än en getings och ett bett av den skulle endast ge lätt klåda och svullnad.

Men den biter väldigt sällan människor.

54

Näbben hos rovfåglar är anpassad till att kunna döda och slita sönder bytesdjur Genom att titta på en fågels näbb kan man ofta lista ut vilken typ av föda fågeln äter och hur den fångar den.

Kråkor och andra fåglar som äter det mesta kallas generalister eller allätare och har en näbb som är anpassad för varierad föda. De fåglar som är specialiserade på en viss sorts föda har däremot en näbb avpassad till den. Rovfåglar har spetsig och kraftig kroknäbb för att kunna fånga sina byten och sedan slita sönder dem i ätbara bitar (fåglar

148

har inga tänder och sväljer alla munsbitar hela). Fåglar som fångar fisk, som kungsfiskaren på bilden, har lång och spetsig näbb för att kunna hugga fisk i vattnet. Vadare har lång och smal näbb som de kan sticka ner i sanden eller dyn på jakt efter smådjur. Insektsätare har smal och spetsig näbb som de använder med hög precision för att, nästan som med en pincett, fånga insekter.

Små fåglar som livnär sig på frön och nötter har kort och tjock näbb som fungerar som en nötknäppare. Korsnäbbar är specialiserade på att plocka frön ur kottar och har en böjd och spetsig, mycket kraftig näbb. Änder som betar växtdelar på grunt vatten har bred och tillplattad näbb.

Hackspettar har rak, smal och mycket stark näbb med vilken de kan hacka fram insekter ur trädstammar och dessutom en väldigt lång tunga för att pilla fram dem.

59

Västerbottens landskapsinsekt, större svartbagge, hittas säkrast i brandskadade träd En skogsbrand kan vara mycket skrämmande och leder ofta till stor förödelse. Men samtidigt är det faktiskt så att branden hjälper till att bevara biologisk mångfald och är en förutsättning för att vissa arter av djur och växter ska kunna existera i de svenska skogarna. En av de arter som finner sig tillrätta i brandens spår är den större svartbaggen, en vedlevande skalbagge som ofta förekommer under barken på brandskadade lövträd, helst björk. Larverna trivs under barken och pupporna utvecklas där. Men allteftersom skogsbruket effektiviseras i Sverige, och när man inte längre eldar på hyggena, har den större svartbaggen blivit alltmer ovanlig här. Arten räknas idag som sårbar.

200

Myrpiggsvinet är ett kloakdjur, ett däggdjur som lägger ägg Kloakdjur är däggdjur, men till skillnad från andra däggdjur lägger de ägg istället för att föda levande ungar. Äggen är små och liknar kräldjurens, de nykläckta kloakdjuren är nakna och liknar kort efter födelsen pungdjursungar. Men precis som alla andra däggdjur diar kloakdjuren sina ungar och har hår. De har kvar många kräldjurslika drag och betraktas ofta som de mest primitiva av nu levande däggdjur. De har en gemensam kroppsöppning för tarmen och fortplantningsorganen – den så kallade kloaken. Av kloakdjur finns idag bara två familjer, varav näbbdjuret utgör den ena och fyra arter av myrpiggsvin den andra. Samtliga lever i Australien och på Nya Guinea.

365

Delfinen föds med mustasch Ett av de mest distinkta gemensamma kännetecknen för däggdjur är att de, till skillnad från alla andra djur, har hår. ”Håriga” spindlar och fjärilslarver har borst som är uppbyggda på ett annat sätt än hår. Eftersom däggdjur är varmblodiga gynnas de av en värmeisolerande päls och många har därför täckande hår över hela kroppen. Även hos de däggdjur som är till synes hårlösa finns viss behåring. Till exempel har valar hår när de är embryon.

På samma sätt har delfinen alltså behåring i form av en mustasch när den föds – ett tecken på att de är däggdjur.

206

Flamingor blir rosa genom att de får i sig ett färgämne via födan Flamingor är en familj med stora vadande fåglar som lever i grunt bräckt eller salt vatten. Unga flamingor har grå fjäderdräkt, för att sedan få den rosa färg som är karaktäristisk för vuxna flamingofåglar. Denna färgväxling sker genom att fåglarna får i sig astaxantin, en så kallad karotenoid med rosa pigment, via de små kräftdjur som utgör flamingornas huvudföda. Om de får annan föda fortsätter fjäderdräkten att vara grå som hos ungfåglarna. En annan karotenoid, betakaroten, med orange pigment finns i exempelvis morötter, och på samma sätt som flamingon blir rosa kan människor som äter väldigt mycket morötter få en gulorange färgton i huden.

290

Familjen fyrögonfiskar har bara två ögon, men fyra pupiller Trots sitt namn har fyrögonfiskar bara två ögon. Ändå skulle man kanske kunna säga att de ser dubbelt så bra.

Fyrögonfiskar är nämligen en familj fiskar i Syd- och Centralamerika som är anpassade till att leva vid vattenytan, där de främst jagar insekter. Deras två ögon sitter uppe på huvudet så att de delvis sticker upp ovanför ytan, men varje öga är delat horisontellt i två halvor med en pupill i varje. Vardera ögonhalva är anpassad för seende i luft respektive vatten och på så sätt kan fisken se både ovanför och under vattenytan.

616

Världens torraste plats ligger i Antarktis Det är lätt att föreställa sig världens torraste plats som en het sandöken, och visst är många av jordens öknar synnerligen regnfattiga. Den näst torraste platsen i världen är Atacamaöknen i Chile, där det dock händer att minimal nederbörd registreras, till exempel 1971, då det regnade för första gången på 400 år. Delar av McMurdos torrdalar

149

BRUKSANVISNING MODULEN VÄLJER FRÅGOR I spelalternativet slumpvisa frågor visas ett frågenummer automatiskt på skärmen. Bläddra fram till den frågan i boken. På skärmen står VÄLJ SVAR, du väljer ditt svar genom att trycka på någon av knapparna A, B, C eller D. Modulen kommer att visa RÄTT! eller INTE RÄTT! på skärmen åtföljt av en ljudsignal. Om du har svarat fel visas det rätta svaret på skärmen. Modulen kommer sedan slumpvis att välja en ny fråga.

SÅ HÄR FUNKAR DET För att starta spelmodulen, tryck in den fyrkantiga knappen ENTER i högra hörnet.

VÄLJ SPELSÄTT Första gången startar spelmodulen automatiskt i spelalternativet slumpvis valda frågor. För att byta mellan slumpvisa frågor och självvalda frågor, tryck in den fyrkantiga knappen ENTER samtidigt som du trycker på knappen D. På skärmen visas då VÄLJ SPELSÄTT. Tryck B för SJÄLVVALDA FRÅGOR eller C för SLUMPVISA FRÅGOR. VÄLJ ANTAL SPELARE Efter det att du valt spelsätt visas uppmaningen VÄLJ ANTAL SPELARE på skärmen. Tryck A för 1 spelare eller D för 2 spelare. Om du väljer 2 spelare får spelarna turas om att välja och besvara frågorna. På skärmen blinkar SPELARE 1 eller SPELARE 2 för att visa vem som står på tur. Är man fler än två spelare kan man naturligtvis välja att dela in sig i två lag.

DU VÄLJER FRÅGOR I spelalternativet självvalda frågor kan du skriva in ett eget nummer genom att trycka in A för en tusentalssiffra, B för en hundratalssiffra, C för en tiotalssiffra och D för en entalssiffra. Om du till exempel vill välja fråga 477 trycker du fram 400 med hjälp av knappen B, 70 med C och 7 med D. Tryck in den fyrkantiga knappen ENTER för att bekräfta valet. På skärmen står VÄLJ SVAR och du svarar på frågan med hjälp av A, B, C eller D. Modulen kommer att visa RÄTT! eller INTE RÄTT! på skärmen. Om du svarar fel kommer

modulen också att visa vilket som var det rätta svaret.

Modulen kommer sedan automatiskt att gå vidare till nästa fråga i nummerföljd. Om du vill acceptera den frågan, tryck in den fyrkantiga knappen ENTER. På detta sätt kan man alltså spela sig framåt fråga för fråga.

Om du istället vill välja en helt annan fråga så följer du anvisningarna ovan och väljer ett annat nummer med hjälp av knapparna A, B, C och D. Du trycker sedan på ENTER för att bekräfta valet.

RESULTATBERÄKNING Bokens modul håller räkningen på hur många frågor du eller ni har besvarat och hur många rätt ni har. Om du har valt att spela med 1 spelare kommer modulen att efter varje besvarad fråga visa antalet rätta svar i det vänstra fönstret på skärmen. I det högra fönstret visas

152

det totala antalet besvarade frågor följt av procentsatsen för de rätta svaren.

Spelar ni med 2 spelare kommer modulen att i det vänstra fönstret på skärmen visa antalet rätta svar av det totala antalet frågor för SPELARE 1, följt av procentsatsen för de rätta svaren. Resultaten för SPELARE 2 visas på samma sätt i det högra fönstret på skärmen. ÖVRIGA FUNKTIONER Modulen stängs av automatiskt efter att ha varit oanvänd i 45 sekunder, eller genom att man håller knappen ENTER intryckt i tre sekunder. Den startas igen genom att man trycker in knappen ENTER och då är poängen från pågående spel kvar. För att nollställa modulen, tryck in knappen ENTER samtidigt som du trycker på knappen D. För att stänga av ljudfunktionen, tryck in knappen ENTER samtidigt som du trycker på knappen A. En symbol på skärmen visar om högtalaren är på eller av.

BATTERIER Spelmodulen levereras med tre LR44/AG13 klockbatterier. Om modulen inte startar kan du prova med att öppna batteriluckan på undersidan av modulen, skruva loss plattan och byta batterierna.

153

BILDREGISTER 3 4

Virginiauv. Eric Isselée/Shutterstock.com Martin Emtenäs. Lisbeth Westerlund/Sydsvenskan/

28

SCANPIX

29

7 8

Surikater. EcoPrint/Shutterstock.com Lodjur. Eric Isselée/Shutterstock.com Fjällsippor. Serg Zastavkin/Shutterstock.com Huggorm. Robert Mertl/Shutterstock.com Sothöna på svanrygg. Evgeny Murtola/ Shutterstock.com Giraff. Kletr/Shutterstock.com Lin. Lobke Peers/Shutterstock.com Barracudor. Sergey Popov V/Shutterstock.com Näsapa. gualtiero boffi/Shutterstock.com Guckuskor. Guido Vrola/Shutterstock.com Putsarfiskar rengör fisk. Sergey Popov V/ Shutterstock.com Fjärilslarv med stekelägg. Stephen Bonk/ Shutterstock.com Korsspindel. Henrik Larsson/Shutterstock.com Nyckelpiga. Henrik Larsson/Shutterstock.com Näckros. 2265524729/Shutterstock.com Örn. Arogant/Shutterstock.com Groblad. Mageon/Shutterstock.com Påfågel. Hintau Aliaksei/Shutterstock.com Lövgroda. Andreas Kraus/Shutterstock.com Rådjur. Mari Jensen/Shutterstock.com Spår i ökensand. Jan Pedersen Bokollon. Scisetti Alfio/Shutterstock.com Termitstack. EcoPrint/Shutterstock.com Näktergal. Vitaly Ilyasov/Shutterstock.com Isberg. Volodymyr Goinyk/Shutterstock.com Drakfisk. Eric Isselée/Shutterstock.com Björnmossa. Tupungato/Shutterstock.com Igelkott. Eric Isselée/Shutterstock.com Timotej. Anette Linnea Rasmussen/ Shutterstock.com Dödskalleapa. Marina Jay/Shutterstock.com Gädda. Kletr/Shutterstock.com Magnolia. Mircea BEZERGHEANU/Shutterstock.com Tukan. Fedor Selivanov/Shutterstock.com Clownfisk. Sergey Popov V/Shutterstock.com Raukar. Phoenix79/Shutterstock.com Åkervinda. Marta Teron/Shutterstock.com

9

10 11 12 13

14 15 16 17 18 20 21 22 23

24 25 26 27

30 31 32 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 46 47 48 49 50 51 52

157

Hästkastanjer. sandr/Shutterstock.com Dolksvans. Jeff Shelly/Shutterstock.com Okapi. gracious_tiger/Shutterstock.com Större maskvävare. Mogens Trolle/Shutterstock.com Monark. Ambient Ideas/Shutterstock.com Röd flugsvamp. wacpan/Shutterstock.com Skata. Borislav Borisov/Shutterstock.com Ginkgoblad. YANGCHAO/Shutterstock.com Morgondimma över ängsmark. Stefan Örtenblad/ Naturbild/Johnér Fladdermus. Kirsanov/Shutterstock.com Mjölksnok. Matt Jeppson/Shutterstock.com Rafflesia. kkaplin/Shutterstock.com Vildkaprifol. Tamara Kulikova/Shutterstock.com Flamingo. pandapaw/Shutterstock.com Kungspingviner. Rich Lindie/Shutterstock.com Snok. Pakhnyushcha/Shutterstock.com Hasselmus. Tore Hagman/Scanpix Vaxkaka. Kuzmin Andrey/Shutterstock.com Stäppmyrkott. David Paynter/AGE/Scanpix Härfågel. Borislav Borisov/Shutterstock.com Rödräv. Eric Isselée/Shutterstock.com Isberg. Antoine Beyeler/Shutterstock.com Tjärblomster. Martin Capek/Shutterstock.com Harsyra. Janno Loide/Shutterstock.com Rubinkolibri. Steve Byland/Shutterstock.com Blåstång. Martin Fowler/Shutterstock.com Näbbdjur. Shin Yoshino/Minden/Scanpix Kejsartamarin. Cynthia Kidwell/Shutterstock.com Brännässla. PeJo/Shutterstock.com Tordyvel. Gucio_55/Shutterstock.com Humleblomster. Gala_Kan/Shutterstock.com Koala. lifeandlove/Shutterstock.com

53 54 55 56 57 58 60 61 62 63 64 65

66 67 68 69

70 72 73 74 75 76 77 78

Bladskärarmyror. Dr. Morley Read/Shutterstock.com Vitkindade gäss. Jan Pedersen Korpar. toomasili/Shutterstock.com Ormvråk. Jan Pedersen Lejon. Jan Pedersen Sjöelefanter. Sebastien Burel/Shutterstock.com Regnskog. Jan Pedersen Schabraktapir. Andreas Gradin/Shutterstock.com Murgröna. Scisetti Alfio/Shutterstock.com Mygga. jupeart/Shutterstock.com Träd med mistlar. Susannah Grant/Shutterstock.com Bärfis. alslutsky/Shutterstock.com Björktrast i rönn. Vishnevskiy Vasily/Shutterstock.com Styvmorsviol. Amy Johansson/Shutterstock.com Nötskrika. Jan Pedersen Fiskgjuse. pix2go/Shutterstock.com Mårdhund. PRILL Mediendesign und Fotografie/Shutterstock.com Fjälluggla. Eric Isselée/Shutterstock.com Tiger. Eric Isselée/Shutterstock.com Idegranskvist. Richard Peterson/Shutterstock.com Jättenäckros. Anneka/Shutterstock.com Makaonfjäril. Tom Biegalski/Shutterstock.com Storspigg. Winfred Wisniewski/Frank Lane Picture Agency/Corbis/Scanpix Savann. Jan Pedersen Talgoxe. Maksimilian/Shutterstock.com Jättepanda. Hung Chung Chih/Shutterstock.com Humla. Subbotina Anna/Shutterstock.com Rödögda lövgrodor. Jeff Grabert/Shutterstock.com Skogsmus. CreativeNature.nl/Shutterstock.com Blåsippor. Cederlund Tholin/Shutterstock.com Gullregn. Sally Scott/Shutterstock.com Ekoxe. bogdan ionescu/Shutterstock.com Isbjörn. Nik Niklz/Shutterstock.com

79 80 81 82 83 84 86

87 88 89 90 91 92 93 94 95

96 98 98 100 101 102 103 104 105 106 107 108 110 158

Narvalar. Flip Nicklin/Minden/Scanpix Gråhäger. Jan Pedersen Flikfisk. cynoclub/Shutterstock.com Fluga på sileshår. Cathy Keifer/Shutterstock.com Kungsängslilja. Lijuan Guo/Shutterstock.com Hasselnötter. Snowbelle/Shutterstock.com Lunnefågel. Eric Isselée/Shutterstock.com Rödhake. Sebastian Knight/Shutterstock.com Näckrosblad underifrån. Martin Almqvist/Naturbild/ Johnér Lönngren. 0legik/Shutterstock.com Tretåig sengångare. worldswildlifewonders/ Shutterstock.com Sorgmantel. Tomas Pavelka/Shutterstock.com Pärlbåt. bluehand/Shutterstock.com Fiskstim. Sergey Popov V/Shutterstock.com Öronmanet. Jan Pedersen Brunbjörn. Eric Isselée/Shutterstock.com Ekorre. Eric Isselée/Shutterstock.com Kattbjörn. Eric Isselée/Shutterstock.com Ormbunke. Konstanttin/Shutterstock.com Fjärilslarv. Tyler Fox/Shutterstock.com Mätarlarv. Henrik Larsson/Shutterstock.com Myskoxar. JKlingebiel/Shutterstock.com Trut med ägg i näbben. David Thyberg/ Shutterstock.com Kondor. Eric Isselée/Shutterstock.com Fjällandskap i Lappland. Sander van der Werf/ Shutterstock.com Mört. Krasowit/Shutterstock.com Hammarhaj. cameilia/Shutterstock.com Gräsgrön guldbagge. alslutsky/Shutterstock.com Ekplanta. Fotofermer/Shutterstock.com Grön leguan. amadorgs/Shutterstock.com Blomkålssvamp. Ramona Heim/Shutterstock.com Bäverdamm. Bruce Johnstone/Shutterstock.com Havsörn. nawrocki/Shutterstock.com Träskonäbb. Sam DCruz/Shutterstock.com Berguv. Eric Isselée/Shutterstock.com Lav. alessandro0770/Shutterstock.com Hjortron. Madlen/Shutterstock.com Gärdsmyg. Menno Schaefer/Shutterstock.com Fingerborgsblomma. chrisbrignell/ Shutterstock.com Korallrev. SerrNovik/Shutterstock.com Kantareller. DUSAN ZIDAR/Shutterstock.com

111

Vinbergssnäcka. ultrapro/Shutterstock.com Bävergnagt träd. Henrik Larsson/Shutterstock.com 112 Zebror. Eric Isselée/Shutterstock.com 113 Sillgrissla. Leksele/Shutterstock.com Späckhuggare. Mike Price/Shutterstock.com 114 Bönsyrsa. Eric Isselée/Shutterstock.com 115 Smörblommor. Maslov Dmitry/Shutterstock.com 116 Näshornsfågel. Peter Wollinga/Shutterstock.com 117 Gavial. turtleman/Shutterstock.com 118 Tjäder. Ziga Camernik/Shutterstock.com Grävling. Clinton Moffat/Shutterstock.com 119 Större hackspett. Vishnevskiy Vasily/Shutterstock.com Älg. bierchen/Shutterstock.com 120 Gryningsdimma över skog. Jeppe Wikström/Johnér 122 Bäver. Vladimir Chernyanskiy/Shutterstock.com Brun kivi. Mehgan Murphy/Afp photo/ Smithsonian National Zoo/Scanpix 123 Bredkaveldun. Vishnevskiy Vasily/Shutterstock.com 124 Närbild av fjärilsvinge. D. Kucharski & K. Kucharska/ Shutterstock.com 125 Klippgrävling. dirkr/Shutterstock.com Karljohansvamp. Hintau Aliaksei/Shutterstock.com 126 Blåklint. Tamara Kulikova/Shutterstock.com 127 Storspov. Sergey Lavrentev/Shutterstock.com Harspår i snö. Galushko Sergey/Shutterstock.com 128 Venus flugfälla. Johan_R/Shutterstock.com 129 Linnea. TTphoto/Shutterstock.com Utter. Dr. J. Beller/Shutterstock.com 130 Påfågelöga. irin-k/Shutterstock.com Förgätmigej. MarkMirror/Shutterstock.com 131 Fjäderdräkt grönvingad ara. Eduardo Rivero/ Shutterstock.com 132 Vithövdad havsörn. Jan Pedersen Niobandad bälta. Arto Hakola/Shutterstock.com 133 Daggkåpa. Tompet/Shutterstock.com 134 Säl bakom klippor. Jan Pedersen 136 Björkstam. Mikael Hjerpe/Shutterstock.com 137 Mindre vattensalamander. Cosmin Manci/ Shutterstock.com Geparder. Jan Pedersen 138 Noshörningar. Jan Pedersen 139 Tassavtryck från puma. Jan Pedersen Kungsparakit. Jan Pedersen 140 Liljekonvalj. wacpan/Shutterstock.com 141 Spökdjur. BlueOrange Studio/Shutterstock.com

142 143 144 145 144 146 148 149 150 151 153 154 156 159

159

Tvestjärt. Henrik Larsson/Shutterstock.com Gnu attackerad av krokodil. Uryadnikov Sergey/ Shutterstock.com Trandans. TTphoto/Shutterstock.com Gräsänder. Sakala/Shutterstock.com Skogsstjärna. Maslov Dmitry/Shutterstock.com Surikater. Eric Isselée/Shutterstock.com Leopard. Jan Pedersen Kungsfiskare. Mircea BEZERGHEANU/Shutterstock.com Delfiner. Anan Kaewkhammul/Shutterstock.com Afrikansk elefant. Four Oaks/Shutterstock.com Plattfisk. Migel/Shutterstock.com Jordpiggsvin. Eric Isselée/Shutterstock.com Hasselgren. Brzostowska/Shutterstock.com Kråka. Eric Isselée/Shutterstock.com Strutsar. ksyproduktor/Shutterstock.com Rödrävar. Eric Isselée/Shutterstock.com

I januari 1980 sändes det första avsnittet av Mitt i naturen i Sveriges Television. Programledaren Gunnar Arvidsson satt tillsammans med naturexperten Bertil ”Bisse” Wahlin i en liten stuga i Galtström utanför Sundsvall och visade korta naturfilmer som tittarna själva spelat in. Idag, över 30 år senare, har programmet blivit en av Sveriges Televisions riktiga långkörare och mest folkkära program. Varje avsnitt följer runt en miljon tittare med ut i naturen. Idag är det Martin Emtenäs som guidar men andra populära programledare har under årens lopp varit Lena Liljeborg, Jan Danielson, Charlotte Permell och Linda Olofsson.

Fram till 2004 producerades Mitt i naturen i Sundsvall. 2005 flyttade redaktionen till Umeå där den fortfarande håller till. Programmet och dess innehåll har såklart förändrats under årens lopp, från 1980-talets stillasittande studioproduktion till dagens strapatser i både svensk och utländsk natur. Den senaste utlandsresan gick till Uganda, men redaktionen har under åren även gjort en utflykt till Australien och reportageresor till våra nordiska grannländer samt Litauen, Grekland och Spanien.

Jan Pedersen är fotograf, författare, skribent och äventyrare. I mer än 27 år har han lett naturresor och expeditioner över hela världen. Han har även arbetat som tillsynsman och guide i svenska naturreservat. Jan Pedersen har skrivit talrika artiklar för dags- och facktidningar och gett ut ett flertal böcker, bland annat I Arabiens öknar som av Världsnaturfonden WWF blev utsedd till Årets Pandabok 2000 för barn och ungdom. Han är också författare till den mycket uppmärksammade Fågelsång med Lars Svensson, en ”sjungande” fågelbok med ljud, som har sålts i rekordupplagor i Sverige och Finland, liksom Vilda djur, även den en stor succé. Senaste boken är Fågelresor.