Anna Karin Widman, provkonstruktör i gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala universitet.
Lisa Andersson, lärare i svenska
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2024
Till eleven
Välkommen till Svenska impulser 3 SVA – en bok om muntlig och skriftlig framställning, litteratur och språk. Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som fördjupar dina kunskaper och färdigheter, och som utvecklar dig som läsare, talare och skribent. Kort sagt – en bok som ger dig många nya impulser i svenska. Boken ger dig också en grund för vidare studier.
Svenska impulser 3 SVA är indelad i fem block:
• I språkens värld. Det här blocket har fokus på frågor kring flerspråkighet och identitet, och hur jämförelser mellan språk kan gynna din språkutveckling. Du får också tips på hur du kan utveckla ditt ordförråd i arbetet med formella texter.
• Retorik i teori och praktik. Här får du utveckla dina förmågor i att samtala, tala inför grupp och göra retorikanalyser.
• Mot ett formellt skrivande. I det här blocket får du utveckla din förmåga att läsa och skriva texter av vetenskaplig karaktär. Det ger dig också vidare kunskaper i informationssökning och kritisk granskning av källor.
• Nycklar till litteraturen. Här får du fördjupa dig i läsning, analys och tolkning av skönlitteratur i olika genrer.
• Språksläktskap och språkförändringar. Det här blocket handlar om hur språken är släkt med varandra och vad som gör att språk hela tiden förändras. Blocket tar även upp språklig variation och attityder till språk.
Lycka till med dina studier i svenska som andraspråk!
Carl-Johan Markstedt och Simon Bogren
Innehåll
I språkens värld
Flerspråkighet och språkliga
jämförelser 8
Språk och identitet 9
Att jämföra språk 12
Att se språkliga mönster 19
Strategier för språkinlärning 20
Vad påverkar språkinlärningen? 21
Strategier för ordinlärning 22
Bredda, fördjupa och använd 26
Gå på djupet – Använd strategierna 30
Retorik i teori och praktik
Seminariet 36
Vad är ett seminarium? 37
Seminariets spelregler 38
Seminariets upplägg 40
Att förstå och göra sig förstådd i ett seminarium 42
Opponering 46
Den retoriska arbetsprocessen
– ett stöd för tal och analys 50
Om retorik 51
Några nedslag i retorikens historia 54
Den retoriska arbetsprocessen 56
Etos, logos och patos 62
Stilfigurer 66
Argumenterande tal 78
Vad är ett argumenterande tal? 79
Konsten att argumentera – sju tips 80
Läs ett argumenterande tal 82
Så bygger du upp ett argumenterande tal 86
Språket i en argumentation 90
Gå på djupet – Håll ett argumenterande tal 92
Retorikanalys 94
Vad är en retorikanalys? 95
Första fasen – analysen 96
Andra fasen – presentationen 98
Kungens tsunamital 99
Analys av kungens tsunamital 102
Språket i en retorikanalys 105
Gå på djupet – Gör en retorikanalys 106
Mot ett formellt skrivande
Språk och stil i vetenskapliga texter 114
Vad är texter av vetenskaplig karaktär? 115
Den formella stilen 116
Skapa sammanhang 124
Skriftspråkets regler 128
Att läsa, granska och sammanfatta 132
Att läsa sakprosa 133
Exempel på användning av lässtrategierna 138
Att granska och värdera källor 141
Att skriva referat i texter av vetenskaplig karaktär 146
Exempel på ett referat 148
Att göra källhänvisningar 152
Att citera 155
Gå på djupet – Referatet i sitt sammanhang 158
Bli säker på pm 166
Vad är ett pm? 167
Så skriver du ett pm 168
Läs ett pm 174
Gå på djupet – Skriv ett pm 178
t ema : Språk i rörelse 180
Bli säker på essä 198
Vad är en essä? 199
Så skriver du en essä 200
Läs en essä 206
Gå på djupet – Skriv en essä 209
Nycklar till litteraturen
Att läsa och analysera skönlitteratur 212
Skönlitteraturens spännvidd 213
Strategier för att läsa skönlitteratur 216
Litteratursamtal 220
Exempel på ett litteratursamtal 222
Att skriva en litteraturanalys – så gör du 226
Att sätta texten i relation till tiden och samhället 228
Översikt över litterära epoker 230
Fler litteraturvetenskapliga perspektiv 232
Att analysera noveller och romaner 234
Inuti berättelserna 235
Handling 236
Karaktärsskildring 236
Miljöskildring 240
Berättarperspektiv 244
Uppbyggnad 248
Språk och stil 250
Tema och motiv 252
Gå på djupet – Analysera en novell 256
Att analysera poesi 268
Själens och sinnenas språk 269
Mötet med dikten 270
Innehåll 272
Uppbyggnad 274
Språk 278
Gå på djupet – Diktanalys 282
Att analysera dramatik 286
I pjäsernas värld 287
Handling 288
Karaktärsskildring 288
Miljöskildring 290
Uppbyggnad 294
Gå på djupet – Analysera en pjäs 297
Språksläktskap och språkförändringar
Språkets ursprung och släktskap 312
Språkets ursprung 313
Språksläktskap 315
De indoeuropeiska språken 317
Språkförändringar 320
Språk i rörelse 321
Svenska språkets historia 323
Andra språk i världen – tre nedslag 332
Språklig variation och attityder 335
Framtidens svenska 337
Gå på djupet – Ett seminarium om en aktuell språkfråga 339
Facit och lösningsförslag 340
Textkällor 344
Bildkällor 347
Register 348
I språkens värld
Flerspråkighet och språkliga jämförelser
Flerspråkighet öppnar portar till fler delar av världen, och dina språk ger dig möjlighet att delta i olika språkliga gemenskaper. När du rör dig från ett sammanhang till ett annat märker du att språken inte bara har olika uppbyggnad, utan också att de kan höra ihop med särskilda normer och förväntningar.
I det här kapitlet får du reflektera över din språkliga identitet. Du får också jämföra det svenska språkets uppbyggnad med andra språk som du kan.
Språk och identitet
De allra flesta människor i Sverige kan tala åtminstone ett språk utöver majoritetsspråket svenska, men en del använder bara ett av språken aktivt. En flerspråkig person, som du, behöver oftast använda flera språk varje dag för att kunna kommunicera i olika situationer.
De olika sätt som du använder dina språk på i vardagen kan skilja sig från hur andra i klassrummet använder sina språk. Kanske finns det lika många sätt att använda sina språk på som det finns individer. Vissa familjer väljer att bara prata förstaspråket hemma för att hålla språket levande. Andra familjer väljer att bara tala svenska hemma och använder förstaspråket enbart när de talar med släktingar i ursprungslandet.
Många flerspråkiga växlar mellan sina språk beroende på vem de pratar med. När man pratar med någon som behärskar samma språk är det dessutom vanligt att växla mellan språken under ett pågående samtal, vilket kallas för kodväxling. Kodväxlingen sker oftast omedvetet, men det krävs en god kunskap om båda språken för att samtalet ska flyta på. En orsak till kodväxling kan vara att språken är knutna till olika ämnesområden. När innehållet i samtalet växlar, växlas också språket.
En del beskriver att språket de talar lockar fram olika sidor av dem själva. Valet av språk kan påverka hur formellt man pratar, och det kan också påverka gester och mimik. Språk bruket, det vill säga hur och i vilka sammanhang du använ der dina språk, blir en del av din språkliga identitet.
Mitt eget språk
Mitt språk är inte isens språk mitt språk är öknens och eldens mitt språk är en viskning från starka rötter som ger liv åt de stora träden i öknen.
Jila Mossaed, 1997
Idet här utdraget ur en radioessä berättar författaren
Marjaneh Bakhtiari om hur hon ser på sina språkliga identiteter.
Den brutna svenskan vittnar om en rikedom
Häromdagen pratade jag med vänner som har thailändska som sitt modersmål. Det var kallt, vi satt på ett kafé och frös. ”Fan att det ska va så jävla kallt i mars”, sade den ena. Den andra påpekade att ingen av dem skulle ha sagt så om det bara var de två och om de hade pratat thailändska med varandra. ”Jag vet inte varför, men jag kan inte svära på thailändska”, sade hon. ”Inte ens: fan vad kallt det är, kan jag säga.”
Många som har vuxit upp med ett ”familjespråk” och ett ”samhällsspråk” kan relatera till henne. Våra identiteter skiftar med språkbruket. Är man van vid att förknippa moster och morfar med ett språk, och kompisarna på skolgården med ett annat språk, är det inte så konstigt att inte kunna svära på det förstnämnda. Det betyder också att ett språk kan bli det mer intima.
Den här upplevelsen av språkbruk skiljer sig från det synsätt som betraktar flerspråkiga som kluvna eller mittemellan två världar. Ett synsätt som inte förstår sig på personlig mångfald. Jag pratar om att addera. Att man lägger till ett språk till ett annat, och har som vana att använda de olika språken i olika sammanhang. Som att skaffa sig ny kunskap. För en författare är det en gåva att få höra alla dessa röster. Våra röster berättar vilka vi är. Och det vi är, är uppbyggt av lager av erfarenheter. Det gäller oss alla. Men vissa av oss är mer flexibla än andra, just på grund av våra erfarenheter. Men flexibilitet kräver arbete. Annars kan man inte bevara det. Det kan inte fortsätta spegla våra olika världar om vi inte håller det levande i våra munnar, hur främmande det än må låta i andras öron. Och vi som har en mångröstad historia och bakgrund, är också vana vid att våra jag är ett plural. […]
Det är en ständig påminnelse om hur mångsidiga vi är. Om hur vi ständigt korsar gränser och förväntningar. Det är så vi alltid har gått från att prata med kusinerna i hemlandet, till att prata med kompisarna på skolgården. […] Jag säger oss och vi nu istället för jag. Och det är för att
I språkens värld
”jag” känns för litet, för singulärt. Det speglar helt enkelt inte alla de möjligheter och variationer som många av oss, med alla våra olika språk och dialekter, har erfarenhet av. Vi som kan säga Sverige på fler än ett sätt och vara hemma i varenda version av ordet.
Marjaneh Bakhtiari, Sveriges Radio, 2019-03-25
Samtala om texten
1. Vad anser Marjaneh Bakhtiari om synsättet att betrakta flerspråkiga som ”kluvna eller mittemellan två världar”? Hur ser hon själv på flerspråkighet?
2. Förklara vad Bakhtiari kan mena med formuleringen ”Det kan inte fortsätta spegla våra olika världar om vi inte håller det levande i våra munnar”?
3. Titta på citaten i rutan nedan. Vilket av citaten tycker du stämmer bäst in på Bakhtiaris tankar?
Skriv
Skriv ner dina tankar om följande frågor. Jämför sedan med en klasskamrat.
1. Känner du igen dig i att ha ett ”familjespråk” och ett ”samhällsspråk”? Vilka pratar du med på ditt förstaspråk respektive andraspråk?
2. Marjaneh Bakhtiari skriver ”Våra identiteter skiftar med språkbruket” och ”vi är vana vid att våra jag är ett plural”. Ändras ditt sätt att prata beroende på vilket språk du talar? Finns det olika normer för dina språk (till exempel vad gäller användningen av svordomar)?
3. Hur skulle du beskriva din språkliga identitet? Vilket av citaten i rutan passar bäst ihop med hur du ser på flerspråkighet?
Citat om flerspråkighet
• ”Att lära sig ett annat språk är som att bli en annan person.” (Haruki Murakami)
• ”Ett språk placerar dig i en korridor för livet. Två språk öppnar varje dörr längs vägen.” (Frank Smith)
• ”De som inte vet något om andra språk vet inget om sitt eget.” ( Johann Wolfgang von Goethe)
Flerspråkighet och språkliga jämförelser
Strategier för språkinlärning
När du läser svenska som andraspråk på den här nivån har du kommit långt i din andraspråksutveckling. I dina nuvarande studier kommer ditt språk att fortsätta utvecklas, bland annat genom arbetet med texter av vetenskaplig karaktär, som dessutom övar din kritiska och analytiska förmåga.
I det här kapitlet får du lära dig mer om hur du utvecklar strategier för språkinlärning. Du kommer framför allt få arbeta med strategier för att utöka ordförrådet och få träna på att använda fler allmänakademiska ord.
Vad påverkar språkinlärningen?
I förra kapitlet fick du jämföra mönster i olika språk. Det kan vara ett roligt sätt att träna upp sin förmåga att se olika grammatiska strukturer. Att enbart sitta och plugga grammatik är däremot inte en särskilt effektiv metod att utveckla ett språk, enligt språkforskarna. Det kan ha viss effekt för att skriva grammatiskt korrekt, men det verkar inte påverka det talade språket nämnvärt.
Vilka strategier är då effektiva för att utveckla ett rikt andraspråk som fungerar både i högskolestudier och i arbetslivet?
Och vilka faktorer har betydelse när man ska lära sig ett språk på avancerad nivå?
All språkforskning pekar på att grundförutsättningar som ankomstålder och hur nära besläktade förstaspråket och målspråket är har stor betydelse för hur snabbt man lär sig ett språk. Utöver det verkar ytterligare tre faktorer vara avgörande:
1. Arbetsminne och förmåga till utantillärande (till exempel minnas ord och fraser).
2. Förmåga att se mönster (till exempel grammatiska strukturer).
3. Motivation.
Det är kanske inte alltid lätt att veta vilka styrkor man har, och vad man behöver träna mer på, men det finns några tumregler. Om du har lätt för matematik är du förmodligen bra på att se mönster även i språk. Och om du sjunger med i alla låttexter är du troligtvis bra på att lära dig andra saker utantill också.
Den allra viktigaste faktorn tycks dock vara motivationen. Till exempel har man studerat språkutvecklingen hos personer som blir antagna till Försvarets tolkskola. I antagningsprovet till tolkskolan testas de sökandes arbetsminne och förmåga att se mönster i språk. Studier visar att de antagna med högst poäng på antagningsprovet inte alltid utvecklas snabbast under utbildningen. Tvärtom kan antagna till tolkskolan med något lägre poäng på antagningsprovet ha en bättre utvecklingskurva. Den avgörande faktorn för hur snabbt språkutvecklingen går tycks vara motivationen.
Seminariet
Ett seminarium är en form av förberett och strukturerat samtal, där deltagarna utvecklar och fördjupar sina tankar och kunskaper om exempelvis en text, en film eller ett visst ämne. Seminariet bygger på interaktion och på att alla aktivt deltar i samtalet. I det här kapitlet får du tips på hur du och dina klasskamrater kan organisera och genomföra seminarier i klassen. Du får lära dig vad den som leder seminariet särskilt behöver tänka på, och läsa om en speciell form av seminarium som kallas för opponering.
Vad är ett seminarium?
Ordet seminarium betyder från början plantskola eller växthus, det vill säga en plats där växter planteras, vårdas och får växa sig starka. Hur kommer det sig då att ordet i dag har en annan betydelse, och istället syftar på en särskild undervisningsform som bygger på samtal och interaktion? Det är inte så märkligt som man kanske kan tro. Faktum är att det ända sedan antikens dagar har gjorts kopplingar mellan odling å ena sidan, och utbildning å andra sidan.
I början av 1800talet utvecklades seminariet till en viktig undervisningsform inom högre utbildning. Seminariet blev ett komplement till den mer traditionella föreläsningen. Istället för att enbart lyssna fick studenterna nu även diskutera med lärarna och varandra om de frågeställningar eller texter som ingick i utbildningen. Seminariet blev också ett tillfälle för studenterna att muntligt redovisa sina kunskaper.
Poängen med seminariet är alltså att det ska vara ett tillfälle där tankar och kunskaper får växa, frodas och utvecklas – precis som plantorna i växthuset.
Diskutera
1. Vilka olika typer av samtal har ni haft i skolan tidigare?
2. På vilket sätt kan ett seminarium vara ett tillfälle där tankar och kunskaper kan växa och utvecklas, tycker ni?
Arbeta med ord
Ordet seminarium handlade alltså ursprungligen om odling. I svenska språket finns fler bildliga uttryck som är hämtade från odling och växtriket. Ta reda på vad de här betyder: så ett frö odla ett intresse blomma ut ha sina rötter någonstans slå rot och gro gå till roten med det onda gödsla med pengar korn av sanning
Att förstå och göra sig förstådd i ett seminarium
Att delta aktivt i ett seminarium innebär, som tidigare nämnts, att bidra både som lyssnare och som talare. Som lyssnare behöver du förstå och som talare behöver du göra dig förstådd. De olika rollerna kräver att du använder olika typer av strategier. Här är förslag på strategier du kan använda för att förstå:
• Var en aktiv lyssnare. Titta på den som talar och ge gärna samtalsstöd (nicka, humma, le etc.).
• Var nyfiken på det talaren berättar och reflektera över det talaren säger.
• Be personen upprepa det hen har sagt om något är otydligt eller oklart. Du kan också be om förtydliganden och exempel.
Här är förslag på strategier du kan använda för att göra dig förstådd:
• Prata tydligt och inte för snabbt. Tänk på uttalet av särskilt viktiga ord och att de orden ska betonas extra mycket.
• Om du inte kommer på rätt ord kan du försöka att hitta andra ord för att förklara samma sak.
• Ge exempel för att förtydliga något.
• Använd gester för att mer konkret visa vad du menar.
• Ha ögonkontakt med alla som lyssnar.
Diskutera
Beroende på vilket ord man betonar kan innebörden i en mening förändras. Läs de tre meningarna och betona särskilt ordet i fet stil. Hur ändras innebörden?
Vilka konsekvenser tror du att det kan ge?
Vilka konsekvenser tror du att det kan ge?
Vilka konsekvenser tror du att det kan ge?
Skriv
Välj en av följande situationer och skriv hur det kändes och hur du upplevde det:
• Ett samtal där jag hade svårt att göra mig förstådd.
• Ett samtal där alla verkligen lyssnade.
• Ett samtal där jag hade svårt att förstå de andra.
• Ett samtal där jag inte fick komma till tals och framföra
Den retoriska arbetsprocessen
– ett stöd för tal och analys
Du har säkert stött på den retoriska arbetsprocessen tidigare under din skolgång. Då vet du att den är ett bra stöd när du ska hålla tal i olika sammanhang. Men arbetsprocessen är också användbar när du ska göra analyser av andras tal.
I det här kapitlet får du fördjupa dina kunskaper om den retoriska arbetsprocessen och de olika steg som ingår i den. Det ger dig en grund att stå på när du arbetar vidare med kapitlen om argumentation och retorikanalys.
Om retorik
Retoriken, det vill säga talekonsten, utvecklades redan under antiken, för mer än två och ett halvt tusen år sedan. Retorikens modeller och metoder används fortfarande i dag. Inte minst gäller det den retoriska arbetsprocessen, som hjälper talaren att förbereda och genomföra ett tal. Att arbetsprocessen har rötter som sträcker sig ända tillbaka till antiken märks bland annat på de latinska termerna som än i dag används för att beskriva de olika steg som ingår i modellen.
Under antiken var retoriken främst ett verktyg för talare i offentliga sammanhang. Så är det på många sätt fortfarande, även om synen på vad retorik omfattar har vidgats rejält.
I dag används retorikens principer av allt från politiker och opinionsbildare till företagare, reklammakare och manusförfattare. Det räcker att skumma igenom listan över vinnare av Stora Retorikpriset, som delas ut varje år, för att få en uppfattning om retorikens räckvidd i vår tid. Bland pristagarna finns allt från skådespelare, komiker och artister till sportjournalister, historiker och samhällsdebattörer.
Man ska samtidigt komma ihåg att retoriken, som alltså har en lång historia, inte är något som har uppfunnits. Det är riktigare att säga att retoriken uppstod genom observationer och studier av olika talare. Vissa tal fungerade helt enkelt bättre än andra. Retoriken växte fram när människor ville veta hur det kom sig. Varför påverkas människor starkare av vissa talare än av andra? Hur kan vi andra lära oss av de goda exemplen?
Retoriken kan därför tillämpas såväl praktiskt (till exempel av den som ska förbereda och hålla en presentation) som mer teoretiskt (till exempel som ett verktyg för analys och kritik). I båda situationerna ger kunskaper om den retoriska arbetsprocessen en trygg och stabil grund att stå på. Den retoriska arbetsprocessen
Steg 4: Elocutio – att välja sina ord
Med din disposition lägger du grunden till nästa steg i den retoriska arbetsprocessen – elocutio – då du skriver ditt manus. Skriv gärna hela ditt manus ord för ord. Läs igenom ditt färdigskrivna manus ett antal gånger och skriv sedan om det till stödord på manuskort. Det är manuskorten du har framför dig när du väl håller ditt tal.
Även om situationen ofta är formell bör ditt språk vara ledigt och lyssnarvänligt. Det ska vara lätt att förstå för de som lyssnar. En viktig del av manusarbetet handlar också om att välja de rätta orden och uttrycken – att hitta det som brukar kallas för talets språkdräkt. En målsättning bör vara att ge din språkdräkt en röd tråd, en naturlig stil och minst ett par utsmyckningar.
Den röda tråden
När du arbetar med ditt manus bör du särskilt tänka på övergångar mellan talets olika delar. Här är några förslag på övergångar som gör att publiken lättare kan följa med i resonemanget:
… det var ett exempel. Ett annat tydligt exempel är …
… För det första, för det andra …
… Nu har jag beskrivit problemet. Hur ser då lösningen ut?
… så ser det alltså ut i Sverige. Hur ser det ut i övriga världen?
… Nu undrar ni kanske varför jag tar upp detta? Jo, så här är det …
Den rätta stilen
En grundregel är att anpassa språket efter situationen men samtidigt använda ett så naturligt språk som möjligt. Här är några allmänna tips som är giltiga i de flesta sammanhang:
• Undvik slang och svordomar.
• Förklara svåra ord och begrepp eller hitta synonymer.
• Var konkret: ge exempel och förtydliga.
• Variera ditt språk och se upp med att upprepa ord och uttryck, om det inte sker medvetet.
• Använd dig gärna av humor och våga vara personlig.
• Smycka gärna ditt tal med stilfigurer (se nästa uppslag).
Retorik i teori och praktik
På s. 126 hittar du fler exempel på sammanhangssignaler.
Ett lyssnarvänligt språk
I boken Muntlig interaktion i akademiska sammanhang (2021) ger Vendela Blomström och Catarina Persson ett antal tips på hur du gör språket i ett tal mer lyssnarvänligt:
• Använd korta meningar med enkel meningsbyggnad.
Säg inte så här
Att den retoriska arbetsprocessen har rötter som sträcker sig ända tillbaka till antiken märks bland annat på de latinska termerna som än i dag används för att beskriva de olika steg som ingår i modellen.
• Ersätt substantiv med verb där det passar.
Säg inte så här
Läsningen av skönlitteratur är viktig för språkutvecklingen.
• Använd aktiv form istället för passiv.
Säg inte så här
Frågan analyserades noggrant av skribenten.
Skriv
Säg istället så här
Den retoriska arbetsprocessen består av flera steg. Stegen har latinska namn. Det beror på att retoriken har rötter i antiken. Namnen används fortfarande i dag.
Säg istället så här
Att läsa skönlitteratur utvecklar språket.
Säg istället så här
Skribenten analyserade frågan noggrant.
Här följer ett utdrag ur artikeln ”Så kan språket förändra oss”, som du hittar på s. 184–187. Gör texten mer lyssnarvänlig så att den skulle kunna passa i ett tal. Ta hjälp av råden ovan.
De senaste årtiondena har det forskats en hel del om fenomenet med förändrad personlighet vid språkskifte. En av de mest uppmärksammade studierna gjordes av den ukrainskamerikanska lingvisten Aneta Pavlenko 2006. I en enkätundersökning lät hon drygt 1 000 flerspråkiga runtom i världen svara på frågor om sina upplevelser relaterade till språk och personlighet.
Lösningsförslag hittar du på s. 340.
Den retoriska arbetsprocessen
Argumenterande tal
Argumentation handlar om att övertyga andra om en åsikt genom att föra fram så goda argument som möjligt. När du håller ett argumenterande tal kan du dessutom använda rösten och kroppsspråket för att betona viktiga delar av innehållet.
I det här kapitlet får du många handfasta tips på vad du kan tänka på när du ska hålla ett argumenterande tal, och hur du kan göra argumentationen så effektiv och slagkraftig som möjligt.
Vad är ett argumenterande tal?
Du har säkert argumenterat i olika sammanhang tidigare under din skolgång. Kanske har du även hållit argumenterande tal för dina klasskamrater. Då vet du att det är en särskild typ av tal där syftet är att försöka övertyga publiken om en viss åsikt, och där de som lyssnar – till skillnad från i en diskussion eller debatt – sällan har möjlighet att ställa frågor eller be om förtydliganden. Dessutom kan du inte förvänta dig att dina mottagare är inlästa på ämnet, som de hade varit i en diskussion eller debatt.
Det betyder att du behöver vara extra tydlig när du gör din planering och formulerar din tes och dina argument, så att det blir enkelt för publiken att följa med i din framställning och i övergångarna mellan talets olika delar.
Till skillnad från när du skriver argumenterande texter kan du dessutom tänka på hur du kan använda ditt kroppsspråk och din röst för att förstärka argumentationen. Om du vill kan du även ta hjälp av ett presentationstekniskt hjälpmedel, till exempel ett digitalt presentationsprogram, när du håller ditt tal.
Diskutera
Här är några påståenden som alla är viktiga för att en talare ska övertyga sin publik. Men vad är egentligen viktigast? Låt var och en först göra sin egen rangordning. Placera det vik tigaste först. Jämför sedan med varandra i klassen.
a) Att argumenten är logiska och sakliga.
b) Att talaren är närvarande och har kontakt med sin publik.
c) Att talet innehåller jämförelser som gör det lättare att förstå.
d) Att talet innehåller personliga berättelser.
e) Att talaren använder kroppsspråket på ett passande sätt.
Arbeta med ord
Diskutera innebörden av dessa ord. Vad skiljer dem åt? argumentera, övertyga, övertala, påverka, manipulera
Retorikanalys
En retorikanalys är en analys av till exempel ett tal eller en text. Syftet är att undersöka olika delar av talet eller texten och dra slutsatser om hur dessa kan tänkas påverka mottagarna. Att göra en retorikanalys är också en övning i kritiskt tänkande. I det här kapitlet får du lära dig hur du kan gå tillväga när du ska göra en retorikanalys. Du får tips på vad du kan ta med i din analys, och vad du bör tänka på när du presenterar analysen skriftligt eller muntligt.
Vad är en retorikanalys?
Som du redan har läst i ett tidigare kapitel kan retoriken tillämpas både praktiskt och teoretiskt. Det innebär att du har lika stor användning av retorikens verktyg och modeller när du håller tal som när du analyserar andras tal. Skillnaden är att du intar olika roller i kommunikationssituationen.
När du använder dig av retoriken praktiskt är det du som är avsändare. Du ska till exempel hålla ett argumenterande tal och tar då hjälp av retoriken i arbetet med att planera, framföra och utvärdera ditt tal för att det ska bli så lyckat som möjligt. När du använder retoriken mer teoretiskt är du istället mottagare. Då använder du dina kunskaper i retorik för att granska och analysera andras tal i syfte att försöka förstå hur kommunikationen fungerar. Du undersöker talets uppbyggnad, innehåll och språk. Du tittar även på talarens framförande och hur talaren använder till exempel rösten och eventuella hjälpmedel.
Författaren Bo Renberg beskriver i boken Retorikanalys (2007) att analysarbetet består av två faser, som är beroende av varandra:
1. Först gör du själva analysen, det vill säga en noggrann undersökning av talet där du går igenom dess olika delar, gör iakttagelser och drar slutsatser.
2. Därefter presenterar du analysen, alltså sammanställer dina iakttagelser och slutsatser. Din sammanställning kan vara skriftlig eller muntlig.
Det här kapitlet beskriver hur du kan göra retorikanalyser av tal. Men självklart kan du även göra analyser av texter och andra former av kommunikation, till exempel annonser, reklamfilmer och politiska debatter.
Språk och stil i vetenskapliga texter
I ämnet svenska som andraspråk får du läsa och skriva texter av vetenskaplig karaktär. Genom att arbeta med sådana texter utvecklas din läsförmåga och ditt skrivande, men också ditt analytiska och kritiska tänkande. Det har du god nytta av i både arbetsliv och högre studier. I det här kapitlet får du lära dig vad som kännetecknar språket i texter av vetenskaplig karaktär och vad du bör tänka på när du skriver sådana texter.
Vad är texter av vetenskaplig karaktär?
Vetenskapliga texter är en särskild typ av sakprosa. Det är texter som främst skrivs och läses inom utbildning på olika nivåer. Syftet med dessa texter är att utreda och analysera en viss fråga eller ett visst problem. Oftast bygger de på tidigare kunskap inom området. Det innebär att andra källor är grunden för den egna texten. Här är exempel på vad som kännetecknar texter av vetenskaplig karaktär:
• Saklighet och objektivitet. Innehållet står i centrum och skribenten ska inte synas i texten.
• Formell språklig stil.
• Tydlig struktur.
• Genomskinlighet. Syfte och källor redovisas öppet och läsaren kan följa skribentens resonemang.
• Kritiskt förhållningssätt. Skribenten granskar informationen och drar slutsatser.
Här är två exempel på texter av vetenskaplig karaktär som du får arbeta med i den här boken:
• Pm: Inom utbildning är pm ofta detsamma som en kortare vetenskaplig text. Syftet kan vara att undersöka och diskutera en viss frågeställning som skribenten formulerar. Arbetet innefattar vanligen läsning av olika texter, sovring, sammanställning och källkritisk granskning. Läs mer om hur du skriver pm i kapitlet ”Bli säker på pm”.
• Essä: En essä är en texttyp av vetenskaplig karaktär där skribenten tillåts vara mer personlig än i andra vetenskapliga texter. Essän kan dessutom innehålla miljö och personbeskrivningar, som också förekommer i skönlitterära texter. Läs mer om hur du skriver essäer i kapitlet ”Bli säker på essä”.
En annan text av vetenskaplig karaktär på gymnasiet är gymnasiearbetet. Det är en form av vetenskaplig uppsats och är mer omfattande än ett pm, även om syftet i grund och botten är detsamma, det vill säga att utreda en fråga eller ett problem.
Sovring innebär att välja bort sådant som är mindre användbart.
Språk och stil i vetenskapliga texter
Att läsa, granska och sammanfatta
Texter av vetenskaplig karaktär bygger oftast på andra texter. Genom att sammanföra information från olika källor kan du göra jämförelser och dra nya slutsatser. Därför är det viktigt att träna sig i läsning och att aktivt välja lämpliga lässtrategier. I det här kapitlet får du fördjupa din förmåga att läsa och kritiskt granska olika typer av sakprosatexter. Du får också utveckla dina kunskaper i att sammanfatta andra texter i form av referat.
Att läsa sakprosa
Utgångspunkten i det formella skrivandet är oftast andra texter. God läsförmåga är därför en avgörande kompetens i skrivandet. Läsförmågan är dessutom något du utvecklar under hela ditt liv – inte minst när du ställs inför nya typer av texter. Att ha en god läsförmåga betyder inte att alltid förstå allt på en gång, utan att veta vilka strategier som bör användas för att förstå.
Du har kanske tidigare arbetat med lässtrategier som går ut på att reda ut oklarheter, ställa frågor till texten och sammanfatta innehållet. På de kommande sidorna får du förslag på hur dessa strategier kan utvecklas och anpassas till läsningen av mer komplexa texter. Strategierna kan delas in i sådant som görs före, under och efter läsningen.
Att läsa och förstå en text
Forskaren Astrid Roe har under många år undersökt vad det innebär att läsa och förstå en text. I boken Läsdidaktik (2014) har hon formulerat några förmågor som kännetecknar den som lyckas väl med läsningen. En god läsare
• är uppmärksam på själva läsprocessen och märker snabbt när koncentrationen brister.
• använder olika lässtrategier och anpassar dem efter texten och situationen.
• förstår syftet med läsningen.
• använder kunskaper om olika texttypers kännetecken.
• relaterar innehållet i texten till tidigare kunskaper.
• har lätt att upptäcka orsaken till problem i läsningen och hitta en lösning.
Diskutera
1. Är det några av förmågorna som Astrid Roe lyfter fram som ni brukar använda? Vilka, i så fall?
2. Är det några av förmågorna som ni skulle vilja utveckla mer? Vilka, i så fall?
Att läsa, granska och sammanfatta
Före läsningen
Här är exempel på strategier som du kan använda innan du läser texten:
Skaffa överblick
Skaffa dig en överblick över textens innehåll genom att läsa rubriker och inledning samt granska bilder och bildtexter. Fundera även på vad du vet sedan tidigare om ämnet. Det kallas för att aktivera förförståelsen och gör det lättare för dig att förstå det du läser.
Granska texten
Gör en första källkritisk granskning av texten. Här är frågor du kan söka svar på när du översiktligt går igenom texten:
• Vem är författaren?
• Var och när är texten publicerad?
• Redovisas källorna öppet?
Identifiera texttyp
Gör klart för dig vad det är för texttyp. Är texten utredande eller argumenterande? Redovisar den en egen undersökning? Det avgör dina förvänt ningar på texten, exempelvis om den huvudsakli gen presenterar åsikter eller fakta.
Bestäm syfte
Tänk över ditt syfte med att läsa texten. Vad vill du veta? Vad ska du använda informationen till? Har du en särskild frågeställning att förhålla dig till? Din motivation till att läsa och ditt engagemang i texten är också viktigt för att du lättare ska förstå det du läser.
Under läsningen
Här får du tips på vad du kan göra under själva läsningen:
Hitta nyckelord
Leta efter nyckelorden, det vill säga de ord och begrepp som är centrala i texten.
Identifiera textens struktur
Lägg märke till textens uppbyggnad, till exempel mellanrubriker och styckeindelning. Vid varje nytt stycke kan du förvänta dig att en ny tanke presenteras.
I varje stycke kan du även leta efter kärnmeningen. Den beskriver styckets huvudtanke och finns oftast i början av varje stycke.
Uppmärksamma också sammanhangssignalerna i texten. De vägleder läsaren genom texten och visar hur innehållet ska uppfattas.
Red ut meningsbyggnaden
Meningsbyggnaden kan göra texter svårlästa, särskilt om mycket information presenteras före det första böjda verbet. En sådan mening kallas vänstertung. Leta efter meningens första böjda verb, för att lättare reda ut vad meningen handlar om. Du kan också behöva urskilja vad som är huvudsats och bisats för att förstå mer komplicerade meningar.
Exempel på sammanhangssignaler
Tillägg och ordningsföljd: inledningsvis, dessutom, även
Orsak och verkan: därför, eftersom, följaktligen
Sammanfattning och upprepning: med andra ord, sammanfattningsvis, kort sagt
Motsättning och jämförelse: däremot, trots att, i motsats till
Att läsa, granska och sammanfatta
Uppmärksamma referatmarkörer och andra verb Lägg märke till referatmarkörerna och vad de signalerar. De kan vara neutrala (skriva, visa, behandla), föra fram egna och andras åsikter (hävda, anse, motsätta), eller särskilt lyfta fram någon del (framhålla, poängtera, understryka). Även andra typer av verb är värda att lägga märke till, exempelvis verb som för fram skribentens slutsatser (tyckas, verka, förefalla). Referatmarkörerna och andra verb hjälper dig att skilja mellan fakta och åsikter, se vem som står bakom informationen och uppfatta vad som är särskilt viktigt i texten.
Reflektera över din läsning
Stanna ibland upp i läsningen och fundera på vilka strategier du har använt. Vad har varit lätt och svårt i texten? Hur gjorde du för att förstå? Hur stämmer innehållet överens med vad du redan vet om ämnet?
Att förstå svåra ord – så gör du
• Ta hjälp av sammanhanget. Kan formuleringar före och efter ordet ge dig ledtrådar?
• Titta på ordets delar. Om det är ett sammansatt ord kan du dela upp ordet och se om du förstår vad delarna betyder var för sig.
• Gör om nominaliseringar till verb och sök efter huvudordet i nominalfraser för att lättare förstå betydelsen.
• Ta hjälp av dina kunskaper i andra språk.
• Avgör om ordet är ämnesspecifikt eller allmänakademiskt.
• Slå upp ordet i en ordbok.
Efter läsningen
Här är förslag på vad du kan göra när du har läst färdigt
texten:
Red ut oklarheter
Gå tillbaka till texten och red ut eventuella oklarheter. Om det finns något stycke du fortfarande inte förstår bör du läsa det igen. Fundera samtidigt på vad i stycket som var svårt. Vilken strategi behöver du använda för att förstå innehållet?
Sammanfatta
Sammanfatta innehållet i texten. Det kan göras i form av ett referat, men även i form av en tankekarta eller ett diagram. Du kan också pröva att återberätta innehållet muntligt för någon annan. Då upptäcker du ofta om det är något du har missförstått.
När du sammanfattar är det viktigt att du kan textens huvudtanke från detaljer och exempel. Textens kärnmeningar och nyckelord kan då vara till din hjälp. Tänk också på att se texten som en helhet och att inte enbart sammanfatta stycke för stycke.
Reflektera
Reflektera över vad texten har lärt dig. Hur hänger det ihop med dina tidigare kunskaper i ämnet? Känner du igen innehållet från andra källor? Finns det någon relevant aspekt av ämnet som skribenten inte tar upp? På vilket sätt kan du använda textens innehåll?
Bli säker på pm
En typ av vetenskaplig text som är vanlig på gymnasiet är den som kallas pm. Ett pm är en kortare och mer koncentrerad variant av en vetenskaplig uppsats. Att lära sig skriva pm är därför en bra förberedelse för vidare studier. I det här kapitlet får du veta mer om vad ett pm är och vad du ska tänka på när du skriver ett pm. Du får också läsa ett exempel på ett pm. Som avslutning får du i uppgift att skriva ett pm på temat ”Språk i rörelse”.
Vad är ett pm?
Pm är en texttyp som används både inom arbetslivet och inom skola och högre utbildning. Ordet pm är egentligen en förkortning av latinets pro memoria som betyder ”för minnet”.
Ett pm kan se ut på olika sätt i olika sammanhang. I sin enklaste form kan ett pm utgöras av en punktlista eller en sammanställning av anteckningar. På universitet och högskola kan ett pm även vara en kortfattad beskrivning av ett kommande arbete som skribenten ska göra.
I ämnet svenska som andraspråk brukar pm definieras som en utredande text med en inledande problemformulering, en utredning med referat av olika källor och en avslutning i form av en slutsats. När du skriver ett pm behöver du använda många olika förmågor. Du behöver kunna:
• Läsa och förstå avancerade texter.
• Kritiskt värdera innehållet i källorna.
• Välja ut relevant information.
• Återge informationen korrekt och rättvisande.
• Presentera informationen i en logisk ordning.
• Jämföra informationen och dra självständiga slutsatser baserat på den.
• Skriva med en formell stil.
I kapitlen ”Språk och stil i vetenskaplig text” och ”Att läsa, granska och sammanfatta” har du fått öva på de här förmågorna var för sig. Nu är det dags att se hur de kommer till användning i praktiken.
Diskutera
1. Finns det några av förmågorna som är viktigare än andra när ni skriver pm? Motivera era val.
2. Vad tror ni att ni själva behöver träna mest på?
text 1
Språk i rörelse
ur Viktig svenska
av Lena Lind Palicki och Anders Svensson
Synen på rätt och fel är under ständig förändring. Språkets regler är nämligen inte som matematikens lagar. Ett plus ett kommer alltid att bli två. Men i språket vimlar det av sådant som vi kallar för undantag, starka böjningar, variation och oregelbundenheter. Dom illustrerar att språkets regler i själva verket bara är normer och konventioner, men inte lagar. Ett plus ett var två även på 1500talet – medan en så gammal text kan vara svår att förstå idag eftersom svenskan har förändrats när det gäller bland annat grammatik, stavning och ordförråd.
När språkbruket blir en stridsfråga är det ett resultat av språkkänslor som drar åt olika håll. […] Ingen upprörs idag av att hemsk har fått betydelsen ’förskräcklig’ istället för den ursprungliga ’dum’. Ingen tycker längre att den som inte använder verbens pluralformer – som i ”Vi äro musikanter” –är en slarver. Och ingen upprörs över att flera personer kan tilltalas med ni istället för I. Men det är inte så länge sedan som det här språkbruket kunde möta lika kraftiga fördömanden som sammanblandningen av de och dem eller var och vart gör idag. Förändringar i förfluten tid brukar ses som ett tecken på förnuftig förenkling. Förändringar i vår egen tid ses däremot ofta som ett tecken på förflackning som gör språket mindre nyanserat.
Varken auktoriteter eller allmänhet ändrar gärna sitt språkbruk. Om vi har fostrats till att en viss sak är rätt och en annan fel är det få som vill lära om. I sådana situationer – när den egna språkkänslan krockar med en annan persons språkkänsla – känns det ofta som att det skaver, och ofta är vi inte sena med att störa oss på andras språk. Dispyter om rätt och fel slutar inte sällan med språkskamming, en försvenskning av engelskan language shaming. Det används ofta i debatter om språkriktighet. Den som språkskammar fördömer inte bara ett visst språkbruk. Den implicerar dessutom att det här bruket är symtomatiskt för en rad karaktärsbris
Boken Viktig svenska är skriven av språkvetarna Lena Lind Palicki och Anders Svensson och behandlar omdiskuterade språkfrågor.
ter – i regel lättja, dumhet och okunnighet hos den som inte kan reglerna.
Trots att variation är bra finns det samtidigt också behov av en standard – ett lite mer formellt språk som döljer personliga drag i sammanhang där vi inte vill sticka ut. Det personliga och informella språket är ofta reserverat för våra närmaste. Det standardiserade och normerade språket använder vi i mer formella sammanhang, som när vi söker ett jobb, skriver ett protokoll, formulerar en rapport eller arbetar med en uppsats. Och för många som jobbar med kommunikation är detta standardspråk ett arbetsredskap. I normer och konventioner ingår också att vi förväntar oss ett visst språk från myndigheter, medier och andra.
Ordböcker, skrivregler och olika typer av språkråd beskriver vad som är god och riktig svenska inom standardspråket. I många sammanhang ställs det också krav på att språket är korrekt. En felaktig särskrivning (tänk skum släckare) eller ett felaktigt dem (som i nu kommer dem) kan leda till att avsändaren stämplas som korkad och att innehållet i texten glöms bort. […]
Att rekommendationer kan skilja sig åt mellan olika auktoriteter återspeglar hur språket fungerar. Det finns inte en enskild auktoritet som bestämmer över språket. I slutändan ligger makten över vad som betraktas som korrekt alltid hos alla språkbrukare tillsammans.
Lena Lind Palicki och Anders Svensson, Viktig svenska, 2023
lättja lathet
Att läsa och analysera skönlitteratur
Skönlitteraturen rymmer många olika slags texter – romaner tjocka som tegelstenar, ögonblicksdikter i miniformat, sagor, deckare, serier, teaterpjäser och mycket annat. Vad har alla dessa texter egentligen gemensamt?
I det här kapitlet får du fördjupa dina kunskaper om vad som kännetecknar skönlitteratur. Du får även tips på vad du kan tänka på när du läser, analyserar och tolkar skönlitterära texter.
Skönlitteraturens spännvidd
Om man vill läsa allt som den svenske poeten och Nobelpristagaren Tomas Tranströmer (1931–2015) har skrivit så finns det samlat i en enda bok. En knappt 500 sidor lång pocket rymmer hela författarskapet som sträcker sig över femtio år.
Ungefär 500 sidor är också en normallång roman av kinesen Mo Yan (f. 1955), som belönades med Nobelpriset i litteratur året efter Tranströmer. Vill man ta sig igenom hela Mo Yans författarskap behöver man alltså läsa flera tusen sidor.
För så är det ju med de texter som vi räknar till skönlitteraturen – de kan se väldigt olika ut. Vad har då alla dessa olika texter gemensamt – vad är det som förenar dem?
Det är en intressant och inte helt enkel fråga att ge ett kort och entydigt svar på. Vad som räknas som skönlitteratur förändras över tid. I äldre tider hade man ett bredare litteraturbegrepp, vilket innebar att man såg allt som var nedskrivet som litteratur. Med tiden började man tydligare skilja på den litteratur som skrevs med konstnärliga syften – till exempel dikter, romaner och dramatik – och texter som skrevs för att exempelvis informera, lära ut eller dokumentera, det vi i dag kallar sakprosa.
Vad som räknas som skönlitteratur förändras alltså över tid. För att försöka svara på frågan vad skönlitteratur är måste man därför fundera på vad det är som gör att vi uppfattar vissa texter som skönlitteratur i vår tid, och som gör att vi läser dessa texter på ett annorlunda sätt än till exempel faktatexter. I en av sina böcker ställer den brittiske litteraturvetaren Terry Eagleton (f. 1943) upp fem kriterier, som enligt honom sammanfattar den uppfattning de flesta har av vad skönlitteratur är. Dessa kriterier är:
• Skönlitteratur är fiktion, det vill säga är påhittad.
• Skönlitteratur ger insikter om mänskliga erfarenheter.
• Skönlitteraturen använder språket på ett symboliskt och medvetet sätt.
• Skönlitteraturens texter är inte praktiskt inriktade.
• Skönlitteratur är texter som värderas högt i samhället.
Terry Eagleton påpekar att en text inte behöver alla fem kriterier för att betraktas som skönlitteratur.
Litteratursamtal
Att samtala om texter är ett bra sätt att fördjupa förståelsen för det lästa. Då får du möjlighet att sätta ord på dina tankar och iakttagelser om textens handling, uppbyggnad och språk, samtidigt som du får ta del av andras tankar om samma text. Det kan göra att du upptäcker nya aspekter av texten som du inte har uppmärksammat tidigare, och det kanske även leder till att du omprövar dina egna tankar.
Ett litteratursamtal är en typ av seminarium, det vill säga ett strukturerat samtal med ett specifikt syfte. I kapitlet ”Seminariet” kan du läsa mer om hur ett seminarium förbereds och genomförs. Repetera därför gärna kapitlet innan ni har ett litteratursamtal.
Här är ytterligare exempel på vad som kan vara viktigt att tänka på när samtalet handlar om skönlitterära texter:
• Förbered er. Alla behöver ha läst och reflekterat över texten före samtalet. Ta med eventuella anteckningar.
• Sätt texten i centrum. Samtalet ska kretsa kring den skönlitterära texten. Om ni vill hämta exempel utanför texten, till exempel egna erfarenheter eller händelser i omvärlden, ska de ha en tydlig koppling till innehållet och bidra till förståelsen av texten.
• Underbygg tankar och iakttagelser med stöd i texten. Återberätta kortfattat ett avsnitt ur texten eller hänvisa till hur en viss karaktär beter sig. Läs gärna någon eller några rader högt för de andra deltagarna för att belysa och exemplifiera det ni vill säga.
• Lyft fram flera perspektiv. Försök att hitta olika svar och förklaringar.
• Gör jämförelser för att fördjupa innehållet. Jämför till exempel olika karaktärer i texten. Ni kan också jämföra det ni har läst med andra texter.
• Använd litteraturvetenskapliga begrepp. Begreppen hjälper er att förstå texterna bättre samtidigt som ni blir mer träffsäkra i era beskrivningar och reflektioner.
Nycklar till litteraturen
Användbara fraser och frågor vid litteratursamtal
• Användbara fraser när du ska exemplifiera: ”ett exempel är … ett annat exempel är”, ”eftersom”, ”det framgår av”, ”det märks av/på”, ”det blir tydligt genom”.
• Användbara fraser när du ska lägga fram flera perspektiv: ”å ena sidan … å andra sidan”, ”ett sätt att se på det är … ett annat sätt att se på det är”, ”en annan viktig aspekt av detta är”.
• Användbara fraser när du gör jämförelser: ”en likhet är”, ”en skillnad är”, ”om man jämför A med B inser man att”, ”jämfört med A så är B mer”.
• Användbara följdfrågor: ”Vad menar du med det?”, ”Kan du ge exempel?”, ”Kan du utveckla det mer?”, ”Går det att jämföra med något annat?”, ”Kan man tolka det på andra sätt?”.
Diskutera
I ett litteratursamtal kan det hända att deltagarna till stor del bekräftar varandras tankar och att samtalet därför inte leder till någon fördjupad förståelse av texten.
1. Vilka tips i det här avsnittet kan användas för att ett litteratursamtal inte ska dö ut för snabbt?
2. Har ni egna tips på hur man kan hålla igång och fördjupa ett samtal om en skönlitterär text?
Exempel på ett litteratursamtal
På nästa sida finns ett exempel på en del av ett litteratursamtal där tre personer samtalar om mikronovellen Pärlan av Naguib Mahfouz (1911–2006). Läs först novellen och ta därefter del av samtalet.
Pärlan
Någon kom till mig i en dröm, sträckte fram handen med ett skrin av elfenben och sa: – Ta emot gåvan.
När jag vaknade låg skrinet på kudden.
Omtöcknad öppnade jag det, och hittade en pärla stor som en hasselnöt.
Med jämna mellanrum har jag visat den för vänner eller fackmän och frågat dem:
– Vad tror du om den här pärlan?
De har skakat på huvudet, skrattat och sagt:
– Vilken pärla? Skrinet är ju tomt.
Det gör mig förundrad att de inte vill kännas vid ett faktum som jag själv kan se mycket tydligt.
Än så länge har jag inte träffat någon som tror på mig.
En mikronovell är en väldigt kort och koncentrerad novell.
Men någon förtvivlan har inte funnit vägen till mitt hjärta.
A: När jag läser första raden tänker jag att det berättarjaget upplevt inte är verkligt. Det hände ju i en dröm.
B: Ja, det är sant. Samtidigt verkar berättarjaget över tygad om att pärlan finns. Det står ju att skrinet ligger ”på kudden” och att det är ”ett faktum” att det finns en pärla där.
C: Det var också något jag funderade på när jag läste novellen. Finns pärlan eller är det bara fantasi? Ända tills berättarjaget frågar andra om pärlan trodde jag att den var verklig. Det är ju först då man som läsare förstår att andra inte kan se den.
A: Kan du förklara mer hur du menar? Hur kan pärlan vara verklig om berättarjaget har fått den i en dröm?
C: Jag tänkte att det var en övernaturlig berättelse. Att pärlan var lika verklig för alla i novellen.
A: Ja, det är klart, så skulle det ha kunnat vara.
C: Sen kan man fundera på om berättarjaget verkligen är så säker på att pärlan finns. I slutet av novellen säger hen att ingen ”tror på mig”. Så säger man väl bara om sånt som handlar om åsikter?
B: Det har du rätt i, det tänkte jag inte på när jag läste novellen. Kanske försöker berättarjaget övertala sig själv om att pärlan finns?
A: Oavsett om pärlan är verklig eller inte är det uppenbart att den har stor betydelse. Novellen heter ju Pärlan. Vad kan den symbolisera?
Samtala om texten
1. Hur bygger deltagarna vidare på varandras tankar? Ge exempel.
2. Vilka följdfrågor används?
3. Ge exempel på hur deltagarna hänvisar till novellen som stöd för sina tankar och iakttagelser.
4. Är det någon i samtalet som ändrar sin uppfattning om novellen under samtalets gång? Vad är det som gör att hen ändrar sig, i så fall?
Att läsa och analysera skönlitteratur
Att novelleranalysera och romaner
Hur levandegör en författare sina karaktärer? Vilken betydelse har miljön för berättelsen? Vad kännetecknar språket och stilen? Det är frågor som en analys söker svar på. I det här kapitlet får du fördjupa dina kunskaper om hur noveller och romaner är konstruerade. Du får lära dig litterära begrepp som du har användning av när du diskuterar och analyserar texterna. Det gör att du kan tränga djupare in i texterna och få ut mer av läsningen.
Inuti berättelserna
Under antiken började man dela in litteratur i tre huvudgenrer: epik, lyrik och dramatik. Sedan dess har skönlitteraturen utvecklats mycket, men antikens tre huvudgenrer ligger till grund för vårt sätt att dela in litteratur ännu i dag. Epik är berättande litteratur och hit räknas bland annat romaner och noveller.
På de kommande sidorna får du förslag på litteraturvetenskapliga begrepp som du kan använda när du analyserar noveller och romaner. Du kan välja att fokusera på ett av begreppen när du gör din analys, eller ta hjälp av flera för att belysa olika aspekter av verket. Alla begrepp kommer inte att vara användbara för varje text som du läser. Se istället kapitlet som ett förråd – en verktygslåda – att välja ur.
Novellens kännetecken
• Noveller är korta skönlitterära berättelser.
• Noveller har ofta fokus på en händelse eller situation och utspelar sig under begränsad tid.
• Noveller har få karaktärer.
• Noveller utspelar sig vanligen på samma plats.
• Noveller börjar ofta in medias res, vilket innebär att läsaren kastas rakt in i handlingen.
Romanens kännetecken
• Romaner är längre skönlitterära berättelser.
• Romaner skildrar ett eller flera händelseförlopp som ofta sträcker sig över en längre tid.
• Romaner har vanligen många olika karaktärer.
• Romaner kan utspela sig på flera olika platser.
• Handlingen i en roman kan skildras kronologiskt men det är också vanligt med tillbakablickar och parallellhandling.
Diskutera
1. Tänk på en novell eller roman som ni har läst i skolan. Hur väl stämmer den in på de kännetecken som nämns i rutorna?
2. Känner ni till noveller eller romaner som avviker från ett eller flera av kännetecknen? Ge exempel.
Att analysera noveller och romaner
Att analysera poesi
Hur kan en poet skapa språkliga bilder som berör? Vilken betydelse kan olika sorters rim ha för rytmen i en dikt? Och hur kan du som läsare beskriva ditt möte med en dikt? Det är exempel på frågor som en diktanalys söker svar på.
I det här kapitlet får du läsa, diskutera och analysera poesi. Du får också lära dig att använda litteratur vetenskapliga begrepp som hjälper dig att tränga djupare in i texterna.
Nycklar till litteraturen
Själens och sinnenas språk
Lyrik är en av de litterära huvudgenrerna som etablerades under antiken. På den tiden framfördes lyrik till tonerna av stränginstrumentet lyra och just rytmen är ett av poesins främsta kännetecken. Det är också något som litteraturvetaren Staffan Bergsten (1932–2022) tar fasta på i den här beskrivningen av poesi:
Poesin är själens språk, heter det. Endast med dess hjälp kan vi finna ord för det som rör sig djupast inom oss. Men poesin är i lika hög grad kroppens och sinnenas språk. I sina rytmer följer den våra andetag och hjärtats slag och med sina bilder för den samman förnimmelser och intryck. Genom sin förmåga att komprimera både tid och rum kan det poetiska nuet också innesluta en hel värld.
Staffan Bergsten, Den svenska poesins historia, 2020
Staffan Bergsten beskriver poesi som en litteraturform som ligger särskilt nära människors känslor och som berör de grundläggande livsfrågorna. Kanske är det därför vi vänder oss till just poesin vid många av livets avgörande stunder –vid dop och namngivningsceremonier, fester och födelsedagar, minnesstunder och begravningar. Poesin kan som få andra konstformer fånga det stora i det lilla.
Poesins kännetecken
• Dikter är i regel korta och koncentrerade.
• Dikter skildrar ofta känslor, stämningar eller laddade ögonblick.
• I dikter är rytmen i språket viktig.
• I dikter förekommer ofta språkliga bilder, till exempel liknelser och metaforer.
• Dikter kan vara mångtydiga och öppna för olika tolkningar.
Diskutera
1. Vad har de dikter som ni läst tidigare handlat om eller skildrat? Håller ni med om att poesin kan sätta ord på sådant som rör sig djupast inom oss?
2. Vad tror ni Staffan Bergsten menar med att det ”poetiska nuet” kan innesluta en hel värld?
Att analysera poesi
Mötet med dikten
När du läser poesi är det viktigt att du möter texten med öppenhet och nyfikenhet. Och att du har tålamod. I mötet med en dikt känner många ett visst motstånd, men ger du bara dikten några genomläsningar brukar motståndet ge med sig.
Poeten Anna Hallberg (f. 1975), som även skrivit om poesiläsning, tonar ner vikten av att läsa dikter för att försöka ”förstå” dem, så som vi förstår till exempel tidningsartiklar. Ofta är det just det som gör att vi kan uppleva diktläsning som svår, menar hon – känslan av att vi inte förstår det vi läser. Men dikter är inga gåtor som måste lösas. Diktläsning handlar snarare om att läsa engagerat och reflektera över de tankar, känslor och associationer som dikten väcker.
Precis som när du läser och tolkar noveller och romaner är det samtidigt viktigt att du söker stöd för dina påståenden i själva dikten. Försök att ringa in vad det är i dikten som gör att du uppfattar dikten på ett visst sätt. Här kan du ta fasta på såväl diktens innehåll som språket och uppbyggnaden.
På de kommande sidorna får du förslag på begrepp som du kan använda när du läser, diskuterar och analyserar dikter. Genom att utgå från begreppen blir du mer träffsäker i dina beskrivningar och tolkningar av de dikter som du läser.
Att läsa dikter tyst eller högt
När du läser en dikt tyst för dig själv är ett tips att läsa den långsamt och anpassa läsningen efter hur dikten är organiserad på pappret. Ta en kort paus vid radbrytningar och blankrader. Låt orden ”sjunka in” medan du läser och var uppmärksam på de tankar och associationer som läsningen väcker. För gärna anteckningar medan du läser. Och framför allt – läs dikten flera gånger.
Dikter kan givetvis även läsas högt. Ibland kan det till och med vara lättare att ta till sig innehållet i en dikt när man läser den högt. När du högläser dikter kan du tänka på att läsa långsamt och anpassa rösten efter diktens innehåll och stämning. Ta korta pauser och betona de ord som du tycker är särskilt betydelsebärande. Att läsa dikter är också ett bra sätt att öva uttal. I dikter är ofta de olika språkljuden viktiga, exempelvis kan vokalerna bidra till en särskild rytm eller melodi.
Undersök
1. Läs de två stroferna ur Stig Dagermans (1923–1954) dikt
Den första snön tyst för dig själv.
2. Testa sedan att läsa stroferna högt. Framhäv särskilt de betonade stavelserna (se s. 276). Hittar du diktens rytm?
Den första snön är vitast av allt som vindar drev. En morgon ligger jorden, beströdd med vita brev.
Olästa över dagen skall vila myr och lund. Så mycket post fick ingen som vinterns första stund.
Stig Dagerman, 1954
Språkens ursprung och släktskap
Berättelsen om språket är lika mycket en berättelse om människan. Den handlar om vårt ursprung, hur vi skapar ett samhälle och hur vi ser på oss själva och varandra. Språk är alltså mer än bara ljud, bokstäver och grammatik. I det här kapitlet får du läsa om var språket kommer ifrån och hur språken är släkt med varandra. Kapitlet ger dig också en grund till att förstå hur språk förändras.
Språksläktskap och språkförändringar
Språkets ursprung
När uppstod egentligen språket? Även om forskarna inte kan ge ett exakt svar på den frågan finns det många olika teorier. En grundläggande förutsättning för utveckling av språket handlar om människans anatomi. För att människan ska kunna tala behöver struphuvudet ha utvecklats tillräckligt och hjärnan behöver ha blivit tillräckligt komplex för att hantera ett språk. När det skedde är dock osäkert. Vissa forskare daterar det till 200 000 år sedan, medan andra anser att det snarare handlar om flera miljoner år.
Nästa steg är att hitta svar på när människan kan tänkas ha börjat använda sin talförmåga. En del lyfter fram sociala faktorer som avgörande. När människan började leva i större grupper och behövde samarbeta krävdes en mer avancerad kommunikation. Då uppstod behovet av ett språk.
En nyare teori pekar ut redskapens betydelse. Ju mer komplicerade redskap människan skapade, desto större behov av ett språk som beskrev föremålen. Dessutom behövdes ett språk för att lära andra människor att tillverka redskapen. Lärandet hade därmed en viktig roll i utvecklingen av språket.
Berättandet tycks också ha spelat en roll i utvecklingen av språket. För att kunna återge en händelse behövs en viss grammatik, till exempel för att kunna skilja mellan nutid och dåtid, vilket gjorde att språkets system blev mer komplext. Människans kreativa förmåga överlag gjorde dessutom att nya sätt att kommunicera på uppstod.
Oavsett när det hände tycks alltså människans önskan att kommunicera ha varit en pådrivande faktor i språkets utveckling. I den aspekten är dagens människor kanske inte så olika sina äldre släktingar.
Diskutera
1. Vi använder språket bland annat till att informera, lära ut och underhålla. Vilka fler funktioner fyller språket i dag?
Finns det några funktioner som ni anser är viktigare än andra?
2. Vad tror ni driver på språkets utveckling i dag? Är det samma faktorer som i mänsklighetens tidiga historia?
Språkens ursprung och släktskap
Språkförändringar
Språk är i ständig förändring. De som levde i Sverige för tusen år sedan talade inte som vi gör, och precis som vi talar i dag kommer människor sannolikt inte att tala i framtiden. I det här kapitlet får du läsa om hur språk förändras. Du får lära dig om hur det svenska språket har utvecklats från vikingatiden fram till i dag, men också läsa om hur några andra språk i världen har förändrats. Kapitlet innehåller även ett avsnitt om variation i dagens svenska och om vilka attityder som finns till olika sätt att använda språket.
Språksläktskap och språkförändringar
Språk i rörelse
Är det något som alla språk i världen har gemensamt är det att de förändras. Ibland kan förändringarna vara så stora över tid att personer som lever i dag har svårt att förstå flera hundra år gamla texter på sitt eget språk. Läs till exempel den här meningen som är hämtad från en av de äldsta texterna som skrivits på svenska:
Taker maþer þiuv sinn ok þiuft mæþ, bindi þiuv a bak ok leþi til þings mæþ tva vittnismænn, þa ær vittna a þingi hann sannan þiuv væra.
Meningen kommer från Äldre Västgötalagen, som skrevs cirka 1225. Omskriven till modern svenska skulle den lyda ungefär så här: ”Tar någon sin tjuv och tjuvgodset med honom, ska han bakbinda tjuven och leda honom till tinget med två vittnen som ska vittna på tinget om att han är en sann tjuv.” När vi läser den här meningen blir det uppenbart att det svenska språket har förändrats på flera sätt sedan 1200talet. Förändringarna kan se olika ut i olika språk, och när det gäller skriftspråket har inte alla språk förändrats lika mycket som svenskan. Språkvetaren Mikael Parkvall nämner i sin bok Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk (2016) att isländskan och georgiskan är exempel på språk där människor i dag utan alltför stora problem kan läsa texter som är tusen år gamla. När det gäller isländska beror det mycket på att man medvetet fört en språkpolitik som gått ut på att återinföra äldre ord och böjningsmönster som egentligen försvunnit ur språket. Med talspråket är det däremot annorlunda, och troligen finns det inget språk i världen där en talare som lever i dag skulle kunna förstå en förfader som levde för tvåtusen år sedan. ”Inga språk undgår förändring”, konstaterar Mikael Parkvall.
Att språk har förändrats tidigare i historien är det få som har åsikter om. Sådana förändringar ses tvärtom oftast som förnuftiga förenklingar. Det skriver språkvetarna Lena Lind Palicki och Anders Svensson i boken Viktig svenska (2023), som du kan läsa ett utdrag ur på sidorna 180–181. När det gäller förändringar som sker i språket i vår egen tid betraktas det däremot ofta som en försämring. Det tycks alltså vara enklare att acceptera språkförändringar som redan har skett, än sådana som sker här och nu.
Svenska impulser 3 SVA
carl-johan markstedt simon bogren
Hur kan du utveckla ditt ordförråd till en mer avancerad nivå?
Hur bygger du upp ett argumenterande tal? Vad ska du tänka på när du läser och skriver texter av vetenskaplig karaktär? Hur kan du fördjupa analysen och tolkningen av skönlitteratur? Vad är det som gör att språk förändras?
Svenska impulser 3 S VA är ett läromedel i svenska som andraspråk som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.
Svenska impulser 3 S VA förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.
