värd i guds tjänst Om människor, texter och föremål i kyrkans rum
Bibeln är inte bara en bok. Det är text som vill väcka. Kyrkor är inte bara byggnader. De är vägvisare mot det heliga. Mitt i dessa byggnader, omgivna av texter står människan med sin längtan efter mening. Och där står du, kyrk – eller gudstjänstvärden. Du kan hjälpa byggnaden att tala och texten att bli relevant. Du kan vara medmänniskan som lyssnar. I mötet med en gudstjänstbesökare kan du göra skillnad. Det här är en bok som både vill inspirera och utveckla dig som kyrk- och gudstjänstvärd. Boken är uppdelad i fyra avsnitt som handlar om att möta gudstjänstbesökare, läsa bibeltext så att den berör, förstå kyrkorummets berättelse och möta människor i sorg. Förutom den mer grundläggande introduktionen i respektive del finns också fördjupning i såväl kyrkohistoria som själavård. Det gör att boken både passar för dig som är ny i rollen och dig som haft ditt uppdrag en längre tid.
VÄRD i guds tjänst
Om människor, texter och föremål i kyrkans rum
ISBN 978-91-526-3847-7
9 789152
Värd i Guds tjänst_omslag.indd 7-9
638477
ulf lindgren
2021-01-19 12:05
1
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 1
2021-01-26 16:02
Ulf Lindgren
Värd i Guds tjänst Om människor, texter och föremål i kyrkans rum
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 5
2021-01-26 16:02
Verbum AB Box 225 43, 104 22 Stockholm. 08-743 65 00 verbum.se © 2021 Ulf Lindgren och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska bibelsällskapet OMSLAGSFOTO: Magnus Aronsson FORMGIVNING: Anna Björnström FOTO INLAGA OCH BAKSIDA: Anna Björnström TRYCK: ADverts, Lettland ISBN: 978-91-526-3847-7
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 6
2021-01-26 16:02
Innehåll Förord Därför behövs kyrk- och gudstjänstvärdar
10 13
Del I
Att möta människor Det första mötet Möta sökande människor Möta barn Möta konfirmander Möta sårbara människor Frågor att samtala om och fundera vidare kring
17 19 21 24 26 28 31
Del II
Att läsa Bibelns texter Bibeln är en helhet 2003 års evangeliebok Texter att lyssna till Den gammaltestamentliga texten Episteltexten Läsa i gudstjänsten Förbereda sig Läsa profetisk text
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 7
35 37 38 39 40 42 44 44 45
2021-01-26 16:02
Läsa episteltext Läsa poetisk text och dramatisk text Textläsningen Avsluta läsningen Ord som ofta används i gudstjänsten Vad gör vi med obehagliga bibeltexter? Frågor att samtala om och fundera vidare kring
47 48 51 53 54 60 63
Del III
Att se och förstå kyrkorummets hemligheter
Hur ser det ut i din kyrka? Kyrkbyggnaden Hur ska en kristen kyrka se ut? En rad av pelare eller en serie av förgårdar Basilikan – ett rum där alla kunde se och höra Att kalla till gudstjänst Kyrkorummet Tak och väggar Trä, sandsten eller kalksten Valv av trä eller sten En plats för dop Stora dopfuntar eller små dopskålar Altaret Altarets prydnader Predikstol
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 8
67 70 71 71 72 73 76 78 78 79 80 82 83 86 89 89
2021-01-26 16:02
Orgel och psalmsång Kors Symboler i kyrkorummet XP IHS INRI Djur Ljusbärare Sakristian Vapenhuset Gravar Frågor att samtala om och fundera vidare kring
94 97 99 99 99 100 100 101 101 102 102 105
Del IV
Att möta människor i sorg Sorgens tre ”låt bli” Sorgens tre ”gör gärna” Berättandet biter på sorgen När sorgen vänder koppen upp och ner Vända koppen rätt igen Den svåra sorgen Den skamfyllda sorgen Ilska istället för sorg Att lyssna gör skillnad Frågor att samtala om och fundera vidare kring
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 9
107 109 110 112 113 114 118 120 122 125 127
2021-01-26 16:02
Efterord
128
⊛
Förord Det är söndag förmiddag. Ännu dröjer det tills kyrkporten öppnas och släpper in de första gudstjänstfirarna. Någon rör sig framme vid altaret och lägger fram ljus som ska tändas vid tacksägelsen, läser tyst namnen på de avlidna för att se om några namn känns igen. Behöver kanske en formulering ändras i förbönen? Någon annan har nyss varit framme vid ambon, slagit upp dagens bibeltext och än en gång läst igenom några av de svåra orden. Står nu nere vid dörren och stoppar in agendor i psalmböcker medan ännu någon annan är kvar i köket och brygger kaffe som ska hällas upp i termosar, kontrollerar att kakorna ligger vackert under plastfolien. Efter gudstjänsten möts några av dem i sakristian. En tar hand om nattvardsgåvorna och hänger upp de liturgiska kläderna, en annan sitter böjd över en hög sedlar och skriver in beloppet i kollektboken. När kyrkkaffet är klart stannar någon av dem kvar vid fikabordet, försjunken i ett samtal med en medmänniska, någon annan visar tre nyfikna kon-
10
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 10
2021-01-26 16:02
firmander ett gravmonument framme i koret, berättar om krigen som dödade männen, och om änkorna som fortsatte att driva både företag och industrier. Vem är då denna ”någon” som vant rör sig i kyrkorummet, möter människor med vänlighet och medverkar i gudstjänsten? Denna någon är kyrkvärden och gudstjänstvärden. Denna någon är Du. Du som bistår prästen i planeringen av gudstjänsten; du som välkomnar gudstjänstbesökarna vid kyrkdörren; du som under gudstjänsten läser bibeltext, ber och tänder ljus. Du som när postludiet klingat ut samtalar med människor vid kyrkkaffet. Alla de här uppgifterna är lika viktiga, men i den här boken har jag valt att fokusera på fyra centrala delar i uppdraget där jag vill erbjuda dig en rad olika konkreta redskap så att du tryggare kan utföra din syssla. Det handlar om att: ⊛ möta gudstjänstbesökare ⊛ läsa bibeltext så den berör ⊛ förstå kyrkorummets berättelser ⊛ möta människor i sorg. Fyra uppgifter där du kan få människor att känna sig hemma, gammal bibeltext att bli begriplig, stumma stenväggar att börja tala och sörjande människor att minnas. Och när minnen väcks, när berättelser och ord berör, ja, då händer något i oss människor.
11
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 11
2021-01-26 16:02
I vart och ett av de fyra avsnitten finns avslutningsvis ett antal frågor som du och dina kolleger kan ha som utgångspunkt för ett samtal om hur just ni i er kyrka på bästa sätt kan känna er trygga, hjälpa andra att känna sig välkomna samt få texter och kyrkorum att uppfattas som svar på frågor som är aktuella idag. Jag hoppas att boken ska bli till nytta både för dig som är ny i din roll och för dig som redan under lång tid verkat i kyrkorummet. Förutom den mer grundläggande introduktionen i de fyra delarna finns här också fördjupning i såväl kyrkohistoria som själavård, och boken kan på så sätt också fungera som fortbildning för dig som redan haft ditt uppdrag ett tag.
12
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 12
2021-01-26 16:02
⊛
Därför behövs kyrk- och gudstjänstvärdar Traditionen med kyrkvärdar har funnits i våra kyrkor i århundraden. Deras viktiga uppdrag har redan från början handlat om både gudstjänstliv och kyrkorum, där det också ingått att vårda, förvalta och försvara församlingens kyrka och dess tillgångar. När ryssen eller dansken härjade i grannskapet, då var det ofta kyrkvärden som gömde kyrkans dyrbarheter eller satt vakt uppe i tornet. Det kunde också hända att de fick rycka ut och rädda inventarier genom att hindra speltyngda präster som ville försöka sälja nattvardssilvret. Ibland kom hotet från landets egna mäktiga män. När Gustav Vasa ville riva Storkyrkan i Gamla stan för att ge sina kanoner bättre skjutradie, var det en kyrkvärd som stod upp för sin kyrka och övertalade kungen att bara riva den östra delen av kyrkan! I åtskilliga församlingar finns liknande berättelser om driftiga och modiga kyrkvärdar.
13
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 13
2021-01-26 16:02
Idag är kyrkvärdens uppgifter sällan så dramatiska. Men än idag är det kyrkvärden som räknar kollekten, ansvarar för textilier och nattvardskärl. Kyrkobyggnaden ägs av församlingen och förvaltas av kyrkorådet; det är de som utnämnt dig och som kyrkvärd är du deras representant på plats. Till dessa mer praktiska sysslor har idag lagts också ett mer själavårdande uppdrag: att möta församlingsbor och samtala med medmänniskor. Detta sker inte sällan vid kyrkkaffet som för många är själva höjdpunkten på gudstjänstfirandet. Vad gör då en gudstjänstvärd? Numera används begreppen kyrkvärd och gudstjänstvärd nästan som synonymer, och arbetsuppgifterna i de olika uppdragen är också ofta desamma. Rollen som gudstjänstvärd infördes under senare delen av 1900-talet för att svara mot en ny geografisk verklighet, där människor alltmer rör sig över församlingsgränserna och kanske väljer att hellre fira gudstjänst i kyrkor i grannbyn eller i en annan del av staden. Tidigare var kravet att kyrkvärden måste bo i församlingen och utses av kyrkorådet, och då skapades gudstjänstvärden som kunde bo i en helt annan församling. Idag kan även en person boende i annan församling utses till kyrkvärd av kyrkorådet. Kvarstår gör den rent juridiska aspekten att ansvaret för kollekträkning och hantering av kyrkliga inventarier endast kan läggas på kyrkvärdar som utnämnts av kyrkorådet. Oavsett om du är kyrkvärd eller gudstjänstvärd är du en viktig person i kyrkorummet. Du är en värd som välkomnar, en medmänniska som lyssnar, en kristen som ber för andra.
14
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 14
2021-01-26 16:02
Du visar att varje människa duger som hon är och frimodigt får komma inför Guds ansikte med det som just då känns viktigt.
15
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 15
2021-01-26 16:02
del i Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 16
2021-01-26 16:02
del i
Att möta människor ⊛ Några kommer tidigt, andra kommer sent. Vissa kommer först när kyrkklockorna börjar ringa, andra kommer nästan en timme i förväg. Någon sätter sig med sänkt blick, en annan söker din blick och vill byta ett ord eller två innan gudstjänsten börjar – få en stund av medmänsklig kontakt. Säkert känner du igen scenen jag målar upp. När du som kyrk- eller gudstjänstvärd står och delar ut psalmböcker eller agendor möter du inte sällan gudstjänstbesökare som 17
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 17
2021-01-26 16:02
gärna vill växla några ord med dig. Kanske vill de berätta om sin vecka, ställa en fråga de funderat över eller bara småprata lite och känna gemenskap och tillhörighet. Var rädd om de tillfällena. Där finns en av dina viktigaste uppgifter. Bakom det som på ytan kan framstå som bara lite småprat ligger ofta mer än så. En längtan efter ett riktigt möte mellan två personer. Även om du inte har möjlighet att prata någon längre tid när du står där vid ingången så kan några minuter ändå få stor betydelse för dem du möter. Med din blick inbjuder du just dem till kyrkans gemenskap, får dem att känna sig sedda, önskade och välkomnade. Du gör skillnad.
⊛
18
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 18
2021-01-26 16:02
Det första mötet När du som kyrk- eller gudstjänstvärd står vid kyrkporten och hälsar välkommen är du kyrkans ansikte. Du blir det första intrycket. Och just det första intrycket kan komma att bli helt avgörande. Många är berättelserna om besökare som säger att de aldrig mer kommer att gå in i en kyrka på grund av sättet de blev bemötta i dörren. Andra säger tvärtom att det var just det första mötet i dörren som kom att bli ingång till både gudstjänsten och kristen tro. Fler än en kyrk- eller gudstjänstvärd har känt detta ansvar som en tung börda på axlarna och försökt hitta sätt som inbjuder och inte stöter bort. Ska jag le eller vara allvarlig, kanske neutral? Ska jag skaka hand eller nöja mig med att nicka lite lätt, eller kanske säga: ”Hej, och välkommen!” Nu vet vi ju alla att när det gäller möten mellan människor finns inga enkla mallar. Vi är olika. Vissa besökare vill ha både handslag och kram, andra flyr även en nickning. Så hur ska då du göra för att mötet vid dörren ska bli bra? Du ska vara dig själv. Det kyrkbesökare återkommer till när de vill beskriva vad som skapar goda möten är ord som ”äkta”, ”ärlig”, ”spontan”. Dessa ord ställs mot det som uppfattas negativt: ”tillgjord och uppblåst”, ”spelar en roll”, ”låtsad glad”, ”hurtfrisk”. Så är du en person som ofta ler eller skakar hand, fortsätt med det. Är du en person som hellre nickar och inte tränger dig på, ska du fortsätta med det. För just när du är som mest du känner
19
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 19
2021-01-26 16:02
besökaren att du är avslappnad och orädd. Då utstrålar du trygghet. Och trygghet smittar. Hur ska man då tänka vid val av kläder? I vissa församlingar förväntas kvinnor bära folkdräkt vid söndagens högmässa, och män bära mörk kostym. I andra församlingar är detta helt otänkbart. Vissa vill klä sig lite extra fint för att visa att gudstjänsten är en högtidsstund, andra vill istället klä sig så likt besökarna som möjligt för att undvika en skillnad mellan besökare och värdar. Men visst kan det där med kläder vara viktigt. Signalerna som kläder sänder ut kan påverka andra. Inte sällan finns en outtalad tradition kring klädsel i de olika församlingarna. Känner du till hur den ser ut i din församling? Känner du dig bekväm med den eller vill du bära helt andra kläder? Just klädfrågan är något ni gärna kan diskutera tillsammans. Det finns ingen kyrklig uniform, lika lite som det finns ett kyrkligt sätt att hälsa. Det som betyder något är att du känns naturlig i dina kläder och inte utklädd. Det viktigaste du har att tänka på när du står vid kyrkporten och hälsar besökarna välkomna är dina ögon. Det är så lätt att ögonen, istället för att fästas vid den person som just då står framför dig, dröjer kvar vid stapeln av psalmböcker, vid den person som just gått förbi, eller vid den andra kyrkvärden lite längre bort. Och det märks – och känns, för såväl vuxna som barn. Din blick avslöjar om du ser eller bara delar ut psalmböcker. Var alltså mycket observant på dig själv och på dina ögon.
20
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 20
2021-01-26 16:02
Låter du blicken vila på personen som just står framför dig, då andas du också automatiskt in och det blir några sekunders vila, en närvaro. Det är detta ögonblick som besökaren kommer ihåg, ett möte mellan två människor. Nyborstade skor, leenden och prydlig klädsel är viktiga saker, men det är ögonen som är avgörande för hur mötet mellan dig och besökaren uppfattas. Några gudstjänstbesökare säger till att de behöver hjälp med ljud, kuddar att sitta på, psalmböcker i stor stil eller med att få stöd fram till bänken. Andra vill inte störa eller vara till besvär. Här behöver du göra en snabb bedömning om du ska erbjuda hjälpmedel eller assistans, och hur du då bör formulera ditt erbjudande.
Möta sökande människor Inte alla som söker sig till kyrkan har en uttalad kristen tro. Kanske är de nyfikna på vad kyrkan har att erbjuda. Kanske har de en längtan efter ”något mer”. Kanske har de börjat känna ett allt större intresse för andlighet och andliga frågor. Det är helt i sin ordning. Men det är inte ovanligt att sökande människor tror att de behöver ta ställning till ett färdigt paket. ”Måste jag tro på ett visst sätt för att vara kristen?” ”Kan man vara andlig utan att vara religiös?” ”Hur ska jag kunna tro på det jag inte förstår?” Många frågor brukar kretsa kring trosbekännelsen, nattvarden och den heliga Anden. ”Hur skulle jag kunna läsa med
21
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 21
2021-01-26 16:02
i trosbekännelsen? Vissa ord och fraser tror jag ju inte på.” ”Jag som känner mig så fel och ovärdig kan väl inte gå fram för att ta emot nattvarden?” ”Jag känner mig inte speciellt syndig och har svårt att delta i syndabekännelsen.” Eller: ”Jag ber till Jesus varje morgon och tackar Gud varje kväll, vad ska jag tala med Anden om? Räcker inte mina andra böner?” Trosbekännelsen, nattvarden och treenigheten är inte något statiskt. Vi får var och en fördjupa och utveckla vår relation till dem. Om någon av dem känns problematisk under en del av livet är det helt naturligt. Gud kräver inte något av oss, och kyrkan erbjuder olika stigar och uttryckssätt för att söka och finna Gud. Det kan vara en stor tröst för många att höra. Tyvärr lever åtskilliga kvar i uppfattningen att kyrka och krav hänger ihop, trots alla psalmer som handlar om kravlöshet och att vi är älskade som vi är. Med en uppmuntrande attityd och ett tillåtande förhållningssätt kan du göra skillnad. Visst kan du uppmuntra en sökande församlingsbo att tala med prästen, men kanske skäms personen för sina frågor och drar sig för att boka tid. Genom att som medmänniska ta frågorna på allvar, kanske vid kaffebordet eller efter gudstjänstens slut, kan du fylla en viktig roll. Kanske är det tack vare samtalet med dig, som i många fall bara tog några minuter, som gudstjänstbesökaren kommer tillbaka nästa söndag. Var inte rädd att också berätta om din egen kristna tro, om hur du ser på olika kyrkliga ting och hur din andlighet och tro förändrats genom åren. På Svenska kyrkans hemsida på
22
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 22
2021-01-26 16:02
nationell nivå finns många bra texter som du kan läsa eller hänvisa till. Som hjälp i samtalet kan dessa punkter fungera som riktlinjer. Trosbekännelsen är inte ett dokument man måste förstå för att kunna kalla sig kristen. Det är kyrkans uttryck för tro, därför säger vi att vi tror och inte att jag tror. Trosbekännelsen betonar att tro handlar om vår relation till Gud, och att Gud möter oss på många olika sätt. Nattvarden instiftades av Jesus då han före sin död delade den sista måltiden med sina lärjungar. Just där och då förstod de ingenting av det som hände. De var heller varken värdiga eller extra syndiga. Det var inte därför de inbjöds. Så är det också idag: vi får komma som vi är. Vi i Svenska kyrkan tänker att nattvarden handlar om gemenskap mellan Gud och oss, mellan oss som lever nu och de som levt före oss. Nattvarden ger oss näring så att vi kan fortsätta vår livsvandring i vetskap om att Gud vandrar tillsammans med oss. Den heliga Anden är ett uttryck för Gud, inte en separat identitet som bara ges till vissa utvalda. En del tänker att Anden är ett uttryck för Guds närvaro här och nu: att den heliga Anden ges oss varje gång vi andas in – Gud fyller oss med liv, med andning. Andra, som känner att de vill kunna se Gud för att ha en relation, föredrar att be till Jesus och samtala med honom, och väljer att inte använda begreppet den heliga Anden.
23
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 23
2021-01-26 16:02
⊛
Om författaren Ulf Lindgrens passion för kyrkobyggnader väcktes redan som sexåring, då han besökte Lunds domkyrka. Hans intresse förde honom både till Paris där han jobbade som guide i Notre-Dame och till olika platser i Europa och Mellanöstern i rollen som reseledare. Han utbildade sig så småningom till gymnasielärare och efter femton år i yrket prästvigdes Ulf för Stockholms stift. Ulf Lindgren är nu domkyrkokaplan i Storkyrkan i Stockholm. Ulf har förutom en teologie kandidat också en masterexamen i historia, franska, litteraturvetenskap, samt i judiska studier.
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 129
2021-01-26 16:03
Värd i Guds tjänst_inlaga.indd 132
2021-01-26 16:03
värd i guds tjänst Om människor, texter och föremål i kyrkans rum
Bibeln är inte bara en bok. Det är text som vill väcka. Kyrkor är inte bara byggnader. De är vägvisare mot det heliga. Mitt i dessa byggnader, omgivna av texter står människan med sin längtan efter mening. Och där står du, kyrk – eller gudstjänstvärden. Du kan hjälpa byggnaden att tala och texten att bli relevant. Du kan vara medmänniskan som lyssnar. I mötet med en gudstjänstbesökare kan du göra skillnad. Det här är en bok som både vill inspirera och utveckla dig som kyrk- och gudstjänstvärd. Boken är uppdelad i fyra avsnitt som handlar om att möta gudstjänstbesökare, läsa bibeltext så att den berör, förstå kyrkorummets berättelse och möta människor i sorg. Förutom den mer grundläggande introduktionen i respektive del finns också fördjupning i såväl kyrkohistoria som själavård. Det gör att boken både passar för dig som är ny i rollen och dig som haft ditt uppdrag en längre tid.
VÄRD i guds tjänst
Om människor, texter och föremål i kyrkans rum
ISBN 978-91-526-3847-7
9 789152
Värd i Guds tjänst_omslag.indd 7-9
638477
ulf lindgren
2021-01-19 12:05