Issuu

Tillitens gemenskap

Teologiska och praktiska reflektioner om kyrkoråd

Texter ur Bibel 2000 © Bibelsällskapet

ISBN 978-91-526-3944-3

Omslag: Anna Larsson

Sättning: Aina Larsson/Sättaren

Tryck: Publit Sweden AB, Stockholm 2023

Verbum AB

Box 22543, 104 22 Stockholm

Tel 08-743 65 00

www.verbum.se

Innehåll

Inledning 7

1. Svenska kyrkan och kyrkorådet 12 Historia och uppgift 12

2. Reflektioner om och med kyrkoråd 21

Ett kvantitativt och ett kvalitativt material 22

Relationer i kyrkorådet 30

Relationer utanför kyrkorådet 50

Kompetens, tro och demokrati 57

Att tolka materialet 66

3. Fyra teologiska teman 72

Att vara en ”episkopal folkkyrka” 72

Förståelse av kyrkan 81 Tro 93

Kunskap och kompetens 102

4. Några praktiska förslag 109 Tillit bygger ett ”vi” 109

Inledning

En tusenårig historia i Sverige, sex miljoner medlemmar,1 3 400 kyrkor,2 24 000 anställda och ett omfattande arbete som spänner över hela landet och det mänskliga livets alla skiften.3 Hur styrs en sådan organisation? Såväl frågor som svar är komplexa och viktiga.

Svenska kyrkan är stor och svårinringad. Där samlas de som bär sin tro sedan barnsben och sällan missar en gudstjänst på söndagen med dem som sällan eller aldrig skänker varken tro eller kyrka en tanke. Här finns barn och gamla, de som sympatiserar med den politiska högern och de som hellre ser åt vänster, här finns män och kvinnor. Det som idag heter Svenska kyrkan spänner historiskt över fem sekler, den kristna kyrkan i Sverige över elva sekler och den kristna traditionen och läran, som Svenska kyrkan bygger på och relaterar till, över tjugo sekler.4 Traditioner och fromhetsriktningar lever och tar sig dagligen konkreta uttryck. Här finns de riktigt små församlingarna granne med de stora församlingarna.

Medan de politiska partierna samlar sina partisympatisörer, golfklubben dem som vill spela golf och pensionärsorganisatio-

nerna dem som är pensionärer, är Svenska kyrkan något annat. Här är bredden och djupen stora. Mycket stora.

Om man hastigt tecknar några bilder av Svenska kyrkan blir allt stort, spretigt och en aning anonymt. Klart är dock att kyrkan är komplex. Oavsett vilket raster man lägger över den, historiskt, politiskt, teologiskt, ekonomiskt, psykologiskt eller något annat, kommer den fulla bilden aldrig att helt täckas in. Men om man sänker blicken och ser lite närmare på de enskilda människor som på olika sätt relaterar till kyrkan och på allt det som görs i församlingar runt om i landet får statistiken, siffrorna och de stora orden ”kött”. Här sker dagligen – från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder – det smått fantastiska, människor lever och verkar i denna komplexitet. Man relaterar historia till nutid, man hanterar skillnader och olikheter, man firar gudstjänst och söker förstå livet utifrån tron.

För att allt detta ska fungera är det många som genom historien har tagit ansvar. På samma sätt är det idag. Men en grupp har en särställning för att beslut ska tas, ekonomin fungera och visioner upprättas. De förtroendevalda. Varje församling/pastorat styrs av ett kyrkoråd. Att ansvaret för församlingen delas mellan lekfolk och vigda är en gammal ordning i Svenska kyrkan. Så fungerar det också idag. Genom val till kyrkofullmäktige, vilka i sin tur utser kyrkorådet, väljer kyrkans medlemmar de personer man vill ska axla ett ansvar för församlingens/pastoratets styrning, tillsammans med kyrkoherden.

Kyrkorådet har ett avgörande inflytande över innehåll och budget i församlingen/pastoratet. De är delaktiga i ansvarstagandet av såväl Svenska kyrkans materiella tillgångar som dess teologi och likaså delaktiga i att staka ut vägen framåt för församlingen/ pastoratet – och därmed i förlängningen för hela Svenska kyrkan.

Kyrkorådets ansvar har också ökat över tid, dels genom att det har skett en formell maktförskjutning från stiftsnivå till församlingsnivå, dels har ansvaret breddats genom en förskjutning

från en dubbel ansvarslinje i betydelsen skilda ansvarsområden till en dubbel ansvarslinje i betydelsen gemensamt ansvar.

Kyrkoråden är valda att styra församlingar och pastorat fyllda av komplexitet, historiskt djup, teologisk reflektion och mänsklig fromhet i en ständigt föränderlig tid. I denna organisation ligger självklart möjligheter men också problem inbäddade. Syftet med denna studie är att tydliggöra hur framför allt kyrkorådsledamöter men också församlingsanställda ser på kyrkorådets arbete och uppgift. Hur förstår de situationen och hur reflekterar de över det arbete de utför? Syftet är därmed att belysa kyrkoråden inom Svenska kyrkan på ett sådant sätt att möjligheter och utmaningar med deras arbete framträder. Syftet är vidare att påbörja en teologisk diskussion kring det som fallstudien synliggör och ge några tankar om hur en möjlig väg framåt skulle kunna se ut.

Boken är framför allt skriven för alla dem som är involverade i Svenska kyrkans arbete som förtroendevalda eller anställda. Men den är också skriven för dem som har ett allmänt intresse för

Svenska kyrkan, organisationsfrågor eller teologi. Intentionen är att språket i boken ska vara tillgängligt och lättläst. Noter återfinns i slutet av boken.

Boken börjar med att kort presentera Svenska kyrkan, kyrkorådens historia och deras uppgift idag (kapitel 1). Detta följs av ett kapitel där det empiriska materialet, enkätundersökningen och intervjuer i tre församlingar, redovisas och diskuteras (kapitel 2). Efter det kommer en teologisk reflektion kring några av de teman som det empiriska materialet gav upphov till (kapitel 3).

I kapitel 4 diskuteras hur det som kommit fram i kapitel 3 kan realiseras i det praktiska församlingslivet. Boken avslutas med ett metodkapitel för den som vill följa fallstudiens syfte, frågeställning och metod (appendix).

I kapitel 2 och 3 finns namn på informanter och församlingar. Dessa namn är fingerade. Efter namnen står en parantes med

två förkortningar som visar vilken roll informanten har i församlingen och vilken församling informanten tillhör.

ordf. = ordförande i kyrkorådet

kh. = kyrkoherde i församlingen

led. = ledamot i kyrkorådet

pers. = personal i församlingen

St = Storkyrka församling

Mk = Mellankyrka församling

Lk = Lillkyrka församling

I kapitel 2, 3 och 4 finns frågor inlagda. Dessa frågor är tänkta att bilda utgångspunkt för egen reflektion eller för samtal i grupp.

Detta upplägg innebär att det finns en gång att följa för den som önskar läsa hela boken. Den som vill koncentrera sig på den empiriska undersökningen kan göra det. Den som är intresserad av teologiska reflektioner och slutsatser eller vägar framåt kan koncentrera sig på det. Förhoppningsvis är dock boken så intressant och har en så tydlig gång och lättläst stil att läsaren väljer att läsa från kapitel ett fram till bokens slut.

Vem jag som författare är

En studie är aldrig neutral, även om man gör allt man kan för att den ska vara det. Alla samtal, läsningar av texter och tolkningar av material går genom mig och tolkas därför mot bakgrund av de erfarenheter jag själv bär med mig in i arbetet. Det är därför på sin plats att jag säger några ord om vem jag är.

Jag är född i Stockholm men uppväxt i Örebro. Under tonåren väcktes min kristna tro och mitt kyrkliga intresse och jag studerade till präst i Lund. Efter ungefär tio år i församlingstjänst gick jag tillbaka till universitet och doktorerade. Efter ett mellanår på en stiftsgård fick jag en tjänst på Svenska kyrkans

forskningsenhet i Uppsala, där jag stannade i åtta år innan jag bytte tjänst till att vara stiftsprost i Stockholms stift.

Under dessa snart 25 år i kyrklig tjänst har jag arbetet på församlingsnivå, stiftsnivå och nationell nivå. På alla ställena har jag kommit i kontakt med den förtroendevalda organisationen. Ofta har det varit konstruktivt och roligt. Då och då har det varit problematiskt och svårt. Såväl det roliga som det mer problematiska menar jag är värt att lyftas fram.

Jag bär med mig ett visst sätt att förstå vad kyrkan är och hur dess uppgift ser ut. Denna kyrkosyn, som jag kanske inte ens är fullt medveten om själv, påverkar såväl val av studie som utförandet av den. Denna fallstudie kan sägas driva en linje, eller en tes, mot bakgrund av det som jag menar att materialet synliggör, tolkat genom min egen förståelse av kyrkan, med förhoppningen att det ska rusta Svenska kyrkans kyrkoråd och församlingar när de tar sig an utmaningar idag och i framtiden.

Svenska kyrkan och kyrkorådet

Att teckna en allmän – och av alla accepterad – bild av Svenska kyrkan är en omöjlig uppgift. Kyrkan är inte sina byggnader, inte heller sina medlemmar eller sin verksamhet. I alla fall inte enbart. Kyrkan är något mer. Den är synlig, men också fördold. Den har sina gränser, samtidigt som bara Gud vet var de yttersta gränserna går. Den är en gemenskap av de heliga, men samtidigt en gemenskap av syndare. Kyrkan är en längtan efter att skapa en bit himmelrike mitt i det jordiska – trots vissheten om att aldrig lyckas fullt ut.

Historia och uppgift

Svenska kyrkan

På 800-talet kom Ansgar till Birka och ungefär samtidigt spreds kristendomen till andra delar av det som idag är Sverige. Ett par århundraden senare var kyrkan etablerad och kristen tro började sakta sprida sig ut över landet.5 Den kyrka som då kom hit var romersk-katolsk. Sedan Uppsala möte år 1593 är Svenska kyrkan

evangelisk-luthersk.6 Ändå är det samma kyrka – Guds kyrka. Med Jesus Kristus som kyrkans centrum. Med tiden har Svenska kyrkan formats till det den är idag. Och utvecklingen fortsätter för att det som är givet genom bibel, trosbekännelser och övriga bejakade dokument och böcker ska kunna göras förståeligt i nya situationer och i nya tider. Den kyrkliga vigningstjänsten i samverkan med kyrkans förtroendevalda är garanterna för att kyrkans historia, arv och lära förs vidare in i framtiden.

Idag har Svenska kyrkan 6 miljoner medlemmar och är uppdelad på 13 stift och ungefär 1300 församlingar.7 Knappt 60 % av befolkningen är medlemmar.8 Ett medlemsantal som gör Svenska kyrkan till världens tredje största lutherska kyrka.9 Redan namnet Svenska kyrkan visar att den kyrkan har haft en genomgripande inverkan på och relation till människor och samhälle i Sverige. Samtidigt sker förändringar i snabb takt. Svenska kyrkan är inte en religiös auktoritet för den enskilde på samma sätt som tidigare.10 Ibland sägs det att Svenska kyrkan idag – precis som kyrkan gjort många gånger tidigare – står inför en kris. Faktum är dock att tiden är ny, liksom de frågor och problem Svenska kyrkan står inför. Och som alltid behöver nya tider nya svar också på gamla frågor.

Ett samhälle i förändring

Samhället står i ständig förändring. Så är det alltid, men ibland är förändringarna snabbare och mer genomgripande än under andra tider. Tiden från andra hälften av 1800-talet fram till idag är en sådan tid av stora förändringar. Ett i allt väsentligt jordbruksbaserat land där den stora majoriteten bodde och verkade i landsbygd har försvunnit och gett utrymme åt industrialism och urbanisering. Parallellt med flyttströmmarna mot de allt större städerna pågick demokratiseringsprocessen. De olika folkrörelserna växte. Allmän och lika rösträtt infördes. Folkhemstanken blev viktig. Idag bor den absoluta majoriteten i städer. Industrin

är fortfarande viktig, men andra näringar har också tagit plats. Det kollektiva skjuts undan mer och mer till förmån för individen. Under denna period har också situationen för Svenska kyrkan ändrats avsevärt. Från att ha varit den i allt väsentligt enda religiösa institutionen i Sverige till att vara en religiös röst bland många – även om den utan jämförelse fortfarande är den största. Idag räknar Sveriges kristna råd (SKR) 27 medlemskyrkor.11 De ekumeniska relationerna är goda, viktiga och utvecklande men genom åren har relationerna mellan Svenska kyrkan och de olika frikyrkorna sett olika ut. Oavsett hur relationerna har sett ut vid en viss tidpunkt har de olika kyrkorna levt sida vid sida och ömsesidigt påverkat varandra till det de är idag.

Under de sista framför allt 50 åren har Sverige blivit mångkulturellt. Idag är ungefär 1,8 miljoner människor i Sverige födda i ett annat land.12 Med sig har de tagit sina drömmar och visioner, sina sätt att leva och sina berättelser, traditioner och religioner. Sverige är på många sätt ett annat land idag än det var för 50 år sedan och naturligtvis påverkas även Svenska kyrkan.

En konsekvens av att samhället förändrades var att röster började höjas för att religion är något personligt och därför inte kan administreras av en statskyrka. Vid årsskiftet 2000 tog Svenska kyrkan och staten ett steg som påbörjats långt tidigare –relationerna mellan dem ändrades. Processen startade 1860 och 1873 med dissenterlagarna som medgav att man kunde lämna Svenska kyrkan om man gick in i ett annat av staten godkänt samfund.13 Processen fortsatte 1951 när det blev möjligt att avstå från att vara medlem i en kyrka eller ett samfund. Sverige hade fått religionsfrihet. I dag är Svenska kyrkan ur de flesta aspekter en fri kyrka med kyrkomötet som högsta instans.14

Parallellt med en förändring av det samhälleliga, politiska och religiösa landskapet har sekularisering och individualisering accelererat. I internationella undersökningar utmärker sig Sverige som ett land där just dessa begrepp placerar sig högt. Sekularisering och individualisering är inte entydiga begrepp,

varken i dagligt tal eller i forskarvärlden. Därför är det också svårt att klart peka på deras betydelse i Sverige och för Svenska kyrkan. En vanlig tolkning av sekularisering och individualisering pekar mot religionens bortträngning. En annan tolkning pekar istället mot att fokus ändras så att de stora berättelserna, gemensamma bilder och religiösa auktoriteter förlorar sin mening till förmån för individuella perspektiv. Oavsett tolkning sker en fortlöpande förändring i vårt samhälle som i hög grad påverkar Svenska kyrkan.15

Samhället har förändrats och kommer att fortsätta att förändras. Likaså har Svenska kyrkan förändrats och måste fortsätta att göra det för att kunna vara trogen sitt uppdrag i en ny tid.

Kyrkans uppdrag

Enligt kyrkoordningen är Svenska kyrkan en del av den världsvida kyrkan och delar uppdraget att i varje tid och sammanhang gestalta evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Kyrkans uppgift är att på olika sätt verka för att Guds Ord blir såväl synliggjort som tydliggjort. Det sker genom förkunnelse, sakrament och inte minst i självutgivande handling. Kyrkan har uppdraget att betrakta världen och handla i den, mot bakgrund av att världen är Guds skapelse. En skapelse önskad och älskad av Gud, förvaltad av människor. Kyrkan har uppdraget att se på varje enskild människa som Guds skapelse. En skapelse fylld med gåvor att bruka, inte förbruka. En skapelse gjord till Guds avbild. Kyrkan har uppdraget att välsigna det goda och motverka det onda.

Församlingen i Svenska kyrkan

Församlingen beskrivs ibland som den enhet inom kyrkan där det kristna livet levs. Språket för lätt tankarna till att förstå Svenska kyrkan och dess församlingar som om de vore olika saker. Men

det beror på vårt eget språk, där kyrka ofta har blivit byggnaden eller det överordnade, medan församling beskriver det lokala. Nya testamentet använder ett och samma ord för dem båda: ekklesia. Kyrkan går inte att skilja från dess uttrycksform församlingen.16

Det som gäller kyrkan, och i detta fall Svenska kyrkan, gäller i samma mån församlingen. Kyrkans uppdrag är församlingens uppdrag och syftet är ”/…/ att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”.17

Svenska kyrkan har burit med sig identitet och uppgifter genom historien och in i vår tid, men de har ständigt omformulerats utifrån den tid och miljö kyrkan befunnit sig i. Den tro, organisation och struktur vi ser idag inom Svenska kyrkan bygger på en lång historia, och dagens kyrkoråd inom Svenska kyrkan är satta att verka inom detta sammanhang. Det är i församlingen den grundläggande uppgiften – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission – utförs. För de flesta personer, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte och oavsett aktivitetsgrad, är det den enskilda församlingen som är den starkaste bilden av Svenska kyrkan. Det är där man har fått sina barn döpta, det är där kyrkan har vigt älskande och begravt dem som dött. Där har man kanske varit på barntimmar, gått på gudstjänster eller konserter. Historien igenom har församlingen varit den plats där Guds Ord har ljudit på söndagen och bröd och vin har delats. Beroende på perspektiv kan berättelserna om församlingen och dess uppgift se olika ut. När kyrkoordningen beskriver församlingen görs det med orden:

Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen

återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.

Svenska kyrkan har en rikstäckande indelning i territoriella församlingar som pastorala områden. Församlingen är samtidigt en gemenskap av de människor som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. Det finns även icke-territoriella församlingar. Flera församlingar kan samverka i ett pastorat.

Församlingen har lokal självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund. Delaktigheten i de döptas och troendes allmänna prästadöme förenar alla i församlingen, vigda och icke vigda. Alla har tillsammans ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst har gemensamt ansvar för att bedriva en verksamhet i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. För varje församling finns ett kyrkoråd eller ett församlingsråd som församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.18

Kyrkans verksamhet bärs således organisatoriskt upp såväl av alla kyrkotillhörigas, och särskilt de förtroendevaldas, ansvarstagande inom den demokratiska organisationen som av ansvarstagandet hos dem som är vigda till uppdragen inom kyrkans vigningstjänst. Det är inte två skilda former av ansvar. De förtroendevalda har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet.19

Kyrkorådet – igår och idag

Det finns idag ungefär 27 000 förtroendevalda inom Svenska kyrkan. Det har skett en minskning under de senaste åren vilken har sin huvudsakliga grund i att antalet församlingar har minskat kraftigt genom församlingssammanläggningar och bildande av storpastorat.

Dagens organisation har byggts upp under lång tid. Redan

under 1100- och 1200-talen började utvecklingen med en gemensam ansvarsfördelning för kyrkan mellan präst och lekfolk. I den tidigaste tiden hade kyrkoherden tillsammans med kyrkvärdarna ansvar för sockenkyrkan och den ekonomiska förvaltningen. På så sätt företrädde kyrkvärdarna människorna i socknen. Biskop Brynolf i Skara skriver år 1280 att kyrkans förmögenhet ska förvaltas av två sockenmän tillsammans med prästen. Kyrkvärdarnas roll och funktion återkommer sedan i olika regleringar i de olika landskapslagarna.20

Under 1600-talet utvecklas kyrkan vidare när organisationen med sexmän tar form. De har ett vidgat ansvar i förhållande till kyrkvärdarna och innebär också ansvar för ordningen i socknen. Mellan dagens kyrkoråd och sexmännen finns en tydlig linje.

Sören Ekström citerar Carl Strandberg som skriver om sexmännen som institution:

Närmast kan den väl karakteriseras som ett slags sockenfullmäktige, och dess uppgifter var brokiga, stundom svårdefinierade – polisiära, dömande, exekutiva, socialvårdande för att nu nämna några. De skulle också vårda sig om kyrkans och socknens byggnader, rådslå med pastor om nödiga förbättringar, förbereda ärenden till stämman, utkräva material och penningar till kyrkan som beviljats men inte erlagts, liksom böter till kyrkan.21

Under 1800-talet försvann sexmännen under de förändringar som skedde när banden mellan kyrka och stat sakta började lösas upp. Sockennämnden skapas som ett komplement till sockenstämman. Sockennämnden fick ansvar för det som var av borgerlig karaktär, medan sockenstämman tog hand om det som var av kyrklig karaktär. Ytterligare uppdelningar och preciseringar gjordes vid 1862 års kommunalreform som sa att kommunalstämman skulle handha alla frågor som inte föll inom kyrka och folkskola, som istället sköttes av kyrkostämman. 1930 fördes också skolfrågorna över till den borgerliga kommunen.

Nu blev det ett krav på de större församlingarna att ha ett kyrkofullmäktige. Sedan dess har utvecklingen gått vidare i många steg på såväl församlingsnivå som stiftsnivå och nationell nivå.22 Idag anges det i kyrkoordningen i 2 kap. 8§ att det i varje församling som inte ingår i ett pastorat och i varje pastorat ska finnas ett kyrkoråd som styrelse. De uppgifter kyrkorådet har att utföra är enligt 4 kap. i kyrkoordningen:

2 § Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och har gemensamt med kyrkoherden ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

3 § Kyrkorådet ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens eller pastoratets ekonomiska ställning.

Kyrkorådet ska fastställa en arbetsordning för sitt arbete.

4 § Kyrkorådet ska

1. bereda ärenden som ska handläggas av kyrkofullmäktige, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och förvalta församlingens och pastoratets egendom,

3. verkställa kyrkofullmäktiges beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan, och

4. fullgöra de uppgifter i övrigt som anges i kyrkoordningen och i bestämmelser beslutade med stöd av kyrkoordningen.

Därvid ska kyrkorådet verka för barnets bästa och göra barnkonsekvensanalyser inför beslut.

Valen till Svenska kyrkans tre olika nivåer sker vart fjärde år. Sedan år 2000 sköter Svenska kyrkan själv om sina val som omfattar ungefär 5,5 miljoner röstberättigade personer. Åldersgränsen för att kunna rösta i de kyrkliga valen är 16 år och för att själv kunna bli vald 18 år. Vid valet 2017 röstade ungefär 18 %

av Svenska kyrkans medlemmar medan motsvarande siffra för valen 2013 var ca 13 % 23 och 2009 ca 12 %.24

Vid valen röstar man på någon av de nomineringsgrupper som ställer upp. För att kunna starta en nomineringsgrupp krävs stöd av ett visst antal personer som har rösträtt i valet. Till val i församling eller pastorat måste minst 10 personer stödja en ansökan, till stiftet 100 personer och till kyrkomötet 300 personer.

Av historiska skäl har banden mellan Svenska kyrkan och staten varit täta. År 2000 ändrades relationerna och Svenska kyrkan är nu väsentligen en fri kyrka, även om vissa av banden till staten fortfarande kvarstår. De partier som innan år 2000 ställde upp i de kyrkliga valen fortsatte även efter år 2000 att kandidera, men nu som nomineringsgrupper. Efter hand har vissa av dessa nomineringsgrupper ändrat karaktär. Några har fortfarande tydliga formella kopplingar till sina politiska moderpartier, medan andra är formellt fristående men fortfarande ideologiskt sammanlänkade med dem. Det finns också nomineringsgrupper som inte har någon koppling till politiska partier.

ur bör kyrkorådet vara beskaffat för att möta framtidens utmaningar? Hur bygger man konstruktiva relationer mellan kyrkoråd, kyrkoherdar och övrig personal?

Boken Tillitens gemenskap tar sin utgångspunkt i en fallstudie där kyrkorådsledamöter och församlingsanställda reflekterar kring kyrkorådets arbete och uppgift.

Niclas Blåder tydliggör hur kyrkorådsledamöter och församlingsanställda ser på kyrkorådets arbete och uppgift. Han belyser även utmaningar och möjligheter i kyrkorådets arbete. Utifrån studiens resultat förs en teologisk och praktisk diskussion om hur en konstruktiv väg framåt skulle kunna se ut.

Mål, kunskap och goda mötesplatser berörs som viktiga delar i skapandet av tillit och ett »vi». Varje kapitel avslutas med samtalsfrågor.

Tillitens gemenskap kan förstås som ett inlägg i ett pågående samtal om Svenska kyrkans församlingars styrelser inför en utmanande framtid. Genom sitt upplägg lämpar den sig väl som diskussionsunderlag för förtroendevalda och anställda.

Niclas Blåder är stiftsprost i Stockholms stift och docent i systematisk teologi. Han har tidigare arbetat på Svenska kyrkans forskningsenhet och som församlingspräst.

9789152639443

NICLAS BLÅDER TILLITENS G EME AKSN P