Marika Alneng
Jonna Steinrud
MIK i praktiken!
Biblioteken visar vägen
BTJ Förlag
Inledning
År 2017 skrev Marika Alneng boken Folkbibliotek i förändring. Navigera med medie- och informationskunnighet. Där beskrev hon MIK-begreppets bakgrund och koppling till folkbibliotekens verksamhet. Då var begreppet relativt nytt och obekant, även om Statens medieråd (numera Mediemyndigheten) hade börjat använda och sprida det några år tidigare. I boken gavs en rad exempel på hur folkbibliotek arbetat med medie- och informationskunnighet (MIK) i praktiken.
Mycket har hänt och världen ser delvis annorlunda ut. Teknikutvecklingen har haft stor betydelse för oss som både individer och yrkesverksamma och för samhället i stort. Den har påverkat hur information skapas, sprids och används, vilket i sin tur påverkat mediernas förutsättningar och villkor. I skrivande stund pratas det om informationskrigföring och psykologiskt försvar på den årliga rikskonferensen Folk och Försvar. AI har varit på allas läppar sedan tjänsten ChatGPT lanserades. Teknik för ansiktsigenkänning och för att manipulera rörlig bild och skapa så kallade deepfakes har utvecklats. Vi har en pandemi bakom oss då det spreds vilseledande och felaktig information. Vi har flera val framför oss, och påverkanskampanjerna pågår för fullt. Allt detta påverkar vårt sätt att se på kunskap och trovärdighet.
Ansvaret för att navigera i detta medielandskap och värdera information ligger allt tyngre på den enskilde individens axlar.
När det gäller att stärka allmänhetens kunskaper och färdig heter har biblioteken en viktig funktion, bland annat för att erbjuda fri och trovärdig information och särskilt för människor som står utanför digitaliseringen på olika sätt. MIK nämns i allt fler biblioteksplaner och en rad programaktiviteter har genomförts på folk- och skolbibliotek runt om i landet. Mediemyndigheten beskriver i sin rapport Främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022 (2023) att biblioteken är en god modell för det MIK-främjande arbetet genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Frågan är: Gör biblioteken nog för att stärka allmänhetens medie- och informationskunnighet?
Vilken är bibliotekens roll och hur kan den bli tydligare för användarna såväl som för andra parter i samhället? Hur kan biblioteken arbeta konkret med MIK-frågor?
MIK är i allra högsta grad en demokratifråga och arbetet med MIK ligger därför i linje med bibliotekens uppdrag. Demokratins utveckling är också anledningen till vårt engagemang i frågor om MIK, delaktighet och social hållbarhet. Det går att resonera att biblioteken verkar för det demokratiska samhällets utveckling bara genom att de är öppna för alla, att information och kunskap finns tillgänglig för den som vill. Men om vi menar allvar med att delaktighet är viktigt för ett demokratiskt samhälles utveckling krävs ett större ägarskap kring MIK-frågor där trösklarna sänks så att fler får möjlighet att delta i samhället på sina villkor.
Biblioteksverksamheten har under många år fokuserat på litteratur och läsfrämjande aktiviteter. Informationshantering är dock ett lika viktigt kärnuppdrag som behöver värnas och utvecklas. Vi vill visa hur MIK kan vara ett verktyg för demokrati och delaktighet i ett hållbart samhälle och hur bibliotek kan arbeta praktiskt med MIK-frågor. Vi tror att ett systematiskt och strategiskt arbete leder till ett stärkt självförtroende gällande MIK och förhoppningsvis till att uppdraget finansieras utefter
invånarnas behov och bibliotekens insats. Kompetensen behövs och bör kontinuerligt stärkas för att biblioteken ska kunna ta en naturlig plats i samhället när det gäller frågor om tillgång till information, källkritik och källtillit.
Biblioteken bör vara aktörer i MIK-frågor och kan visa vägen!
Om bokens upplägg
År 2021 reviderade Unesco både vilka kunnigheter som ryms i begreppet MIK och det ramverk för pedagoger som tagits fram 2011 för att systematisera undervisningen i medie- och informationskunnighet. Det nya ramverket presenterades i Media and information literate citizens: think critically, click wisely! och är indelat i 14 moduler som behandlar olika aspekter av MIK. Vi har inspirerats av ramverket eftersom det ger en struktur som hjälper oss att få syn på vilka färdigheter som behövs. Men vi har skrivit våra kapitel med ett tydligt biblioteksperspektiv för att förstå den roll vår profession har i relation till andra aktörer.
Boken är i första hand skriven för dig som medarbetare eller chef på något av landets bibliotek. De flesta exemplen är hämtade från folkbibliotek, men även andra bibliotekstyper finns representerade. De olika biblioteken har olika förutsättningar och lärsituationer, men att definiera MIK i relation till bibliotek tror vi är intressant för alla som arbetar inom det allmänna biblioteksväsendet, från skolbibliotek, universitets- och högskolebibliotek, fängelsebibliotek och specialbibliotek till regional biblioteksverksamhet. Vi tror även att verksamma inom närliggande yrken, som lärare, journalister och andra som arbetar nära människors digitala vardag, kan ha stor behållning av boken.
MIK-arbetet på bibliotek är både internt och riktat till allmänheten. Ambitionen är att i varje kapitel bidra med argument
för varför MIK är angeläget, hur du som biblioteksmedarbetare kan ta dig an det och vad du konkret kan göra. Varje kapitel avslutas med några reflektionsfrågor som vi hoppas kan vara till nytta i ditt fortsatta MIK-engagemang.
Om oss
Vi som har skrivit boken heter Marika Alneng och Jonna Steinrud. Marika är bibliotekarie, kulturvetare och författare till boken Folkbibliotek i förändring. Navigera med medie- och informationskunnighet (2017) samt ett läromedel om MIK för de yngsta skolbarnen, Zick Zack Åk F–3 Sökrummet (2018). På uppdrag av Svensk biblioteksförening skrev Marika 2021 rapporten Bibliotek som medborgarkontor? Hon har arbetat på både folk- och skolbibliotek sedan 2004, de senaste åren som regional biblioteksutvecklare på Biblioteksutveckling Gävleborg, med särskilt fokus på MIK, digital delaktighet, demokrati, hållbarhet och skapande. Marika arrangerar kontinuerligt kompetensutvecklingsinsatser för bibliotekspersonal i länet och var under den nationella satsningen ”Digitalt först med användaren i fokus” engagerad i flera innovationsspår på temat integritet och säkerhet.
Jonna är bibliotekarie, författare och utbildare. Hon arbetar främst som förändringsledare med MIK som utgångspunkt och som verksamhetsutvecklare inom digitaliseringsfrågor. Sedan 2017 arbetar Jonna som MIK-bibliotekarie på Säters bibliotek och har fungerat som motorn i arbetsgruppens utforskande av MIK genom verksamheterna Fixoteket och Digidelcenter Säter. I rollen som processledare för Digidelcenter Säter arbetar Jonna med digitalisering och digital transformation. Hon har också arbetat på Länsbibliotek Dalarna med regional biblioteksutveckling inom MIK med särskilt fokus på informationskompetens
och spelkunnighet, både för personal inom regional biblioteksutveckling och för folkbiblioteken i Dalarna. Jonna är utbildare i BTJ:s digitala utbildning Källkritik och MIK i ljuset av AI – nya sätt att hantera information. Sedan 2023 ingår Jonna i Digidels nationella samordningsfunktion.
Referenser
Alneng, Marika (2017). Folkbibliotek i förändring. Navigera med medie- och informationskunnighet. Lund: BTJ Förlag
Media and information literate citizens: think critically, click wisely! (2021). Paris: Unesco. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000377068 (senast besökt 28 juni 2024)
Wagner, Martina & Bucht, Catharina (2023). Främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022. Stockholm: Statens medieråd. https://mediemyndigheten.se/globalassets/rapporter-och-analyser/2022/ framjande-av-medie--och-informationskunnighet-i-sverige.pdf (senast besökt 28 juni 2024)
Biblioteken visar vägen!
Det är i skärningspunkten mellan kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, demokrati och digitalisering vi hittar bibliotekens MIK-uppdrag.
Biblioteken arbetar för det demokratiska samtalet, för att alla röster ska höras och för att delaktigheten ska öka. Här finns möjlighet att skapa begriplighet i vår gemensamma digitala vardag – på en trygg plats där alla är välkomna med sina informationsbehov. Hur ser MIK ut i praktiken? Det är dags för nästa steg och biblioteken kan visa vägen!
Marika Alneng och Jonna Steinrud har båda lång erfarenhet av MIK på strategisk, taktisk och operativ nivå. Marika Alneng har tidigare skrivit Folkbibliotek i förändring. Navigera med medie- och informationskunnighet på BTJ Förlag. MIK i praktiken! vänder sig till dig som är verksam inom bibliotekssektorn.
BTJ Förlag