Konrad Lundberg
Johan Schüldt
Theddo Rother-Schirren
Anders Lagerstedt
Catharina Calleman
Per Jonas Nordell
Annina H. Persson
Marcus Radetzki
Josef Zila
Civilrätt Straffrätt Processrätt
upplaga 7
Juridik
Konrad Lundberg
Johan Schüldt
Theddo Rother-Schirren
Anders Lagerstedt
Catharina Calleman
Per Jonas Nordell
Annina H. Persson
Marcus Radetzki
Josef Zila
upplaga 7
Civilrätt Straffrätt Processrätt
Författare
Konrad Lundberg, Jur dr verksam vid Stockholms universitet. (1–3 kap. och 9–14 kap.)
Johan Schüldt, Advokat och före detta universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ekonomisk familjerätt. (4, 7 och 8 kap.)
Theddo Rother-Schirren, Advokat och före detta universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ekonomisk familjerätt. (5, 6 och 7 kap.)
Anders Lagerstedt, Universitetslektor i handelsrätt med specialinriktning på associationsrätt. (15 kap.)
Catharina Calleman , Professor emerita i arbetsrätt, tidigare vid Umeå, Örebro och Stockholms universitet. (16 kap.)
Per Jonas Nordell , Professor i civilrätt vid Stockholms universitet med specialinriktning på marknadsrätt och immaterialrätt. (17–18 kap.)
Annina H Persson, Professor i fastighetsrätt vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, med specialinriktning mot fastighetsrätt, krediträtt, sakrätt och insolvensrätt. (19–21 kap.)
Marcus Radetzki, Professor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ersättningsrätt och gästprofessor vid Örebro universitet. (22–23 kap.)
Josef Zila, Professor i straffrätt vid Örebro universitet. (24–31 kap.)
5
Förord
Juridik – Civilrätt, Straffrätt, Processrätt är avsedd för grundläggande kurser i juridik. Vår tanke har varit att samla alla de rättsområden som normalt ingår i juridiska grundkurser i en och samma bok.
För att begränsa omfattningen av denna översiktsbok, har tyngdpunkterna lagts på grundläggande principer. Av pedagogiska skäl har de olika kapitlen grupperats i avdelningar, där vi har försökt samla regler med ett sakligt samband.
En ambition, utöver att underlätta inlärningen av konkreta regler, är att boken ska kunna ge en viss förståelse för vad juridik är. Därför innehåller den ett förhållandevis omfattande avsnitt om rättskällor och juridisk metod med exempel.
Denna sjunde upplaga har uppdaterats fram till årsskiftet 2022/ 2023. Härvid har presentationen av den nya konsumentköplagen utvidgats. Det redogörs även för de nya reglerna för företagsrekonstruktion. Vidare har det skett stora förändringar inom arbetsrätten gällande bland annat anställningsformer, uppsägning av personliga skäl och turordning vid arbetsbrist. Även avsnitt gällande skade ståndslagen inom skadeståndsrätten har uppdaterats till följd av ny lagstiftning.
Till denna bok finns två andra produkter: Juridik – Övningar, Rättsfall, Tentamen och Juridik – Ord och begrepp. Övningsboken innehåller korta instuderingsfrågor, mer problemorienterade övningsfrågor och exempel på tentamensfrågor, genomgående med lösningsförslag samt illustrationer i form av dokumentexempel, rättsfall och diskussionsfrågor utan facit (som primärt avses att användas av respektive lärare som undervisningskomplement). Juridik – Ord och begrepp innehåller alla de marginalord som återfinns i denna bok. Tanken är att läsaren enkelt ska kunna slå upp ett ord – oavsett rättsområde –och hitta en kort och pedagogisk förklaring till ordet. Vår förhoppning är att de tre böckerna ska kunna användas som komplement till varandra, för en djupare förståelse.
För värdefulla synpunkter under arbetets gång tackar vi kollegorna Vladimir Bastidas, Rolf Höök, Ija Fink Lundgren, Maria Steinberg och Erik Sjödin.
Stockholm i maj 2023
6 JurIdIK
Författarna
Bokens systematik
Bokens olika kapitel har grupperats i avdelningar, inom vilka har eftersträvats att samla regler med ett sakligt samband. Härvid har inte alla sakliga samband kunnat beaktas. Således återfinns till exempel reglerna om fast egendom utspridda över avsnitten om äganderättsförvärv, nyttjanderätter, säkerhetsrätter och exekution. De olika konsumentskyddslagarna finns kommenterade dels i anslutning till respektive avtalstyp, dels vad gäller det marknadsrättsliga skyddet i avdelningen med huvudinriktning på näringsverksamhet. Avdelningsrubrikerna är närmast avsedda som nyckelord, inte som någon exakt beskrivning av innehållet. Sålunda återfinns i vissa avdelningar avsnitt som inte alltid brukar räknas till det området (personrätt och successionsrätt har hänförts till ”Familj”, upphovsrätt behandlas under ”Näring”) och sakrättsliga frågor behandlas i anknytning till respektive avtalstyp under ”Avtal” samt förstås i avdelningen ”Fordran”. Å andra sidan behandlas långt ifrån alla avtalstyper under ”Avtal” – en del har hänförts till ”Näring” eller ”Fordran” eller annat. Denna sorteringsprincip har resulterat i följande indelning:
• JURIDIK behandlar allmänna frågor, som inte är specifika för något visst sakområde.
• FAMILJ tar upp personrätt, samlevnadsformer, barnrätt och successionsrätt.
• AVTAL behandlar allmän avtalsrätt och sådana särskilda avtal som inte hänförts till någon annan avdelning. I anslutning till äganderättsförvärv genom avtal behandlas också förvärv genom extinktiva eller originära fång, samt den speciella form av äganderätt som samägande är. Som nämnts behandlas sakrättsliga aspekter i anslutning till de obligationsrättsliga. Nyttjanderätt som avser boende har sammanförts till ett avsnitt.
• NÄRING är samlingsrubriken för associationsrätt (i anslutning till vilket även stiftelser berörs), arbetsrätt, marknadsrätt och immaterialrätt.
• FORDRAN täcker kreditavtal, sakrätt och säkerhetsrätter samt insolvensrätt.
7 Bokens systematik
• ERSÄTTNING omfattar skadestånd och försäkring.
• STRAFF och PROCESS talar för sig själva. Civil verkställighet behandlas dock inte här, utan i insolvensrätten.
Tyngdpunkterna har lagts på vad man skulle kunna kalla grundläggande principer. Köplagen behandlas sålunda förhållandevis ingående, medan framställningen av konsumentköplagen och fastighetsköpet huvudsakligen avser skillnaderna mot köplagen. På samma sätt får handelsbolag utgöra en grundmodell, mot vilken bakgrund kommanditbolag och enkla bolag beskrivs ganska korthugget.
En del speciella områden som bedömts mindre intressanta för den breda allmänheten behandlas styvmoderligt (entreprenader, kommission) eller omnämns enbart.
En ambition utöver att underlätta inlärningen av diverse konkreta regler är att boken även ska kunna ge en viss förståelse för vad juridik är. Därav de återkommande rättstillämpningsexemplen, som återfinns sist i respektive avdelning. För övningsuppgifter och rättsfall finns en tillhörande övningsbok, se närmare i förordet.
Hänvisningar från denna textbok till övningsboken görs genomgående i alla avsnitt där denna markering förekommer
8 JurIdIK
Innehållsöversikt
9 Innehållsöversikt
Juridik 1 Rättsordningen 21 2 Rättskällorna 29 3 Rättstillämpning 54 Familj 4 Personrätt 67 5 Äktenskapsrätt 69 6 Samborätt 87 7 Barnrätt 91 8 Arvs- och testamentsrätt 99 Avtal 9 Introduktion till avtalsrätten 123 10 Allmän avtalsrätt 127 11 Köprätt 158 12 Andra äganderättsförvärv 207 13 Nyttjanderätt 220 14 Tjänster 237 Näring 15 Associationsrätt 251 16 Arbetsrätt 298 17 Immaterialrätt 337 18 Marknadsrätt 352 Fordran 19 Fordringsrätt 374 20 Säkerhetsrätter 400 21 Insolvensrätt 411 Ersättning 22 Skadeståndsrätt 445 23 Försäkringsrätt 473 Straff 24 Introduktion till straffrätten 487 25 Straffrättsliga grundprinciper 494 26 Straffansvarsgrunder 499 27 De straffrättsliga påföljderna 512 28 De enskilda brotten (brottskatalogen) 519 Process 29 Introduktion till processrätten 529 30 Civilprocess 539 31 Straffprocess 548
10 JurIdIK
Författare 5 Förord 6 Bokens systematik 7 Förkortningar 17 Juridik 1 Rättsordningen 21 1.1 Allmänna drag 21 1.1.1 Samspel med andra normer 21 1.1.2 Nationell begränsning 21 1.1.3 Rättsordningens utveckling 22 1.1.4 Sanktionssystem 23 1.2 Rättsreglerna 24 1.2.1 Innebörd 24 1.2.2 Rättigheter och skyldigheter 25 1.2.3 Rättsstat 26 1.2.4 Rättsområden 26 1.2.5 Dispositiva och indispositiva regler 28 2 Rättskällorna 29 2.1 Inhemska rättskällor 29 2.1.1 Författningar 29 2.1.2 Lagsamlingar 31 2.1.3 Förarbeten 34 2.1.4 Prejudikat 35 2.1.5 Doktrin 37 2.1.6 Sedvana/sedvänja 37 2.1.7 Annat material 38 2.2 Eu-rätten 39 2.2.1 Avtal mellan stater 39 2.2.2 Historik 39 2.2.3 Eu:s institutioner 40 2.2.4 Medlemsskapet 42 2.2.5 Eu-rättens källor 43 2.2.6 Verkan i Sverige 46 2.2.7 Eu-rättens innehåll 48 2.2.8 Europakonventionen 52 3 Rättstillämpning 54 3.1 Inledning 54 3.2 Tillämpning av författningstext 54 3.2.1 Hur bindande är författningstexten? 54 3.2.2 Vad betyder författningstexten? 55 3.2.3 Lagtolkningsmetoder 56 3.2.4 Utfyllnad av luckor i lagen 58 3.3 Rättsfallstolkning 59 3.3.1 Prejudikatvärde 59 3.3.2 Den processuella ramen 60 3.3.3 Prejudikatens bindande verkan 61 3.4 Rättskällornas förhållande gentemot varandra 62 Familj 4 Personrätt 67 5 Äktenskapsrätt 69 5.1 Inledning 69 5.2 Äktenskapets ingående och upplösning 69 5.3 Egendomsordningen 71 5.3.1 Grundläggande principer 71 5.3.2 Underhållsbidrag till make 72 5.3.3 Giftorättsgods och enskild egendom 74 5.3.4 Personlig egendom 75 5.3.5 Särskild egendom 76 5.3.6 Bodelning under bestående äktenskap 76 5.4 Bodelning efter äktenskapsskillnad 76 5.4.1 Allmänt 76 5.4.2 Vad ingår i bodelningen? 77 5.4.3 Andelsberäkning 78 5.4.4 Lottläggning 80 5.4.5 Särskilda situationer 85 5.4.6 Bodelningsförrättare 86 5.4.7 Eu-regler 86
Innehåll
11 Innehåll 6 Samborätt 87 6.1 Samboförhållandets ingående och upplösning 87 6.2 Samboegendom, samboavtal 87 6.3 Bodelning efter upplösning av samboförhållande 88 6.4 Övertagande av bostad i vissa fall 89 7 Barnrätt 91 7.1 Inledning 91 7.2 Faderskap/föräldraskap 91 7.2.1 Fastställelse av föräldraskap 91 7.2.2 Faderskap då barnets mor är gift med en man 92 7.2.3 Faderskap då barnets mor är ogift eller gift/sambo med en kvinna 92 7.2.4 Insemination med mera 93 7.3 Adoption 93 7.4 Vårdnad 94 7.4.1 Allmänt 94 7.4.2 Barns boende 94 7.4.3 Umgängesrätt 95 7.4.4 Medling, avtal, verkställighet 95 7.5 Underhåll till barn 95 7.5.1 Underhållsbidrag till barn 95 7.5.2 Underhållsstöd 96 7.6 Omyndigs rättshandlingsförmåga 97 7.7 Regler om förmyndare, god man och förvaltare 97 8 Arvs- och testamentsrätt 99 8.1 Inledning 99 8.2 Arvsrätt 99 8.2.1 Allmänt 99 8.2.2 Den legala arvsordningen 100 8.2.3 Allmänna arvsfonden 101 8.2.4 Makes arvsrätt 101 8.2.5 Bodelning vid dödsfall 106 8.2.6 Förskott på arv 106 8.2.7 Laglott 108 8.3 Testamentsrätt 109 8.3.1 Allmänt 109 8.3.2 Upprättande av testamente, formkrav 109 8.3.3 Återkallelse av testamente, tillägg 111 8.3.4 Nödfallstestamente 111 8.3.5 Tolkning av testamente 111 8.3.6 Delgivning, klander och ogiltighet av testamente 112 8.4 Några speciella frågor 113 8.5 Boutredning 113 8.5.1 Definitioner 113 8.5.2 Förvaltning av dödsboet 113 8.5.3 Bouppteckning 114 8.5.4 Arvskifte 115 8.5.5 Eu:s arvsförordning 116 räTTSTIllämpNINg 117 Tolkning av testamente 117 Avtal 9 Introduktion till avtalsrätten 123 9.1 Grundprinciper 123 9.2 Besittning 125 10 Allmän avtalsrätt 127 10.1 Avtalsslut 127 10.1.1 Allmänt 127 10.1.2 Bindande anbud 128 10.1.3 Acceptfrist 128 10.1.4 Svar på anbud 130 10.1.5 Passivitetsbindning 131 10.1.6 Anbud eller utbud? 132 10.1.7 Andra former för avtalsslut 133 10.1.8 Standardavtal 134 10.1.9 Preliminärer 136 10.1.10 Bekräftelser och fakturor 137 10.2 Fullmakt 137 10.2.1 Allmänt om fullmakt 137 10.2.2 Fullmaktstyper 138 10.2.3 Behörighet och befogenhet 140 10.2.4 Särskilda frågor 142 10.3 Ogiltighet 144 10.3.1 Inledning 144 10.3.2 Bristande avtalskompetens 146 10.3.3 Oriktig utformning 146 10.3.4 Brister i motiven 148 10.3.5 Otillåtet avtalsinnehåll 149 10.4 Avtalstolkning 151 10.4.1 Inledning 151 10.4.2 Gemensam partvilja 152 10.4.3 ”Dolus-regeln” 153 10.4.4 Tydning 153 10.4.5 Generella tolkningsprinciper 154
12 JurIdIK 10.4.6 Relevant tidpunkt 155 10.4.7 Utfyllnad 155 10.4.8 Sammanfattning 156 11 Köprätt 158 11.1 Köp av lös egendom, allmänna regler 158 11.1.1 Köplagens tillämpningsområde 158 11.1.2 Parternas åtaganden 159 11.1.3 Säljarens dröjsmål 163 11.1.4 Fel i varan 166 11.1.5 Betalningsdröjsmål 171 11.1.6 Lojalitetsplikt 172 11.1.7 Sakrättsliga frågor vid köp 173 11.1.8 Allmänt om sakrätt 177 11.1.9 Äganderättens övergång 178 11.2 Konsumentköp 179 11.2.1 Inledning 179 11.2.2 Konsumentköplagens tillämpningsområde 180 11.2.3 Varor 181 11.2.4 Levande djur 185 11.2.5 Digitalt innehåll och digitala tjänster 185 11.2.6 Varor med digitala delar 186 11.2.7 Distansavtalslagen 187 11.2.8 Automatisk förlängning 190 11.3 Köp av fast egendom 190 11.3.1 Inledning 190 11.3.2 Vad är fast egendom? 191 11.3.3 Fastighetsregistret 196 11.3.4 Formkravet 196 11.3.5 Äganderättens övergång 201 11.3.6 Avtalsförpliktelserna 202 11.3.7 Konsumentköp av fast egendom 206 12 Andra äganderättsförvärv 207 12.1 Byte 207 12.2 Gåva 208 12.2.1 Lös egendom 208 12.2.2 Fast egendom 210 12.3 Derivativa, originära och extinktiva fång 211 12.3.1 Inledning 211 12.3.2 Godtrosförvärv 213 12.3.3 Hävd 214 12.3.4 Herrelösa ting 215 12.3.5 Andra fall 216 12.4 Samägande 217 13 Nyttjanderätt 220 13.1 Hyra av lös egendom 220 13.2 Boenderätt 221 13.2.1 Inledning 221 13.2.2 Hyra 222 13.2.3 Arrende 228 13.2.4 Bostadsrätt 229 13.2.5 Tomträtt 230 13.2.6 Tidsdelat boende 231 13.3 Andra nyttjanderätter med mera 232 13.3.1 Saklån 232 13.3.2 Begränsade sakrätter till fast egendom 233 13.4 Sakrättsliga frågor 235 14 Tjänster 237 14.1 Sysslomän 237 14.2 Samverkan inom handel 237 14.3 Konsumenttjänster 240 14.4 Andra materiella tjänster 243 14.5 Immateriella tjänster 244 räTTSTIllämpNINg 246 Fråga om förlikningsavtal ingåtts 246 Näring 15 Associationsrätt 251 15.1 Inledning 251 15.2 Handelsbolag 252 15.2.1 Bolagets bildande 252 15.2.2 Bolagets förvaltning 253 15.2.3 Bolagets ställföreträdare 254 15.2.4 Handelsbolagets och bolagsmännens ansvar gentemot tredje man 255 15.2.5 Vinst- och förlustfördelning 257 15.2.6 Uppsägning av bolagsavtalet, bolagsmans död/konkurs 258 15.2.7 Likvidation av handelsbolaget 259 15.2.8 Undantag från likvidationsplikten 259 15.3 Kommanditbolag 260 15.3.1 Bolagets bildande 260 15.3.2 Bolagets förvaltning 261 15.3.3 Bolagets ställföreträdare 261 15.3.4 Kommanditbolagets och bolagsmännens ansvar gentemot tredje man 261
13 Innehåll 15.3.5 Vinst- och förlustfördelning 262 15.3.6 Upplösning av kommanditbolaget 263 15.4 Enkla bolag 263 15.4.1 Bolagets bildande 263 15.4.2 Bolagets förvaltning 264 15.4.3 Bolagsmännens ansvar gentemot tredje man 264 15.4.4 Vinst- och förlustfördelning 265 15.4.5 Upplösning av det enkla bolaget 265 15.5 Aktiebolag 265 15.5.1 Allmänt 265 15.5.2 Bolagets bildande 267 15.5.3 Aktier och aktiekapital 268 15.5.4 Bolagets organisation 270 15.5.5 Kapitalanskaffning och kapitalskydd 278 15.5.6 Värdeöverföringar från bolaget och kapitalskydd 280 15.5.7 Bolagets upphörande 283 15.6 Ekonomiska föreningar 284 15.6.1 Allmänt 284 15.6.2 Föreningens bildande 284 15.6.3 Medlemmarna 285 15.6.4 Föreningens organisation 286 15.6.5 Föreningens upphörande 291 15.7 Ideella föreningar 291 15.7.1 Allmänt 291 15.7.2 Föreningens bildande 292 15.7.3 Föreningens medlemmar 292 15.7.4 Föreningens organisation 293 15.7.5 Föreningens upphörande 294 15.8 Stiftelser 294 15.8.1 Allmänt 294 15.8.2 Stiftelsens bildande 294 15.8.3 Stiftelsens upphörande 295 16 Arbetsrätt 298 16.1 Inledning 298 16.1.1 Arbetsrättens syften 298 16.1.2 Allmänt 298 16.1.3 Arbetsrättens källor 299 16.1.4 Praktiskt tillvägagångssätt 301 16.1.5 Internationalisering 301 16.1.6 Vem omfattas av arbetsrätten? 303 16.2 Anställningsavtalets ingående 304 16.2.1 Allmänt 304 16.2.2 Förbudet mot diskriminering 306 16.2.3 Lagen om anställningsskydd 308 16.2.4 Anställningsformer 309 16.2.5 Arbetsgivarens skyldighet att lämna skriftlig information om anställningsvillkoren 312 16.3 Anställningsförhållandets rättigheter och skyldigheter 313 16.3.1 Allmänt 313 16.3.2 Lön 313 16.3.3 Arbetsuppgifter 314 16.3.4 Arbetsmiljö 315 16.3.5 Arbetstider 317 16.3.6 Ledighet 318 16.3.7 Rättigheter och skyldigheter vid övergång av verksamhet 319 16.4 Avslutandet av anställningen 320 16.4.1 Allmänt 320 16.4.2 Uppsägning av personliga skäl och avsked 320 16.4.3 Uppsägning på grund av arbetsbrist 322 16.4.4 Rätt till återanställning 325 16.4.5 Omställningsstöd och kompetensstöd. 325 16.5 Facklig, kollektiv, arbetsrätt 326 16.5.1 Allmänt 326 16.5.2 Föreningsrätten 328 16.5.3 Den allmänna förhandlingsrätten 329 16.5.4 Kollektivavtalet 329 16.5.5 Stridsåtgärder 330 16.6 Särskilda rättigheter för kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer 332 16.6.1 Allmänt 332 16.6.2 Fackliga förtroendemäns rättigheter 332 16.6.3 Rätt till förhandling före beslut –samverkansförhandling 333 16.6.4 Övriga former för information och inflytande 335 17 Immaterialrätt 337 17.1 Inledning 337 17.2 Upphovsrätt 340 17.3 Patenträtt 342 17.3.1 Allmänt 342 17.3.2 Företagshemligheter 344 17.4 Mönsterskydd 345
14 JurIdIK 17.5 Känneteckensrätt 346 17.5.1 Allmänt 346 17.5.2 Varumärkesrätt 346 17.6 Handel med immaterialrättigheter 348 17.7 Sanktion och process 349 18 Marknadsrätt 352 18.1 Inledning 352 18.2 Konkurrensrätt 353 18.2.1 Syfte och begränsningar 353 18.2.2 Konkurrensbegränsande samarbete 354 18.2.3 Missbruk av dominerande ställning 355 18.2.4 Företagskoncentration 356 18.2.5 Tillämpningsområde och gränser 356 18.3 Marknadsföringsrätt 357 18.3.1 Syfte 357 18.3.2 Marknadsföringslagen 357 18.3.3 Prisinformationslagen 361 18.3.4 Reklam för alkohol, tobak eller spel 361 18.3.5 Radio- och tv-reklam 362 18.3.6 Oskäliga avtalsvillkor 362 18.3.7 Tillämpningsområde och gränser 363 18.4 Sanktion och process 364 räTTSTIllämpNINg 366 Tolkningen av Eu:s konkurrensregler enligt Europafördraget 366 Fordran 19 Fordringsrätt 374 19.1 Allmänt om fordringars uppkomst 374 19.2 Allmängiltiga fordringsrättsliga bestämmelser 375 19.2.1 Skuldebrevslagen 375 19.2.2 Kvittning 377 19.2.3 Ränta 378 19.2.4 Lagen om nedsättning av pengar hos myndighet 379 19.2.5 Preskription 379 19.3 Om skuldebrev 381 19.3.1 Allmänt om skuldebrev 381 19.3.2 Löpande skuldebrev 382 19.3.3 Enkla skuldebrev 385 19.4 Speciella fordringstyper 387 19.4.1 Konsumentkreditlagen 387 19.4.2 Avbetalningsköp mellan kommersiella parter 393 19.4.3 Factoring 395 19.4.4 Betal- och kreditkort 395 19.4.5 Växel och check 398 19.4.6 Finansiella instrument 399 20 Säkerhetsrätter 400 20.1 Allmänt 400 20.2 Panträtt i lös egendom 400 20.3 Panträtt i fast egendom 402 20.4 Företagshypotek 403 20.5 Legal panträtt och retentionsrätt 404 20.6 Återtagandeförbehåll 405 20.7 Säkerhetsöverlåtelse 407 20.8 Borgen 407 20.9 Rätt till redovisningsmedel 409 20.10 Avtal som kan användas såsom en säkerhetsrätt 410 21 Insolvensrätt 411 21.1 Inledning 411 21.2 Utmätning 412 21.2.1 Inledning 412 21.2.2 Förutsättningar för utmätning 413 21.2.3 Gäldenärens beneficium 415 21.2.4 Exekutiv försäljning av fast egendom 416 21.3 Konkurs 421 21.3.1 Inledning 421 21.3.2 Förfarandets inledande 422 21.3.3 Konkursförvaltarens roll 424 21.3.4 Konkursansökan och konkursbeslut 424 21.3.5 Förvaltningen av konkursboet 425 21.3.6 I vilken ordning ska borgenärerna få betalt? 427 21.3.7 Återvinning 428 21.3.8 Konkursförfarandets avslutande 429 21.4 Företagsrekonstruktion 430 21.4.1 Inledning 430 21.4.2 Ansökan 431 21.4.3 Gäldenärens skyldigheter 432 21.4.4 Planförhandling och förfarandets avslutande 433 21.5 Skuldsanering 434
15 Innehåll 21.5.1 Syfte med institutet 434 21.5.2 Förfarandet 435 21.5.3 Förutsättningar för att bevilja någon skuldsanering 436 21.5.4 Utredningen hos Kronofogden 437 21.5.5 Omprövning av skuldsanering 438 räTTSTIllämpNINg 439 Hur rätten förändras genom rättspraxis 439
22 Skadeståndsrätt 445 22.1 Skadestånd – innebörd och syfte 445 22.2 Skadestånd i och utanför kontraktsförhållanden 445 22.3 Lagstiftning om skadestånd 446 22.4 Ansvarsförutsättningar 447 22.4.1 Skada 447 22.4.2 Aktiv handling alternativt ansvarsgrundande passivitet 449 22.4.3 Icke-förekomst av objektiv ansvarsfrihetsgrund 449 22.4.4 Adekvat kausalitet 451 22.4.5 Uppsåt, oaktsamhet eller brott 452 22.4.6 Rent strikt skadeståndsansvar 455 22.4.7 Ansvar för annans vållande och för stat och kommun 456 22.5 Skadeståndsberäkning 458 22.5.1 Allmänt 458 22.5.2 Personskada 459 22.5.3 Sakskada 460 22.5.4 Ren förmögenhetsskada 461 22.5.5 Rent ideell skada 462 22.5.6 Några begränsningsregler 463 22.5.7 Jämkning av skadestånd 464 22.6 Särskilt om miljöskador 466 22.6.1 Allmänt 466 22.6.2 Tillämpningsområdet för 32 kap. mB 466 22.6.3 Avvikelser i förhållande till SKl 467 22.7 Särskilt om produktskador 469 22.7.1 Allmänt 469 22.7.2 pAl:s tillämpningsområde 470 22.7.3 Avvikelser i förhållande till SKl 470 23 Försäkringsrätt 473 23.1 Försäkring i stället för skadestånd 473 23.1.1 Allmänt 473 23.1.2 Trafikförsäkring 473 23.1.3 Patientförsäkring 475 23.1.4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 475 23.1.5 Läkemedelsförsäkring 476 23.2 Den rättsliga regleringen av försäkringsavtal 476 23.2.1 Parterna 476 23.2.2 Olika typer av försäkringar 477 23.2.3 Försäkringsavtalslagen 477 räTTSTIllämpNINg 481 Lagtolkning inom försäkringsrätten 481 Straff 24 Introduktion till straffrätten 487 24.1 Straffrättens tillkomst och ideologiska bakgrund 487 24.2 Straffrätten i rättssystemet 489 24.3 Straffrättens källor 491 25 Straffrättsliga grundprinciper 494 25.1 Bakgrund 494 25.2 En ultima ratio-lösning 495 25.3 Legalitetsprincipen 495 25.4 Skuldprincipen 497 25.5 Proportionalitetsprincipen 498 25.6 Humanitetsprincipen 498 26 Straffansvarsgrunder 499 26.1 Brottsbegreppet 499 26.2 Personlig skuld 500 26.3 Ansvarsfrihetsgrunder 502 26.4 De osjälvständiga brottsformerna 506 26.4.1 Allmänt 506 26.4.2 Försök till brott 507 26.4.3 Förberedelse till brott 508 26.4.4 Stämpling till brott 509 26.4.5 Medverkan till brott 510 26.4.6 Underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott 511 27 De straffrättsliga påföljderna 512 27.1 Allmänt om brottsbalkens påföljdsavdelning 512 27.2 Det straffrättsliga påföljdssystemet 513 27.3 Om straffmätning och påföljdsval 514
Ersättning
16 JurIdIK 27.4 Närmare om särskild rättsverkan av brott 516 28 De enskilda brotten (brottskatalogen) 519 28.1 Struktur och systematik 519 28.2 Brottsbalkens brottskatalog 521 räTTSTIllämpNINg 524 Nödvärn 524 Process 29 Introduktion till processrätten 529 29.1 Processrättens uppgift 529 29.2 Processrättens källor och det svenska rättsväsendet 530 29.2.1 Allmänt om rättsförfarandena 530 29.2.2 Allmän processrätt 530 29.2.3 Specialdomstolar 533 29.2.4 Allmänna reklamationsnämnden 535 29.2.5 Skiljeförfarande 536 29.2.6 Alternativ tvistelösning 538 30 Civilprocess 539 30.1 Syftet och vissa grundprinciper 539 30.2 Part i civilprocess 541 30.3 Förfarandet i tvistemål 541 30.3.1 Gången i ett tvistemål 541 30.3.2 Stämningsansökan 542 30.3.3 Svaromål 542 30.3.4 Förberedelse 543 30.3.5 Huvudförhandling 543 30.3.6 Domen 544 30.3.7 Överklagande 545 30.4 Summarisk process 546 30.5 Rättegångskostnader 547 31 Straffprocess 548 31.1 Syftet och de grundläggande principerna 548 31.1.1 Allmänt 548 31.1.2 Legalitetsprincipen 549 31.1.3 Oskuldspresumtionen 549 31.1.4 Ne bis in idem 549 31.1.5 Officialprincipen 550 31.1.6 Offentlighetsprincipen 550 31.1.7 Omedelbarhetsprincipen 550 31.1.8 Ackusatorisk och kontradiktorisk princip 550 31.1.9 Fri bevisprövning 551 31.1.10 Appellationsprincipen 551 31.1.11 Allmänhetens deltagande i rättsskipningen 551 31.1.12 Objektivitetsprincipen 552 31.1.13 Rätten till försvar 552 31.2 Straffprocessrättsliga subjekt 552 31.3 Straffprocessens stadier 553 31.3.1 Översikt 553 31.3.2 Förundersökning 554 31.3.3 Rättegången 556 31.3.4 Överklagande och förfarande i högre instans 556 31.4 Straffprocessuella tvångsmedel 557 31.5 Summariskt förfarande i brottmål 558 räTTSTIllämpNINg 560 Hantering av så kallad bevisprovokation 560 Lagregister 562 Litteratur 566 Juridik 566 Familj 566 Avtal 566 Näring 567 Fordran 569 Ersättning 570 Straff 570 Process 571 Sökordsregister 572
Förkortningar
ABL aktiebolagslag (2005:551)
AD Arbetsdomstolen
AD, ADD Arbetsdomstolens domar
ADR Alternative Dispute Resolution
AlkL alkohollag (2010:1622)
AML arbetsmiljölag (1977:1160)
ARN Allmänna reklamationsnämnden
ATL arbetstidslag (1982:673)
AVbKöpL lag (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.
AVLK lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
AVLN lag (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare
AvtL lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
BB byggningabalk (1736:123 1)
BL lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen)
BrB brottsbalk (1962:700)
BRL bostadsrättslag (1991:614)
ChL checklag (1932:131)
DAL lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen)
DL diskrimineringslag (2008:567)
DS departementsskrivelse
EEIG europeisk ekonomisk intressegruppering
EFL lag (2018:672) om ekonomiska föreningar
EIPO European Intellectual Property Office
EKMR Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna
EPC European Patent Convention
EPO European Patent Organisation
FAL försäkringsavtalslag (2005:104)
FB föräldrabalk (1949:381)
FBL fastighetsbildningslag (1970:988)
FHL lag (2008:990) om företagshypotek
FLL föräldraledighetslag (1995:584)
FM fullmäktig
FML lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
FmL fastighetsmäklarlag (2011:666)
FRL förmånsrättslag (1970:979)
GATT General Agreement on Tariffs and Trade (Världshandelsavtalet)
GDPR General Data Protection Regulation (allmänna dataskyddsförordningen)
GFL lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (godtrosförvärvslagen)
GåvoL lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (gåvolagen)
HaL lag (1991:351) om handelsagentur
HB handelsbalk (1736:123 2)
HD Högsta domstolen
HfD Högsta förvaltningsdomstolen
HitteGL lag (1938:121) om hittegods (hittegodslagen)
HM huvudman
HovR hovrätt
HRL handelsregisterlag (1974:157)
ICC International Chamber of Commerce (Internationella handelskammaren)
ILO International Labour Organization (Internationella arbetsorganisationen)
JB jordabalk (1970:994)
JP lag (1970:995) om införande av nya jordabalken
KFM Kronofogden
KkrL konsumentkreditlag (2010:1846)
KKV Konkurrensverket
KKöpL konsumentköplag (1990:932)
KL konkurrenslag (2008:579)
KommL kommissionslag (2009:865)
KonkL konkurslag (1987:672)
KOV Konsumentverket
KTjL konsumenttjänstlag (1985:716)
KöpL köplag (1990:931)
LAS lag (1982:80) om anställningsskydd
LFR lag (2022:964) om företagsrekonstruktion (företagsrekonstruktionslagen)
LKL lag (1845:50 s.1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva (lösöreköpslagen)
LOA lag (1994:260) om offentlig anställning
LOU lag (2016:1145) om offentlig upphandling
17
Förkortningar
LUF lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna
MB miljöbalk (1998:808)
MBL lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen)
MFL marknadsföringslag (2008:486)
MIA Myndigheten för internationella adoptionsfrågor
ML mönsterskyddslag (1970:485)
NJA Nytt juridiskt arkiv
OECD Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)
PAL produktansvarslag (1992:18)
PBL plan- och bygglag (2010:900)
PBR Patentbesvärsrätten
PIL prisinformationslag (2004:347)
PL patentlag (1967:837)
PMD Patent- och marknadsdomstolen
PMÖD Patent- och marknadsöverdomstolen
PreskL preskriptionslag (1981:130)
prop. proposition
PSL patientskadelag (1996:799)
RB rättegångsbalk (1942:740)
RF regeringsform (1974:152)
RH Rättsfall från hovrätterna
RO Reklamombudsmannen
RÅ Regeringsrättens årsbok
RÅ riksåklagaren
RänteL räntelag (1975:635)
SamboL sambolag (2003:376)
SamägL lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (samäganderättslagen)
SB socialförsäkringsbalk (2010:110)
SE-bolag Societas Europaea-bolag (europabolag)
SemL semesterlag (1977:480)
SFS Svensk författningssamling
SkbrL lag (1936:81) om skuldebrev (skuldebrevslagen)
SKL skadeståndslag (1972:207)
SksanL skuldsaneringslag (2016:675)
SO successionsordning (1810:926)
SOU Statens offentliga utredningar
StudlL lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen)
Swedma Swedish Direct Marketing Association
TF tryckfrihetsförordning (1949:105)
TM tredje man
TR tingsrätt
TSL trafikskadelag (1975:1410)
UB utsökningsbalk (1981:774)
UF utsökningsförordning (1981:981)
UNCTAD United Nations Conference on Trade and Development (FN:s specialorgan för handels- och utvecklingsfrågor)
URL lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
WIPO World Intellectual Property Organization
VmL varumärkeslag (2010:1877)
VPML lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
WTO World Trade Organization (Världshandelsorganisationen)
VxL växellag (1932:130)
YGL yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)
ÅRL årsredovisningslag (1995:1554)
ÄB ärvdabalk (1958:637)
ÄgofrL lag (1933:269) om ägofred (ägofredslagen)
ÄktB äktenskapsbalk (1987:230)
18 JurIdIK
Juridik
Kapitel 1–3: Rättsordningen, rättskällorna & rättstillämpningen
1 Rättsordningen
1.1 Allmänna drag
1.1.1 Samspel med andra normer
Ingen människa är en ö, sägs det. Med detta åsyftas att vi ständigt samverkar och konfronteras med andra. Ska det kunna ske utan ständiga konflikter behövs regler som åtminstone i huvudsak accepteras av majoriteten av den större eller mindre grupp som berörs. Sådana regler kan vara av olika karaktär, till exempel sedvanliga, moraliska eller rättsliga. Med en kraftig förenkling skulle man kunna säga att sedvanor handlar om vad vi brukar göra (fira midsommar), moral om vad vi bör göra (hälsa på bekanta) och rätt om vad vi ska göra (hålla avtal).
Uppenbarligen kan samma norm återfinnas i flera av dessa regelsystem: det är även sedvana att man håller sina avtal, och de flesta tycker att man bör göra det – regeln är med andra ord inte bara rättslig (och som sådan för övrigt inte undantagslös). De olika normsystemen påverkar givetvis varandra, så att ett straffstadgande mot att köra bil berusad rimligen gör folk mindre benägna att göra det och troligen på sikt även bygger upp en föreställning om att det är moraliskt förkastligt. Om däremot ett visst beteende blir allt vanligare, som exempelvis familjebildning utanför äktenskapet i form av samboende, kommer acceptansen av beteendet successivt att öka och rättsordningen så småningom att anpassas till den nya situationen (sambolagen 1988).
För att rättsregler ska uppfattas som legitima – rimliga, rättvisa och befogade – får de inte hamna på alltför radikal kollisionskurs med gängse värderingar i samhället, allmänt rättsmedvetande. Sker det kommer folk att försöka kringgå eller trotsa dem, och deras upprätthållande kräver i så fall en omfattande samhällskontroll.
1.1.2 Nationell begränsning Rättsordningen är nationell, vilket betyder att svensk rätt gäller i Sverige, norsk rätt i Norge, saudisk rätt i Saudiarabien och så vidare. I federala stater som USA varierar dock rättsordningarna i någon mån delstaterna emellan.
nationell rättsordning
21 1 Rättsordningen
internationell processrätt
Att rättsordningen är nationell innebär att så fort ett juridiskt problem berör flera länder uppkommer ett antal val- eller konkurrensfrågor. Säg att en svensk importör anser att det är fel på varan och därför vill ha skadestånd av den thailändska exportören. Kan tvisten tas upp i svensk eller thailändsk domstol, ska svensk eller thailändsk köplag tillämpas, kan en svensk dom verkställas i Thailand? Huruvida svensk domstol är behörig att ta upp tvisten avgörs av svensk rätt. Reglerna om detta kallas något missvisande för internationell processrätt, och förutsätter normalt någon anknytning till Sverige, som att svarandeparten finns här eller har egendom här.
internationell privaträtt
Om svensk domstol är behörig betyder det inte nödvändigtvis att tvisten löses med användning av den svenska köplagen: lagvalet görs enligt de svenska reglerna om internationell privaträtt. De internationella privat- och processrättsliga reglerna tillåter vanligen parter på förmögenhetsrättens område, och särskilt i kommersiella sammanhang, att avtala om vilket lands domstol som ska döma vid en tvist och/eller vilken lag som ska tillämpas. I exemplet ovan kan det alltså leda till att svensk domstol är behörig, men dömer enligt thailändsk lag.
På motsvarande sätt kan i Thailand det landets regler leda till att thailändsk domstol dömer enligt svensk lag. Möjligheten för parterna att välja domstol och lag kan begränsas av bland annat hänsyn till skydd för den som vanligen är att betrakta som svagare part (till exempel konsument eller anställd). I familjerättsliga tvister kan också finnas anledning att begränsa valfriheten. Om sedan en dom från endera landet kan verkställas i det andra beror på om de berörda staterna gjort ett avtal om den saken, antingen med varandra, bilateralt, eller genom att båda anslutit sig till en konvention om sådant samarbete mellan flera stater, samt numera särskilt inom det EU-rättsliga samarbetet.
1.1.3 Rättsordningens utveckling
Den rättsordning, det juridiska regelsystem, vi har i Sverige i dag har en lång historisk utveckling bakom sig, där bland annat de medeltida landskapslagarna och den för riket gemensamma 1734 års lag är viktiga steg. Utvecklingen har inte skett i någon total isolering, utan under återkommande inflytande från kontinenten. Sålunda kan fortfarande, inte bara terminologiskt, spåras visst inflytande från den mer än tvåtusenåriga romerska rätten. Inflytande från Tyskland har periodvis varit påtagligt, som under Hansans blomstringstid. Kris-
22 JUridik
tendomens införande medförde en kraftig influens från den katolska kyrkans system, den kanoniska rätten. Numera påverkas den svenska nationella rätten framför allt av vårt medlemskap i Europeiska unionen, EU
Rättsordningen är alltså och givetvis föränderlig över tid, och återspeglar mer eller mindre väl hur samhället faktiskt fungerar vid en given tidpunkt – eller åtminstone hur lagstiftaren önskar att det ska fungera. Ibland släpar rättsordningen efter samhällsutvecklingen, som beskrevs ovan beträffande samboförhållanden. Men lagstiftning kan vara också verktyget för att genomföra politiskt önskade förändringar, som arbetsrättsreformen på 1970-talet, varvid rättsordningen i stället för att anpassas till redan ändrade förhållanden avser att ändra på de rådande förhållandena. Förändringstakten är olika hög inom olika rättsområden. För relationer som ingås för avsevärd tid, som äktenskap, är det inte lämpligt att spelreglerna ändras alltför ofta, annat än i detaljer, medan exempelvis skattesystemet är utsatt för frekventa justeringar.
1.1.4 Sanktionssystem
Karakteristiskt för rättsordningen är att den är sanktionerad, eller snarare att den innehåller ett sanktionssystem. Bryter man mot de grundläggande handlingsnormerna riskerar man att drabbas av någon rättslig påföljd: den som stjäl kan dömas till fängelse, den som bryter ett avtal kan tvingas betala skadestånd. Andra sanktioner är vitesåläggande, förverkande, körkortsindragning, straffavgift, näringsförbud med mera.
Sanktionssystemet upprätthålls av en mängd myndigheter: polisen griper, åklagaren åtalar, domstolen dömer, kriminalvården ”vårdar”, Kronofogden driver in betalning etc. Typiskt för moderna samhällen är att rättsordningens upprätthållande med tvångsmedel i stort sett är ett statligt monopol. Som enskilda medborgare får vi endast i mycket begränsad omfattning själva ta oss rätt. Ett av få undantag är rätten att ”å färsk gärning” ta tillbaka vad man fråntagits, ett annat är fiskerättsinnehavares rätt att frånta tjuvfiskare fångst och redskap.
23 1
Rättsordningen
föränderlig rättsordning sanktionerad rättsordning
1.2 Rättsreglerna
1.2.1 Innebörd
Rättsordningen består av en mängd rättsregler. En logiskt oangriplig definition av detta begrepp är inte helt enkel att göra. Ett genomgående drag är deras generella natur: att tjuven Andersson döms till fängelse beror inte på att regeln är riktad mot just Andersson, den gäller för alla. Typiskt är också som nyss sagts att reglerna är sanktionerade, men det är inte undantagslöst så; i den av riksdagen antagna äktenskapsbalken (ÄktB) står att ”makar ska visa varandra trohet och hänsyn”, 1:2 ÄktB, men någon (rättslig) sanktion finns inte föreskriven, lex imperfecta (ofullständig lag). Vidare kan typiska exempel anges: regeln finns i lagtext eller har faktiskt tillämpats av domstolar/myndigheter.
Det senare exemplet kan tas som utgångspunkt för en praktisk definition: en regel är en rättsregel om den tillämpas av domstol eller myndighet för dess beslutsfattande. Noga taget sträcker sig en sådan definition något för långt, då den kommer att innefatta även rena arbetsrutiner, och blir inte heller heltäckande: en ny lag innehåller tveklöst rättsregler redan innan någon hunnit tillämpa den.
En typisk rättsregel är en generell handlingsnorm, uppbyggd av två tankeled: rättsfaktum och rättsföljd. Den som stjäl ska dömas till fängelse, den som köper ska betala. Stöld är det rättsfaktum som utlöser rättsföljden fängelsedom, köpeavtalet utlöser betalningsskyldighet.
Betyder det att fenomenet fängelsedom alltså i sig är en rättsföljd? Nej, det beror på vilken regel den ingår i. Historien slutar ju inte i och med fängelsedomen: den som dömts till fängelse ska intas på kriminalvårdsanstalt. I verkställighetsregeln är tydligen fängelsedomen det rättsfaktum som utlöser rättsföljden anstaltsintagning (som i sin tur är ett faktum som utlöser vissa regler om hur den intagna ska behandlas). Rättsreglerna kommer tydligen på detta sätt att bilda långa kedjor, eller snarare ett nätverk, där innebörden av en viss regel är beroende av innehållet i ett antal andra regler.
Ett annat exempel: i avtalslagen (AvtL) stadgas huvudregeln, att anbud är bindande, 1 § AvtL. Anbud är tydligen en rättshandling, en av rättsordningen tillåten åtgärd med rättsliga konsekvenser. Denna rättshandling är det rättsfaktum eller den förutsättning eller det rekvisit som har rättsföljden bundenhet som konsekvens. Bundenhet vid vad? Givetvis vid anbudets uttryckliga innehåll, men dessutom vid vad som enligt lag hör till den ifrågavarande avtalsty-
24 JUridik
rättsfaktum rättsföljd rättshandling
pen. Om anbudet till exempel avser ett köp, binder det dessutom anbudsgivaren vid en mängd regler i köplagen (KöpL) eller konsumentköplagen (KKöpL).
Att en rättsregels innebörd inte kan förstås fullt, utan att den ses i samband med anknytande regler, är särskilt tydligt när det gäller legaldefinitioner – i författningstext gjorda begreppsbestämningar.
I äktenskapsbalken stadgas: ”De två som ingår äktenskap med varandra blir makar”, 1:1 p. 2 ÄktB. Regeln säger i sig ingenting om vad det innebär att vara makar, utan det framgår av de följande reglerna om makars rättigheter och skyldigheter. Den säger heller inte någonting om hur man ingår äktenskap, utan även det regleras längre fram i balken. Begreppet ”makar” fungerar alltså som ett mellanled mellan reglerna om hur äktenskap ingås och reglerna om vilka rättigheter/skyldigheter det medför; man kan tala om ett ”kopplingsbegrepp”. Sådana förenklar kraftigt utformningen av lagtext: i stället för att i varje enskild bestämmelse i äktenskapsbalken beskriva hela vigselproceduren, för att definiera vem som avses, används helt enkelt ordet ”makar”.
1.2.2 Rättigheter och skyldigheter
På ett likartat sätt fungerar begreppen rättighet och skyldighet. Äganderätt kan på ett sätt beskrivas genom hur den uppkommer (arv, köp, gåva med mera), på ett annat definieras som vad rättsordningen tilllåter den som kallas ägare att göra (använda, förbruka, sälja etc.) och förbjuder andra att göra (straff för skadegörelse och stöld). Det första utgår från de rättsfakta som skapar fenomenet (jfr att vigsel skapar makar), det andra från de rättsföljder som inträder (jfr att makar är underhållsskyldiga mot varandra). Äganderätt är ur en praktisk juridisk synvinkel helt enkelt det handlingsutrymme som rättsordningen tillerkänner den som betecknas som ägare. Huruvida detta utrymme bör vara större (”Avskaffa fastighetsskatten!”) eller mindre (”Egendom är stöld!”) är primärt politiska frågor.
Om en rättslig relation beskrivs som en rättighet för någon eller en skyldighet för någon annan är det strängt taget en fråga om ordval. Att hitta ett sammanfattande ord för att beskriva äganderätt i form av omgivningens skyldigheter låter sig visserligen inte enkelt göras, på grund av fenomenets komplexitet, men i andra fall är ”spegelförhållandet” uppenbart. Att den som fått ett banklån är återbetalningsskyldig innebär att banken har rätt att få betalt, den enas skuld är den andras fordran.
kopplingsbegrepp
rättsfakta rättsföljder
25 1
Rättsordningen
legaldefinitioner
Ord som rättighet och skyldighet är starkt värdeladdade. Att de i juridiska resonemang kan användas som teknisk-logiska verktyg, i sig värderingsfria, betyder inte att rättsordningen (eller jurister) saknar värderingar. Rättsordningen bygger på, återspeglar och respekterar gängse värderingar i samhället, något som inte sällan framgår direkt av lagtexten, genom hänvisningar till skälighet, rimlighet, god sed med mera. Att resultatet ändå blir ”orättvist” i enskilda fall kan inte undvikas. Skulle låntagare slippa betala så fort de påstod sig redan ha betalt skulle kreditväsendet braka samman, men konsekvensen kan förstås bli dubbelbetalning för den som tappat bort sitt kvitto. Skulle vi döma till fängelse utan bevis om brott skulle vi få ett ytterst obehagligt samhälle – för att undvika det accepterar vi att vissa brottslingar faktiskt går fria.
1.2.3 Rättsstat
Med det nyss sagda närmar vi oss begreppet rättsstat. Den grundläggande definitionen på en sådan är att staten och dess organ själva faktiskt följer den gällande rättens regler, rule of law, ”rätten regerar”. I denna begränsade mening kan en diktatur vara en rättsstat – även om där gäller dödsstraff för felparkering.
Normalt läggs dock vanligen också i begreppet att rättsordningen är av viss kvalitet. Det ska vara möjligt att hålla sig informerad om rättsläget, de rättsliga konsekvenserna av ens handlande ska vara förutsebara, reglerna ska tillämpas konsekvent och inte godtyckligt, rättsordningen bör ansluta sig till gängse värderingar i samhället, det ska finnas faktiska möjligheter att utöva rättigheterna även gentemot statsmakten (reell tillgång till oberoende domstolar), angrepp på person och egendom måste i rimlig omfattning förhindras och om angrepp ändå sker måste man kunna få rättelse etc. Använt på detta sätt blir begreppet närmast ett värdeomdöme, ett hedersbetyg på hur väl ett samhälle fungerar i rättsligt avseende. Somliga skulle även vilja väga in hur väl samhället fungerar i ekonomiskt avseende, som i fördelningen av välfärd.
1.2.4 Rättsområden
När det gäller det sakliga innehållet i rättsreglerna görs en traditionell indelning i civilrätt (även kallad privaträtt) och offentlig rätt (i vid mening). Civilrättsliga regler riktar sig i första hand till oss som enskilda medborgare och styr hur vi ska bete oss gentemot varandra: vad kan vi avtala om och hur går det till, hur kan vi samverka i för-
26 JUridik
kvalitet civilrätt
eningar och bolag, vad som gäller inom familjen makar och sambor emellan och mellan föräldrar och barn, och vad som händer med vår egendom när vi dör. Civilrätten kan i sin tur delas upp i två delar: familjerätt och förmögenhetsrätt. Familjerätten består så betraktat av reglerna om äktenskap och samboende, om föräldrars relation till sina barn samt om arv och testamente. Förmögenhetsrätten handlar väsentligen om rättigheter av ekonomiskt värde, som äganderätt, panträtt, nyttjanderätt, fordringar med mera – vad innebär de, hur uppkommer de (ofta genom avtal, varför avtalsrätt är en betydande del av förmögenhetsrätten), hur kan de utövas gemensamt i bolagsform etc.
Offentlig rätt behandlar ”det allmänna”, stat och kommuner av olika slag, deras organisation, verksamhet och förhållande inbördes och till medborgarna. Hit hör statsrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, processrätt och straffrätt samt även folkrätt (reglerna om staters förhållanden till varandra). I mer inskränkt mening avses emellanåt med offentlig rätt endast statsrätt, folkrätt och förvaltningsrätt.
En grundläggande skillnad mellan rättsområdena kan beskrivas som att civilrättens regler är ”horisontella” – de handlar om samspelet mellan de (rättsligt) jämställda samhällsmedlemmarna – och de offentligrättsliga är ”vertikala” – de handlar om statens maktutövning över samhällsmedlemmarna. Distinktionen bygger på vem reglerna riktar sig till, vem som språkligt är adressaten. Exempelvis riktar sig stöldparagrafen till domstolen, och ålägger den att döma tjuven till fängelse; regeln är alltså offentligrättslig i den här använda vida meningen. Den underliggande innebörden är förstås ändå att det är förbjudet för de enskilda individerna att stjäla. På motsvarande sätt riktar sig köplagen till säljare och köpare, men i förlängningen åligger det förstås domstolen att tillämpa lagen vid en tvist mellan parterna.
Andra beteckningar på olika rättsområden än de ovan angivna används i stor utsträckning, och då inbegrips ofta inte bara de civilrättsliga utan även de offentligrättsliga reglerna inom det aktuella sakområdet, till exempel när man talar om konsumenträtt, fastighetsrätt eller bankrätt. Det är i modern lagstiftning inte heller ovanligt att en lag innehåller regler av olika slag. Sålunda återfinns i konsumentkreditlagen (KKrL) såväl civilrättsliga, marknadsrättsliga som processrättsliga regler.
27 1
Rättsordningen
offentlig rätt
dispositiv indispositiv
1.2.5 Dispositiva och indispositiva regler Inom civilrätten, särskilt inom förmögenhetsrätten, råder avtalsfrihet som en grundläggande princip: där rättsordningen inte direkt förbjuder det får vi avtala med vem som helst om vad som helst, så länge vi är överens. I konsekvens med detta är åtskillig lagstiftning inom detta område dispositiv (tillåtande) – de berörda får själva avgöra om de ska följa lagens spelregler eller hitta på egna, som kanske passar dem bättre. Ett typiskt exempel på sådan lagstiftning är köplagen – den ska inte tillämpas om annat följer av avtalet (eller av partsbruk eller sedvänja), 3 § KöpL. Lagtexten fungerar alltså närmast som ett lagstiftarens förslag på normallösning av uppkommande frågor, och de parter som föredrar andra lösningar har full frihet att skapa sådana. Lagen träder då endast i funktion på sådana punkter som inte reglerats i avtalet: den fungerar utfyllande. Konsumentköplagen är däremot i stor omfattning tvingande till konsumentens fördel – indispositiv.
28 JUridik
Juridik – Civilrätt, Straffrätt, Processrätt
Juridik – Civilrätt, Straffrätt, Processrätt omfattar alla områden som normalt ingår i grundläggande juridiska kurser. De olika kapitlen har grupperats i avdelningar, inom vilka det har eftersträvats att samla regler med sakligt samband: juridik, familj, avtal, näring, fordran, ersättning, straff och process.
En strävan utöver att underlätta inlärningen av diverse konkreta regler är att Juridik –Civilrätt, Straffrätt, Processrätt även ska kunna ge en förståelse för vad juridik är. Boken innehåller därför förhållandevis omfattande avsnitt om rättskällor och juridisk metod samt återkommande rättstillämpningsexempel.
Den sjunde upplagan är uppdaterad enligt nya lagar och regler. Bland ändring arna märks bland annat presentationen av den nya konsumentköplagen, stora förändringar inom arbetsrätten gällande uppsägning och turordning, ny lagstiftning gällande företagsrekonstruktion inom insolvensrätten samt förändringar i skadeståndslagen inom skadeståndsrätten. Inom avsnitt om straff och process rätt avspeglas den senaste utvecklingen på områdena.
Juridik – Civilrätt, Straffrätt, Processrätt är skriven av Konrad Lundberg, Johan Schüldt, Theddo Rother-Schirren, Anders Lagerstedt, Catharina Calleman, Per Jonas Nordell, Annina H Persson, Marcus Radetzki och Josef Zila. Författarna
är eller har varit verksamma vid universiteten i Stockholm, Örebro och Umeå samt Kungliga Tekniska Högskolan.
Till denna bok finns en övningsbok: Juridik – Övningar, Rättsfall, Tentamen samt en ordbok: Juridik – ord och begrepp. 9
789152 365090
978 91 523 6509 0
ISBN