9789152637975

år har den åberopats i olika debatter. I denna bok belyser Jesper Svartvik några av de mest skumma bakgatorna i bibeltolknings-

historien.

Vilka bibeltexter hänvisade slavägarna i den amerikanska södern till?

Hur motiverade de som var positivt inställda till Hitlers Tyskland att antisemitism var förenligt med kristen tro? Hur har de tolkat Bibeln som är negativt inställda till samkönade relationer? Vilka argument har använts i de olika debatterna? Finns det likheter? Vilka är de viktigaste skillnaderna? Hur tolkar nutidens bibelforskare de bibeltexter som har åberopats i diskussionerna?

Bibeltolkningens bakgator vänder sig till teologer, litteraturvetare och bibelintresserade. Boken hjälper bibelläsaren att tolka och tillämpa bibeltexterna och ger en fördjupad kunskap om bibeltolkningens historia. I denna nya utgåva ingår även ett nyskrivet efterord.

jesper svartvik

är präst, forskare och författare. Han har

JESPER SVARTVIK • BIBELTOLKNINGENS BAKGATOR

B

ibeln är västerlandets mest inflytelserika boksamling. I tvåtusen

J E S P E R S VA R T V I K

tidigare varit innehavare av Krister Stendahls professur i religionsteologi (2009-2018).

ISBN 978-91-526-3797-5

9 789152 637975

52637975_Bibeltolkn_omsl_190827.indd 1

2019-08-27 16:40

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 2

2019-08-26 13:28

JESPER SVARTVIK

Bibeltolkningens bakgator Synen pĂĽ judar, slavar och homosexuella i historia och nutid

VERBUM

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 3

2019-08-26 13:28

Andra upplagans första tryckning © 2006 Jesper Svartvik och Verbum Förlag Grafisk form: Design 2001 / Olle Frankzén Typsnitt: Berling Text Pro 10/13 Prepress: Litho Montage, Särslöv 2008 Tryck: Print Best, Estland 2019 ISBN 978-91-526-3797-5 Verbum AB, Box 22543, 104 22 Stockholm Tel: 08-743 65 00 verbum.se

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 4

2019-08-26 13:28

Innehållsförteckning

Förord 9 Inledning 11 Kapitel ett: ”Nu är ingen längre jude eller grek …” – Synen på judar under antiken, under reformationen och i Nordeuropa under 1900-talet 15

I. Bibeltexter 17 A. De paulinska breven 19 1. Lag och evangelium – ”Kristus är slutet på lagen” 27 2. ”Judarna dödade herren Jesus” och förföljer de kristna 30 3. Judarna är förstockade! 36 Sammanfattning: de paulinska breven 41 B. Hebreerbrevet 42 1. Det förra förbundet är föråldrat! 42 2. ”Jag skall sluta ett nytt förbund” 46 Sammanfattning: Hebreerbrevet 48

C. De synoptiska evangelierna 49 1. Det religiösa hyckleriet 49 2. Kristusmördare! 50 3. Jesus och den judiska lagen 53 a.De ”moraliska” buden 53 b. De ”rituella” buden 55 Sammanfattning: de synoptiska evangelierna 61 D. Den johanneiska litteraturen 62 1. Den johanneiska särarten 62 2. Vilka är ”hoi Ioudaioi”? 63 3. Sambandet mellan högkristologi och antijudiskhet 66 Sammanfattning: den johanneiska litteraturen 68 Sammanfattning: bibeltexter 69

II. Augustinus (353–430) 71 A. Den kristna teologins syn på judenhet och judendom 71 B. Retoriska och verkliga judar i Augustinus skrifter 72 Sammanfattning: Augustinus 75

5

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 5

2019-08-26 13:28

III. Martin Luther (1483–1546) 75 A. Om judarna och deras lögner 75 B. Kan Luthers syn på judarna förklaras? 78 Sammanfattning: Martin Luther 82

IV. Tre motiv i den kristna antijudiska diskursen 83 A. Syndabock 85 B. Motsats 86 C. Prolog 86

V. Antisemitismen under 1900-talet 87 A. Passionsspelen i Oberammergau 1930 och 1934 88 1. ”Det nya Tyskland” 92 2. Jesus – Ecce homo! 94 3. Den moderliga Maria 96 4. Den judiske Judas 96 5. Processen mot Jesus 97 6. Typologin som tolkningsram 100 Sammanfattning: passionsspelen i Oberammergau 1930 och 1934 100 B. Glaubensbewegung Deutsche Christen 101 1. Den teologiska tonvikten 102 2. Bibeltolkning 104 Sammanfattning: Glaubensbewegung Deutsche Christen 106 C. Riksföreningen Sverige-Tyskland 108 1. Kristallnatten 110 2. Tre tolkningsstrategier 111 3. Förintelsen 114 4. Den barmhärtige SS-löjtnanten 116 Sammanfattning: Riksföreningen Sverige-Tyskland 117

D. Hugo Odeberg (1898–1973) 118 1. Politiska ställnings- och åtaganden 120 2. Det teologiska författarskapet 127 3. ”Fariseism” och kristendom 133 Sammanfattning: Hugo Odeberg 144

VI. Hermeneutiska slutsatser 145 A. Sju hermeneutiska tolkningsregler 147 B. En deuteroaugustinsk teologi 149 Noter 151

Kapitel två: ”Nu är ingen längre … slav eller fri” – Synen på slavar under antiken och i USA under 1700och 1800-talen 175 I. Bibeltexter 177 A. Exodusmotivet 178 B. Noas förbannelse 179 Sammanfattning: gammaltestamentliga texter 185 C. Evangelisternas porträttering av Jesu undervisning 186 1. En slav har inga rättigheter, bara skyldigheter 188 2. Ingen respekt för slavarna 189 3. Brott och straff 190 4. Nåd och straff 191 5. Vid det himmelska gästabudet ska slavägaren själv göra tjänst vid borden 192 D. Paulusbreven 196 1. Filemonbrevet 196 a. Onesimos var inte en förrymd slav 197

6

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 6

2019-08-26 13:28

b. Onesimos var inte en slav 198 c. Paulus visste inte vad han skulle råda Filemon 199 Sammanfattning: Filemonbrevet 201 2. Första Thessalonikerbrevet 4:4 201 3. Första Korinthierbrevet 7:21 204 Sammanfattning: nytestamentliga texter 205 Sammanfattning: bibeltexter 212

II. Slaveridebatten under 1700- och 1800-talen i USA 212 A. Bibelrelaterade argument för slaveri 215 1. Bibehållen status quo 216 2. Bibeltexter 218 3. Biologism 221 Sammanfattning: bibelrelaterade argument för slaveri 225 B. Bibelrelaterade argument mot slaveri 226 1. Thomas Paine (1737–1809) 228 2. Olaudah Equiano (Gustavus Vassa) (ca 1745–1797) 230 3. Harriet Beecher Stowe (1811–1896) 233 4. Owen Lovejoy (1811–1864) 238 5. William Wells Brown (1814–1884) 245 6. Frederick Douglass (ca 1817–1895) 248

III. Hermeneutiska slutsatser 252 A. Sju hermeneutiska tolkningsprinciper 253 B. Det tveeggade exodusmotivet 257 Noter 259

Kapitel tre: ”Nu är ingen längre … man eller kvinna” – Synen på homosexuella under antiken och i Svenska kyrkan vid 2000-talets början 275 I. Bibeltexter 277 A. Hur känner man igen en sodomit? 277 1. Homosexualitet 278 2. Ogästvänlighet 281 3. Sexuella övergrepp 281 B. Vad betyder ”en kvinnas liggande”? 283 1. ”Var fruktsamma och föröka er!” 287 2. Var sak för sig 288 3. Sexuell förnedring 289 C. Hur vet vi vad som är ”naturligt” och ”onaturligt”? 291 1. ”Naturen” och naturvetenskapen 292 2. Ska samlivet bekräfta samhällsordningen? 293 3. Är inte hela kristendomens teologi ”onaturlig”? 294 D. Etymologi och sexualetik 295 1. Hur känner vi igen en ”malakos”? 295 2. Är det lättare att identifiera en ”arsenokoitês”? 296 3. Belysande exempel 297 Sammanfattning: bibeltexter 297

7

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 7

2019-08-26 13:28

II. Den svenskkyrkliga debatten vid 2000-talets början 301 A. De homosexuella och kyrkan (1974) 303 B. En fråga om kärlek: Homosexuella i kyrkan (1988) 307 C. Kyrkan och homosexualiteten (1994) 309 1. Bertil E. Gärtner 311 2. Lars Hartman 314 3. Eskil Franck 315 4. Gert Nilsson 319 5. Agne Nordlander 320 D. Homosexuella i kyrkan (2002 ) 322 E. Kyrkostyrelsens skrivelse (2005 ) 327 F. Läronämndens yttrande (2005 ) 329 G. Kyrkomötesdebatten (2005 ) 332 Sammanfattning: den svenskkyrkliga debatten vid 2000-talets början 344

III. Hermeneutiska slutsatser 346 A. Sju hermeneutiska iakttagelser 347 B. Lever och frodas Prokrustes också i vår egen tid? 350 Noter 351

II. Hermeneutiska slutreflexioner 371 Noter 375

Bibeltolkningens bakgator. Efterord (2019) 377 Slaveri och den latenta intressekonflikten 378 Sexualitet och skapelseteologi 380 Ersättningsteologi – det enda som alla kristna är överens om 382 Gammalt och nytt 383 Den natt då den judiska liturgin läste Jesus Kristus 385 Ersättningsteologins kännetecken 386 Är antisemitism synd – eller något annat? 386 Den judiske Jesus och hans kristna efterföljare 389 Dess spira är ej mer 389 Bibeln både lovsång och klagorop 390 Noter 391

Sammanfattning och slutsatser: ”Då är ingen … barbar, skyt” 367

Anmärkningar 393

I. Teologiskt utanförskap 368

Bibliografi 395

A. Tro … 368 B. … hopp … 369 C. … och kärlek 371

Register 423

8

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 8

2019-08-26 13:28

Förord I förordet till denna nyutgåva av Bibeltolkningens bakgator – utgiven första gången år 2006 och andra gången år 2019, nu med ett nyskrivet efterord (s. 377ff.) – finns det anledning att påminna om bokens ursprungliga kontext och att återigen tacka alla de kolleger och vänner som möjliggjorde att denna bok kunde skrivas.

Bibeln är Västerlandets i särklass mest inflytelserika skrift. I två årtusenden har den – synlig eller ej, åberopad eller ej – influerat de vetenskapliga och politiska diskussionerna. Den som tar sig an uppgiften att studera Bibelns verkningshistoria måste med nödvändighet bekanta sig med en betydande mängd texter, tolkningar och tillämpningar. Dessvärre måste även den som ägnar sig åt bibeltolkningens bakgator – här i bemärkelsen den betydelse som Bibeln har haft i diskussioner om slaveri, antisemitism och homosexualitet – studera en stor mängd texter. Bibeln har förvisso spelat en betydande och långt ifrån hedersam roll i dessa sammanhang.

Med denna boks färdigställande avslutas

ett forskningsprojekt som pågått i nästan ett halvt decennium. Inledningsvis vill jag därför försöka uttrycka min djupt kända tacksamhet. Ett särskilt stort tack riktas först och främst till två kolleger som har tagit sig tid att läsa nära nog hela manu­skriptet: Jan Hermanson och Göran Larsson. Deras många synpunkter har varit synnerligen värdefulla.

Boken hade tveklöst blivit bättre om jag hade förmått att följa dem alla.

För stimulerande samtal och goda råd framförs även ett varmt tack till Dan-­ Erik Andersson, Lars M. Andersson, ­Håkan Bengtsson, Doris L. Bergen, ­Anders B­ ­ lomquist, Tina Haettner Blomquist, James Carroll, Philip A. Cunningham, ­ Mats Ekström, Paula Fredriksen, Karin Kvist Geverts, KG Hammar, Susannah Heschel, Lena och Michael Hoff, Margarethe Isberg, Anders Jarlert, Werner Jeanrond, Dieter Mitternacht, Jane Ann och William F. Moore, Inger Nebel, Rudolf Nebel, Birger A. Pearson, Adele Reinhartz, Chana Safrai, Bo Sandahl, Lena och Åke Skoog, Brita och Krister Stendahl, Michael Swirsky samt Agneta och Hans Ucko. Utan bibliotek

9

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 9

2019-08-26 13:28

och bibliotekarier skulle denna bok vara oskriven: ett hjärtligt tack riktas därför till Eva-Maria Jansson (Köpenhamns universitet), Leif H. Jonsson (Sigtunastiftelsen) och Leif Lindin (Lunds universitet). Ett stort tack framförs även till Leonard Hagberg vid Verbum Förlag.

Delar av denna bok har presenterats vid konferenser och i gästföreläsningar: ett tack riktas till dem som har arrangerat sammankomsterna: Samuel Byrskog och Ola Sigurdson (Göteborgs universitet), ­Philip A. Cunningham (konferens vid Pontificia Università Gregoriana, Rom), Robert P. Ericksen (Pacific Lutheran University, Tacoma), Yael Feiler och Willmar Sauter (Stockholms universitet), David Garland (Baylor University, Waco), Jennifer A. Glancy (Society of Biblical Literature, Annual Meeting i Philadelphia), Mogens Müller (Nordisk nytestamentlig konferens i Stavanger), Peter A. Pettit (Muhlenberg College, Allentown), Stanley E. Porter (McMaster Divinity College, Hamilton), Barbara Spectre (Paideia – The European Institute for Jewish Studies, Stockholm) samt Guy G. Stroumsa och Serge Ruzer (Hebrew University, Jerusalem).

Bibeltolkningens bakgator har skrivits på uppdrag av Vetenskapsrådet. Välbehövligt ekonomiskt stöd har beviljats två ansökningar. (1) Projektet Let My People Go! har haft till uppgift att undersöka en av historiens mest kraftfulla metaforer: flykten

undan det symboliska Egypten. Exodusmetaforiken har spelat stor roll inom alla de tre områden som undersöks i denna bok; såväl i synen på judendom och judenhet som i diskussionerna om slaveri och sexu­ ell orientering förekommer ofta exodusmotivet. (2) Inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen har ett projekt ingått: Fruktan, fascination och frändskap: Det svenska kulturlivets och vetenskapssamhällets relation till nazism och fascism. Min särskilda uppgift har varit att kartlägga, kategorisera och kritiskt granska hur traditionell kristen undervisning om judenhet och judendom påverkade olika sammanhang under tiden före och under andra världskriget. Till projektledaren ­Greger Andersson och alla andra som aktivt har deltagit i projektets seminarier framförs ett varmt tack för konstruktiva synpunkter och en stimulerande forskarmiljö.

När boken i och med denna nyutgåva nu återigen görs tillgänglig för läsare är det min förhoppning att den ska bidra till fortsatta och fördjupade samtal om bibeltolkning.

Lund, påskdagen 2019

10

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 10

2019-08-26 13:28

Inledning The significance of the religion of Jesus to people who stand with their backs against the wall has always seemed to me to be crucial. […] Why is it that Christianity seems impotent to deal radically, and therefore effectively, with the issues of discrimination and injustice on the basis of race, religion and national origin? Is this impotency due to a betrayal of the genius of religion, or is it due to a basic weakness in the religion itself?

(Howard Thurman, Jesus and the Disinherited, 7)

Syftet med denna studie är att belysa och beskriva några av de skumma bakgatorna i bibeltolkningshistorien. Någon läsare frågar sig kanske varför det skulle vara nödvändigt att kartlägga dessa gränder – varför inte i stället hålla sig till de välupplysta, välkända och välsedda vägarna? Av flera skäl är det angeläget att känna till Bibelns utläggningshistoria. För det första: eftersom Bibeln är västerlandets i särklass mest inflytelserika bok är det värdefullt att se inte bara vad som står skrivet i detta bokverk utan även hur de i så mångas ögon auktoritativa u ­ tsagorna har tolkats. Bibelforskare har ägnat de bibliska texternas tillkomsthistoria (ty. Entstehungsgeschichte) stor uppmärksamhet; däremot har ­texternas tolkningshistoria (ty. Wirkungsgeschichte) överlåtits åt andra grupper. Det måste anses otillfredsställande att bibel­

vetenskapen på detta sätt har marginaliserat sig själv. Här finns alltså en lacuna i bibel­vetenskapen.

Ett andra skäl är att historieskrivningen ju alltid skrivs av segrarna; västerlandets historia utgör inget undantag. På engelska brukar man skilja mellan segrarens auktoriserade framställning – ”history” – och förlorarens version – ”his story” (än mindre har ”her story” framkommit i de officiella skildringarna). Det är alltså angeläget att uppöva en kritisk klarsyn i studiet av historien.

Det tredje skälet är att det finns mycken lärdom att inhämta i historien för dem som vill undvika att förirra sig in i dagens teologiska återvändsgränder. Det är djupt tragiskt att den västerländska civilisationen gång på gång hemfallit åt barbari, åt bibelmotiverat barbari. Det måste därför vara i det närmaste

11

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 11

2019-08-26 13:28

en teologisk förpliktelse för dagens bibelläsare att lära känna Bibelns tolkningshistoria, hur bibeltexter har använts som dödliga vapen mot vissa grupper i samhället, hur förtryck och folkmord har rättfärdigats med bibelreferenser, hur dessa vidrigheter har fortgått i samhällen som präglats av högtidligt tal om alla människors syskonskap, om Gud som alla människors himmelske förälder och om kärlekstanken som den bärande bjälken i det bibliska bygget. Till vad nyttjar alla dessa solenna yttranden om de inte förmår förhindra drakoniska dåd?

Den som ägnar sig åt bibelvetenskap står inför uppgifter som inte bara är intressanta och utmanande utan även är i allra högsta grad farliga. Syftet med denna bok är att tydliggöra att bibeltexter och bibelutläggningar hör till de farligaste vapen som mänskligheten ägt. Historien lär oss att få fenomen, få kombinationer är så kraftfulla som den som har världslig makt i sin ena hand och auktoritativa ideologiska texter i sin andra hand.

Det är därför en angelägen uppgift att studera både Bibelns verkningshistoria (som vi inte alltid känner till) och dess receptionshistoria (som vi kanske känner till, men inte i hur hög grad), med John Sawyers ord: [w]hat people believe a text means, whatever scribal error or mistranslation or allegorical method or wordplay or free association is involved, may be as interesting and historically important as the original meaning, if not more so.1

Under arbetets gång i förberedelserna för denna boks utgivande har det framkommit att ett av exegetikens problem är isolering.

Bibelvetare studerar och skriver alltför ofta i ensamhet; alltför ofta skriver en person texter om en annan persons texter. Detta sammanhänger med ett relaterat problem. Det har ansetts mer ”vetenskapligt” att kartlägga bibeltexternas hermeneutiska modeller, det vill säga på vilket sätt bibelförfattarna använde äldre texter och traditioner, exempelvis hur Septuaginta-översättarna tolkade de hebreiska texterna, hur Qumrankommunitetens och Nya testamentets författare använde Gamla testamentets texter, eller hur de apostoliska fäderna använde de nytestamentliga texterna. Förvånansvärt många har emellertid varit mer tveksamma till om det är i lika hög grad ”vetenskapligt” att undersöka tidigare bibeltolkande generationers inflytande.

Och ändå är det ju så att alla är medvetna om att texter varken tillkommer eller tolkas i ett vakuum. En hel del står redan skrivet på minnets griffeltavla när Bibelns författare och uttolkare börjar nedteckna sina budskap; vi blir ständigt påminda om att tabula rasa inte stämmer. När vi därför lär oss mer om tidigare generationers hermeneutiska modeller och dessa modellers starka och svaga sidor, då lär vi oss även mer om vår egen förmåga, brist på förmåga eller kanske till och med i vissa fall direkta oförmåga att möta dagens utmaningar.2

12 12

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 12

2019-08-26 13:28

Tre huvudfrågor Det tycks råda något av en outtalad konsensus bland Paulustolkare att aposteln aldrig är sig mer själv än när han författar Galaterbrevets tredje kapitels tjugoåttonde vers: ”[n]u är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” Det finns anledning att återvända till den uppfattningen i det avslutande fjärde kapitlet. Här kan det räcka att notera att de tre begreppspar som Paulus anför i denna vers hör till de mer komplicerade i västerlandets historia. Denna bok behandlar bibeltolkningens starka och svaga sidor inom dessa tre områden, dels under antiken, dels under modern tid.

(1) I det första kapitlet studeras en av det tjugonde århundradets mest angelägna frågor: kristendomens roll i den antijudiska retorik som ledde fram till Förintelsen. I detta kapitel undersöks vilka bibeltexter som åberopades och på vilket sätt detta skedde i den antisemitiska retoriken under 1900-talet. Hur presenterades exempelvis förhållandet mellan judendom och kristendom? Undersökningen begränsar sig till Nordeuropa, framför allt Sverige och Tyskland.

(2) I det andra kapitlet studeras på vilket sätt Bibeln användes i USA under 1800-talets diskussion om slaveriets vara eller icke vara.3 Det vore ett misstag att anta att slaveriets anhängare var obildade människor som inte kände till bibeltexternas enkla – och ponerat egalitära – innebörd. Slaveriets förespråkare anförde en hel del argument som på den tiden inte alltid ansågs vara lätta att bemöta.

Vilka var dessa argument? Vad kan vi idag lära oss av den dåtida bibelbruksdebatten mellan slaveriets förespråkare och motståndare? Det andra kapitlet undersöker alltså den kanske mest brännande frågan under nittonde århundradet: slaveriet.

(3) Det tredje kapitlet ägnas åt en av de mest uppmärksammade frågorna i början av det tjugoförsta århundradet: människors sexualitet i allmänhet och homosexualitet i synnerhet. Hur har bibelbruket påverkat uppfattningen om män och kvinnor, om manligt och kvinnligt, och framför allt om dem som inte tycks passa i de former som samhället traditionellt tillhandahållit.

Dessa tre frågor torde tveklöst höra till de senaste seklens allra viktigaste och omvälvande ämnen. I bokens tre huvudkapitel studeras sålunda hur bibeltolkare och bibeltolkning har påverkat, motarbetat och förödmjukat tre grupper: judar, afroamerikaner och homosexuella. Syftet med föreliggande studie är inte bara att uppmärksamma likheter och skillnader, utan även att röra sig bortom det komparativa studiet, eftersom det finns ett ibland sublimt samspel mellan de olika frågorna.

Det har redan påpekats att exegetens ärkesynd är isolering. Experter inom ett område kan vara förvånansvärt okunniga om, likgiltiga inför eller t.o.m. blinda för andra frågors relevans. Det ligger sålunda ett stort värde i att i en bok samla tre undersökningar som visserligen hade kunnat publiceras var för sig, men då inte hade kunnat belysa varand13 13

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 13

2019-08-26 13:28

ra. Tanken är att det avslutande kapitlet ska åskådliggöra samspelen och även dra slutsatser av relevans för dagens bibeltolkningsdiskussion. Av samma skäl avslutas varje kapitel därför med en kortfattad hermeneutisk reflexion som sammanbinder antik och modern tid.

Alla de tre grupper som här ägnas särskild uppmärksamhet (judar, slavar och homosexuella) har marginaliserats, trakasserats, förföljts och mördats. Det finns fler grupper som farit illa i västerlandet; tyvärr kan ingen studie behandla allt.4 Tre exempel har valts för att skapa ett spänningsfält tillräckligt omfattande för att bilda underlag för en i läsarens ögon förhoppningsvis kreativ hermeneutisk reflexion om debatterna om antisemitism, rasism och homofobi: finns det likheter och skillnader? Vilka argument är vanligt förekommande? Vissa argument som framförs i debatten är näppeligen övertygande, i somliga fall är de helt säkert sårande eftersom de inte tycks ta problematiken på allvar.

Vart och ett av de tre huvudkapitlen inleds med två bibelord. Tanken är att de kan tjäna som illustration på den beaktansvärda spännvidden i tolkningsmöjligheterna av det bibliska materialet. Förhoppningen är att diskussionen i denna bok ska öka kunskaperna om bibeltolkningens historia, fördjupa den hermeneutiska reflexionen, och bidra till en förnyad diskussion i nu pågående samtal om olika angelägna frågor.

Noter 1 Sawyer, The Fifth Gospel, 250.

2 Ordet ”hermeneutik” är notoriskt svårt att definiera. I denna inledning kan det räcka att hänvisa till Vikström, Den skapande läsaren, 9: ”[m]ed hermeneutik avser jag inte en enskild metod, utan en övergripande föreställning om vad tolkning och förståelse innebär.”

3 De ämnen som behandlas i denna boks två första kapitel är näraliggande i den bemärkelsen att de båda behandlar Bibelns roll i rasistisk argumentation. Fredrickson, Rasism, 51, benämner dessa ”den essentialistiska varianten av antisemitism” (behandlas i det första kapitlet) samt ”hudfärgsvarianten med vit överhöghet” (behandlas i det andra kapitlet). Han noterar även religionens betydelse: ”[e]ftersom periodens [dvs. senmedeltiden och tidigmodern tid] språkbruk huvudsakligen var religiöst snarare än naturalistiskt eller vetenskapligt kunde det bara vara genom något gudomligt ingripande som vissa folkgrupper var utstötta eller slavar.”

4 Just dessa tre grupper jämförs ofta när fördomar m.m. ska desavoueras, se t.ex. Rachels, The Elements of Moral Philosophy, 44: ”[t]he idea that homosexuals are somehow sinister characters proves to be a myth similar to the myth that black people are lazy or that Jews are avaricious” (kursiv. tillagd). För tidigare utgivna verk med en jämförande disposition, se t.ex. Nissen, Bibel og etik; Swartley, Slavery, Sabbath, War and Women; samt Webb, Slaves, Women & Homosexuals.

14

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 14

2019-08-26 13:28

Kapitel 1

”Nu är ingen längre jude eller grek …”

Synen på judar under antiken, under reformationen och i Nordeuropa under 1900-talet … frälsningen kommer från judarna. (Joh 4:22) *** Ni [judar] har djävulen till fader, och ni vill göra vad er fader önskar. (Joh 8:44)

Få skulle idag hävda att en uttalat antijudisk ideologi uppstod först med den rasbiologiska antisemitismen. Att det finns ett samband mellan kristen teologi – västerlandets mest inflytelserika ideologi – och antijudiskhet är klart; däremot råder det delade meningar om hur detta samband ska beskrivas. Det finns därför anledning att dröja ett tag vid några definitioner. Det är nämligen notoriskt svårt att precisera ett så komplext fenomen som antisemitism. En god definition har föreslagits av Helen Fein; hon menar att antisemitism är … a persisting latent structure of hostile beliefs toward Jews as a collectivity manifested in individuals as attitudes, and in culture as myth, ideology, folklore, and imagery, and in actions – social or legal discrimination, political mobilization

against the Jews, and collective or state violence – which results in and/or is designed to distance, displace, or destroy Jews as Jews.1 Det finns många former av antisemitism: den kan vara ekonomisk, teologisk, rasbiologisk, politisk osv. I det romersk-katolska dokumentet We Remember: A Reflection on the Shoah, presenterat i mars 1998 av kardinal Edward Cassidy, föreslås att dikotomin antijudiskhet– antisemitism ska vidmakthållas. Det som alltså hävdas i dokumentet är att kristnas förakt för judisk tro inte ska förväxlas med rasbiologiskt motiverat antisemitism.2 Om syftet med distinktionen antijudiskhet–antisemitism hade varit att friköpa och urskulda kristnas teologi och handlingar i det förflutna är den naturligtvis inte berättigad, men detta torde inte 15 15

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 15

2019-08-26 13:28

vara syftet med We Remember. Om man vill försöka göra rättvisa åt antisemitismens komplexa historia är det i viss mån en värdefull distinktion. Den katolske teologen Eugene J. Fisher, vid The Secretariat for Ecumenical and Interreligious Affairs of the National Catholic Bishops Conference, har påpekat att kyrkokonstens förakt för judar tar sig olika uttryck i Strasbourgs och Regensburgs katedraler. I Strasbourg framställs judendom och kristendom som två kvinnor, den ena i all prakt, den andra med bindel för ögonen. Eftersom det teologiska budskapet är att kristendomen har besegrat och ersatt judendomen representerar de inte så mycket varandras motsatser som två faser i den gudomliga frälsningshistorien.

I Regensburg – liksom i Uppsala domkyrka – finns den ökända judesuggan som dehumaniserar och diaboliserar judar. Fisher påpekar att det är stor skillnad mellan att framställa sig själv som överlägsen med hjälp av ett ersättningsteologiskt paradigm (antijudiskhet) och att dehumanisera andra genom att förknippa dem med djur som judar anser vara orena (antisemitism).3 Dock kan mer behöva sägas om det sätt på vilket ersättningsteologin bidragit till den rasbiologiska antisemitismens framväxt; det var ju ändock i kristna katedraler som judesuggorna mejslades fram.

Huvudproblemet med dikotomin antijudiskhet–antisemitism är att den kan bidra till att sprida missuppfattningen att det bara finns två former: kristen antijudiskhet (som är beklaglig, men inte särskilt farlig) och rasbiologisk antisemitism (som är desto farligare,

men som inte får förväxlas eller förknippas med kristen teologi). Det är snarare så att vi behöver fler distinktioner, inte färre. I stället för att dröja vid dikotomin antijudiskhet–antisemitism – som ibland tenderar att försvåra i stället för att underlätta det interreligiösa samtalet – föreslås här att man i debatten oftare bör anknyta till de två begreppen nödvändigt villkor och tillräckligt villkor.

Genomgången av tidigkristna texters syn på det judiska folket och den judiska religionen har till uppgift att tydliggöra att kristna tidigt utvecklade en negativ syn på judenhet och judendom. Denna uppfattning har haft ett betydande inflytande, framför allt – men inte enbart – i den kristna världen. I detta kapitel hävdas att Förintelsen inte hade kunnat äga rum utan denna månghundraåriga föraktsförkunnelse. Det är därför korrekt att säga att kristen teologi var ett nödvändigt villkor för det nazistiska folkmordet på judar. Däremot vore det oriktigt att hävda att den kristna teologin var ett tillräckligt villkor. I så fall skulle judeutrotningen ha ägt rum när kristendomen hade mest makt, det vill säga under medeltiden. Visst var det långt ifrån ovanligt att judar marginaliserades, trakasserades, förföljdes och till och med mördades, men det är väsentligt att i denna begreppsdiskussion minnas två faktorer: för det första bör inte denna attityd liknas vid det systematiska och industriella massmord som nazismen iscensatte. För det andra var det framför allt den odöpte juden som utgjorde ett teologiskt problem.4 Om väl de lät döpa sig var det betydligt

16 16

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 16

2019-08-26 13:28

lättare för medlemmar av Heinrich Heines, Felix Mendelssohns och Gustav Mahlers folk – dock långt ifrån friktionsfritt – att integreras i det monolitiskt kristna Europa.

Det är inte alltid lätt att kryssa mellan Scylla och Charybdis – att säga antingen att det framför allt annat var kristendomen som möjliggjorde Förintelsen eller att det nazistiska folkmordet enbart var uttryck för neopaganism, den sekulariserade världens xenofobi osv. En skicklig skeppare måste hålla kursen mellan dessa ytterligheter genom att å ena sidan erkänna inte bara kristnas utan även kristen teologis bidrag till Förintelsen (kristendomen var ett nödvändigt villkor), men å andra sidan betona att judeförföljelser ingalunda måste anses ge uttryck för kristendomens innersta och enda budskap (kristendomen var inte ett tillräckligt villkor).

Detta kapitels övergripande syfte är att tydliggöra några av sambanden mellan tidigkristna motiv, Luthers teologi och 1900-talets antijudiska diskurs. På vilket sätt var kristendomen ett nödvändigt villkor för den västerländska rasbiologiska antisemititiska diskursen?5 Det finns givetvis inga möjligheter att här behandla alla väsentliga aspekter. Fokus i det som följer är dels den formativa perioden under vår tideräknings första århundraden, dels den reformatoriska tiden. Framställningen är därför begränsad till de nytestamentliga texterna (med en hastig sidoblick på några av de apostoliska fädernas texter), samt till Augustinus’ och Luthers inflytelserika teologier.

Den förre är den västerländska teologins mest

inflytelserika gestalt, den senare är Tysklands och därmed det lutherska Sveriges mest tongivande teolog. Vad dessa två personer har sagt och skrivit om judisk tro och om judar är av största betydelse.

Här behandlas först de nytestamentliga textavsnitt som är av störst betydelse för att förstå mångfalden av kristna förhållningssätt vis-à-vis judar och judendom. Därefter kommenteras kortfattat även kyrkofadern Augustinus’ teologiska tolkning av judendomen post Christum, det vill säga hans svar på frågan hur det komma sig att judarna, Jesu egna bröder och systrar, inte ansåg eller insåg att Jesus var den som utlovats i den judiska Bibeln. Det är under de första århundrandena som judar och kristna börjar definiera sig som två distinkta grupper, inte sällan vis-à-vis varandra.6 Det behöver knappast sägas att sekundärlitteraturen till såväl NT som Augustinus är, i ordets ordagranna bemärkelse, oöverblickbar.

Den följande diskussionen är därför knappast uttömmande; däremot gör den anspråk på att vara representativ.

1. Bibeltexter Det bör nämnas att somliga forskare numera konsekvent undviker att tala om ”kristendom” och att beskriva Paulus och dennes samtida som ”kristna” eftersom det är så lätt att läsa in senare tiders innehåll i dessa begrepp. Det är förvisso sant att kristendomen genomgick en genomgripande metamorfos under de första århundradena. I detta kapitel föreslås emel17

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 17

2019-08-26 13:28

lertid att det är bättre att behålla den brukliga terminologin, men att vara medveten om den fundamentala begreppsförskjutningen. I den följande undersökningen benämns vissa personer ”kristna” och deras rörelse ”kristendom” även om de inte har passerat Checkpoint Chalcedon (dvs. att de förekommer tidigare i historien än det betydelsefulla kyrkomötet i Chalcedon 451 vid vilket senare tiders kristologi diskuterades).

De nytestamentliga texterna är tillkomna under det första århundradet efter Jesu död: den äldsta texten är troligen Första Thessalonikerbrevet (skriven cirka år 50), de yngsta är skrivna ett knappt århundrade senare. Huvuduppgiften i denna del av undersökningen är, som sagt, att undersöka de nytestamentliga bibeltexter som har spelat störst roll i den antijudiska diskursen i den västerländska idéhistorien. Det är alltså verkningshistorien som får avgöra urvalet.

I den äldsta bevarade evangelietraditionen berättas om ett möte mellan Jesus från Nasaret och en skriftlärd (Mark 12:28–34; Matt 22:34–40 och Luk 10:25–28). Om den förra personen alltid har varit kristendomens centralgestalt, kan den senare sägas representera den framväxande rabbinska judendomens förfäder. ”Rabbinsk” kallas den ju därför att det var de tannaitiska (–200 e.Kr.) och amoraitiska (200–500 e.Kr.) rabbinernas tolkningar av skrifterna och traditionerna som utgjorde hörnstenen i den rabbinska judendomen efter templets fall år 70 e.Kr. I denna text berättas hur en skriftlärd

hörde hur väl (grek. kalôs) Jesus besvarar de frågor han får. Den skriftlärde frågar därför Jesus vilket som är det viktigaste budet av alla. Jesus svarar genom att citera den text som ibland kallas den judiska trosbekännelsen, 5 Mos 6:4f: ”[h]ör Israel, Herren, vår Gud, är den ende Herren, och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.” Jesus tillägger sedan en annan central text: ”[d]u skall älska din nästa som dig själv” (3 Mos 19:18). (Texten är central även i den bemärkelsen att den bokstavligt talat tillhör de mittersta texterna i ha-Torah, dvs. de fem Moseböckerna.) När den skriftlärde hör Jesus besvara frågan genom att betona kärleken till Gud och till medmänniskorna, utbrister han: ”[d]u svarar väl (grek. kalôs), mästare!”

Det som är särskilt intressant med denna text är att Jesus, kristendomens huvudgestalt, och den skriftlärde, den proto-rabbinska rörelsens representant, är överens när de samtalar om det mest centrala. Att en sådan grundhållning med tiden upplevdes utgöra ett problem märks redan i den matteiska bearbetningen av denna text. I parallellen i Matt 22:34–40 påpekas att orsaken till samtalet var att fariséerna ville sätta Jesus på prov (grek. peirazôn). Om den markianska inledningen alltså har redigerats av Matteus har han uteslutit det markianska slutet, av vilket framgår att Jesus och den skriftlärde var överens om det mest centrala. I den matteiska versionen får Jesus sista ordet. Vad frågeställaren tyckte

18

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 18

2019-08-26 13:28

om svaret får alltså läsaren inte veta. Mer än en läsare har säkert därför tänkt att Jesu svar gjorde meningsmotståndarna svarslösa – i stället för samstämmiga som i förlagan Markusevangeliet!

Denna berättelse är på flera sätt symptomatisk för den utveckling som den tidiga kristendomen genomgick. De äldsta skikten i de äldsta texterna påminner ofta läsaren om att kristendomen till en början var en inomjudisk företeelse: Jesus och hans lärjungar var alla judar; Jesus var en lidelsefull judisk predikant som undervisade om Guds rike med hjälp av judiska liknelser. I sin undervisning öste han ur de bibliska skrifterna och ur den framväxande traditionen. Precis som så många andra framstående judiska religiösa ledare både före och efter honom bemötte han hyckleri, översitteri och tyranni.

En särskild omständighet är att Jesus själv aldrig författade några skrifter. Det enda obeständiga undantaget sägs vara när han vid ett tillfälle böjer sig fram och med pekfingret ritar något på marken (grek. tô[i] daktylô[i] kategrafen eis tên gên; Joh 8:6). Detta är alltså enda belägget för att en text skulle ha skrivits av Jesus. Det enda som skrevs om honom under hans livstid var inskriptionen som placerades över hans huvud på korset. Det är symptomatiskt att evangelisterna skiljer sig åt när de berättar vad som står skrivet. I konsten är det den latinska texten av den johanneiska versionen som har gått segrande ur striden: INRI är en förkortning för IESUS NAZARENUS REX IUDAEORUM (”Jesus från Nasaret, judarnas

konung”, Joh 19:19; jfr dock Matt 27:37; Mark 15:26 och Luk 23:38).

Exemplen med skriften på marken och inskriptionen på korset åskådliggör de problem inför vilka de forskare står som vill försöka finna konturerna av den historiske Jesus. Av alla exegetiska spörsmål torde detta vara det mest omskrivna. I detta sammanhang får det räcka med att peka på utvecklingen från porträtteringen i de äldsta texterna av en judisk predikant i en judisk kontext till i de yngre skrifterna en skildring som presenterar den dåtida judendomen inte som Jesu historiska kontext utan som hans teologiska kontrast.

I denna genomgång presenteras och kommenteras texterna i kronologisk ordning. Det innebär att de paulinska breven (skrivna under 50- och 60-talen) kommenteras före de synoptiska evangelierna (nedtecknade under 70- och 80-talen) och Johannesevangeliet (skrivet under 90-talet), trots att evangelierna behandlar Jesus från Nasaret som ju levde innan Paulus skrev sina brev.7 Hebreerbrevet intar en alldeles särskild plats i det ersättningsteologiska paradigmets historia. Dateringen av denna text är dock omstridd. En fingervisning om den här föreslagna dateringen är att Hebreerbrevet behandlas efter de paulinska breven, men före de synoptiska evangelierna.

A. DE PAULINSKA BREVEN

Av flera skäl är Pauli betydelse för kristendomens utveckling oöverskådlig: för det första utgör, som sagt, hans brev den äldsta

19

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 19

2019-08-26 13:28

Bibeltolkningens bakgator Efterord (2019)

Mycket vatten har flutit under broarna se­dan denna bok såg dagens ljus år 2006. När den första utgåvan ett drygt decennium senare är slutsåld gör förlaget bedömningen att det finns ett behov av en nyutgåva. Om detta stämmer är det på en och samma gång både glädjande och beklagligt.

Det är, å ena sidan, glädjande eftersom detta tyder på att det finns ett fortsatt intresse för bibeltolkningsfrågor. Bibeltexterna nedtecknades inte i ett vakuum, och inte heller tolkas och tillämpas de i ett tomrum.

Därför behöver bibelläsare fortsätta att reflektera över hur de läser: Vilka texter läses mer än andra? Varför har just dessa avsnitt kommit att bli viktiga i den egna traditionen? Hur läses de olika texterna i ljuset av varandra? Vilka texter hamnar därmed i skuggan av andra texter? Lämnar vi utrymme för andras tolkningstraditioner?

Hjälper min texttolkning mig att upp­ öva mitt sensorium för andra människors

­ erspektiv, behov och utsatthet? Om ett p sådant sensorium inte finns, vem betalar då priset för min tro? Frågorna är, som synes, många – och om denna bok i någon mån kan bistå bibeltolkare även i framtiden är detta mycket glädjande. Å andra sidan är det beklagligt eftersom ett uttalat behov av just denna bok tyder på att de grupperingar som särskilt uppmärksammas i boken även fortsättningsvis drabbas när bibeltexterna ska tolkas och tillämpas. Detta är ju inte en bok som blott i allmänhet behandlar bibeltolkningsfrågor utan i synnerhet kristnas syn på slavar, homosexuella och judar i historia och nutid.

Det är min förhoppning att detta nyskrivna efterord ska bidra till en konstruktiv och självkritisk debatt där outtalade hermeneutiska principer granskas.

377

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 377

2019-08-26 13:30

Slaveri och den latenta intressekonflikten Bokens andra kapitel, om synen på slavar under antiken och i USA under 1700- och 1800-talen, innehåller många hjärtskärande skildringar av slaveriets premisser och konsekvenser. Ett exempel på samspelet mellan slaveriets brutalitet och slaveriförespråkarnas bibeltolkning är det faktum att det under en tid trycktes särskilda slavbiblar som inte innehöll de texter som ansågs vara subversiva.1 Vilka texter var det då som slavägare inte ville att slavar skulle få kännedom om?

Uppenbarligen var det nödvändigt att utesluta de texter som direkt eller indirekt innehöll exodusmotivet: att Gud tar ställning för förslavade människor och befriar dem från slaveriet är givetvis inte lämplig litteratur i ett slavsamhälle!

I denna bok – som diskuterar såväl slaveri som antisemitism – kan det vara intressant att notera att Gamla testamentet i betydligt högre grad än Nya testamentet upplevdes innehålla texter som enligt slavägarna var problematiska. Så mycket som nio tiondelar av Gamla testamentet, men bara hälften av Nya testamentet ströks av dem som sammanställde denna bibelutgåva. Annorlunda uttryckt, de som var för slaveri fann fler belägg för sin övertygelse i Nya testamentet än i Gamla testamentet. Även i vår egen tid – när vi är emot slaveri – hörs det ofta röster som betonar att de gammaltestamentliga

texterna i högre grad än de nytestamentliga är problematiska. Detta faktum kan tjäna som en nyttig påminnelse om att vi många gånger har förutfattade meningar om texterna redan innan vi börjar läsa dem.

De artiklar som åberopas i kapitlet om slaveri som jag oftare återkommit till än till de övriga torde vara de två som har skrivits av John M. G. Barclay. Han tar upp frågan om vad det kan ha betytt för kristna slavar att se på och tala om Kristus som deras kyrios (”herre”). Det är intressant att Barclay i sina texter påpekar att kristen tro för slavarna kan ha inneburit en relativisering av deras ägares makt och myndighet. Eftersom Kristus ytterst sett var deras herre var inte en villkorslös lydnad vis-à-vis slavägarna den enda möjliga hållningen. Det fanns en bortre gräns för lydnad, och en kristen tro bidrog till att tydliggöra denna gräns. Det var detta som jag ville lyfta fram när jag skrev ”Det finns här en latent intressekonflikt som under särskilda omständigheter kan aktiveras”.2 Det kan vara en ny tanke för oss att bekännelsen ”Kristus är kyrios” kunde fungera som ett slags befrielseteologi, men så tycks det alltså ha varit.

Högkristologi – uppfattningen att Jesus från Nasaret är gudomlig – knyter många av oss i första hand till den johanneiska teologin, inte minst Johannesprologen: ”Och Ordet blev människa och bodde bland oss” (Joh 1:14), men den kommer till uttryck även i de paulinska – och än mer

378

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 378

2019-08-26 13:30

i de deuteropaulinska – texterna. Hur ska då högkristologin förstås? Jag vill föreslå två hermeneutiska principer för två brännpunkter (det är där det hettar till) i Nya testamentet – och därmed även i kristen teologi: (i) dels likheterna mellan judisk Torah-fromhet och kristen högkristologi, (ii) dels konflikten mellan Kristuskulten och kejsarkulten. (i) Under mina år i Jerusalem har jag blivit än mer övertygad om att den roll Kristus spelar för kristna i väsentliga avseenden motsvarar den betydelse som ha-Torah har för judar. Det bästa sättet för kristna att försöka förstå den judiska traditionen är att ta till sig tanken att ha-Torah för judar är lika omistlig som Kristus för kristna; det bästa sättet för judar att försöka förstå den kristna traditionen är att tillgodogöra sig tanken att Kristus för kristna är lika omistlig som ha-Torah för judar. Johannesprologen visar vägen för denna parallellitet: bakom det oansenliga svenska ordet ”bodde” (”Och Ordet blev människa och bodde bland oss”) finner vi det grekiska ordet eskê­ nôsen (”tältade”, jfr skênê, ”tält”), som för tankarna till bibeltexterna om tabernaklet (”uppenbarelsetältet”) i öknen, vilket var det synliga tecknet på den osynlige Gudens närvaro under ökenvandringen.3 På hebreiska används uttrycket shekhinah för Guds närvaro, och i en översättning till modern hebreiska av Johannesprologen används ordet we-shakhan (”och det slog läger”), vil-

ket ju tydligt anknyter till benämningen för gudomlig närvaro. Det svenska ordet ”bodde” röjer inte den bibliska bakgrunden; därför behöver kommentaren i Bibel 2000 förtydliga detta: ”Grundtextens uttryck anspelar på GT:s uppenbarelsetält som en bild för Guds närvaro.” 4 Det är måhända bara en tillfällighet, men det ser ut som en tanke att de hebreiska och grekiska orden är så lika varandra: shekhinah på hebreiska (där de betydelsebärande konsonanterna är sh, k och n) och skênê på grekiska.5 Är det inte tänkvärt att orden i Gamla och Nya testamentet för den gudomliga närvaron i denna värld är så lika varandra på de bibliska språken? (ii) För det andra har det under de senaste åren för mig blivit alltmer uppenbart att högkristologin måste förstås med kejsarkulten som bakgrund. Det är länge sedan jag hörde detta för första gången när jag hade påbörjat mina teologistudier på 1980-talet, men det var först när jag för något år sedan skrev en artikel om Pauli tolkning och til�lämpning i Galaterbrevet av berättelserna om Abraham, Sara och Hagar som jag insåg hur ofrånkomlig den romerska kontexten är för att förstå tidig kristen tro.6 Det är på en och samma gång karaktäristiskt och tragiskt att dessa två brännpunkter ofta har bytt plats med varandra: (i) högkristologi har ofta enbart tecknats i motsats till judisk monoteism (i stället för att beskrivas som en fenomenologisk parallell till 379

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 379

2019-08-26 13:30

Torah-fromhet), och (ii) de många sätt på vilka högkristologin utmanade romarrikets hierarki har tonats ned så att skillnaderna mellan Guds rike och romarriket har försvagats – eller till och med förvanskats.

Det är därför det är så väsentligt att se de tidiga kristna texternas kontext (nämligen judisk tro, i synnerhet Torah-fromhet) och kontrast (nämligen romarriket, i synnerhet kejsarkulten).

Inte minst i de synoptiska liknelserna – i synnerhet i Matteusevangeliet – föreligger ett samband mellan helvetesskildringar och slaveri. Mycken möda har ägnats åt att förstå ett spektrum av antikens efter-döden-föreställningar med hjälp av slaveriet; det verkar inte som om lika mycket tid har ägnats åt att betona att slaveri är helvetiskt.

Förnedrande och förtryckande strukturer finns kvar i vår värld. De tar sig olika uttryck, och de kallas måhända inte alltid slaveri.7 Må vår läsning av bibeltexterna om slaveri just därför ge oss en vaksam blick och en varsam teologi för alla som framlever sina dagar under slavliknande villkor.

Sexualitet och skapelseteologi Vad beträffar frågorna i bokens tredje kapitel – om synen på homosexuella i historia och nutid – har i svensk debatt, i svensk kristenhet och i Svenska kyrkan mycket hänt sedan boken skrevs för ungefär femton år sedan. (Boken trycktes visserligen 2006

men det tog flera år att skriva den.) Sedan 1 maj 2009 finns en könsneutral äktenskaps­ lagstiftning i Sverige; Svenska kyrkans kyrko­möte fattade den 1 november 2009 beslut om att även samkönade par har möjlighet att ingå äktenskap, och det finns därför numera en inklusiv ordning för vigsel i kyrkohandboken, vilket tydligast framgår av formuleringen ”Vill du ta NN till din hustru/maka/man/make och älska henne/ honom i nöd och lust?” respektive ”Vill du ta NN till din man/make/hustru/maka och älska honom/henne i nöd och lust?”8 Olika uppfattningar ryms inom Svenska kyrkan efter kyrkomötesbeslutet 2009.

Därför behövs även fortsättningsvis samtal; därför finns fortfararande en teologisk redovisningsskyldighet (i bemärkelsen att det är nödvändigt att klart, tydligt och respektfullt kunna redogöra för de teologiska argumenten för den egna ståndpunkten).

En annan förändring är att akronymen HBT och därefter även HBTQ i betydligt högre grad har blivit etablerade begrepp i den allmänna debatten, liksom att regnbågsflaggan numera är en välkänd symbol som används i en mängd olika sammanhang. Det finns alltså idag ett mer mångfacetterat sätt att beskriva – ja, till och med att förkorta – frågor om sexuell orientering och könsidentitet. Men det kan ändå finnas skäl att fortsätta inleda det inomkristna samtalet om HBTQ-frågor med bokstaven H som i Homosexualitet, eftersom ett sen-

380

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 380

2019-08-26 13:30

sorium i den frågan kan bidra till en ökad lyhördhet för alla dem som identifierar sig med hjälp av de andra bokstäverna i akronymerna.

Tonvikten i det tredje kapitlet läggs vid de bibeltexter som ofta åberopas i debatter om sexuell orientering, nämligen (i) Första Mosebokens berättelse om Sodom och Gomorra, (ii) Tredje Mosebokens föreskrifter om ”en kvinnas liggande”, samt episteltexternas (iii) diskussion om ”naturligt” och ”onaturligt”, och (iv) etymologiska utläggningar av nyckelorden arsenokoitês och malakos. Ett femte område lyser emellertid med sin frånvaro i Bibeltolkningens bakgator, nämligen skapelseteologin. Orsaken är antagligen att jag utgick från de ställen som i debatten anses tala explicit om homosexuella relationer. Skapelseteologiska argument är ju av ett annat slag eftersom det där handlar om uppfattningen att det finns en viss ordning i naturen, och att bryta mot den ”naturlagen” skulle vara alltifrån ovanligt – och därför otillåtet – till direkt farligt. Rent allmänt blev kristna mindre benägna att tala om ordningar i skapelsen efter andra världskriget, eftersom vi har insett att nationalsocialismens förespråkare byggde sin rasistiska ideologi på att det skulle finnas sådana distinkta ordningar i naturen, i olika raser och i olika folk. Den enda kvarlevande ordningsteologin tycks vara den som åberopas i debatten om sexualitet.

Ytterst få kristna i Sverige idag skulle anse

att det är okristet att svarta och vita gifter sig, och att ”arier” och ”icke-arier” umgås, men ännu hörs argumentet att det vore mot naturen att göra det som är naturligt för dem som faller utanför heteronormen.

Det som här följer kompletterar alltså i ett viktigt avseende framställningen i tredje kapitlet i Bibeltolkningens bakgator.9 En bibelvers som i detta sammanhang för närvarande spelar en stor roll i den kristna debatten om samkönade relationer är 1 Mos 2:24: ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett.” Ordagrant står det på hebreiska ”till ett kött” (hebr. le-vasar echad). Många tycks mena att det som åsyftas är det intima samlivet mellan två älskande personer och att könsorganens anatomi därför skulle vara det tyngsta argumentet mot samkönade relationer. Jag tycker emellertid inte att det är en övertygande tolkning. (i) För det första, GT-texterna skrevs ned, lästes och tolkades i en tid då polygami var mycket vanligt. En man kunde vara gift med flera kvinnor. Är han ett kött med var och en av alla sina hustrur? Gör vi oss inte skyldiga till en monogam anakronism om vi tolkar texten på det sättet? (ii) För det andra, vi bör se hur samma ord (”lämna” resp. ”leva med”) används i förhållandet mellan Rut och Naomi i första kapitlet i Ruts bok. Rut vägrar ”lämna” (hebr. ‘azav) Naomi och insisterar på att ”leva med” (hebr. davaq) Naomi (verserna 14 och 16).10 (iii) För det 381

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 381

2019-08-26 13:30

tredje, vi bör studera hur basar (vilket är samma ord som vasar) används i andra bibeltexter. En intressant parallell är 1 Mos 29:14: Mannen Laban välkomnar svärsonen Jakob med orden ”Ja, du är verkligen mitt kött och blod” (hebr. akh ‘atsmi u-vesari attah). Det hebreiska ordet basar används här för att uttrycka samhörighet mellan två släktingar. När Adam ser Eva säger han inte ”jag har något mellan benen som du inte har”, utan han säger ”ben av mina ben, kött av mitt kött” (1 Mos 2:23; hebr. ‘etsem me-‘atsamaj u-vasar mi-besari) för att uttrycka en samhörighet med henne. Det hebreiska uttrycket le-vasar echad betyder att de – Adam och Eva – utgör en enhet, en familj. När två personer fattar tycke för varandra och vill överlåta sig åt varandra och offentligt uttrycka att de eftersträvar att relationen må präglas av tillit och respekt för varandras egenart, då menar jag att de – bibliskt uttryckt – eftersträvar att bli le-vasar echad, ”till ett kött”.

Om detta är nya tankegångar för somliga läsare är detta kanske rätt tillfälle att minnas Pauli uppmaning i Romarbrevet: ”låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar” (Rom 12:2). Och även orden i Jesaja: ”Nu gör jag något nytt [hebr. hineni ‘oseh chadashah]. Det spirar redan, märker ni det inte?” (Jes 43:19).

Den kvardröjande tanken efter att på nytt ha läst kapitlet om sexuell orientering och könsidentitet är denna: minns att

bibeltexterna inte behöver vara din fiende. De bärande bjälkarnas budskap i det bibliska bygget är att Gud vill dig väl. Det finns sätt att läsa texterna som ger dig möjlighet att vara den du är, ja, som hjälper dig att våga vara den du är.

Ersättningsteologi – det enda som alla kristna är överens om?

Det återstår nu att även skriva något om den fråga som behandlas i första kapitlet: synen på judar i historia och nutid. Svenska kyrkans kyrkomöte antog 2001 dokumentet Guds vägar som fastslår att ”Guds förbund med det judiska folket äger fortsatt giltighet”.

Detta borde innebära att ersättningsteologin – uppfattningen att det Gud gör i och med Jesus Kristus gör om intet det förra förbundet med Israels folk – inte längre är teologiskt möjlig. Trots detta tycks ersättnings­teologin vara allestädes när­varande. Den uppträder i olika skepnader i nära nog alla kristna sammanhang. Det märkliga är alltså att konservativa och liberala kristna, som annars sällan har samma uppfattning, är ense i sak i just denna fråga.

Det finns nämligen olika slags ersättningsteologier: (i) konservativa kristna tenderar att ge uttryck för en ideologisk ersättnings­teologi, vilken innebär att judar inte kan erfara den gudomliga nåden eftersom de fortfarande trälar under lagen. Enligt denna tankemodell blir alltså ha-Torah – det

382

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 382

2019-08-26 13:30

Anmärkningar

Det finns olika sätt att transkribera grekisk, hebreisk, arameisk och koptisk text till det latinska alfabetet. I denna bok har ett system tillämpats vars främsta syfte är att hjälpa, å ena sidan, den ovane läsaren att uttala och, å andra sidan, den vane läsaren att förstå orden, fraserna och meningarna. I de grekiska avsnitten har jota subscriptum återgivits med ”[i]” för att markera att det inte ska uttalas om än det finns i texten. Itacism är benämningen på det fonetiska fenomen som innebär att ett antal av vokalerna i det grekiska alfabetet uttalas som [ı]. Detta har emellertid inte återgivits i transkriberingen: êta återges därför med ”ê” och ypsilon med ”y”; diftongerna återges med två bokstäver (”ei”, ”oi”, ”yi” osv.). Spiritus asper anges med ”h”. (För en förteckning med såväl konventionellt som modernt uttal, se Mitternacht & Olsson, Från A till O, 26).

Hebreiska transkriberas i vetenskapliga sammanhang ibland på ett synnerligen komplicerat sätt. I denna bok tillämpas ett förenklat transkriberingssystem: beroende på uttalet återges bet med ”b” eller ”v”, kaf med ”k” eller ”kh”, och peh med ”p” eller ”f”. Bokstaven alef återges inte; bokstaven ‘ajjin markeras med accenten ’.

Somliga har riktat kritik mot den traditionella benämningen ”Gamla testamentet”.

De menar att denna terminologi med nödvändighet förutsätter ett ersättningsteologiskt synsätt (uppfattningen att ”det gamla Israel” har ersatts av ”det nya Israel”). Onekligen har många kristna uppfattat förhållandet mellan judar och kristna på det viset. Frågan måste emellertid ställas om andra uttryckssätt med nödvändighet hjälper läsaren att undvika ett sådant betraktelsesätt. Är det helt säkert att 377 393

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 393

2019-08-26 13:30

formuleringarna ”Det äldre testamentet”, ”Det förra testamentet” och ”Det första testamentet” är så mycket bättre? Begreppet ”Den hebreiska bibeln” är betydligt bättre, men problemet är att det ju var den grekiska översättningen Septuaginta (förkortas ”LXX”) som var den viktigaste bibeltexten för de första kristna. Därför blir även den benämningen problematisk för dem som är intresserade av den kristna tolkningshistorien av bibeltexterna. I denna bok används uttrycket ”Gamla testamentet” – samtidigt som det ersättningsteologiska paradigmet kritiskt granskas. Det är författarens övertygelse att det är bättre att förknippa den för kristna välbekanta terminologin med respekt för judisk tro än att försöka avlägsna ett begrepp som inte med nödvändighet måste förknippas med förakt för judenhet och judendom.

Det är även väsentligt att kort diskutera benämningarna ”f.Kr.” och ”e.Kr.”. I engelskspråkig litteratur är förkortningarna ”B.C.E.” (”Before Common Era”) och ”C.E.” (”Common Era”) numera etablerade. Det tycks emellertid dröja innan ”f.v.t.” (”före vår tideräkning”) och ”e.v.t.” (”efter vår tideräkning”) används i motsvarande omfattning i svenskspråkig litteratur. Dessutom kan det tyckas vara en betydande perspektivskillnad mellan ordvalen: ordet ”Common” betyder i detta sammanhang ”det vanliga”, ”det sedvanliga”; ordet ”vår” i den svenska motsvarigheten kan tyckas vara lite väl kristendomscentrerat för att kunna fungera som en neutral benämning på den kristna tideräkningen. I denna bok används därför förkortningarna ”f.Kr.” och ”e.Kr.”

378 394

52637975 Bibeltolkningens bakgator.indd 394

2019-08-26 13:30

år har den åberopats i olika debatter. I denna bok belyser Jesper Svartvik några av de mest skumma bakgatorna i bibeltolknings-

historien.

Vilka bibeltexter hänvisade slavägarna i den amerikanska södern till?

Hur motiverade de som var positivt inställda till Hitlers Tyskland att antisemitism var förenligt med kristen tro? Hur har de tolkat Bibeln som är negativt inställda till samkönade relationer? Vilka argument har använts i de olika debatterna? Finns det likheter? Vilka är de viktigaste skillnaderna? Hur tolkar nutidens bibelforskare de bibeltexter som har åberopats i diskussionerna?

Bibeltolkningens bakgator vänder sig till teologer, litteraturvetare och bibelintresserade. Boken hjälper bibelläsaren att tolka och tillämpa bibeltexterna och ger en fördjupad kunskap om bibeltolkningens historia. I denna nya utgåva ingår även ett nyskrivet efterord.

jesper svartvik

är präst, forskare och författare. Han har

JESPER SVARTVIK • BIBELTOLKNINGENS BAKGATOR

B

ibeln är västerlandets mest inflytelserika boksamling. I tvåtusen

J E S P E R S VA R T V I K

tidigare varit innehavare av Krister Stendahls professur i religionsteologi (2009-2018).

ISBN 978-91-526-3797-5

9 789152 637975

52637975_Bibeltolkn_omsl_190827.indd 1

2019-08-27 16:40