ALEXANDER SKYTTE JIANG ÖVERLEVNADSGUIDELINDAMILLINGTONJENSENSKOLANSTILLAUTISM
Skolans överlevnadsguide till autism Alexander Skytte JiangLindaMillingtonJensen
InnehållFÖRORDFÖREBYGGANDE ARBETE TRYGGHETSSÄKRA Behov av trygghet 17 Trygghet genom rutiner 21 Trygghet genom tydliggörande 24 Trygga lärmiljöer 27 GRUNDSÄKRA Behov av fysisk aktivitet 31 Behov av sömn 39 Behov av näring 41 ARFID 42 Intrycksanpassad lunch 47 INTRYCKSSÄKRA Sensorisk känslighet 51 Ljus 53 Ljud 55 Beröring 57 IMPULSSÄKRA Bygga bort impulser 59 ENERGISÄKRA Hushålla med energin 63 Bortom skoldagen 67 Dialog kring läxor 69
PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO Förarbete eller efterarbete? 71 Samarbete utanför skolan 82 Hela kedjan måste fungera 84 PÅGÅENDE ARBETE SKAPA KOMPETENTA ELEVER Positiva trianglar 89 Hög-positivt bemötande 97 ARBETA MED MOTIVATION Känslor har stor pedagogisk vikt 99 Oro hämmar motivation 103 Alternativ till belöningar 105 Specialintressen till vår fördel 108 Styrkorna som finns 111 KOMPENSERA BORT SVAGASTE LÄNKEN Svårt att se samband 114 Central koherens 115 Muntliga svårigheter 119 Skriftliga svårigheter 122 Exekutiva funktioner 126 Startsvårigheter 128 Självreglering som tar energi 130 STRÅLKASTARLJUSET PÅ FÖRÄNDRING Genomtänkta övergångar 134 Schemabrytande aktiviteter 138 Prov 142
GEMENSAMT ARBETE SKAPA INNANFÖRSKAP Normalstörd 150 Mentaliseringsförmåga 151 Prata om funktionsvariationer 153 I vänskap gror skolmotivation 160 Social färdighetsträning 168 Träna alla på att bemöta varandra 170 Resurspedagog som stöd för klassen 174 KOMMUNIKATION Ömsesidig kommunikation 181 Läsa av varandra 183 Närhet 186 Ögonkontakt 187 Rakt på sak 189 Ordagrann kommunikation 190 Kommunikativ och social tolk 193 SAMTALSMODELLER Ritprat 196 Seriesamtal 198 Spegelsamtal 199
SKADEREDUCERANDE ARBETE AFFEKT När känslorna tar överhand 204 Acceptans av känslor 206 REAKTIONER PÅ STRESS Stimmande 209 Mental låsning 210 Fysiskt våld 213 ARBETA FÖR KONTROLL Distansering 217 Terrängen styr 222 Alla elever testar gränser 225 Om att sätta ner foten 227 Varför vi tror på makten i tillsägelser 230 Konsekvensbaserade åtgärder 233 Du är förebilden 235 RIKTA ELEVERNA RÄTT Samarbetsbaserad problemlösning 237 Generalisera erfarenheter 241 Att lära elever fly 242 Plåstra om 247
Tvinga på stöd eller låta eleven bestämma?
54
Keps till någon, inga eller alla?
Ska vi ge läxor eller inte?
95
Tala om och arbeta med olikheter eller inte?
159
Anpassa eleven eller anpassa oss själva?
Återkoppla det som blir rätt eller fel?
Behålla egenheter eller träna eleven socialt?
166
180
Bemöta elevers beteenden konsekvent eller olika? med effekt eller hinder i bättring? elever ta ansvar eller fly?
224 Tillsägelser
Omotiverad elev eller omotiverande undervisning?
121
236 Lära
Ska pedagog eller elev identifiera behov? 18
För att sporra kollegiet till utmanande samtal där inget är svart eller vitt utgår de nedan förkortade diskussionsfrågorna i boken från dilemmaperspektivet. Vänd och vrid på åsikter och fakta med frågeställningar där lösningarna vi uppnår om vi handlar på ett sätt måste ställas mot det vi samtidigt förlorar i ett annat avseende. Funderingarna inbegriper de värderingar vi kan ha, som att bejaka olikheter och behov av stöd, men samtidigt inte vilja låta dessa olikheter bli något som formar elever på ett negativt sätt varken inför sig själva eller andra.
81
107
Ska vi påverka energinivån eller acceptera den? 50
69
244
7
Ställa samma krav eller sänka dem? 36
När väljer vi hjälpjag eller lärjag? Göra det lätt att göra rätt eller säga till? 215
DISKUTERA DILEMMAN
1ARBETEFÖREBYGGANDE
Att skapa trygghet och att möta behov såsom en fungerande lunch eller hanterbara intryck är något som skolor behöver arbeta med på verksamhetsnivå. arbete har en inverkan på elevers välmående, inlärning och stressrelaterade beteenden.
Trygghetssäkra
Frågor att ta med dig medan du läser
13
(Anteckna
…
____________________________________________________________________________________________________boken.)
Detta
Vilka områden anser du att ni med gemensamma åtgärder behöver arbeta med mest för att skapa bättre förutsättningar för inlärning på just er skola? Grundsäkra Intryckssäkra Impulssäkra Energisäkra tre åtgärder som du kan genomföra på egen hand för att trygghetssäkra, intryckssäkra eller energisäkra. mer i slutet av
Varför?Fundera över
Detta drar i sin tur igång egna sätt att försöka lösa och komma ur sina svårigheter. Sådana egna ”lösningar” – som att vägra eller att med skällsord kommunicera att det blir svårt – löser sällan det som är jobbigt, även om man ibland slipper undan. Det drar istället igång en spiral av nya problem. Problem som i grund och botten beror på att vi inte förstår elevens behov. Till slut ägnar vi vår tid åt att försöka lösa problemen i slutet av denna spiral. Vi försöker tala eleven till rätta, börjar prata om motivation eller sätter kanske in en resurspedagog för att hålla koll på utåtagerande beteenden. Det vi behöver är att lösa elevens ursprungliga problem och möta de behov vi missat. Vi talar ofta om särskilda behov. Men vi stannar inte alltid upp och definierar exakt vilka dessa behov egentligen är eller varför de ens uppstår. Särskilda behov är inte allmängiltiga och skiljer sig åt från elev till elev. Det är först när vi verkligen förstår vilka dessa är som våra insatser riktas rätt. Vi kanske känner till att elever med autism blir hjälpta av bildstöd. Men för någon elev är det fasta rutiner som kan göra tillvaron mer hanterbar istället för att genom bilder visa hur den kaotiska dagen ska bli. För en annan elev är bilderna fullt tillräckliga och de fyller sin funktion. En tredje finner sitt hjälpjag i en resurspedagog och får tryggheten där. Det är inte heller säkert att en elev som
14
Elever med autism tänker och fungerar på ett lite annorlunda sätt. Detta ger även styrkor, men flera av de nedsatta funk tioner (som vi går närmare in på senare) har en avgörande inverkan på hur dessa elever upplever precis samma lärmiljö och lärsituationer som klasskamraterna klarar av utan några problem. En nedsatt föreställningsförmåga, mentaliserings förmåga, kognitiv flexibilitet, tidsuppfattning, automatisering och central koherens bidrar alla till att skapa en tillvaro som många gånger varken blir hanterbar eller helt begriplig.
15 varit extremt beroende av någon av dessa insatser är i behov av dem när man väl lärt sig hur skoldagen fungerar. Behovet
Om vi som lärare inte ser hur den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen (NPF) spelar in för varje unik elev under en helt vanlig skoldag, då är risken stor att eleven med autism inte ens känner sig trygg i skolan. Här i bokens första del om vårt Förebyggande arbete går vi därför tillbaka till grunden. Har vi uppfyllt de basala behoven av trygghet och rent fysiska behov? Maslows behovspyramid (på nästa sida) känner de flesta till. I stora drag är det en psykologisk förklaringsmodell för vad som driver oss, där basala behov först måste tillgodoses innan en människa ska kunna utvecklas – med andra eller i sig själv. Till de basala behoven räknas fysiska behov som sömn, näring och fysisk aktivitet, men även behovet av att känna trygghet där man är och i det man gör. Vi måste grunda innan vi kan lära ut. I delen om Pågående arbete ligger fokus på självkänsla och att skapa kompetenta elever som tror på sig själva och vill visa att de kan. I bokens tredje del om Gemensamt arbete jobbar vi mot den gemenskap där alla kan känna sig delaktiga. Det Skadereducerande arbetet kommer in när våra åtgärder ändå inte varit tillräckliga och vi måste hantera konsekvenserna och eleverna som reagerar med problemskapande beteenden. Men vi kommer inte kunna undvika detta med elever som har färre resurser att möta kraven som ställs. Stressade, otrygga och hungriga elever får vi svårare att förutse beteendena hos, och något som började med en känsla av att vara för trött eller av att inte räcka till banar sedan väg för en störd studiero.
finns inte längre eller så finns det där enbart i vissa nya situa tioner. Vi ska inte lägga mer tid på stöd än eleven behöver, men för detta måste vi känna till behoven och exakt vilken funktion varje stödinsats egentligen fyller.
16
Jag#Jiangsföräldratänkförstårdemsom vill, men inte kan gå i skolan Jag vill dela med mig av den här känslan och upplevelsen, för ofta pratas det om “hemmasittare” som om det vore ett val att inte gå till skolan och bara sitta hemma. Men vi får aldrig glömma bort att ett barn eller en ung människa inte väljer att inte gå till skolan. Det är en sista utväg. En utväg man tar för att överleva. Det är ett sätt att kommunicera att något inte är bra och som det ska.
Under mina egna barns skolår har jag suttit bredvid dem när mörkret kramat ur all livsvilja. Jag har gått emellan dem och vassa föremål, stup och tåg, med fingrar fumliga av skräck lossat saker de virat om halsen. Jag har kört som en vettvilling genom stan mot psykakuten, skrikit i frustration på BUP-läkare i telefon, brutit ihop i fulgråt på möten när det stått klart att det enda mina barn kan få är medlidande. Medlidande räddar inte liv. Ingripande räddar liv. Visst kan det vara så att en del barn och unga inte riktigt ser meningen med att gå i skolan. Annat lockar mer, såsom kom pisarna på nätet, att hänga tillsammans i centrum eller att spela fotboll. Ingen av oss författare har däremot någonsin mött en elev med autism, oavsett ålder, som inte har förstått allvaret med att inte gå till skolan. Barn som redan när de går i förskoleklass får problem med skolgången är inte borta från skolan för att de tycker att det är coolt. De är hemma för att de har ångest och för att skolan får dem att må dåligt på ett eller annat sätt.
73
2ARBETEPÅGÅENDE
87 Frågor att ta med dig medan du läser … När kraven överstiger resurserna får vi elever som inte kan. Fler elever som kan, får vi när fler förstår våra instruktioner och upplever en lagom progres sion i lärandet, men också genom att ta bort den svagaste länken och ge kompenserande stöd. Inom vilka områden ser du idag utmaningar i din elevgrupp? Är det något som går att ändra för hela klassen eller att arbeta med skolövergripande? Läsförståelse Se samband Skrivmotorik Muntlig redovisning Motivation Negativ självbild Komma igång Övergångar Självreglering Annat Fundera över hur du kan förändra dina lektioner för att bygga mer på det som fungerar. Vilka nycklar har du redan hittat? Vilka kan du __________________________________________________tillföra?
Det råder lite delade meningar kring hur många grundaffekter det finns och du kan få åtta eller nio till svar beroende på vem du frågar. Här räknar vi upp nio. Av våra grundkänslor är två stycken positiva (glädje, intresse), en neutral (överraskning) och hela sex stycken negativa (ilska, rädsla, sorg, avsky, skam, avsmak). Det är då inte så konstigt att vi människor tenderar att vara lite negativa av oss till mans. Det är vårt sätt att överleva på. Vi är förprogrammerade att agera på våra känslor. Vi dras mot det positiva och kan drivas ganska långt för att undvika de negativa. Det gäller givetvis även våra elever. Därför är känslor i högsta grad relevanta i skolan – för att förebygga frånvaro, skapa inkludering och lyfta vår undervisning. Känslor är defini tivt något vi kan utnyttja mer i vår verksamhet. Känslor som ledtråd Känslor är viktiga, och de kan användas som ledtrådar. Både våra egna och elevens känslor skvallrar när det vi gör inte fungerar. Var uppmärksam på dem! Det är när vi minskar negativa känslor och får liv i de positiva som vi har prickat rätt. Det är i dessa situationer som vi växer som människor och grupp. Det innebär inte att allting ska vara roligt, men begripligt, hanterbart och någorlunda meningsfullt – för både eleven och läraren. Vi ska skapa trygga elever som vet vad de ska göra och varför.
99 Arbeta med motivation Känslor har stor pedagogisk vikt
Genom att tillföra lite fysisk aktivitet kan du också få mer endorfin, dopamin och serotonin i omlopp i dina elevers hjärnor. Detta skapar känslor av motivation, avslappning och välmående. Fysisk aktivitet är dessutom ett utmärkt sätt att stävja stress och oro på.
101 38 Brainstorma kring känslor Kartlägg i vilka situationer olika känslor uppstår hos en elev som upplevs som ”svårmotiverad”. När känner en elev sig glad och öppen gentemot andra? Hur kan vi öka tillfälle na då eleven känner sig positivt överraskad, som exempelvis genom att mitt i en uppgift där elever börjar falla ifrån oväntat avbryta med ett quiz eller hänga gubbe på något centralt begrepp. När känner eleven sig osäker och rädd på grund av oron över att inte duga eller veta hur man ska göra? Är det kanske i själva verket otydlighet bakom det som ser ut som ”bristande motivation”?
40 Fysisk aktivitet påverkar känslor
39 Lura eleverna att gilla ämnet Våra känslor styr vår uppfattning om saker och ting. Om du fått eleverna att skratta och känna glädje, då kan lektioner med de allra enformiga uppgifterna ändå upplevas som rätt stimulerande och du får dessutom troligen ett bättre betyg som lärare – speciellt om du avslutar lektioner på topp och dina elever lämnar klassrummet på gott humör och med en massa positiva signalsubstanser i hjärnan.
Detta påverkar i sin tur även läsförståelsen. Strategier i läsför ståelse behöver därför tränas och tillämpas i samtliga ämnen. Nedsatt läsförståelse
Frith har personer med autism en avvikelse i hur de processar information, som gör att de har en svag central koherens. Detta gör det svårare att sålla och länka samman informationsbitar. All information känns lika viktig, eller oviktig. Det tar då också längre tid att se hur allt hänger ihop och att greppa ämnet.
115 Central koherens Central koherens handlar om förmågan att förstå samman hang och se samband. Enligt forskaren och psykologen Uta
Generellt har inte elever med autism svårt att lära sig läsa. Det är tvärtom i denna grupp vi hittar de flesta tidiga läsarna och de som har hyperlexi . Hyperlexi är motsatsen till dyslexi och innebär en extra lätthet att lära sig läsa. Däremot har många svårt med läsförstå elsen. Detta hänger ihop med bland annat en nedsatt central koherens samt att de tolkar det som sägs och skrivs ordagrant istället för att läsa mellan raderna. Å andra sidan har personer med autism ofta en fantastisk förmåga att lägga märke till och komma ihåg detaljer. Elever med autism är som grupp bättre än andra på att minnas fakta, även om de behöver stöd för att arbeta med och tänka kring kunskap. Samtidigt letar de efter mönster och struktur, och därför gillar många också uppgifter med att kategorisera och sortera information. Även logik kan vara ett starkt område. Det är här vi har våra vägar in för deras kunskapsutveckling!
118 61 Visa i visuella representationer
Genom att utnyttja visuella representationer kan vi synlig göra hur central kunskap hänger ihop. Exempel på dessa är tabeller, Venn-diagram, tankekartor och hierarkiska träd. Elever kan tillsammans eller på egen hand läsa en text och sortera in övergripande kunskap och detaljer. Viktigt även här är att vi visar hur dessa kunskapsbitar sedan förväntas redovisas som löpande text i egna arbeten eller på prov, så att eleverna ser hur de förväntas skriva och svara. Visuella representationer
Att använda sig av visuella representationer i undervisningen är en av de metoder med störst vetenskaplig effekt för att öka alla elevers prestationer. De hjälper oavsett om en elev har svårt att redovisa muntligt eller skriftligt, och fungerar även för elever med dyslexi, språk störning eller nedsatt arbetsminne samt för nyanlända. Lästips! Femtio nedsatta funktionsförmågor (som kognitiv flexibilitet, tidsuppfattning eller kognitiv uthållighet) med deras pedagogiska konsekvenser beskrivs i Inkluderings kompetens vid adhd & autism av Linda Jensen. Ett holistiskt perspektiv på diagnoser istället för fokus på enskilda diagnoser betonas i Essence: Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser av Christopher Gillberg.
128 Startsvårigheter
En enkel startuppgift är något vi borde utnyttja mer för elever med autism. Får jag själv i uppgift att städa vardagsrummet, då vet jag inte var jag ska börja. Det känns som en helt över mäktig uppgift som kommer att ta hur lång tid som helst. Jag skjuter upp det. I bästa fall blir det gjort på kvällen eller natten. I värsta fall blir det inte gjort över huvud taget. Jag behöver en tråd att starta med och mentalt ställa in mig på att jag ska göra något litet. Det kan vara att torka av vardagsrumsbordet – gärna en arbetsuppgift som lockar eller åtminstone inte känns så omfattande. När jag väl börjat, då brukar det sluta med att jag torkar av allt annat också. Helt plötsligt har jag inte problem med motivationen.
Det är lättare att få igång startmotorn när man bara ska över fyra små gupp istället för det där berget man först såg framför sig. I regel är det startmotorn som är problemet, sällan motivationen att faktiskt utföra en uppgift. När en elev med autism verkligen kommit igång kan det nämligen vara lika svårt att sluta. Detta beror till stora delar på en nedsatt kognitiv flexibilitet. Då krävs det oerhört mycket av hjärnan för att släppa alla trådar kring det den tänker på och sedan komma igång igen med helt nya trådar. Elever med autism kan också ha svårt att överblicka en uppgift och föreställa sig slutresultatet. Då blir både målet och vägen dit svårare att se framför sig. Det är förstås svårt att börja jobba utan vare sig riktning eller mål.
Få#sågörAlexmigattbörja och du får mig att jobba
129 70 Greppbara mål för startmotorn Gör det löjligt enkelt att komma igång. Dela in uppgiften i mindre, greppbara moment så blir det fler steg som eleven kan ta utan för stor sats – speciellt det första steget för att få igång startmotorn ska vara litet. Det går också att skriva upp stegen i en lista att stryka eller bocka av: ”Läs sidan 34, svara på frågan, läs sidan 35, svara på frågan.” NÅGRA ENKLA MÅL 1 Börja läsa 1-2 sidor eller bara en halv sida. 2 Räkna fem tal i matteboken. 3 Skriv tre nyckelord om dagens ämne. 4 Spring ett halvt varv runt fotbollsplanen. 5 Mät upp två ingredienser. 6 Plocka fram verktygen. 7 Plocka undan alla gröna leksaker.
ÖVERLEVNADSGUIDE AUTISM
SKOLANS
TILL
Om du har elever som tänker, interagerar och lär sig på ett lite annorlunda sätt, då behöver du också stötta på ett lite annat sätt. Forskning visar dessutom att det är steget före vi behöver vara. Det är då våra insatser och verktyg har som bäst effekt. Skolans överlevnadsguide gör det lättare att tänka rätt redan från början kring vanliga problem med intryck, impulser, låsningar, explosiva utbrott eller ork. Här får du dessutom fler verktyg att välja mellan för att arbeta med motivation, trygghet, delaktighet och de svagaste länkarna i undervisningen för dina elever med autism. Med Alex och Jiang kan du ta del av hur det är att vara den där eleven med autism eller föräldern. Diskussionsfrågorna i boken utgår från dilemma perspektivet där inget är svart eller vitt. Vill du arbeta direkt med eleven och kartläggning av behov? Då finns även ”Autistens överlevnadsguide till skolan”.
