Page 1

LIVETS FARKOST

–SOS– MARTIN

LÖNNEBO


LIVETS FARKOST

–SOS– Ö GO N SO M K AN SE GU DS HÄR L I GH E T

MARTIN LÖNNEBO

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 3

2021-07-01 10:56


RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 4

2021-07-01 10:56


De n na bok t ill ägna s L i v e ts fa r kost, a ll a som föds, l ev e r oc h dör på fä r de n, a ll a ba r m h ä rt ig a oc h de m ed v isa hjä rta n, a ll a som l ä ngta r ef t e r ög on som k a n se Gu ds h ä r l igh e t, a ll a som fi n n e r h ä r l igh e t e n i v e r k l igh e t e n, Br i t t-Lou ise , Jona s, M at t i a s, Lov isa ,

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 5

A n ton oc h El i n.

2021-07-01 10:56


RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 6

2021-07-01 10:56


RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 7

… och en mus ett mirakel, stort nog att omvända sextillioner tvivlare. Walt Whitman

… alltid har den yttersta räddningen varit denna: Stå stilla och genomstrålas av ett ljus jag inte förstår. Anna Greta Wide

Det finns en trädgård där livet helas, en doft kan anas ifrån paradis. Vi odlar våra själar här på jorden och ber om regn och sol för växt. Ty du är gränslös, du är nära, du är ljus, och jag är din.

2021-07-01 10:56


RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 8

2021-07-01 10:56


Innehåll

1. Inledning – förord & ärende & presentation  11 2. Preludium – människans skönhet  55 3. Förlossningskonst  69 4. Elias och Jonas tystnad  77 5. Guds tystnad  81 6. Ögon som ser  85

7. Ruinstadens psalm  91

8. Den sista människan  97 9. Kyrkogårdens pyramid  105 10. Härlighetens port  113 11. Vetandets pyramid  121 12. Rädda jorden  129 13. Trons pyramid  139 14. Rädda själen  147 15. Kärlekens pyramid  167 16. Rädda kärleken  173 17. Vishetens torn  181 18. Postludium – ljus  191

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 9

2021-07-01 10:56


RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 10

2021-07-01 10:56


1 Inledning FÖROR D Vi lever våra liv på L I V ET S FA R KOS T på slingrande hastig färd över det väldiga Kosmoshavet. Dess gränser har inget jordiskt öga sett. Underrubriken, Ögon som kan se Guds härlighet, är hämtad från Selma Lagerlöfs bok Kristuslegender. Vår farkost är en unik, sällsamt skön dyrbarhet. Trots att så många klarsynta ögon i Livets farkost spejar ut över havet har vi inte funnit dess like bland de andra blinkande ljusen. Farkosten är nu i stor nöd. Hoten är många, kända och okända. Det värsta är att vi, många av passagerarna och av besättningen, håller på att försumma våra själar, och så förstöra vår egen karta och kompass. Farkostens klimat- och reningssystem fungerar allt sämre. Vi utarmar våra odlingar. Många, många av våra vänner djuren som fanns före oss dör, och detta i kosmiska mått. Därav vår upprördhet. Författaren har snart fullbordat nittiotvå varv runt Solen och samtidigt slungats med i universums ringdans. Jag har, tillsammans med likasinnade, signalerat SOS under fler än femtio varv runt Solen. Solen är namnet på

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 11

11

2021-07-01 10:56


vår välsignade förrådsfarkost, som oförtröttligt översköljer oss med energi, som vi ofta inte tar vara på, men som vi hoppas bättre kunna tillgodogöra oss. Nu vacklar jag, lätt vinglande, omkring på detta snurr­ ande däck. Jag sätter mig i en vilstol på fördäck och ser på den vidunderliga utsikten. Ord närmar sig, de ställer frågor. Det är ord om Förundran över existensen, Vördnaden för livet, Tro, Hopp och Kärlek, samtal med Jag-et, Du-et, Vi-et. De tre Hoppets pyramider och Vishetens torn vid innersta sjön, de har att göra med svaren. Jag har bott vid dem och ibland tyckt mig uppfatta deras samtal. Om detta handlar denna bok.

SA MTAL M ED KOLPORTÖR Tänk dig att någon ringer på dörren. När du öppnar den ser du i farstun en gammal skröplig man i svart basker, ganska lång, men nu börjar han bli böjd mot jorden. Han är klädd som en byråsekreterare vilken sett bättre dagar. Han kanske inte ens är en modern människa? Förmodligen talar han långsamt, som om han var rädd att orden skulle springa fortare än tanken. Mannen håller fram en bok i den lätt darrande högerhanden. Man kan tydligt se titeln: Livets farkost – SOS – Ögon som kan se Guds härlighet. Dina misstankar stärks. Kolportören säger: – Ursäkta. Jag tror att du kanske skulle vilja läsa den här? Jag har själv skrivit den. Den är dessutom ganska tunn, böcker nu för tiden brukar svämma över av ord. Och inte 12

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 12

2021-07-01 10:56


svårläst. Där berättar jag först om vem jag är genom att skildra det arv och den miljö som präglat mig. Det kan vara bra för läsaren att veta en del om en författare. Men det viktigaste: I boken finns en skatt dold, en ut­ strålning av Guds härlighet. Du kan hitta den åtminstone på några sidor även om det kanske är mer som en aning. Stå stilla och låt dig genomstrålas av ett ljus du inte förstår. I våra olika bildrutor finns det inte något överflöd av härlighet av den gudomliga sorten. Och vi är för nervösa för att stå stilla och genomlysas. Det har du nog rätt i. Men ursäkta att jag talar i klar –  text, titeln är faktiskt ganska svår att begripa och är, ja, vad ska jag säga, omodern och gammaldags svärmisk. Vi är ju moderna upplysta människor. Jag har inte hört någon förnuftig människa nu för tiden tala om Guds härlighet. – I varje fall är det ovanligt. – Mycket. – Ja, vi är nog duktigare i den svåra konsten att upptäcka svarta hål. – Tänkvärt. – Vår tid är dålig i konsten att förundras över det osynliga i det synliga. Men det går. Författaren med mera, Göran Rosenberg, vars föräldrar befriades från Auschwitz, vårt svartaste hål bland många, skriver: Att leva, tror jag, är att för en kort stund ha privilegiet att få förundras. Förundras och häpna. Tystnad. Vi såg på varandra. Kolportören fortsätter: – Ska jag sjunga en liten visa för dig? – Helst inte.

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 13

13

2021-07-01 10:56


– Men jag får väl läsa texten? Den är kort och handlar om vår tidsepok. – Må så vara. Kolportören läste högtidligt i en sjungande ton texten nedan: De som sjunger texten är människor som du och jag, och som är stolta över att de får vara med på Vintergatans stiligaste rymdskepp med namnet Tellus, och vill värna det, passagerarna och besättningen. Hennes känne­ tecken är blå och grön färg. På ena sidan oändlighets­ tecknet, på den andra tre pyramider och ett torn.

VÄ K TA R NAS SÅ NG Låt vår själ få mogna innan den ska skördas. Låt oss finna mening för våra korta liv. Gud, var med oss alla. Vi vill skydda jorden, som jorden skyddar oss. Vi vill skydda själen, som själen skyddar oss. Gud, var med oss alla. Vi vill glädja jorden, som jorden gläder oss. Vi vill glädja själen, som själen gläder oss. Gud, var med oss alla. 14

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 14

2021-07-01 10:56


– Jag måste fråga igen: Vilka sjunger? – En grupp som bevarat hoppet och som smugit sig in i fören på vårt kosmiska skepp. De övar på Väktarnas sång. Alla vi som gick runt innersta sjön har redan lärt oss den. Vi är redo. I aktern på vårt rymdskepp kryllar det av barn, och jag hör gråt och klagan. »Det kan inte vara rätt att nutiden äter upp framtiden?« »Vart ska vi och djuren ta vägen?« »Var har ni gömt era samveten?« »Varför är det så få ledare som besöker Hoppets pyramider och klättrar upp i Vishetens torn?« »Varför känner ni inte gemenskap med Det Stora Hela, vår storfamilj?« – Jag fattar nog inte. – Låt boken fatta dig. Den handlar om vår tid och framtiden, och om alla som är ombord på vårt krängande rymdskepp. Bland dem är du och jag och våra familjer. Har ni husdjur? – Jo, vi har en rar svart mops. Han är nästan som ett barn för oss. Jag har dessutom sambo och fyra döttrar. Min mamma på vårdboendet lever ännu. – Boken med den konstiga titeln kan kanske i framtiden bli till hjälp för dem du älskar; din familj och mopsen. – Jag borde kanske undersöka saken. – I min bok finns tre viktiga frågor och många försök till svar. Frågorna är: Hur rädda den förunderliga jorden, det fysiska och biologiska livet?

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 15

15

2021-07-01 10:56


Hur rädda den förunderliga själen, det andliga livet, existensens djupdimension? Hur finna kärleken, och kraft att gå från ord till handling? – Ja, jag håller faktiskt med om att de tre frågorna, på något sätt, som jag inte vet om jag förstår, skulle kunna vara viktiga. Men vem vet vad själen är för något? Om den nu finns? Och finns Gud? Och naturligtvis räcker det inte med ord. De tre frågorna måste besvaras med handling. – Vi talar nu om existensens hemlighet. Själen är ett mysterium. Och Gud är mysteriernas mysterium. Dag Hammarskjöld, som inte var någon virrpanna, definierar: Du som jag ej känner men tillhör. … Du – Förunderlig är själen, det är en del av poängen. Vi kan inte låta bli att tala om själen för vi vet att verkligheten, även hos människan, är mer häpnadsväckande än det instrumenten kan notera, och vi tänka. Kanske själen är kroppens altarfönster där Guds härlighet kan anas, den som är härligare än allt annat? Boken kommer att ge fler antydningar. Jag har undersökt hur ordet själ används och funnit att betydelserna »äro legio«. Jag, för min del, använder främst ordet i dess viktiga mening för oss: Människan som etisk, andlig och religiös varelse. I än vidare mening kan ordet användas för att beskriva ett universum med mening och värde. Är universum verkligen bara en jättestor klump materia som skapat sig själv ur ingenting, och som förmodligen försvinner ut i intet? Det fordrar stor tro för att tro på något sådant fullkomligt otroligt, för av ingenting kommer ingenting. 16

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 16

2021-07-01 10:56


Jag tror verkligen, att om vi vill rädda jorden och livet med dess djupdimension, alltså att vi inte är stendöda själar, bör våra tre frågor besvaras kraftfullt positivt, och realistiskt. Och detta i denna generation. Vår kris är tecknet på vår djupa brist på insikt och ansvar. Det är alltså bråttom, men ännu inte kört. – Du har till hälften övertalat mig att läsa din underliga bok. Men får jag komma med en fråga? – Naturligtvis. – Om jag förstår dig rätt, är du konservativ. – Naturligtvis. Jag är urkonservativ. – Då är vi långt ifrån varandra. Jag är liberal. – Vad glad jag blir! Det är jag också, urliberal. – Vad menar du? Jag har inte hört någon tala så konstigt. Vi måste väl vara det ena eller det andra? – Varför det? Det jag säger är inte konstigt alls. Jag är konservativ när jag vill bevara något som är värdefullt, oberoende av politisk eller kulturell etikett. Utan rötter och goda traditioner blir människans färd mycket vinglig. Men det behöver inte vara så. Vi kan lära av dem som lever och har levat. Människan är inte en ö utan en himlakropp i ett universum. Släkten är, minst sagt, stor och har varit med om det mesta. Tillhörighet är ett grundbehov hos människan. Varje ny människa som föds behöver inte uppfinna världen och leva ensam bland ensamma. Det är inte bara högfärdigt och tanklöst, utan även farligt. Jag är liberal när jag ser att något inte duger, fortfarande oberoende av politisk etikett. Frihet är ett grundbehov hos människan. Frihet att välja är en grundsten för moralen och ansvaret. Frihet tycks vara en sällsam förmåga i vårt

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 17

17

2021-07-01 10:56


lagbundna universum. Jag har samma åsikt som biskop Tomas från 1400-talet, han som skrev frihetssången: Frihet är det ädlaste ting. Som sökas må all världen kring, den frihet väl kan bära …   – Inte nog med detta. Jag är dessutom ofta osäker. Jag vet att jag är instängd i tid, arv och miljö, jag, som alla. Jag är alltså även urmänsklig. Jag ändrar mig inte sällan över tid sett. Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt och vad som är fel. Och jag tycker inte om att döma. Även om det, inte så sällan, är svårt att låta bli. Det är lätt att se skuggan hos sin medmänniska, men skuggan kanske är min? Min tro är att vi bör leva våra korta och osäkra liv i självbesinning, ödmjukhet och livsmod. Då kan vi bli till glädje för livet. – Du gör mig både förvirrad och nyfiken. Du kan väl komma in och sätta dig och vila en stund. Här är gott om plats. Ja, jag ska bara ögna igenom några sidor så att jag vet om jag ska köpa boken eller inte. Kolportören tar av sig baskern och följer med in. Det syns att han tycker det är skönt att ta igen sig en stund i den bekväma soffan. Han placerar en mjuk kudde bakom ryggen, och lägger baskern på en annan kudde med vackra, långa, gyllene fransar. Man kan ana att baskern är stolt. Äntligen! viskar den. Äntligen är jag på rätt plats! – Men på tal om annat, säger kolportören, jag läste i

18

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 18

2021-07-01 10:56


tidningen i morse att blåsipporna slagit ut i backen här utanför. Ja, det finns väl en del vitsippor och andra härligheter där också kan jag tänka mig. Vi kanske borde gå dit och sätta oss på var sin sten. De ser ut som Trons pyramid i miniatyr. Den pyramiden beskrivs i boken. – Ja, det vore väl trevligt, svarar läsaren, men det har ju inte att göra med om jag bör läsa boken eller inte? – Jo, i hög grad. – Berätta. – Jo, genom att inte berätta. Se först och främst. Synen står i centrum: Ögon som kan se Guds härlighet, lyder bokens undertitel. Vi kan sitta tysta och lyssna där nere i skogsbacken, lyssna på blåsippornas tystnad. Och se och glädja oss över deras skönhet, som liknar det molnfria himlavalvet. – Varför? – Vi tränar ögonen så att de kan återspegla flikar av Guds härlighet. – Men kan tystnaden tala? – Den är en mästare i konsten. Och den enda som kan beskriva härlighetens tysta mysteriösa källa, ty den speglar härligheten. Vi satt tysta en stund och lyssnade på varandra. – Jag pratar för mycket, säger kolportören. Det jag menar är, att särskilt när det gäller livshållningen där värdet dominerar, alltså i konst, etik, religion, är det kännande hjärtat avgörande, mer än hjärnan. Ögon, öron, händer, fötter lyssnar och talar även de. Ja, du hör förstås att jag använder de vardagliga orden

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 19

19

2021-07-01 10:56


»hjärta« och »hjärna« som metaforer. Det är inte utan orsak som vi brukar dem i språket. – Tanken är underlig, men kanske tänkvärd. – Men jag tror att vi stannar här. Det är mest praktiskt. Du, min vän, tar nu boken som påstås vara ett skrin för härligheter, öppnar den försiktigt, eller motvilligt, och börjar, som goda läsare plägar göra, att läsa. Och det från början och inte från slutet. Bra.

ÖGON SOM K A N SE GUDS H Ä RLIGHET På bordet ligger dagens tidningar vid sidan om bananen, filen, flingorna och pillren till frukosten. Författaren till denna bok bläddrar förstrött i tidningen. Och får syn på en rubrik: »Ett liv på vår planet. Attenborough är förtvivlad – men än finns det hopp, säger han.« Denne 94-årige ciceron till naturens härlighet för otal människor har kommit ut med en film, och en bok med samma namn: Ett liv på vår planet. Jo, inte oväntat, pessimistisk. Den gamle mannen visar på vad som hänt under hans livstid, från jordens hölje i atmosfären till havens djup. Överallt finner han utarmning och tecken på död. Men trots allt vill han hoppas. Men det räcker inte med intelligens, säger han. Hoppet är att människan ska vara kapabel till verklig vishet. Men var finns de visa ledarna i världen, som både kan och vill vara livets ciceroner? Det ser inte bra ut.

20

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 20

2021-07-01 10:56


Vördade ciceron. Fast jag är tre år yngre har även jag nått fram till samma slutsats. Därför har jag skrivit om hoten mot livet och själen och deras räddning, visheten. Läsaren kommer att få besöka hoppets tre största stöd, som jag, för minnets skull, format som Hoppets pyramider. Slutligen reser sig Vishetens torn inför våra ögon, vandringens mål. Vi får, inte utan hopp, gå vidare. Här i boken slutar vår färd i sipprande ljus och vi får själva tända ljus. Men först ska vi i flera kapitel öva att känna, tänka, se och höra, så att vi är beredda inför mötet med pyramiderna och tornet. Vi kan citera vår poet Verner von Heidenstam: Vad mänsklighetens härlige har sökt, sitt sköna rika liv igenom, väl är det värt att sökas av oss alla. Den strofen hamnade i mitt hjärta tredje året som tonårig, när jag satt i min farmors kammare och läste ur en blå bok som hörde till brevkursen från NKI (Nordiska korrespondens­ institutet). Det var en »kojdag« då skogsarbetare gärna höll sig inne, det var mycket kallt, telefontrådarna och eltrådarna spelade på sin harpa och kaminen sprakade. Temat i denna bok, den sista i trilogin som grundlades redan i de två första, se titelsidan, är alltså: Livets farkost – SOS – Ögon som kan se Guds härlighet. Det är inte ett orealistiskt sidospår. Det handlar om all-livet, om både jord och själ som behöver räddas. Det är inte bara jorden som är i kris. Det är även själen som är etikens och konstens moder. Djupdimensionen i livet är på väg att glömmas bort när vi jäktande springer

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 21

21

2021-07-01 10:56


förbi varandra. Båda två, jord och själ, måste alltså kraftfullt skyddas. Och kärleken, den äkta. Jag tror att Selma Lagerlöfs farmor, som formulerade undertiteln, var en vis kvinna. Många av oss har redan gått med henne runt innersta sjön i min andra bok i trilogin, och lärt känna henne och barnbarnet Selma. Just nu är vår, människans, osäkerhet och modlöshet på väg mot hopplöshet. Det blir då ett grundläggande hot både mot den fysiska och den andliga existensen. Den som är modlös ger lätt upp. Och för att ångesten inte ska förgöra henne, förnekar hon faran. Vår trötta skeptiska tid vågar knappast uttala orden »Guds härlighet«. Detta gäller inte minst hos oss i Sverige. Men det är inte svårt att se att tecken på missmod finns rikligt i alla länder. Därför bör vi träget söka efter hoppet. Ögon som kan se Guds härlighet som sipprande ljus i natur, liv, själ och framtid ger oss hopp. Det är som sagt ett huvudtema i denna bok, ofta gömt i andra ord. Och så lade min farmor sin hand på mitt huvud och sade: Detta skall du komma ihåg, för det är så sant, som att jag ser dig och du ser mig. Det är inte på ljus och på lampor, som det kommer an, och det ligger inte vikt vid måne och sol, utan det, som är nödvändigt, det är, att vi äger sådana ögon, som kan se Guds härlighet. Selma Lagerlöf ur Kristuslegender

22

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 22

2021-07-01 10:56


Selma Lagerlöf uppfattas ofta bara som en framstående berättare och sagotant, en skönlitterär skildrare av gången tid, romantiskt tillbakablickande och föga realistisk. Men det är att helt missa hennes budskap som blir mer aktuellt för varje ny dag. Flickan Selma växte upp och gick sedan livet ut i sin farmors fotspår. Hon skildrar en värld under måne och sol där inre och yttre hänger samman. Vi måste lära oss andlig förlossningskonst för att befria »innanmänniskan«, ty människa kan, trots sin svaga syn, se Guds härlighet. På kyrkogården i Östra Ämtervik är det synhåll mellan Lagerlöfska gravstenarna i marmor och Jan i Skrolyckas enkla vita kors. Läs gärna Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf: Jag vill sätta världen i rörelse. De frågor som hon finner hos Selma Lagerlöf är mänsklighetens mest angelägna. Även vi behöver sätta världen i rörelse – åt rätt håll. Är det möjligt att leva ett rättfärdigt liv, med varandra och inför oss själva? Hur förhåller vi oss till de döda och deras samlade kunskap, hur kan vi ge våra liv en djupare mening? Kan vi bygga en värld där kärleken är den styrande etiska principen och där var och en får bästa möjliga förutsättningar att förvalta sina förmågor? Hur ska vi anstränga oss för att vår själ ska mogna innan den skördas? Anna-Karin Palm ur Jag vill sätta världen i rörelse

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 23

23

2021-07-01 10:56


Detta är också denna boks frågor. Och den vill, i all sin ringhet, upptäcka Guds härlighet och vara med om att sätta världen i rörelse – åt rätt håll. Vi kommer även i detta sista verk i trilogin göra sällskap med Dag Hammarskjöld, vars liv var att söka besvara dessa frågor i den moderna världen. Man har missförstått hans andliga sökande efter verklighet och kommit med diverse teorier som skulle ha fått honom att häpna och förskräckas. I vår sekulariserade individualistiska miljö har vi svårt att förstå den religiösa kallelsetanken som var självklar för honom. Den hindrade honom inte det ringaste att vara en mycket skarpsynt politisk och ekonomisk analytiker, och den kanske främste konstruktören av det svenska folkhemmet. Eller en anhängare av Martin Bubers filosofi, som betonade relationen till Du, och Albert Schweitzers filosofi, som betonade relationen till Vi, samhörigheten med allt levande. Jag har sysslat mycket med dessa personers tankar, och vet att de alla väl känner till livets grundläggande realiteter och självklart inte är främmande för vetenskapligt kritiskt tänkande. När läsaren har nått hit säger hen: – Jag får väl försöka läsa igenom din underliga bok. – Får jag läsa en dikt? – Låt gå, jag ska lyssna, åtminstone med ett öra. Och kolportören läste, sakta, tydligt och med små pauser för eftertanke:

24

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 24

2021-07-01 10:56


ÖGONL A PP ELL ER ÖGONDROPPA R Vår kulturs val är den mellan ögonlapp och ögondroppar. Ögonlapp är inne. Ögondroppar är ute. Du kan känna igen dem med ögonlapp på ordet Bara. Du kan känna igen dem med ögondroppar på ordet Och. Det jag säger nu är så viktigt att det gör ont att säga i en kultur som gillar Bara; Jag tror inte att vi klarar alla våra kriser om vi inte ändrar vår egen livshållning och väljer ögondroppar före ögonlapp. Bara börjar, Och tar vid: Bara Vetandets pyramid behövs. Och två pyramider till. Bara förnuft och vetenskap. Och samvete, skönhet och helighet. Bara mätbart. Och måttlöst och tyngdlöst. Bara ratio. Och intellectus docta ignorantia. Bara materia. Och liv, själ och ande. Bara det vi vet är viktigt. Och det vi inte vet.

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 25

25

2021-07-01 10:56


Summa summarum: Lyssna på OCH . Ögonlapp blir ute. Ögondroppar blir inne. Vi renar ögonen för att se Guds härlighet. Ensamhet finns inte i Universum. Vi tillhör alla Existensens familj. Jag är en droppe, och havet. Jag har ansvar som droppe och som hav. Vad vore livet utan drömmar. Vad vore livet utan tro, hopp och kärlek. Kolportören återlämnar kudden till dess gamla plats, tackar för sig, sätter på sig den stolta baskern och går vidare. Han ser förnöjd ut. Ännu en människa som funderar på livets största frågor. I kolportörens hjärta brann, som en evighetslåga, hans önskan att vi människor inte försummar vårt förmodade kosmiska uppdrag på planeten Tellus, nämligen att stå på livets sida, att vara det fysiska och andliga livets beskyddare, inte dess rånare och mördare. Vi är liv som vill leva omgivna av liv som även vill leva. Vi äger inte jorden, Det Stora Hela äger oss. Livet är inte bara yta, utan även djup, inte bara Det utan även Du. Inte bara Jag utan även Vi. Kolportören hoppades innerligt att ännu en medmänn­ iska söker det fysiska och andliga livets räddning och är med om att sätta världen i rörelse. Det är bråttom. Mycket. Om ett hus brinner är det klokt att genast börja släcka. Klockan tickar … Läsaren läser vidare. 26

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 26

2021-07-01 10:56


FJÄLLVA NDR ING I denna sista del av trilogin får vi i fantasin följa Dag Hammarskjölds vandring över en fjällkam, den norra, vid innersta sjön. Där anas på andra sidan i vildmarken en fiktiv bebyggelse, tre Hoppets pyramider, som vida överträffar de egyptiska i storlek. De följs av Vishetens ännu högre torn, som liknar ett väldigt utropstecken av ljus. Pyramiderna är tillägnade Vetandet, Tron och Kärleken. De ska hjälpa oss att få ögon som kan se Guds härlighet, i vår verklighet, i livets strävan, även i det obetydliga. De visar kursen för att få världen i rörelse där hoppet och visheten stärks. Detta påverkar alla. Vi önskar leva och utvecklas, varför skulle andra varelser förnekas liv och mognad? Livet är aldrig bara råvara till människans förfogande. Vishetens torn är det namnet säger. Vishet är en höjdpunkt i människans strävan. Vishet är den mogna föreningen av fakta och värde, vetande och tro, sammanfogat med den kärlek som ger oss kraft. Dessa fyra, Hoppets pyramider i förening med Vishetens torn, har ett centralt budskap till nutidens människa om räddning för vår framtid. Oändlighetstecknet är Det Stora Helas kosmiska tecken. På den långa livsvägen till Hoppets pyramider och Vishetens torn får läsaren som lätt träning och uppmuntran pröva på åtskilligt. Exempelvis öva sig i att bli en andlig barnmorska och förlossa det hos jaget som är större, och inse hur Jag-et har djup samhörighet med Du-et och

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 27

27

2021-07-01 10:56


Vi-et. Filosofin är förundran, relation, tillhörighet, och ansvar för det minsta upp till det största. Det är lång väg dit. Men det är vår livsväg. Och den är möjlig att gå för envar: rik, fattig, barn, åldring, boklärd, analfabet. Vi ser fotspår från tider som varit av dem som gått före oss. Själva klipporna är nötta av fötter. Läsaren kan även lära sig hur man kan bli vän med rånare i Göteborg och hur man kan dyrka sig in i Sovjetunionen med hjälp av en gammal guldnyckel. Och, om läsaren håller ut, som tack och uppmuntran, få en biljett till jordens viktigaste utsiktstorn, Visheten. Där kan själens öga, även i vår kristid, i skymning och natt, ana existensens djup­ dimension, Guds härlighet. Vetandets, Trons och Kärlekens pyramider med Vishetens torn, hjälps alltså åt att sammanfatta budskapet om Hoppets väg för livet, i ljus och mörker, värme och köld, genom universums väldiga öknar. Ja, alla människor är självklart välkomna. Även om den kristna profilen är tydligast, så är den som hos Selma Lagerlöf inte uteslutande. Människan är alltid Människan. Vi bör som likar samtala över de staket som ofta skiljer oss åt. Vi är alla, fast olika, bröder och systrar på färden, och i den egenskapen värda respekt och solidaritet. Djuren och all naturen är inte glömda. Om djuren kunde läsa skulle jag skriva även till dem, också till daggmaskarna och bina. Omkring »Vördnaden för livet« kan alla samlas. Den synnerligen mångkunnige Albert Schweitzer formar denna livsregel när han på djungel­floden i solnedgången passerar en flock flodhästar. 28

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 28

2021-07-01 10:56


Låt din tanke förflytta dig till en skogsby i norr i gången tid. Där på berget, i det nästan vita huset, är Martins barn­ domshem. När du kommer in i stora allrummet, köket, kan du sätta dig på soffan. Du sitter nu under det norra fönstret. Det var Martins sovplats under hela uppväxten. Först kan du titta ut genom fönstret. Då ser du att det är gott om finklädda orrar i svarta frackar som sitter i björkarna och äter framtiden. Deras mat är knopparna till vårens kommande löv. De serveras i små vackra brunvioletta koppar på björkarnas grenar, bordsduken är av prima näver. Storspoven som snart, nåja, kommer från söder över bergen, får med sin hornorkester välkomna våren. Även detta år kommer den doftande våren och den blommande sommaren dansande och sjungande till oss alla och fulländar festen. Gör som orren, storspoven och sommaren. Gläd dig!

PR ESEN TAT ION AV FÖR FAT TA R EN Martin föds i Storkågeträsk den 27 februari 1930. Det sker på morgonen i kammaren i det nästan vita huset på berget. Syskonen står i sina funktionella vinterkläder ute i den helvita snön och hör mammas rop vid de häftigaste värkarna. Flickorna bävar, detta är kvinnans lott, detta är livets pris. Alla som känner Martin vet att denna plats fortfarande är viktig för honom. Han har i sin lilla pensionärsbostad i Linköping, där han bor med sin hustru Britt-Louise, ett

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 29

29

2021-07-01 10:56


RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 215

2021-07-01 10:56


© 2021 Martin Lönnebo och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet © Psalmtexter och övriga texter respektive rättighetsinnehavare Omslag och formgivning: Anna Larsson Design Omslagsbild: Anna Gunneström Tryck: Livonia, Lettland 2021 ISBN 978-91-526-3887-3 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

RIGINAL_Inlaga_Livets farkost.indd 216

2021-07-01 10:56


Livets farkost – SOS, Ögon som kan se Guds härlighet är en allvarlig bok att inspireras av. Den skapar upptäckarlust att söka sig bakåt i sin livshistoria, för att förstå gjorda vägval, och att söka den bästa vägen framåt för jorden och själen. Till hjälp berättar Martin Lönnebo om egna vägval och om tre viktiga områden som har stort inflytande över hans liv, nämligen vetande, tro och kärlek.

Martin Lönnebo är biskop emeritus i Linköpings stift.

ISBN 978-91-526-3887-3 ISBN 978-91-526-3887-3

638873 638873

LIVETS FARKOST

–SOS– M A RT I N LÖ N N E B O

Livets farkost – SOS är sista delen i en trilogi. De två första är Pärlälven och Drömmen om innersta sjön. Varje del är självständig.

9 789152 9 789152

L I V E T S FA R KO S T

»Farkosten är nu i stor nöd. Hoten är många, kända och okända. Det värsta är att vi, många av passagerarna och av besättningen, håller på att försumma våra själar, och så förstöra vår egen karta och kompass.«

MARTIN

LÖNNEBO

Profile for Smakprov Media AB

9789152638873  

9789152638873  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded