9789152638552 by Smakprov Media AB

Religionsdialog – Vilka erfarenheter finns att hämta från den interreligiösa praktiken? Vilka är utmaningarna och framgångs faktorerna? Hur motiverar judar, muslimer och kristna sitt interreligiösa engagemang? Ersättningsteologi – Föreställningen att den kristna kyrkan har ersatt det judiska folket som Guds folk har haft förödande konsekvenser genom historien. Hur ser det ut idag? Vilka uttryck för ersättningsteologi finns i Svenska kyrkan – i psalmer och predikningar? Hur kan den motverkas? Profeten Muhammed – Få gestalter är så illa sedda genom den kristna idéhistorien som Muhammed. Också idag tycks kristna ha svårt att tala om honom. Hur kan kristna tänka om profeten Muhammed? Och vittnar Muhammed om den Gud som kristna tror på?

ISBN 978-91-526-3855-2

JAKOB WIRÉN

Med engagemang och pedagogisk skicklighet lotsar Jakob Wirén läsaren genom komplexa frågor.

JAKOB WIRÉN

ATT GE PLATS FÖR DEN ANDRE?

JAKOB WIRÉN är docent i systematisk teologi, och teologisk sekreterare åt ärke biskop Antje Jackelén. Han har tidigare skrivit böckerna Utmaningsdriven under visning: Hur kyrkan kan dela tro och liv idag (Verbum 2017) och Hope and Otherness: Christian Eschatology and Interreligious Hospitality (Brill 2018).

I ett alltmer mångreligiöst samhälle uppstår en mängd frågor i mötet med människor av en annan tro. Teologen Jakob Wirén skriver tankeväckande och konstruktivt om lokal interreligiös samverkan och om sådant som skaver – teologiskt och politiskt – i förhållandet mellan religiösa traditioner. I boken utforskas utrymmet för den andre på flera plan:

ATT GE PLATS FÖR DEN ANDRE?

Vilket utrymme är jag beredd att ge åt trosföreställningar och traditioner som inte är mina egna?

RELIGIONSDIALOG, ERSÄTTNINGSTEOLOGI OCH MUHAMMED SOM PROFET

»Boken är ett oundgängligt uttryck för ›praktisk religionsteologi‹ i den svenska kontexten.« HELENE EGNELL, Centrum för religionsdialog

»Wiréns nya bok är inte bara en imponerande akademisk prestation och ett fredsarbete av rang … För oss kristna i Sverige utgör hans radikala analyser av antisemitiska drag i våra kyrkors liturgi och förkunnelse, liksom hans argumentation kring Muhammed som profet, tecken på uppbrott ur destruktiva tankefigurer som inger hopp och kan frigöra mod.« KG HAMMAR, ärkebiskop emeritus

»På gränsen till outhärdligt utmanande, en högst aktuell verktygslåda för både självkritik och kritik av den andre. En bok som bjuder in till hopp.« KRISTIAN LILLÖ, kyrkoherde Helsingborg

»Välskrivet och viktigt bidrag till den svenska samhällsdebatten och en välbehövlig diskussion om ersättningsteologiska kvarlevor inom tros samfunden.« UTE STEYER, rabbin Stora synagogan i Stockholm

ISBN 978-91-526-3855-2

9 789152 9 789152

Att ge plats för den andre_Omslag_201217.indd 1

638552 638552

2020-12-17 14:56

ATT GE PLATS FÖR DEN ANDRE?

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 1

2020-12-18 14:26

JAKOB WIRÉN

ATT GE PLATS FÖR DEN ANDRE?

(red.)

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 3

RELIGIONSDIALOG, ERSÄTTNINGSTEOLOGI OCH MUHAMMED SOM PROFET

2020-12-18 14:26

Om inte annat anges har citat på engelska och tyska översatts till svenska av författaren. Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet. Citat och hänvisningar ur Koranen är hämtade från Koranens budskap i svensk tolkning av Mohammed Knut Bernström.

Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 4

2020-12-18 14:26

Innehåll

I. Introduktion Finns det plats här?

Bokens syfte och sammanhållande frågeställning

Innebörden av ”att ge plats”

19 19 23

Teologiskt utrymme Politiskt utrymme

Religiös mångfald som ett faktum

Religionsmöten förr och nu

25 26 28

Olika sorters dialog Varför bedriva religionsdialog?

Religionsteologi – översikt och introduktion till ett fält 29 Den ursprungliga trefaldiga modellen Den trefaldiga modellens roll i den här boken Den trefaldiga modellens roll inom religionsteologi idag Nya förhållningssätt

32 46 48 54

Metod, material och begrepp

63 Intervjuernas förutsättning 64 Material från flera traditioner 66 Begrepp 67

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 5

2020-12-18 14:26

II. Att ge plats i samhället: Interreligiösa råd i Sverige En ny form av samverkan

Sammanhanget

71 78 80 83 92

Internationell utblick En del av myndigheters civilsamhällespolitik? Interreligiösa rådet i Göteborg Interreligiösa rådet i Örebro

Politiskt utrymme: Rådens arbete i praktiken Förebildlig vänskap ”Det fungerar väldigt bra”: Relation till kommunen Representanter utan förankring? Värderingar värda att vårda? ”Då gjorde vi skillnad!” Politiskt utrymme och en asymmetrisk vänskap

Den svåra dialogen Ingen synkretism – ingen proselytism! Mellanösternkonflikten på bordet Islamofobins och antisemitismens olika skepnader

99 100 104 112 116 119 122 126 126 131 137

Teologiskt utrymme: Rådsmedlemmarnas dialogteologi 140 Att ge plats för en teologiskt förankrad dialog Muslimska representanters dialogteologi Kristna representanters dialogteologi Judiska representanters dialogteologi

Avslutning Interreligiös praktik Arbetet för utrymme Nycklar för teologiskt utrymme

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 6

141 144 165 182 195 196 197 199

2020-12-18 14:26

III. Att ge plats i förhållande till judendom: Har ersättningsteologin ersatts? Inledning

203

Vad är ersättningsteologi och vilket är problemet?

208 211 218 220

Olika sorters ersättningsteologi Teologiska skäl att bekämpa ersättningsteologi Ersättningsteologins gränser

Ersättningsteologins uttryck idag – exempel från Svenska kyrkan Svenska kyrkans psalmbok Predikningar från 2000-talet

233 236 252

Att ersätta ersättningsteologin

266

Avslutning

282

IV. Att ge plats i förhållande till islam: Är Muhammed en profet för kristna? Inledning

285

Hermeneutiskt privilegium: om Jesus roll för muslimer och Muhammeds roll för kristna

288

Tillber muslimer och kristna samma Gud? Oförenliga beskrivningar av samma Gud? Olika stadier av uppenbarelse? Vad säger kristna kyrkor?

Muhammed – en talande tystnad?

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 7

291 293 296 299 301

2020-12-18 14:26

Vem är Muhammed? – Några muslimska teologiska perspektiv Muhammeds liv utifrån tidiga muslimska källor Har Muhammed funnits?

Kan kristna se Muhammed som en profet? Skäl att alls ställa frågan Begreppet profet

En översikt över befintliga svar

305 308 314 318 319 320 323

En kristen syn på profetskap och Muhammed

338 Inledning 338 Uppenbarelse 340 Snillen och religiösa genier 342 Inte begränsat till kristen tro 344 Skäl för att betrakta Muhammed som profet 347 Vad betyder det – och vad betyder det inte? 349

Frågan viktigare än svaret

350

V. En kristen religionsteologi med plats för den andre Inledning

353

Förbundens funktion

355

Förbund är sändning i världen

357

Förbund är inkarnatoriskt förankrade

359

Förbund är universellt orienterade

362

Förbund är utan helikopterperspektiv

365

Förbund ger plats för den andre

368

Förbund med en eskatologisk horisont

370

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 8

2020-12-18 14:26

Tack

373

Index

375

Källor och litteratur

385 Tryckta källor 385 Otryckta källor 407 Internetkällor 408

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 9

2020-12-18 14:26

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 10

2020-12-18 14:26

I. Introduktion Finns det plats här?

”Finns det plats här?” Jag makar på mig och gör rum för att en nypåstigen passagerare ska kunna sitta på sätet bredvid mitt. Kanske lite motvilligt, eftersom komforten minskar, men ändå självklart, eftersom det handlar om att samsas om bussens sittplatser. Hade frågan istället gällt mitt eget säte skulle jag kanske först hastigt mönstrat personen för att avgöra om vederbörande av något skäl behövde platsen bättre än mig. Bussen har många passagerare. Någon av dem har packning och tar mer än den egna platsen i anspråk. Några står upp för att lämna sittplatser åt andra. Någon rad längre fram sitter en person som vinklar ut benen brett åt bägge håll, till synes omedveten eller obekymrad om att sätesgrannen därigenom får väsentligt mindre utrymme till sitt förfogande. Som människor har vi ett gemensamt utrymme att samsas om. Ibland är det konkret, som i bussen, och ibland mer bildligt talat. Ibland delar vi utrymmet villigt och glatt, ibland är det mer av en uppoffring. I en del fall är det tydligt att vi själva eller någon annan tar utrymme på andras bekostnad. 11

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 11

2020-12-18 14:26

Att i en anda av gästfrihet och generositet ge plats åt den andre är ett ideal i alla stora religiösa traditioner. Samtidigt finns det tillfällen när vi behöver stå upp för oss själva och markera integ ritet. Rosa Parks är ihågkommen och hyllad för beslutet att inte lämna sin plats i bussen. Religionsmöten handlar kanske inte så mycket om bussresor, men väl om utrymme, plats och möjligheten att visa – och ta emot – generositet. Den teologiska reflektionen över frågor av det här slaget tillhör ämnesområdet religionsteologi och kan handla om plats i bokstavlig bemärkelse, men också om teologiskt utrymme, om utrymmet för den andres tro och tradition. Teologen Jesper Svartvik liknar religionsteologi vid religionernas utrikespolitik.1 Den bilden väcker associationer till territorium och skarpa gränser – trostraditioner gör ju anspråk som rör både samhällets gestaltning och livets mening. De flesta länder har en utrikespolitik som lämnar utrymme för andra länders integritet och styrelseskick. Inom ramen för Sveriges moderna självförståelse finns ett erkännande av både Norge och Finland. Även om lagstiftningen kan skilja sig åt mellan de tre länderna finns det i svensk lag ett utrymme för denna olikhet och för erkännande av dessa länders rätt att finnas och beskriva sig själva. Detta erkännande kan inte reduceras till individnivå och en fråga om mänskliga rättigheter för enskilda människor i Norge respektive Finland. Det inbegriper även ett erkännande av dessa människors nationalitet och av länderna som politiska storheter, som stater. Utan att pressa den här bilden för långt vill jag påstå att det föreligger ett behov av att artikulera ett sådant erkännande av andra religiösa traditioner i den kristna tron. På ett akademiskt plan finns ett intresse av att utröna om och i så fall hur ett sådant utrymme artikuleras idag. Det handlar om att

Jesper Svartvik, Textens tilltal: Konsten att bilda meningar. Lund: Arcus 2009, s. 135.

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 12

2020-12-18 14:26

utforska hur kristen teologi kan skapa ett teologiskt utrymme, att ge plats för den andre, i den egna berättelsen. Den judiske teologen Jacob Neusner formulerar frågan som en utmaning som kan gälla teologer oavsett konfession: Hur kan jag formulera en teori om den andre på ett sådant sätt att jag, i min egen tro, kan respektera den andre och ge denne legitimitet inom ramen för min egen tro?2

En utgångspunkt för Neusner är att människor som tror har ett ansvar för den andres plats i den egna berättelsen. Den utgångspunkten ligger också till grund för den här boken och dess tre fördjupningar på temat att ge plats för den andre: interreligiösa råd, ersättningsteologi och profeten Muhammed. Vilket teologiskt utrymme är jag beredd att ge trosföreställningar och traditioner som inte är mina egna? I fallet med de interreligiösa råden är denna fråga högst påtaglig, då företrädare för olika samfund möts runt bordet. Mycket av det som står på dagordningen handlar om utrymme – det egna och andras. Det handlar också om i vilken utsträckning och på vilken grund jag är beredd att stå upp för andras utrymme. Ett särskilt fokus i denna bok är hur de teologiska skälen för att bereda rum – eller inte bereda rum – ser ut. Den andra huvuddelen, om ersättningsteologi i psalmbok och predikningar, handlar om vilket utrymme kristen teologi lämnar till judisk tradition och liv. Den tredje huvuddelen riktar blicken mot islam och tar profeten Muhammed som utgångspunkt för frågan om utrymme för islam och muslimer i kristen teologi. Perspektivet kan tyckas utgå från den som har privilegiet att erbjuda plats och utrymme till någon annan: att maka på sig i bussen eller visa gästfrihet gentemot människor av en annan tro. Men det är inte någon enkelriktad rörelse, den som bereder plats 2

Jacob Neusner, Jews and Christians: The Myth of a Common Tradition. London: SCM Press 2003, s. 110.

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 13

2020-12-18 14:26

är också i behov av utrymme. Evangeliernas Jesus gör ofta ett sådant perspektivskifte: frågan om vem som är min nästa besvaras med motfrågan vem som är min nästas nästa (Luk 10:25–37). Undersökningen om interreligiösa råd visar att det är en ömsesidig process, att gästfriheten har flera riktningar. Detsamma gäller frågan om ersättningsteologi. Kristen teologi är inte ensam om att överta någon annans berättelse för att sedan förklara vederbörande förlegad och överflödig. I den här boken kommer frågan om teologiskt utrymme behandlas också utifrån ett judiskt och ett muslimskt perspektiv. I den bemärkelsen blir en kristen den andre som är i behov av gästfrihet. Samtidigt återspeglar det att mitt huvudsakliga perspektiv som kristen teolog är det ansvar som åvilar kristen teologi: frågan om den andres teologiska utrymme i kristen tradition. Denna bok har ett särskilt fokus på kristendomens relation till judendom och islam. Det är präglat av den interreligiösa kontexten sådan den ser ut i Sverige och Europa idag. Det betyder inte att mötet med till exempel hinduism och buddism skulle vara oviktigt. Tvärtom sker mycket lovande religionsteologisk forskning i relation till dessa traditioner.3 Avgränsningen handlar i det här sammanhanget om att ge undersökningen ett tydligt fokus och en möjlighet att gräva djupare. Även om judendom och islam är de återkommande exemplen är det mycket av den religionsteologiska reflektionen som gäller också andra traditioner än de abrahamitiska.

För exempel och ytterligare läshänvisning, se till exempel Catherine Cornille, ”Discipleship in Hindu-Christian Comparative Theology”. I Theological Studies, vol 77, nr 4 2016, s. 869–885 och Francis X. Clooney, ”Introduction to Comparative Theology in Australia and Asia”. I International Journal of Asian Christianity, vol. 3, nr 2 2020, s.129–138.

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 14

2020-12-18 14:26

Bokens syfte och sammanhållande frågeställning Syftet med den här boken är alltså att utforska utrymmet för ”den andre” i kristen tradition. Termen kan låta lite respektlöst distanserad, men den har sitt ursprung i kontinental filosofi – mer om detta längre fram i det här kapitlet – och är vanlig inom dialogsammanhang. I den här boken används begreppet ”den andre” som en synonym till människor av annan tro. Den övergripande och sammanhållande frågeställningen kan formuleras: Hur kan kristna ge plats för andra traditioner och ge dem legitimitet inom ramen för kristen tro? Utifrån den sammanhållande frågan om att ge plats formuleras kapitelspecifika underfrågor i var och en av bokens delar. Inledningskapitlet tecknar bokens sammanhang och ger en introduktion till ämnet religionsteologi. Här får läsaren en inblick i de frågor och områden som är centrala för religionsteologin, liksom en redogörelse för perspektiv och vägval som är avgörande för denna bok. Avsnittet om religionsteologins innehåll får relativt stort utrymme. Orsakerna till detta är flera. Den framväxande diskussionen om de tre förhållningssätten exklusivism, inklusivism och pluralism är väsentlig för att förstå religionsteologins inriktning och utveckling. Därmed blir det också viktigt för att förstå den här bokens sammanhang och särskilda bidrag. De olika förhållningssätten är även redskap för att beskriva fenomen och attityder i kapitlen som följer. Dessutom saknas en uppdaterad religionsteologisk introduktion av detta slag på svenska. Som inledningskapitlet visar har mycket av den religionsteologiska debatten rört sig på ett teoretiskt plan och styrts av ”kristna” frågor om sanning och frälsning. Bokens andra kapitel tar ett grepp som skiljer sig från religionsteologins huvudstråk. I studien av de interreligiösa råden är det den levda interreligiösa erfarenheten som står i centrum och jag utvecklar en metod för att ge plats åt den andre genom att tolka 15

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 15

2020-12-18 14:26

och rekonstruera rådsmedlemmarnas röster. Detta andra kapitel svarar på frågor som: Vad ägnar sig interreligiösa råd åt? Hur fungerar samverkan? Hur motiverar deltagarna sin medverkan? I det här kapitlet är det övergripande temat att ge plats centralt i flera bemärkelser. För det första, i politisk bemärkelse, då kapitlet synliggör hur råden engagerar sig i frågor om religionsfrihet och trossamfundens plats i samhället. För det andra, i teologisk bemärkelse, då det handlar om hur rådsmedlemmar från olika religiösa traditioner reflekterar över de andra rådsmedlemmarnas samfund och vilken plats de får i den egna tron. För det tredje, i metodologisk bemärkelse, då det handlar om att ge utrymme för de röster som på olika plan är närvarande i de interreligiösa rådens arbete. Erfarenheter och insikter från detta andra kapitel leder sedan vidare till de två följande kapitlen, där några frågeställningar som visat sig betydelsefulla fördjupas. Bokens tredje kapitel behandlar frågan om utrymme i kristen tro i relation till judisk tradition. Ersättningsteologi är ett av de äldsta och mest fundamentala uttrycken för att inte lämna rum för den andre. Ersättningsteologi kan definieras på olika sätt och därmed se olika ut. I det här kapitlet studerar jag olika former av ersättningsteologi och arbetar sedan konstruktivt med strategier för att motverka dessa. Som material används Svenska kyrkans psalmbok och predikningar från en känd predikosajt. De kapitelspecifika frågeställningarna är: Vilka uttryck tar sig ersättningsteologi i Svenska kyrkan idag och hur kan det motverkas? I bokens fjärde kapitel vänds blicken mot islam. Temat att lämna utrymme och ge teologisk legitimitet handlar här om gudsbegrepp och synen på profeten Muhammed. Den för kapitlet specifika frågan kan formuleras: Hur kan kristna se på Allah och profeten Muhammed? De tre huvuddelarna (kapitel 2–4) är specifika fördjupningar på temat ”Att ge plats för den andre”. I det femte kapitlet lyfter jag fram några bärande perspektiv i en generell religionsteologi som 16

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 16

2020-12-18 14:26

är förankrad i kristen tradition och samtidigt gör precis detta: ger plats för den andre. Varför just dessa tre fördjupningar? För det första belyser de frågan om att ge plats för den andre i teori och praktik på ett avgörande sätt. Interreligiösa råd är den tydligaste och mest etablerade interreligiösa sammanslutningen i det svenska samhället och deras syfte handlar i hög grad om trossamfundens plats i samhället. Ersättningsteologi och synen på profeten Muhammed kan sägas vara de viktigaste exemplen på var kristen tradition har anledning att reflektera specifikt över utrymmet för den andre i relation till judendom respektive islam. För det andra är detta områden som inte i tillräcklig grad belysts i tidigare forskning. Det finns inte mycket skrivet om interreligiösa råd i Sverige och inte någon studie som anlägger ett teologiskt perspektiv. Ersättningsteologi har förtjänstfullt diskuterats av andra teologer, men inte behandlats i relation till det här materialet och med den aktuella systematisk-teologiska ansatsen. När det gäller profeten Muhammed är detta en lacuna i kristen teologi om islam. Förvånansvärt lite har skrivits och på svenska känner jag inte till något arbete sedan 1900-talets första hälft. Om vi återvänder till metaforen om buss och bussåkande kan bokens syfte och disposition sammanfattas på följande sätt: Det första kapitlet beskriver förutsättningarna för bussresan och redogör för vad som hittills tänkts och skrivits om buss resande och synen på olika grupper av medresenärer. Bokens andra kapitel handlar om både bussresan och dess mål. Hur kan vi samsas om det gemensamma utrymme som bussen är? Hur kan vi odla förståelse för varandras olika behov och sätt att tillbringa tiden under resan? I kapitlet används en särskild metod för att låta flera av resenärerna komma till tals genom att sätta in deras röster i ett större sammanhang av resenärer. Hur ser olika kategorier av resenärer på varandra? Vilka är de vanligaste konfliktytorna och vilka förutfattade meningar finns 17

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 17

2020-12-18 14:26

när det gäller andras resvanor? Hur kan eventuella missförstånd mellan resenärer redas ut? Det tredje kapitlet ställer frågan om att lämna plats i relation till en specifik kategori av medresenärer, det judiska folket. Det är en grupp som funnits på bussen innan det ens fanns några kristna resenärer, men vars plats ändå ifrågasätts. De har ofta fått skulden för sådant som skett under resan samtidigt som de osynliggjorts eller nekats plats. Vilka mekanismer ligger bakom detta? Hur kan dessa motverkas och hur kan kristna inte bara acceptera, utan rentav erkänna och legitimera, denna grupps rätt att resa med bussen? Det fjärde kapitlet vänder sig till en numerärt sett stor grupp av bussresenärer, nämligen dem som bekänner sig till islam. Många kristna tvivlar på att kristna och muslimer är på väg till samma destination och de har varit obenägna att lyssna till muslimers erfarenheter av vad som är viktigt under resan och till berättelser om deras främste vägvisare. Att bereda plats, i det här kapitlet, är att göra rum på sätet bredvid och lyssna till muslimers erfarenheter och reflektera över hur kristna kan se på muslimers resa, deras färdplan, resvanor och färdbevis. Det femte och avslutande kapitlet avser ge redskap för buss åkande generellt. Hur kan kristna tänka religionsteologiskt så att de lämnar utrymme också för andra? Hur kan kristna värdesätta andras val av avstigningsplatser och färdbevis utan att tumma på sin egen rutt? Hur kan vi människor lämna plats på sätet för dem som inte liknar oss? Låt oss nu fördjupa resonemanget om att ge plats för den andre. Vad betyder det egentligen?

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 18

2020-12-18 14:26

III. Att ge plats i förhållande till judendom: Har ersättningsteologin ersatts? Inledning

Ingen annan religiös tradition står kristendomen så nära som judendomen gör. Från att ha varit en inomjudisk rörelse skedde en gradvis utveckling där det så småningom blev två separata religiösa traditioner. De historiska banden bidrar till att frågor om att ge plats och utrymme för den andre får en särskild karaktär i relation till judendom. Som den judiske religionshistorikern Daniel Boyarin visat är delningen av traditionerna en betydligt mer långdragen historia än vad man tidigare trott. Under senare delen av 300-talet skriver till exempel kyrkofadern Hieronymus att anhängare till sekten Nazarener finns i alla synagogor i öst och att de ser sig själva som både kristna och judar, men att de varken är kristna eller judar. Vid denna tid var alltså skiljelinjen mellan judendom och kristendom ännu inte fullbordad.349 Givet 349 Daniel Boyarin, Border Lines: The Partition of Judaeo-Christianity. Philadelphia: University of Pennsylvania Press 2004, s. 23ff.

203

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 203

2020-12-18 14:26

detta syskonskap är inte frågan om kristen teologi förhåller sig till judisk tro och liv utan hur. Medvetenheten om att den kristna traditionen bär på ett arv av antijudiska föreställningar är idag relativt utbredd. På den gemensamma resan har kristna gång på gång uppträtt med nonchalans och motat bort gruppen judiska medresenärer. Viktiga studier pekar med förfärande tydlighet på hur förakt, fientlighet och hat mot det judiska folket legitimerats av ett kristet teologiskt språk.350 Sedan förintelsens fasor har många judiska och kristna teologer konstaterat att det teologiska arbetet inte kan fortsätta som om inget hänt. Den teologiska inriktning som präglas av dessa insikter benämns ofta post-shoah theology eller teologi efter Auschwitz.351 Insikterna från post-shoah theology låter sig emellertid inte begränsas till en särskild skolbildning, menar jag. Idag behöver allt teologiskt arbete bära på en självkritisk medvetenhet om judisk-kristna relationer och den destruktiva kapacitet som finns i den kristna traditionen. Vi föreställer oss gärna att kristendom och judendom har Gamla testamentet, den hebreiska bibeln, gemensamt och att Nya testamentet och Jesus är det som skiljer dem åt. Det är förstås riktigt. Samtidigt, som teologen Göran Larsson påpekar, är det omvända också sant. Nya testamentet är en samling judiska 350 Se till exempel Paula Fredriksen (et al.) (red.), Jesus, Judaism, & Christian Anti-Judaism: Reading the New Testament After the Holocaust. London: Westminister John Knox Press 2002; Jesper Svartvik, Bibeltolkningens bakgator: Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid. Stockholm: Verbum 2006; James Carroll, Constantine’s Sword: The Church and the Jews, A History. New York: Houghton Mifflin Company 2002. 351 Se till exempel Dorothee Sölle, Suffering. Everett R Kalin (övers.). L ondon: Darton, Longman & Todd 1975; Jürgen Moltmann, Der gekreuzigte Gott: Das Kreuz Christi als Grund und Kritik christlicher Thelogie. München: Christian K aiser 1972; Johann Baptist Metz, Zur Theologie der Welt. Mainz: Matthias-Grünewald-Verlag 1973. Se också temanumret i tidskriften Concilium: Elisabeth Schüssler Fiorenza och David Tracy (red.), ”The Holocaust as Interruption”. I Concilium, vol. 175, nr 5. Edinburgh: T&T Clark 1984.

204

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 204

2020-12-18 14:26

skrifter, författade av judar och präglade av en judisk föreställningsvärld med stort antal citat och alluderingar till den hebreiska bibeln. Jesus och hans lärjungar var alla judar, och de konflikter och diskussioner som utspelar sig är mellan judiska grupper.352 I den bemärkelsen har judar och kristna Jesus och Nya testamentet gemensamt. Att kristna och judar förhåller sig till samma texter på mycket olika sätt är uppenbart redan i benämningen ”Gamla” testamentet. Det påminner om att kristna har ett ytterligare testamente utifrån vilket de närmar sig den hebreiska bibeln. I den bemärkelsen är Gamla testamentet något som skiljer judar och kristna åt. Ett huvudtema i denna bok är frågan om att i den egna traditionen lämna ett teologiskt utrymme för människor av annan tro. Det betyder att bedriva teologisk reflektion på ett sådant sätt att människor av annan tro varken osynliggörs eller reduceras till människor på väg att bli kristna. Det teologiska utrymmet handlar om att integrera religionsfrihet och förekomsten av religiös mångfald i den teologiska reflektionen. Det betyder alltså ett slags gästfrihet i den egna traditionens teologiska språk. Exemplet med Abraham Heschel (se avsnittet ”Innebörden av ’att ge plats’” i kapitel 1) visar att detta är en fråga med implikationer på flera områden. Den term som mer än någon annan präglar frågan om teologiskt utrymme – och brist därpå – är ersättningsteologi (på engelska Supersessionism eller Replacement theology). Det kan tyckas bakvänt att ägna religionsteologisk reflektion åt ett negativt begrepp, men utgångspunkten är att ett teologiskt renhållningsarbete på detta område är grundläggande för varje kristen teologi om judisk tradition. Det ska också påpekas att den övergripande frågan om teologiskt utrymme utgör en positiv och konstruktiv ansats och att denna i sin tur fordrar en djupdykning i ersättningsteologins

352 Göran Larsson, Judarna, Ers Majestät! Lund: Arcus 2018, s. 34.

205

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 205

2020-12-18 14:26

mörka vatten. För att motarbeta ersättningsteologiska mönster och tankefigurer i kristen tro och förkunnelse krävs reflektion och medvetet arbete. Syftet med detta kapitel är att synliggöra dessa mönster genom att definiera ersättningsteologi och diskutera dess uttrycksformer idag. Själva beteckningen ersättningsteologi etableras inte förrän under senare delen av 1900-talet. Första gången uttrycket supersessionism används i denna betydelse antas vara i engelska översättningar av den judiske historikern och förintelseöverlevaren Jules Isaacs verk omkring år 1964.353 Fenomenet är dock jämngammalt med kristen tro. Som teologen Paul van Buren betonar var det något som gick fel på ett mycket tidigt stadium när det gäller kyrkans förståelse av och relation till det judiska folket.354 Ersättningsteologi handlar om att den kristna tron på olika sätt ses som ersättare till den judiska traditionen och det judiska folket och därmed gör dessa överflödiga. Samtidigt råder oklarhet om den mer exakta innebörden av ersättningsteologi. Begreppsförvirringen är påtaglig i den politiska debatten, där ersättningsteologi blivit ett skällsord som slungas mellan parter med olika syn på Israel-Palestina-konflikten.355 Den är också påtaglig i det akademiska fält av judisk-kristen dialog, som har att förhålla sig

353 Terrence L. Donaldson nämner Jules Isaac, Jesus and Israel. New York: Holt, Rinehart and Winston 1971, s. 294 som första tillfälle, men uttrycket finns redan i Isaac, The Teaching of Contempt: Christian Roots of Anti-Semitism. Helen Weaver (övers.). New York: Holt, Rinehart and Winston 1964, s. 75. Se också Matthew Tapie, ”Christ, Torah, and the Faithfulness of God: The Concept of Supersessionism i ’The Gifts and the Calling’”. Studies in Christian-Jewish Relations, vol. 12, nr 1 2017, s. 10. 354 Paul M van Buren, ”Review. The God of Israel and Christian theology”. I Modern Theology, vol. 14, nr 1 1998, s. 157–158. 355 Se till exempel https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lyssna-till-vad-bds-rorelsens-foretradare-oppet-argumenterar och https://www.kyrkanstidning.se/ debatt/i-vems-namn-talar-svenska-kyrkan-0 [2020-03-05].

206

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 206

2020-12-18 14:26

till frågan om ersättningsteologi.356 Somliga teologer menar att uttrycket ersättningsteologi förlorat sin innebörd och blivit ett nedsättande epitet snarare än en term med innehåll. Teologen Stephen E. Fowl hävdar att ”de många sätt på vilket denna term kan användas gör den närmast obrukbar som en beskrivning av ett särskilt tolkningsmönster”.357 Jag delar Fowls uppfattning om begreppsförvirring, men menar att det ändå finns vägande skäl att fördjupa och förtydliga resonemanget om ersättningsteologi snarare än att överge begreppet helt och hållet. I det följande ska jag därför diskutera ersättningsteologins struktur och mekanismer. Som i all religionsteologi är det en reflektion som också påverkar den egna traditionens självförståelse. I fallet med judendomen, en närbesläktad familjemedlem till kristendom, är detta än tydligare. Frågan om ersättningsteologi tar sin utgångspunkt i kristen tradition, men frågan är inte bara en inomkristen angelägenhet. Den är intrareligiös, men också interreligiös, eftersom den handlar om relationen mellan kristen och judisk tradition. Det är orsaken till att flera judiska teologers perspektiv finns med i diskussionen som följer.

356 Se till exempel Commission for Religious Relations with the Jews, ”The Gifts and the Calling of God are Irrevocable”: A Reflection on Theological Questions Pertaining to Catholic-Jewish Relations on the Occation of the 50th Anniversary of Nostra Aetate (No 4).” I Vatican 2015. Tillgänglig online: http://www.vatican.va/roman_curia/pontifical_councils/chrstuni/relationsjews-docs/rc_pc_chrstuni_doc_20151210_ebraismo-nostra-aetate_en.html [2020-03-05]. 357 Stephen E. Fowl, Engaging Scripture: A Model for Theological Interpretation. Eugene: Wipf & Stock 2008, s. 129.

207

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 207

2020-12-18 14:26

Vad är ersättningsteologi och vilket är problemet? Ett sätt att illustrera innebörden av ersättningsteologi är att läsa den nytestamentliga liknelsen om arrendatorerna i vingården som en berättelse om kyrkan och det judiska folket: ”En jordägare planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. När skördetiden närmade sig skickade han sina tjänare till arrendatorerna för att hämta den del av skörden som han skulle ha. Arrendatorerna grep tjänarna och pryglade den ene, dödade den andre och stenade den tredje. Då skickade han dit ännu fler tjänare än första gången, och de gjorde likadant med dem. Till sist skickade han sin son. Han sade: ’Min son kommer de att ha respekt för.’ Men när arrendatorerna fick se sonen sade de till varandra: ’Här har vi arvtagaren. Kom, så dödar vi honom och får hans arv.’ De tog fast honom, släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl honom. När nu vingårdens ägare kommer, vad gör han då med dessa arrendatorer?” Översteprästerna och de äldste svarade: ”Han lönar ont med ont och tar död på dem, och vingården arrenderar han ut till andra som ger honom hans del av skörden i rätt tid.” Jesus sade: ”Har ni aldrig läst vad som står i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon. Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk hos vilket det kan bära frukt. Den som faller på denna sten blir sönderslagen, och den som stenen faller på blir krossad.” När översteprästerna och fariseerna hörde hans liknelser förstod de att det var dem han talade om. De hade velat gripa honom men var rädda för folket, som ansåg honom vara en profet. (Matt 21:33-46)

208

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 208

2020-12-18 14:26

Utifrån en sådan läsning är det judiska folket arrendatorerna som pryglar och dödar de profeter och budbärare som Gud har sänt. Till sist dödar de också Guds egen son. Gud beslutar sig då för att välja ut ett annat folk och förkasta det ursprungliga folket. Tolkningen förstärks av evangelistens kommentar att översteprästerna och fariséerna förstod att Jesus talade om dem. I ett ersättningsteologiskt synsätt visar inte evangelietexten på en inomjudisk konflikt utan ger uttryck för kyrkans – och Guds – syn på judisk tradition i sin helhet. Det judiska folket inte bara överträffas av ett nytt och bättre folk, det blir också obsolet i förhållande till Guds plan för världen. Ett annat exempel är när dessa två texter, en från Gamla och en från Nya testamentet, ställs bredvid varandra358: Om ni nu lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk – ty hela jorden är min – och ni skall vara ett rike av präster och ett heligt folk som tillhör mig. Detta är vad du skall säga till Israels folk. (2 Mos 19:5–6)

och Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet. (1 Petr 2:9–10)

I Petrusbrevets text citeras alltså Andra Mosebokens ord till det judiska folket vid Sinai berg och appliceras på den kristna församlingen. Vad betyder det att de löften och utsagor som 358 För en utmärkt diskussion om hur dessa texter kan tolkas, se Larsson, Judarna, Ers Majestät!, s. 40f. och s. 63ff.

209

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 209

2020-12-18 14:26

varit knutna till det judiska folket här knyts till kyrkan? Är detta ersättningsteologi? Helt klart är detta en läsning som är öppen för och har använts som motiv för ersättningsteologi. Den springande punkten är dock huruvida detta nya gudsfolk samtidigt berövar det judiska folket ställningen som ”ett heligt folk som tillhör mig”. Användningen av ”Guds folk” som en benämning på kyrkan är inte ersättningsteologi i sig, men risk abel, eftersom det har svag motståndskraft mot ersättnings teologiska läsningar.359 Då båda dessa exempel är hämtade från Bibeln väcks frågan om hur integrerad ersättningsteologin är i kristen tradition. Den kristna frälsningshistorien återges pregnant i den aposto liska trosbekännelsen. Bekännelsen börjar med skapelsen och fortsätter med Guds frälsningsverk i Jesus Kristus och avslutas med hoppet om ett evigt liv. Detta mönster, att återge frälsningshistorien utan någon referens till Guds handlande med det judiska folket, är utbrett alltsedan den tidiga kyrkan. Det är också en av grundorsakerna till att ersättningsteologi låter sig reproduceras så enkelt i kristen tradition. Från ”Gamla testamentet” behövs på sin höjd de tre första kapitlen i Första Moseboken, alltså berättelserna om skapelse och syndafall. Nästa väsentliga nedslag i den kristna berättelsen är Jesus födelse. Denna standardberättelse är inte i sig ersättningsteologisk, men är däremot en förutsättning för en rad olika ersättnings teologiska uttryck. Är ersättningsteologi den teologiska motsvarigheten till anti semitism och förintelsens fasor? Eller är en viss form av ersättningsteologi snarare en ofrånkomlig konsekvens av kristen ecklesiologi och kristologi, som den katolske teologen Gavin D’Costa hävdar? D’Costa försvarar vad han kallar en mild 359 Se Jesper Svartviks diskussion, där han föreslår ”Kristi kropp” som ett bättre uttryck för kristen självförståelse. ”Contemporary Christian Self-Understanding: Populus Dei or Corpus Christi?”. I Current Dialogue, nr 53 2012, s. 32–39.

210

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 210

2020-12-18 14:26

ersättningsteologi, som består i att Jesus från Nasaret är den Messias som judar väntar på och att det vore bättre om judar också vore kristna, varför en varsam form av mission mot judar är berättigad.360 Den judiske teologen David Novak uttrycker förståelse för att mildare former av ersättningsteologi kan vara oundvikliga för den som vill behålla en traditionell förståelse av den egna traditionen, men betonar att också en sådan form av kristen ersättningsteologi lämnar judar med den obehagliga känslan att kristna vill göra judar till något de själva redan är.361

Olika sorters ersättningsteologi Uttrycken för ersättningsteologi är många och kan kategoriseras på olika sätt. Teologen R Kendall Soulen talar om tre huvudtyper: straffbetonad, ekonomisk och strukturell.362 Gavin D’Costa och David Novak skiljer som redan nämnts mellan hård och mjuk ersättningsteologi.363 Teologen Katarina von Kellenbach lyfter fram tre ersättningsteologiska strategier där judisk tradition reduceras till syndabock, motsats och prolog.364 I det här kapitlet använder jag en tredelad kategorisering: straffad, utbytt och osynliggjord. Den bygger på Soulens arbete, men skiljer sig i några avseenden. För det första använder jag

360 Gavin D’Costa, ”Supersessionism: Harsh, Mild or Gone for Good?”. European Judaism, vol. 50, nr 1 2017, s. 103–105. 361 David Novak, ”Supersessionism Hard and Soft”. I First Things: A Journal of Religion and Public Life. Februari 2019, s. 27–31. Se också David Novak, Talking with Christians: Musings of a Jewish Theologian. Grand Rapids: Eerdmans 2005, s. 164. 362 R. Kendall Soulen, The God of Israel and Christian Theology. Minneapolis: Fortress Press 1996, s. 30ff. 363 David Novak, ”Supersessionism Hard and Soft”, s. 27–31. 364 Katarina von Kellenbach, Anti-Judaism in Feminist Religious Writings. Atlanta: Scholars Press 1994.

211

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 211

2020-12-18 14:26

Svenska kyrkans forskningsserie Serieredaktör: Anne-Louise Eriksson (1–21), Göran Gunner (22–31), Cecilia Nahnfeldt (32–38 ), Kristina Helgesson Kjellin (39–). Svenska kyrkans forskningsserie (tidigare forskning för kyrkan) är en bokserie som utges under överinseende av Svenska kyrkans enhet för forskning och analys. Inom serien publiceras kyrkorelevanta vetenskapliga arbeten granskade genom ett så kallat ”peer review”-förfarande. 1. Cecilia Wejryd, Svenska kyrkans syföreningar 1844–2003. Stockholm: Verbum 2005 2. Björn Ryman et al., Nordic folk churches: a contemporary church history. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans 2005 3. Göran Gunner (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2005. Stockholm: Verbum 2006 4. Charlotte Engel, Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför? En religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Sköndalsinstitutets skriftserie 26, 2006 5. Göran Gunner (red.), Människa är ditt namn – om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och teologi. Stockholm: Verbum 2007 6. Kajsa Ahlstrand och Göran Gunner (red.), Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum 2008 7. Elisabeth Gerle (red.), Luther som utmaning – Om frihet och ansvar. Stockholm: Verbum 2008 8. Anne-Louise Eriksson (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2007. Stockholm: Verbum 2008 9. Hanna Stenström (red.), Allvarligt talat. Om predikan. Stockholm: Verbum 2008 10. Elisabeth Gerle, Farlig förenkling. Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna. Nora: Nya Doxa 2010 11. Hanna Stenström (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2009. Stockholm: Verbum 2010 12. Ninna Edgardh, Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968–2008. Lund: Arcus 2010 13. Niclas Blåder (red.), Och han tog dem i famnen … Texter om barn i kyrka och teologi. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 14. Mikael Larsson, I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 15. Arne Fritzson, Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort det barnsliga. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 16. Niclas Blåder, Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum 2011

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 413

2020-12-18 14:26

17. Göran Gunner, Folkmordet på armenier – sett med svenska ögon. Skellefteå: Artos & Norma 2012 18. Anne-Louise Eriksson, Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. Lund: Arcus 2012 19. Jan Eckerdal, Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2012. 20. Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Stockholm: Verbum 2013 21. Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2013 22. Urban Claesson och Sinikka Neuhaus (red.), Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Göteborg: Makadam bokförlag 2014 23. Karin Johannesson, Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. Stockholm: Verbum 2014 24. Linda Vikdahl, Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2014 25. Carl-Henric Grenholm, Tro, moral och uddlös politik. Om luthersk etik. Stockholm: Verbum 2014 26. Urban Claesson, Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689–1713. Pietism, program och praktik. Göteborg: Makadam bokförlag 2015 27. Jonas Ideström, Spåren i snön. Att vara kyrka i norrländska glesbygder. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 28. Elisabeth Gerle, Sinnlighetens närvaro. Luther mellan kroppskult och kropps förakt. Stockholm: Verbum 2015 29. Fredrik Modéus, Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan. Ett studium av gudstjänst gemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan. Stockholm: Verbum 2015 30. Carl Axel Aurelius, Luther i Sverige. Den svenska Lutherbilden under fyra sekler. (Andra utökade upplagan). Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 31. Cecilia Nahnfeldt, Luthersk kallelse – Handlingskraft och barmhärtighet. Stockholm: Verbum 2016 32. Caroline Gustavsson, Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning. Skellefteå: Artos 2016 33. Daniel Lindmark och Olle Sundström (red.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi 1–2, Skellefteå: Artos 2016 34. Kristina Helgesson Kjellin, En bra plats att vara på. En antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan. Skellefteå: Artos 2016 35. Sven Thidevall, Kampen om samhällsreligionen. Dagens Nyheters djävulskampanj 1909. Skellefteå: Artos 2016

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 414

2020-12-18 14:26

36. Göran Gunner och Maria Södling (red.), Arvet mellan himmel och jord. Svenska kyrkans kulturarv inför framtiden. Stockholm: Verbum 2017 37. Jakob Wirén, Utmaningsdriven undervisning – hur kyrkan kan dela tro och liv idag. Stockholm: Verbum 2017 38. Cecilia Wejryd, Lagen, synden och väckelsen. Åtta svenska 1800-talsväckelse ledare och moderniteten. Stockholm: Verbum 2017 39. Jonas Ideström och Gunilla Löf Edberg (red.), Att öppna ett slutet rum. Själavård och ecklesiologi. Stockholm: Verbum 2018 40. Ninna Edgardh, Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning. Stockholm: Verbum 2019 41. Jenny Ehnberg och Cecilia Nahnfeldt (red.), Samhällsteologi. Forskning i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka. Stockholm: Verbum 2019 42. Sune Fahlgren, Joel Halldorf, Erik Sidenvall och Cecilia Wejryd (red.), Så är det inte hos er. Kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld. Stockholm: Verbum 2020. 43. Jakob Wirén, Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet. Stockholm: Verbum 2021.

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 415

2020-12-18 14:26

52638552 Att ge plats for den andre_Inlaga_201217.indd 416

2020-12-18 14:26

ISBN 978-91-526-3855-2

JAKOB WIRÉN

Med engagemang och pedagogisk skicklighet lotsar Jakob Wirén läsaren genom komplexa frågor.

JAKOB WIRÉN

ATT GE PLATS FÖR DEN ANDRE?

Vilket utrymme är jag beredd att ge åt trosföreställningar och traditioner som inte är mina egna?

RELIGIONSDIALOG, ERSÄTTNINGSTEOLOGI OCH MUHAMMED SOM PROFET

»Boken är ett oundgängligt uttryck för ›praktisk religionsteologi‹ i den svenska kontexten.« HELENE EGNELL, Centrum för religionsdialog

»På gränsen till outhärdligt utmanande, en högst aktuell verktygslåda för både självkritik och kritik av den andre. En bok som bjuder in till hopp.« KRISTIAN LILLÖ, kyrkoherde Helsingborg

ISBN 978-91-526-3855-2

9 789152 9 789152

Att ge plats för den andre_Omslag_201217.indd 1

638552 638552

2020-12-17 14:56