9789152639450 by Smakprov Media AB

ISBN 978-91-526-3945-0

MANNERFELT, DERLÉN (red.)

MEDVERKANDE: Teresia Derlén (red.), Judith Fagrell, Ulrica Fritzson, Elin Lockneus, Mattias Lundberg, Frida Mannerfelt (red.), Michael Nausner, Karin Rubenson, Carina Sundberg, Karin Tillberg, Andreas Wejderstam, och Johannes Zeiler.

TERESIA DERLÉN FRIDA MANNERFELT (red.)

PERSPEKTIV PÅ NATTVARDENS LEVDA TEOLOGI

SOM SPRIDDA SÄDESKORNEN

Bokens kapitel behandlar exempelvis frågor om språk, musik, praktik, barn och delaktighet. Här diskuteras också nattvarden i förhållande till ämnen som ekumenik, klimat, diakoni och digitalisering. Historiska perspektiv blandas med analyser av nutida praktiker och teologiska nytolkningar för vår tid och framtid. Till synes spridda sädeskorn från den teologiska forskningen möts med utgångspunkten att nattvarden är central – för såväl kyrkan i stort som den enskilda gudstjänstfiraren.

SOM SPRIDDA SÄDESKORNEN

I många av Svenska kyrkans församlingar firas mässa en eller flera gånger i veckan. Nattvarden är i högsta grad både aktuell och angelägen – och den engagerar. Med anledning av en ny kyrkohandbok 2017 och ett biskopsbrev om nattvarden 2020 har såväl gamla som nya frågor väckts, och diskussionen om nattvarden har intensifierats. Inte minst har förhållandet mellan teologin i de nya normativa dokumenten och den levda teologin i församlingarna aktualiserats. Till detta samtal samlar den här antologin tolv skribenter från olika akademiska och kyrkliga traditioner för att ge perspektiv på nattvarden i Svenska kyrkan idag.

ISBN 978-91-526-3945-0

9 789152 9 789152

Som spridda sädeskornen_Omslag_ORIGINAL.indd 2-3

639450 639450

2023-11-30 14:42

Som spridda sädeskorn.indd 2

2023-11-29 17:23

SOM SPRIDDA SÄDESKORNEN

Som spridda sädeskorn.indd 1

2023-11-29 17:23

Som spridda sädeskorn.indd 2

2023-11-29 17:23

SOM SPRIDDA SÄDESKORNEN

TERESIA DERLÉN, FRIDA MANNERFELT (RED.)

Som spridda sädeskorn.indd 3

PERSPEKTIV PÅ NATTVARDENS LEVDA TEOLOGI

2023-11-29 17:23

© 2023 Respektive författare och Verbum AB Omslag Anna Larsson Design Fotograf Magnus Aronson Sättning Aina Larsson/Sättaren Tryck Scandbook, Falun 2023 ISSN 2003-6264 ISBN 978-91-526-3945-0 Ingår i Svenska kyrkans forskningsserie Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

Som spridda sädeskorn.indd 4

2023-11-29 17:23

Innehåll Förord

1. Ett förändrat landskap

Teresia Derlén och Frida Mannerfelt

2. Tag och ät i varje ny tid

Nattvarden i Svenska kyrkan som ekumenisk gåva och uppgift Johannes Zeiler

3. Då och nu som skepp i natten

Svensk-luthersk nattvardsteologi i historisk genomlysning Teresia Derlén

4. Kyrkomötesdebatten om lekmans medverkan vid nattvardsdistributionen

Ecklesiologiska perspektiv Judith Fagrell

5. Att fylla den tystnad som inte finns

103

Musik till kommunionen i Svenska kyrkans mässordning Mattias Lundberg

6. ”… som är Kristi kropp och blod”

121

Om vinets och brödets betydelse för sakramentet Andreas Wejderstam

Som spridda sädeskorn.indd 5

2023-11-29 17:23

7. ”Sjung Guds lov i våra hjärtan”

143

Om relationen mellan kropp och ord i mässans inledning Karin Tillberg

8. Helighet och gemenskap i rörelse

171

Om barns nattvardsfirande i Svenska kyrkan Karin Rubenson

9. Att ta emot Kristi kropp och att bli Kristi kropp tillsammans

193

Elin Lockneus

10. Nattvard 3.0

225

Digitalt förmedlad nattvard i ett lutherskt perspektiv Frida Mannerfelt

11. Bryggan till livet utanför

259

Behovet av en nattvardsteologi med diakonala implikationer Ulrica Fritzson

12. Med vidgad blick på nattvarden i klimatförändringarnas tid

281

Carina Sundberg

13. En vidgad och försonad gemenskap

309

Teologiska reflektioner kring nattvardens gränsförvandlande potential Michael Nausner

14. Efterord

333

Teresia Derlén och Frida Mannerfelt

Författarpresentation

Som spridda sädeskorn.indd 6

351

2023-11-29 17:23

Förord Nattvarden är öppning mot levande Gud. Nattvardens mysterium är lika mångskiftande som livet självt. Nattvarden väcker ständigt nya perspektiv. Min lillebror Fredrik är gravt hjärnskadad. När han tog emot nattvarden första gången var det ett stort ögonblick i min familjs historia. Fredriks liv har ofta varit att stå utanför. Han har gått i särskola, och idag bor han på ett kommunalt trygghetsboende. I nattvarden stod han plötsligt mitt i kyrkan, mellan himmel och jord. Han var i tillvarons mittpunkt, och jag anade att han alltid hade varit det. I tillvarons mittpunkt bränner det till. Så gjorde det när vi samtalade om nattvarden under Västerås stifts prästfortbildning 2021. Olika svensk-kyrkliga traditioner kom till uttryck, men det blev också tydligt hur viktigt det var att få samtala om nattvarden, både som teologer och som sakramentsförvaltare i stiftets församlingar. Den akademiska teologin och den levda teologin både stöder och utmanar varandra. Där på prästfortbildningen blev det också tydligt att dessa frågor behövde bearbetas vidare, och att samtalet kunde vidgas till att inkludera många fler. Resultatet har du nu i din hand. I den här boken är det tolv forskare och författare som utifrån olika synvinklar behandlar nattvarden. De är lärda akademiker och teoretiskt kunniga. Samtidigt belyser denna skrivande och 7

Som spridda sädeskorn.indd 7

2023-11-29 17:23

tänkande apostlaskara nattvarden ur livets och den levande Gudens perspektiv. De sätter ord på en teologi som levs både i kyrkans gudstjänster, i samhället och i hemmen. De gör det på olika sätt, och det är nödvändigt eftersom nattvarden aldrig kommer att fullständigt kunna beskrivas. När min lillebror Fredrik tog emot nattvarden väckte det nya perspektiv, liksom den här boken gör det. Mikael Mogren Biskop Västerås stift

Som spridda sädeskorn.indd 8

2023-11-29 17:23

kapitel 1

Ett förändrat landskap Teresia Derlén och Frida Mannerfelt

Kyrkomötets beslut att hösten 2017 anta en ny Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (HB 2017) kantades av en lång och bitvis hård debatt. Såväl processen som innehållet både kritiserades och försvarades.1 Debattvågorna svallade höga även när biskopsbrevet Fira nattvard publicerades den 22 januari 2020.2 Som sig bör när det gäller kyrkolivets centrum väcker gudstjänsten, och i synnerhet nattvarden, starka känslor. Svenska kyrkan har alltså under de senaste åren fått två nya, tongivande bidrag till det som ibland kallas ”teologins normativa stämma”, de gemensamma lärodokumenten.3 Omedelbart efter att dokumenten togs i bruk hände det som nästan alltid brukar hända när nya lärodokument tas i bruk: det uppstod nya frågor 1

2 3

Se exempelvis debatten i Kyrkans tidning, t.ex. Sjöberg 2020; Löwegren & Isacson 2016; Lejdhamre 2017; Ahlin et al. 2017; Vestergaard & Haglund 2017, Kummer & Ericsson 2018, Hartwig Lundh 2018. Brodd 2020; Borgehammar 2020; Hammar 2020; Jackelén 2020; Långström 2020; Wimmer 2020. Uttrycket är hämtat från projektet Action Research: Church and Society (ARCS) och senare Clare Watkins arbete med ”teologins fyra stämmor”. Cameron et al. 2010; Watkins 2020.

Som spridda sädeskorn.indd 9

2023-11-29 17:23

och spänningar. I den offentliga debatten återkom två kluster av frågor gång på gång: Vilka typer av nattvardsgudstjänster var möjliga att fira enligt de nya ramarna? Vilka liturgiska bruk var tänkbara givet de nya direktiven? Vad gäller ordningen för nattvardsgudstjänst väcktes den första frågan redan innan den nya handboken skulle tas i bruk på pingstdagen 2018. Vad skulle ske med de väletablerade ordningar för nattvardsfirande som hade fått löpande dispenser från den tidigare handbokens ordning? I och med den nya handboken skulle dispenserna inte längre gälla automatiskt, utan gudstjänstordningarna behövde förhandlas om för att avgöra om de överensstämde med den nya handboken. Två exempel som särskilt lyftes fram i Kyrkans tidning var Katarinamässan och Stefansmässan, båda i Stockholms stift. Besvikelsen var påtaglig när domkapitlet menade att församlingarna behövde anpassa mässorna efter de i kyrkohandboken angivna ordningarna.4 Ett annat exempel, från 2022, är den så kallade Ökenmässan, en ordning för nattvardsfirande som använts av ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Linköpings stift. Domkapitlet hänvisade i sitt avslagsbeslut till biskopsbrevet Fira nattvard och dess formuleringar om att det ska vara tydligt i vilken kyrkas ordning som en nattvardsgudstjänst firas. Ordningen för Ökenmässan avvek alltför mycket från kyrkohandbokens texter. Därtill leddes inte nattvardsgudstjänsten av en behörig präst från Svenska kyrkan (även om sådana medverkade i mässan).5 Vad gäller enskilda liturgiska bruk uppstod en rad frågor, kring både vad som är korrekt att säga och att göra. Till exempel om det var möjligt att fortsätta att använda formuleringar från den tidigare handboken. Var de fortfarande renläriga?6 Vidare innehöll biskopsbrevet en rad anvisningar om hur nattvarden ska gå 4 5 6

Carlsson et al. 2017; Söderberg 2018; Brunne 2018. Ljungkvist 2022. Söderhjelm 2018.

Som spridda sädeskorn.indd 10

2023-11-29 17:23

till i praktiken. I debatten som följde var det särskilt biskoparnas anvisningar för hanteringen av överblivet bröd och vin som väckte frågor. Biskopsbrevet avrådde från att spara konsekrerat bröd och/eller vin för att i ett senare skede bära ut till församlingsbor (så kallade reservata).7 Detta påverkade hur nattvardsfirandet utvecklades under covid-19-pandemin i Svenska kyrkan, eftersom rekommendationen från Lutherska världsförbundet – att efter gudstjänsten distribuera bröd och vin till dem som inte kunnat närvara – utifrån biskopsbrevets riktlinjer var problematiskt i den svenskkyrkliga kontexten.8 Något annat som väckte debatt var biskopsbrevets avvisande av koncelebration, bruket att präster gemensamt leder nattvardsbönen och/eller läser instiftelseorden.9 I stället förespråkade de att nattvardsbönen som helhet läses av en enda präst. När begreppet ”koncelebrant” av misstag dök upp i SVT:s tablå inför mottagandet av den nye ärkebiskopen i december 2022 skapade det omedelbart en förnyad debatt.10 Med Clare Watkins och andra praktiska teologer kan man se frågorna som uttryck för ett pågående samtal mellan teologins normativa stämma i lärodokumenten och den levda teologin i församlingarna.11 Eftersom dessa två har ett intimt samband, leder förändringar i den normativa teologin ofta till att somligt i den levda teologin behöver förhandlas om. Det är till detta samtal som den här antologin vill bidra med teologisk reflektion utifrån det aktuella forskningsläget. I centrum för den här boken står nattvarden i Svenska kyrkan idag, i det landskap som börjat formas framför allt i relation till nya lärodokument, men också till omvälvande händelser för gudstjänstlivet, såsom en global pandemi. Tolv forskare och teologer

7 Fira nattvard 2020, s. 84. 8 Mannerfelt 2021, s. 209–214. 9 Fira nattvard 2020, s. 79–80; Hansson 2020. 10 Alestig 2022. 11 Se slutkapitlet för en mer ingående diskussion av dessa begrepp.

Som spridda sädeskorn.indd 11

2023-11-29 17:23

bidrar till reflektionen. Dessa närmar sig fenomenet ”nattvarden i Svenska kyrkan idag” utifrån olika teoretiska perspektiv och olika akademiska ämnestraditioner. De närmar sig också ämnet utifrån olika stift och fromhetstraditioner i Svenska kyrkan. Dock är samtliga författare väl förankrade i Svenska kyrkans tro och liv. Det visar sig inte minst i det faktum att nästan alla författare på olika sätt har bidragit till samtal och debatt om gudstjänstliv, nattvard, handbok eller biskopsbrev – ibland med diametralt motsatta åsikter. Målet har alltså varit att skapa bredd och höjd, även om det naturligtvis inte är möjligt att täcka in hela den variation som ryms i såväl Svenska kyrkan som akademin. Med andra ord, författarna är ”som spridda sädeskorn” som tillsammans bidrar till en vidgad förståelse av det komplexa fenomen som är – eller skulle kunna vara – nattvarden i Svenska kyrkan idag.

Om bokens upplägg Boken inleds med Johannes Zeilers kapitel, vilket tar upp nattvardsfirandet ur ett ekumeniskt perspektiv. Med exempel från två ordningar för ekumeniskt nattvardsfirande som varit i bruk i Linköpings stift belyser Zeiler den ekumeniska utvecklingen i Svenska kyrkan under de senaste decennierna. Här märks att det i och med anvisningarna i HB 2017 och formuleringar i biskopsbrevet Fira nattvard om ekumenik skett positionsförflyttningar, vilka i sin tur gett konsekvenser för förhållandet till andra samfund. I fyra kapitel diskuteras nattvarden utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv. I den första av dessa studerar Teresia Derlén utredningarna som låg till grund för handboksarbetet samt biskopsbrevet Fira nattvard, och noterar en avsaknad av kyrkohistoriska perspektiv. Hon lyfter några exempel från 1600-talets nattvardslära och praxis för att visa vad en kyrkohistorisk fördjupning skulle kunna tillföra Svenska kyrkans diskurs. Derléns exempel,

Som spridda sädeskorn.indd 12

2023-11-29 17:23

från den tid i Svenska kyrkans historia som ofta beskrivs som läromässigt enhetlig (”den lutherska ortodoxin”), visar på en mångfald i lekfolkets levda teologi, där ”luthersk” i praktiken kunde ta sig många olika uttryck. Lekfolket och nattvarden i ett kyrkohistoriskt perspektiv står i centrum också i Judith Fagrells kapitel, men där i en något senare tidsperiod. Kapitlet lyfter kyrkomötesdebatten om lekfolkets medverkan vid nattvardsdistributionen, och då framför allt de teologiska motiv som fördes fram i debatten: ämbete, kyrka och sakrament. Fagrell visar att det framför allt var praktiska och pastorala behov som var drivande i frågan, vilket hon menar ledde till en obearbetad ecklesiologi. Den historiska situation Fagrell tar upp belyser nutida förhållanden och gör oss uppmärksamma på de spänningsförhållanden som fortfarande kvarstår mellan det allmänna och särskilda prästadömet och på att det fortfarande saknas en genomreflekterad lekmannateologi, i synnerhet i samband med nattvardsfirandet. Även Mattias Lundberg föreslår att övervägningar och bruk från tidigare perioder i kyrkans historia kan ge perspektiv på hur nattvarden firas i Svenska kyrkan idag. I Lundbergs fall är det bruket att ha musik under utdelandet av nattvarden som står i fokus för diskussionen. Lundberg ger en översikt över de anvisningar som Svenska kyrkans handböcker givit om musik under nattvarden, från reformationen till dagens handbok. Med sina exempel argumenterar Lundberg både för behovet av teologiskt välgrundad musik under nattvardsutdelandet och för nattvardsmusikens lärandeaspekt också utanför själva nattvardsskeendet. Andreas Wejderstam erbjuder ett historiskt perspektiv på en annan aspekt av nattvardsfirandet som nämns i biskopsbrevet, nämligen nattvardens materia i form av det bröd och vin som används. Han ger en översikt över praxis genom tiderna, men också de resonemang som finns om materia i andra kyrkor och formuleringarna i det ekumeniska arbetsdokumentet Baptism, Eucharist, and Ministry (BEM-dokumentet) från 1982. 13

Som spridda sädeskorn.indd 13

2023-11-29 17:23

Wejderstam problematiserar biskopsbrevets uppfattning om att materialiteten inte har en avgörande teologisk betydelse utöver att det är bröd och vin (med eller utan alkohol), och argumenterar för att det materiellas kvaliteter och egenskaper inte ska underskattas. Betydelsen av det materiella – i detta fall kroppen – lyfts fram också av Karin Tillberg. Tillberg bidrar med exegetens blick på handbokens liturgiska texter, närmare bestämt de två olika alternativen för momentet Sursum corda: ”upplyft era hjärtan till Gud” och ”öppna era hjärtan för Gud”. I sitt kapitel analyserar Tillberg de båda uttryckens ursprung, betydelse och användning. Tillberg problematiserar förståelsen av uttrycken och diskuterar hur de förhåller sig till de direktiv om inklusivitet som vägledde arbetet med att ta fram den nya handboken. De tre följande kapitlen diskuterar nattvarden i Svenska kyrkan idag från en praktisk-teologisk utgångspunkt. De två första ser närmare på gudstjänstfirarnas erfarenheter. Karin Rubenson fokuserar särskilt på barns deltagande i nattvarden. Kapitlet bygger på intervjuer med gudstjänstfirande barn men ger också en kort historisk översikt av barns deltagande i nattvarden i Svenska kyrkan. Rubenson analyserar barnens berättelser om nattvarden i relation till BEM-dokumentet och lyfter fram en aspekt av nattvardsfirandet som inte relateras så ofta till just barnen: Gudsrikesmåltiden. Rubenson betonar vikten av att barn inte enbart ses som passiva symboler som påminner om Guds rike utan också som personer som genom sina handlingar aktivt kan bidra till dess utbredning. Gudstjänstfirares erfarenheter av att fira nattvard står i fokus även i Elin Lockneus kapitel. Hon har observerat och intervjuat dem om deras praktiker och diskuterar fynden i ljuset av fornkyrkliga gudstjänstpraktiker, de lutherska bekännelseskrifterna samt biskopsbrevet Fira nattvard. Hon noterar tydliga skärningspunkter mellan gudstjänstbesökarnas definition av gemenskap och hur gemenskap uttrycks i Svenska kyrkans normativa texter.

Som spridda sädeskorn.indd 14

2023-11-29 17:23

Frågan här blir hur lekfolkets sakramentalteologi värderas i Svenska kyrkan. Frida Mannerfelt inleder sitt kapitel med att diskutera nattvardsbruk under covid-19-pandemin i relation till biskopsmötets uttalande När vi inte kan fira nattvard under pandemin, i vilket de avrådde från digitalt förmedlad nattvard med hänvisning till de lutherska bekännelseskrifterna. I ljuset av att en rad andra lutherska kyrkor utifrån samma källor kom till motsatt slutsats, efterlyser Mannerfelt en fördjupad diskussion i Svenska kyrkan. Hennes analys av sex lutherska teologers argument för och mot digitalt förmedlad nattvard är ett avstamp för en sådan diskussion. De tre sista kapitlen har en systematisk-teologisk ingång. Ulrica Fritzson tar ett diakonalt perspektiv och problematiserar utifrån detta huruvida den nya handbokens ordning för nattvardsfirande har något att erbjuda dem som upplever sig ovälkomna eller icke värdiga vid nattvardsbordet. Genom att lyfta fram olika diakonala dimensioner av nattvarden, med en särskild inriktning på Sinnesromässan, söker hon formulera en fördjupad förståelse av nattvardens gemenskap. Carina Sundberg analyserar nattvardsbönerna i HB 2017 ur ett ekoteologiskt perspektiv, närmare bestämt utifrån djupinkarnationsteologi. Även om Sundberg finner att uttalade ekoteologiska perspektiv till stor del saknas, visar hon att det finns ett tolkningsutrymme som skulle kunna fördjupa sådana perspektiv, och ger en rad konstruktiva förslag på hur dessa skulle kunna utvecklas till exempel i förkunnelse och förbön. Slutligen lyfter Michael Nausner ett teologiskt tema ur biskopsbrevet Fira nattvard och fördjupar reflektionen om nattvardens gränsöverskridande potential. Nausner diskuterar vilken slags gemenskap som gestaltas i nattvardsfirandet och hur dess gränser ser ut i social, ekologisk och religiös bemärkelse. Hans tes är att nattvarden är ett uttryck för en försoningsprocess som omfattar hela skapelsen. Antologin avslutas med ett efterord där vi redaktörer för15

Som spridda sädeskorn.indd 15

2023-11-29 17:23

djupar tankegångarna om skärningspunkten mellan teologins normativa stämmor och den levda teologin. Vi reflekterar över vad som blir synligt genom ett sådant perspektiv och hur det kan vara av betydelse när Svenska kyrkan framgent ska försöka förstå och förvalta nattvardens sakrament.

Litteratur Ahlin, Jael et al., 2017, ”Arbetet med handboken måste tas om”, Kyrkans tidning 2017-11-09. Alestig, Inger, 2022, ”SVT:s miss ledde till teologisk debatt om nattvarden”, Dagen 2022-12-03. Borgehammar, Stephan, 2020, ”Biskoparnas brev löser inte oro om nattvarden”, Kyrkans tidning 2020-02-07. Brodd, Sven-Erik, 2020, ”Vad händer med vinet och brödet vid mässans slut?”, Kyrkans tidning 2020-02-04. Brunne, Eva, 2018, ”Katarinamässan har vuxit sig fast i sin form”, Kyrkans tidning 2018-05-28. Cameron, Helen, Deborah Bhatti, Catherine Duce, James Sweeney & Clare Watkins (red.), 2010, Talking About God in Practice: Theological Action Research and Practical Theology. London: SCM Press. Carlsson, Olle et al., 2017, ”Katarinamässan ryms inte i nya kyrkohandboken”, Kyrkans tidning 2017-11-14. Hammar, Anna-Karin, 2020, ”Hoppas på uppdatering av biskopsbrev om nattvarden”, Kyrkans tidning 2020-02-07. Hansson, Klas, 2020, ”Mässan kan manifestera den sakrala enheten i Kristus”, Kyrkans tidning 2020-02-10. Hartwig Lundh, Charlotte, 2018, ”Kyrkohandboken ger stora möjligheter”, Kyrkans tidning 2018-04-26. Jackelén, Antje, 2020, ”Biskopsbrevet beskriver flera dimensions i nattvarden”, Kyrkans tidning 2020-02-07. Kummer, Iva-Katharina & Ericsson, Sara, 2018, ”Vi är glada över nya handboken”, Kyrkans tidning 2018-04-20. Lejdhamre, Agneta, 2017, ”Handboken redan föråldrad när den kommer”, Kyrkans tidning 2017-02-16.

Som spridda sädeskorn.indd 16

2023-11-29 17:23

Ljungkvist, Matilda, 2022, ”Domkapitlet säger nej – mässa får inte firas”, Kyrkans tidning 2022-11-04. Långström, Karin, 2020, ”Varför nämns inte Equmeniakyrkan i biskopsbrevet?”, Kyrkans tidning 2020-02-17. Löwegren, Mikael & Isacson, Mikael, 2016, ”Vill Svenska kyrkan vara en allmännelig kyrka?”, Kyrkans tidning 2016-06-02. Mannerfelt, Frida, 2021, ”Från flugan på väggen till elefanten i rummet: Digitalt förmedlat nattvardfirande i svenska protestantiska kyrkor under 2020”, i Fahlgren, Sune, Lockneus, Elin & Strömner, Daniel (red.), Corona och kyrkorna: Lärdomar, digitala möten och beredskap för nästa kris. Stockholm: Libris bokförlag, s. 209–214. Sjöberg, Johan Magnus, 2017, ”Kyrkoledning med bristande markkontakt”, Kyrkans tidning 2017-02-16. Söderberg, Kajsa, 2018, ”Bakslag för Katarinamässan”, Kyrkans tidning 2018-05-24. Söderhjelm, Thomas, 2018, ”Vilka formuleringar får prästen använda?”, Kyrkans tidning 2018-06-14. Vestergaard, Luka & Haglund, Mattias, 2017, ”Handböckernas tid är förbi”, Kyrkans tidning 2017-11-14. Watkins, Clare, 2020, Disclosing church: an ecclesiology learned from conversations in practice. Abingdon, Oxon: Routledge. Wimmer, Kerstin, 2020, ”Tacksam över luddigheten i biskopsbrevet”, Kyrkans tidning 2020-03-25.

Som spridda sädeskorn.indd 17

2023-11-29 17:23

ISBN 978-91-526-3945-0

MANNERFELT, DERLÉN (red.)

TERESIA DERLÉN FRIDA MANNERFELT (red.)

PERSPEKTIV PÅ NATTVARDENS LEVDA TEOLOGI

SOM SPRIDDA SÄDESKORNEN

ISBN 978-91-526-3945-0

9 789152 9 789152

Som spridda sädeskornen_Omslag_ORIGINAL.indd 2-3

639450 639450

2023-11-30 14:42