9789152359044

Biologi Direkt

Carl CarlJohan JohanSundberg Sundberg Jarmo JarmoKukka Kukka

Åk 7–9 7–9 Åk

Carl Johan Sundberg Jarmo Kukka

Åk 7–9

Sanoma Utbildning P OSTADRES S : Box 38013, 100 64 Stockholm B ESÖKSADRES S : Rosenlundsgatan 54, Stockholm H EM SIDA : www.sanomautbildning.se E - P OST: info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation TELEFON : 08-587 642 10 FÖRFAT TARE : Jarmo Kukka, Carl Johan Sundberg, Lars Erik Andersson, Andreas Blom REDAK TÖRER : Pia Ersmark, Anna Gustrin B ILDREDAK TÖRER : Pia Ersmark, Anna Gustrin G R AFIS K FORM : Kajsa Isenberg, Lena Eklund, Jens Magnusson L AYOUT :

Jens Magnusson Kajsa Isenberg, Lena Eklund, Jens Magnusson ILLUSTR ATIONER : Jens Magnusson, Kari Toverud, Typoform, Lennart Molin, Anders Wikberg OM S L AG :

Biologi Direkt ISBN 978-91-523-5904-4 © 2022 Författarna och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Tredje upplagan Första tryckningen TRYC K :

Neografia, Slovakien 2022

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Till läsaren

Välkommen

till din nya bok i biologi !

Vi som har gjort den här boken hoppas att du ska få uppleva att biologi kan väcka nyfikenhet och intresse för att undersöka omvärlden.

Vårt mål är att boken ska ge dig kunskaper och utveckla ditt kritiska tänkande så att du känner dig trygg i att hantera biologifrågor som påverkar dig och samhället.

Lycka till med dina biologistudier !

Författarna

Kapitelstart Varje kapitel inleds med ett ingressuppslag som fungerar som en presentation av kapitlet. Bilden hoppas vi sätter igång dina tankar kring kapitlets innehåll. Diskutera gärna tillsammans i klassen vad ni ser i bilden och vad som väcker er nyfikenhet. ”Vad tror du?”-frågan hoppas vi också ska skapa nyfikenhet för innehållet i kapitlet. Fundera över vem av eleverna du tycker svarar bäst på lärarens fråga.

På ingressuppslaget listas det centrala innehållet som behandlas i kapitlet. Här kan du även se vilka avsnitt som ingår.

Avsnitt Alla kapitel är indelade i avsnitt och här varvas text och bild för att göra teorin intressant. I slutet av varje avsnitt finns kunskapsfrågor som du kan arbeta med för att se om du har förstått avsnittets innehåll. Det finns även ett antal utvalda begrepp som du kan arbeta med på olika sätt, till exempel genom att göra en begreppskarta, diskutera med en kompis eller skriva förklaringar.

■

Granska Granska är ett inslag i varje kapitel där du tränar på att granska information och ta ställning i naturvetenskapliga frågor. Det kan till exempel handla om att granska en laborationsrapport eller ett resonemang. Inslaget avslutas alltid med ett antal frågor att diskutera.

■

Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet löper som en röd tråd genom hela boken.

I varje kapitel finns det dessutom ett inslag med extra fokus på miljö och hållbarhet. I till exempel kapitel 1 behandlas pollinatörer och biologisk mångfald. Inslaget avslutas med uppgifter som inspirerar till diskussion och kritiskt tänkande. Längst bak i boken finns en text om FN:s globala mål.

■

Uppslag I slutet av varje kapitel finns Uppslag med olika sorters uppgifter, allt ifrån bilder att diskutera till undersökningar som ska planeras.

Uppslagen kan användas vid olika tillfällen under arbetet med kapitlet och tränar flera förmågor.

Beskriv och förklara

Här finns frågor om innehållet i kapitlet. Dessa frågor kräver ofta lite mer utförliga svar än de frågor som finns i slutet av varje avsnitt.

Vad ska bort?

Du får studera ett antal bilder och med hjälp av dina kunskaper i biologi motivera vilken bild som ska bort. Det kan finnas flera olika svar.

Vad ser du i bilden?

Utifrån en bild och ett antal frågor diskuterar ni i grupp och motiverar vad ni ser i bilden.

Vem har rätt?

”Vem har rätt?” utgår från en frågeställning med olika tänkbara svar, som du tillsammans med dina klasskompisar resonerar kring.

Planera en undersökning

Här ska du planera en undersökning steg för steg utifrån en frågeställning.

Ta ställning och motivera

Du får träna på att ta ställning och motivera ditt ställningstagande i frågor som rör biologi och som är aktuella för kapitlet.

■

Sammanfattning Sist i varje kapitel finns en sammanfattning. Sammanfattningen är indelad efter kapitlets avsnitt.

1. Livets utveckling och mångfald

8

Vad är biologi? 10

Groddjur 50

Livets utveckling på jorden 14

Reptiler och fåglar 52

Vem är släkt med vem? 18

Däggdjur 58

Evolution är förändring 20

Svampar och lavar 62

Bevis för evolutionen 26

Alger 65

■ Granska 28

Gröna växter 66

Encelliga organismer utan cellkärna var först 30

Mossor och ormbunkar 68

Encelliga organismer med cellkärna 36

■ Miljö och hållbarhet 74

Djurens liv och former 38

■ Uppslag 76

Leddjur 43

■ Sammanfattning 80

Fröväxter 70

Fiskar 48

2. Ekologi och samspel

84

Äta och ätas 90

Sjöar och våtmarker – sötvattnets ekosystem 110

■ Granska 96

Havens ekosystem producerar syre 114

Konkurrens och försvar 98

Populationer 118

Ekosystem 102

■ Uppslag 122

Skogarnas ekosystem – en viktig resurs 104

■ Sammanfattning 126

Fotosyntes och cellandning 86

■ Miljö och hållbarhet 108

3.

Kroppen – rörelse, transport och försvar

130

Cell, vävnad, organ och organsystem 132

Matspjälkningen 166

Hud och slemhinnor – yttre försvar 138

Transport via andning 172

Skelettet ger stadga och skydd 142

Transport via blodomlopp 178

Tre sorters muskler 146

Immunsystemet – inre försvar 186

■ Granska 154

Transport via utsöndring 192

Du är vad du äter! 156

■ Uppslag 194

■ Miljö och hållbarhet 164

■ Sammanfattning 198

202

Sinnesorganen samlar information 204

Pubertet och identitet 245

Synen 206

Kön kan betyda olika saker 248

Hörseln 210

Könsorganen 250

Smak och lukt 214

Menstruation 254

Känseln 216

Sex 258

Nervsystemet 218

Befruktning och graviditet 262

■ Granska 224

Preventivmedel 266

Hjärnan 226

Sexuellt överförbara sjukdomar 269

Hormoner 232

■ Miljö och hållbarhet 274

Ämnen som skapar beroende 236

Sexualitetens mörka sida 276

Alkohol 238

■ Uppslag 278

Narkotika 241

■ Sammanfattning 282

5. Cellen, genetik och bioteknik

286

Cellen 288

Vad är genteknik? 312

Gener – ritningar för protein 294

■ Granska 316

Genetik och ärftlighet 298

Genteknik i sjukvården 318

Genetisk variation och mutationer 303

■ Uppslag 322

Bioteknik – livets verktyg 306

■ Sammanfattning 324

■ Miljö och hållbarhet 310

6. En hållbar framtid

328

Ett begränsat jordklot 330

Hållbar utveckling 352

Mäta vår påverkan 334

Vi bygger en hållbar framtid 356

Människan utmanar planetens gränser 338

■ Granska 362

Klimatförändringar 346

■ Uppslag 364

■ Miljö och hållbarhet 350

■ Sammanfattning 368

FN:s globala mål 372

Laborationsrapport 375

Mikroskopet 373

Register 376

Från största till minsta 374

Bildregister 382

Innehåll

4. Kroppen – kommunikation och sexualitet

2.

Ekologi och samspel

!

Kapitelstart med en bild som väcker elevernas intresse och ger inspiration till diskussioner.

84

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Innehåll

Vad tror du?

Fotosyntes och cellandning Äta och ätas

90

Konkurrens och försvar ■ Kolets väg genom ekosystemet

Ekosystem

86

98

Vad händer med växter och djur som dör?

96

102

Skogarnas ekosystem – en viktig resurs 104 ■ Vad är skogarnas

artrikedom värd?

108

Sjöar och våtmarker – sötvattnets ekosystem

De blir till jord.

110

Havens ekosystem producerar syre 114 Populationer

A

118 De blir uppätna.

B

Centralt innehåll Natur och miljö

• Lokala och globala ekosystem. Sambanden

mellan populationer och tillgängliga resurser.

Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.

• Människans påverkan på naturen lokalt

och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling.

Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Systematiska undersökningar och granskning av information

De bryts ner och blir koldioxid.

C

De ruttnar och luktar illa.

D

85

Fotosyntes och cellandning Cellerna i levande organismer behöver hela tiden energi. Djurceller får det i form av socker i födan.

Växter har celler som kan fånga upp solens energi och själva bilda socker.

Växternas fotosyntes ger socker och syre Växter har den fantastiska förmågan att omvandla solljus till energirikt socker. Det är klorofyllet i gröna växtceller som tar upp solenergin. Med hjälp av energin sätts koldioxid och vatten ihop till socker. Den här kemiska reaktionen kallas fotosyntes. Genom fotosyntesen bildas det också syre, vilket växtcellerna behöver. Det blir även syre över som växterna släpper ut i luften till nytta för oss människor och andra djur.

Alger och cyanobakterier kan också omvandla koldioxid och vatten till syre och energirikt socker genom fotosyntesen.

Fotosyntes

vatten socker

syre

koldioxid

86

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

koldioxid + vatten + solenergi ➞ syre + socker

Sockret används i cellandningen Växter använder socker som energikälla och byggmaterial. På dagen tar växterna upp ljusets energi och bildar en form av socker som heter glukos. I cellerna reagerar glukos med syre och frigör energi till cellernas arbete. Denna process kallas cellandning och pågår dygnet runt, dag som natt. Lite förenklat kan man säga att växterna tar upp ljusets energi på dagen och sparar en del till natten. I växternas blad blir det glukos över på dagen. En del går till rötterna, som inte kan bilda energirik glukos eftersom de har ständigt mörker. I rötterna lagras glukosen som stora stärkelsemolekyler som fungerar som energireserv.

Cellandning

socker

syre koldioxid vatten

socker + syre ➞ koldioxid + vatten + energi

Växter byggs upp av cellulosa En del av glukosen som bildas i fotosyntesen används som byggmaterial. Växternas cellväggar är uppbyggda av cellulosa, en kolhydrat som är sammansatt av många glukosmolekyler. Det bildar växternas ”skelett” när blad, stjälkar och rötter växer till.

På så vis kan man säga att växter till stor del byggs upp av luftens koldioxid, som sätts ihop till långa och stora molekyler. Resten av växternas massa kommer från vatten och bara en mycket liten del är andra ämnen. Tänk att ett litet tallfrö kan växa till en stor tall genom att ”andas in” koldioxid från luften och ta upp vatten ur marken! Av den stora tallen kan vi sedan bygga både hus och möbler.

glukosmolekyl

FOTOSYNTES OCH CELLANDNING

87

koldioxid

socker

syre

vatten

Djur och svampar har också cellandning Djur har cellandning, men ingen fotosyntes. De måste alltså äta för att få energi och byggmaterial till cellerna. Djur behöver också andas in syre för att cellandningen ska fungera. Cellandningen ger energi som används till att hålla kroppsvärmen och röra sig. Djur behöver också energi för att bilda nya celler och växa.

Djuren använder syre som alger och växter har släppt ut i luften. När ett djur andas och äter mat, förs syre och glukos ut till cellerna med blodet. I varje djurcell pågår cellandning, där glukos omvandlas till koldioxid och energi. Koldioxiden kommer via blodet och lungorna ut i luften igen när djuret andas ut. Tillsammans med fotosyntesen skapas ett kretslopp av kol, som går från koldioxid till glukos och tillbaka till koldioxid.

I utandningsluften finns bland annat koldioxid, som bildats vid cellandningen.

88

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Svampar tar upp näring

Svampar har också cellandning och får energi från andra organismer, precis som djur. Vi säger inte att de äter, utan att de tar upp näring från omgivande organismer. Vissa svampar får sin näring från andra levande organismer och andra får näring genom att bryta ned döda växter eller djur.

!

Svampar tar energi från andra organsimer. De har cellandning.

Arbeta med begrepp

Arbeta med begrepp Här är några begrepp från avsnittet. Gör en begreppskarta, diskutera med en kompis eller skriv förklaringar. fotosyntes

koldioxid vatten

energi

Kan du?

stödjer ett språkutvecklande arbetssätt.

cellandn ing glukos

syre

1. Beskriv fotosyntesen.

Vilken formel beskriver fotosyntesen och vilken beskriver cellandningen?

2. Vilka organismer har fotosyntes?

A. koldioxid + syre ➞ vatten + socker + energi

3. Beskriv cellandningen.

B. vatten + koldioxid + energi ➞ syre + socker

4. Vilka organismer har cellandning?

C. socker + koldioxid ➞ vatten + syre

5. Vid cellandning frigörs energi.

Vad används den till?

D. syre + socker ➞ koldioxid + vatten + energi

FOTOSYNTES OCH CELLANDNING

89

Äta och ätas Biologer studerar hur organismer påverkas av sin omgivning, exempelvis klimat och tillgång till näring.

Organismer påverkar också varandra och det gäller att undvika att bli uppäten. I naturen finns ett invecklat samspel mellan rovdjur och bytesdjur, växtätare och växter. Hur kan man visa detta samspel?

Näringskedjan En näringskedja, eller födokedja, visar vem som äter vem. Den börjar med en växt som äts av en växtätare. Växtätaren äts i sin tur av ett rovdjur.

Näringskedjor kan vara olika långa men innehåller alltid en producent och minst en konsument.

Växter, alger och cyanobakterier kan producera energirik glukos genom fotosyntesen och kallas därför producenter. Djur och svampar kallas konsumenter eftersom de konsumerar, äter, andra organismer. De får kolhydrater, proteiner och fetter genom att äta andra. Både växtätare och köttätare räknas till konsumenter.

Det sista djuret i kedjan kallas ofta toppkonsument.

Fjällvråken lever till stor del av små däggdjur, som sork.

När det är gott om sorkar kan fjällvråkarna föda upp flera ungar, medan de under ett dåligt sorkår helt kan låta bli att skaffa ungar.

En näringskedja med en lingonplanta som producent och en vråk som toppkonsument.

90

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Näringskedjan visar födans väg Pilarna visar näringens väg från producenterna till konsumenterna. Man kan säga att det som är byggmaterial för en organism blir föda för nästa. Nästa organism får i sin tur energi ur födan och använder en del som byggmaterial.

En näringskedja med ett dött löv som producent och en mård som toppkonsument.

Näringsväven består av flera näringskedjor I naturen finns det sällan några raka näringskedjor. Växter kan bli uppätna av olika växtätare och fjällvråkar äter också annat än sorkar. På det viset går näringskedjor in i varandra och bildar en näringsväv med pilar åt många håll. Pilen visar alltid näringens riktning. Bilden blir mer komplicerad, och mer lik verkligheten.

Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv.

En näringsväv ger en bättre bild av verkligheten. Vad tror du händer om huggormarna försvinner?

ÄTA OCH ÄTAS

91

Näringspyramiden I naturen finns det många fler producenter än konsumenter. Det beror på att konsumenterna bara kan använda en del av födan för att växa och bli större. Vad tror du händer med resten av födan? Det mesta av födan omvandlas till energi vid rörelse och till att hålla kroppsvärmen. Det här kan man visa med hjälp av en näringspyramid.

I näringspyramiden finns det en nivå för varje led i näringskedjan.

Näringspyramidens triangelform kommer av att den sammanlagda vikten av producenterna är större än vikten av konsumenterna.

För att föda en räv på 10 kg krävs det 100 kg harar som i sin tur har ätit 1 000 kg växter. Det är alltså bara 10 procent av vikten som förs vidare till nästa nivå i pyramiden, resten kommer på olika sätt att omvandlas till värme.

Det betyder att det krävs mindre resurser när människor äter växter från pyramidens bas, än när de äter kött högre upp i pyramiden. Ju högre upp i pyramiden man hämtar sin föda, desto mer energi och byggmaterial har det krävts för att producera den.

Näringspyramiden visar alltså hur energin flödar genom näringskedjan.

Energin kommer ursprungligen från solen och lagras in i organismerna, som växer och blir större. Samtidigt omvandlas en del energi till värme.

92

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Det behövs ungefär 1 000 kg växtmaterial för att bygga en räv som väger 10 kg.

10 kg

100 kg

1 000 kg

Bakterier, svampar och andra nedbrytare En del av födoämnena kan inte tas upp i konsumenternas kroppar, utan blir i stället avföring. Konsumenterna lämnar också kvar ben, fjädrar, skal och andra rester av födan på marken. Dessa rester tas om hand av andra organismer som kallas nedbrytare.

Nedbrytare hämtar också näring från rester av döda djur och växter. De döda delarna bryts ner och ämnena sprids. Nedbrytare har cellandning och släpper alltså ut koldioxid och vatten, precis som andra levande organismer. I marken finns massor av nedbrytare, till exempel daggmaskar. De lever i fuktig jord där de bryter ner löv och andra växtdelar. Daggmaskarna är viktiga eftersom de blandar om jorden så att växternas rötter får luft och tillgång till vatten och mineraler.

Nedbrytare bidrar till att näringsvävarnas producenter får tag i nya mineraler. Bland nedbrytarna finns det många olika typer av organismer, till exempel svampar, insekter och många bakterier.

Alla dessa nedbrytare ser till att atomerna i födan går runt i naturens eviga kretslopp.

Svampar och daggmaskar är viktiga nedbrytare.

ÄTA OCH ÄTAS

93

Djur är allätare eller specialister Många organismer är både nedbrytare och konsumenter. De äter både döda och levande organismer. Ett exempel är sorkar.

En stor del av sorkarnas föda är döda djur, men de tycker också om att gnaga på levande grenar och trädrötter. Den här typen av djur som kan äta många olika slags föda kallas allätare. Det gör att de klarar sig under många olika förhållanden. Räven är till exempel jordens mest spridda rovdjur. Den äter nästan allt den träffar på: rådjurskid, sorkar, småfåglar, maskar, fisk, frukt och till och med bär.

Isbjörnen är i stället ett exempel på en specialist bland djuren.

Den har en tät päls och ett tjockt fettlager. Den överlever endast i miljöer med kallt vatten och iskyla. Isbjörnen är expert på att jaga säl, som också är dess viktigaste föda. En annan typ av specialister är alla de insekter och svampar som bryter ner avföring. Vissa dyngbaggar är till exempel specialiserade för att leva på avföringen från ett visst djur, till exempel får. Specialister är mycket väl anpassade till vissa förutsättningar, men får det svårt om dessa förutsättningar ändras.

Isbjörnar är specialister.

94

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Parasiter tar näring från andra Det finns också organismer som tar utan att ge något tillbaka. De kallas parasiter och offret kallas värdväxt eller värddjur. Djur har ofta många parasiter. Fiskar kan ha små maskar som sitter fast på gälarna och suger blod. Fåglar har ofta loppor och många däggdjur har fästingar i pälsen.

En del parasiter sprider allvarliga sjukdomar. Hos människor och djur sprids till exempel borrelia av fästingar. Malaria är en sjukdom som orsakas av malariaparasiter som sprids av tropiska myggor. Myggor i sig är också parasiter som suger blod utan att ge något tillbaka.

En parasitstekelhona lägger sina ägg i en snytbagge.

Arbeta med begrepp Här är några begrepp från avsnittet. Gör en begreppskarta, diskutera med en kompis eller skriv förklaringar. näringskedja

cellandning

produce nt

konsument

t nsumen toppko

fotosyntes

Kan du?

Vilken näringskedja är omöjlig?

1. Varför kallas växter och alger för producenter?

Förklara varför.

2. Vilka av följande är producenter? a) spindel b) björnmossa c) sill d) björk e) daggmask

A. blad ➞ bladlus ➞ myra ➞ hackspett B. nektar ➞ fjäril ➞ sädesärla ➞ sparvhök C. granfrö ➞ ekorre ➞ berguv D. hoppkräfta ➞ växtplankton ➞ mört ➞ gädda E. alg ➞ mört ➞ abborre ➞ katt

f) bladtång 3. Förklara vad en konsument är.

4. Ge exempel på en nedbrytare och förklara vad det är.

5. Vad är en parasit?

6. Vad är en värdväxt?

ÄTA OCH ÄTAS

95

Granska

Kolets väg genom ekosystemet Eleverna Albin och Bea pratar och resonerar om bilden ovan.

Albin: Läraren sa att vi skulle titta på bilden

och förklara hur kolet går runt. Fattar du vad vi ska göra?

Bea: Men blir det inte syre? Jag trodde

Bea: Ja, kanske. Hon sa att växter andas in koldioxid från luften. Där finns väl kol, eller?

att vi andas syre från träden. Är träd växter förresten?

Albin: Ja, just det, koldioxid är ju kolatomer

Albin: Jag vet inte. Men det kanske är gräset

och syreatomer. Men vadå ”går runt”, vad menar hon?

vi ska titta på!

Bea: Ja, gräs är i alla fall växter. Så gräset

Bea: Jo, vi ska visa hur en kolatom går runt och kommer tillbaks ut i luften. När trädet gör fotosyntes blir det något annat, har jag för mig.

Kommer du ihåg?

har fotosyntes...

Albin: Jag läste läxan om fotosyntes, hur var

Albin: Kanske lite. Men jag tror att det där

det nu? Luft + vatten + solljus blandas och

96

blir något annat, jag tror det var något slags socker... Just det, glukos hette det!

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Albin: ... och då blir det socker!

Bea: Men gräs smakar väl inte sött?

sockret byggs ihop, som långa kedjor. Cellulosa tror jag det heter.

Granska

Granska Beanaturvetenskaplig : Sånt man gör papper av? information, till det. exempel en artikel, Albin: Ja ijust planerad undersökning Bea: Ok, luft och vatten blir glukos… eller ett resonemang.

Albin: …som blir cellulosa. Som

äts av hästen och…

Granska och resonera 1. Undersök bilden och fundera över var det finns kol i olika former.

2. Stämmer elevernas slutsatser?

Ge förslag på hur resonemanget kan förbättras. Använd naturvetenskapliga begrepp.

Bea: …som hästen sedan bajsar ut! Men vad händer med bajset sedan?

3. I texten beskriver eleverna en kolatoms kretslopp. Rita kretsloppet.

Albin: När det regnar kommer hästbajset ut i

bäcken... Eller vänta, blir det gödsel?

4. Det finns många vägar som kolet kan gå genom ekosystemet. Ge två andra exempel utifrån bilden.

Bea: Jag vet! Hästen andas ju ut koldioxid,

5. Kan du komma på hur kolet i hästens avföring kommer ut i luften igen?

precis som vi. Då kommer kolatomen ut igen!

Albin: Ja, och där i traktorn sitter bonden och

andas ut koldioxid...

GRANSKA

97

Sammanfattning

Fotosyntes och cellandning

• Växtceller tar upp energin i solljuset med hjälp av grönt klorofyll.

• Växternas fotosyntes ger socker och syre. koldioxid + vatten + solenergi ➞ socker + syre

Äta och ätas

• Växter, alger och cyanobakterier är producenter. De tillverkar socker (glukos) med hjälp av solenergi.

• Bakterier, svampar och djur är

konsumenter. De äter energirika ämnen som växterna producerar. De kan äta växter eller andra konsumenter som tidigare har ätit växter.

• Näringskedjor visar vem som äter

vem. En näringskedja börjar med en producent som äts av en växtätare, som i sin tur äts av ett rovdjur.

• Sockret och syret används i växternas

cellandning. Överblivet syre släpps ut i luften.

• Alla organismer har cellandning. Då

frigörs energi som kan användas till rörelse, tillväxt, värme och transport av ämnen.

• Cellandningen kan i princip beskrivas

som fotosyntesen baklänges. socker + syre ➞ koldioxid + vatten + energi

• Näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv.

• En näringspyramid visar energins

väg genom en näringskedja. Basen är producenterna, sedan kommer olika konsumenter. Högst upp finns en toppkonsument.

Bara 10 procent av energin går vidare från en nivå till nästa. Det mesta av energin försvinner från pyramiden som värme.

• Bakterier, svampar och andra nedbrytare lever av döda organismer. Förutom koldioxid och vatten frigörs det också mineraler vid nedbrytningen.

• Parasiter tar näring från andra. De lever

inuti eller utanpå en annan organism.

Värdorganismen blir ofta sjuk och svag.

126

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Sammanfattning

Konkurrens och försvar

• Många resurser är begränsade i

naturen, vilket leder till att organismer konkurrerar med varandra.

• När arter specialiserar sig på olika

ekologiska nischer blir konkurrensen mindre.

• Växter konkurrerar om solljus, vatten och mineraler.

• Djur konkurrerar om föda, vatten,

boplatser och en partner att få ungar med.

• För att överleva är det viktigt att skydda

sig mot växtätare, rovdjur och parasiter.

• Att slåss, fly, gömma sig, samarbeta i grupp eller luras är olika former av försvar.

• Starka färger signalerar gifter eller annan fara.

• Mimikry är när djur och växter härmar

något farligt, utan att själva vara farliga.

• En del kamouflerar sig för att inte synas, till exempel som torra pinnar eller löv.

Ekosystem

• Alla organismer inom ett visst område bildar tillsammans med livsmiljön ett ekosystem. Hav, fjäll och skogar är exempel på ekosystem.

• Ekosystem kan vara stora eller små. Ett enda träd kan betraktas som ett eget ekosystem med hundratals arter.

• Ekosystemen förändras. En storm eller

skogsbrand kan förändra en hel skog.

När klimatet långsamt förändras, ändras också ekosystemen. De organismer som lyckas anpassa sig till de nya förhållandena överlever på sikt.

SAMMANFATTNING

127

Sammanfattning

Skogarnas ekosystem – en viktig resurs

• Skogen är ett viktigt ekosystem och en ekonomisk resurs.

• Skogens ekosystemtjänster är produkter

Sjöar och våtmarker – sötvattnets ekosystem

• Skogssjöar och fjällsjöar är näringsfattiga.

och tjänster som vi kan nyttja i form av till exempel virke, mat, friluftsliv och inspiration.

• Barrskogar finns i stora delar av Sverige.

•

Det mesta utgörs av planterad skog, som till stora delar består av monokulturer med ett trädslag.

Lövskogar finns främst i fjällen och i södra Sverige. Lövskogen har mer näringsrik jord än barrskogen.

• Slättsjöar är näringsrika och artrika.

• Kärr och mossar kallas våtmarker. Många våtmarker är näringsfattiga.

• Våtmarker reglerar vattenflödet i

landskapet och renar vattnet från näringsämnen och föroreningar.

• Sumpskogar har stor artrikedom och variation.

• Symbios är nära samarbete mellan olika arter till exempel mellan en svamp och ett träd.

• I försurade sjöar minskar antalet djur och

alger. Vissa arter kan helt dö ut. Man kan kalka sjöar för att motverka försurningen, men det är dyrt och det tar lång tid för sjöarna att återhämta sig.

• Övergödning beror på att för mycket

näring läckt ut från bland annat jordbruket. Det gör att sjöar växer igen.

128

KAPITEL 2 EKOLOGI OCH SAMSPEL

Havens ekosystem producerar syre

• Alger och cyanobakterier producerar

syre i haven genom fotosyntes. Det bidrar till en stor del av jordklotets syre.

Populationer

• Individer av samma art inom ett visst område bildar en population.

• En populations storlek växlar med

årstiden. Sjukdomar, naturkatastrofer och långa perioder med dåligt väder påverkar storleken.

• Kusterna är mer näringsrika än öppet hav. Vid kusterna är mängden alger, fiskar och andra djur större.

• Östersjön har en blandning av sötvatten och saltvatten som kallas bräckt vatten.

Salthalten varierar och skapar stress, vilket gör Östersjöns ekosystem extra känsligt. I den norra delen av Östersjön är salthalten betydligt lägre än i den södra delen.

• Även tillgången på föda påverkar hur

storleken av en population förändras. Vid brist på föda uppstår konkurrens inom arten.

• Populationens storlek ökar när

individer föds eller flyttar in i området.

Individer som dör eller flyttar minskar populationen.

• Östersjön är kraftigt övergödd.

• Artrikedomen är mycket större i Atlanten

• Ekosystem har begränsade resurser.

Populationens storlek

Ekosystemets bärkraft är ett mått på antalet individer av en viss art, som resurserna räcker till.

Populationens storlek

än i Östersjön. Antalet torskar i Östersjön har minskat kraftigt och arten är hotad.

områdets bärkraft

Tid

SAMMANFATTNING

129

3.

Kroppen – rörelse, transport och försvar

130

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Innehåll

Vad tror du?

Cell, vävnad, organ och organsystem 132 Hud och slemhinnor – yttre försvar 138

Har vi några organ i kroppen som vi egentligen inte behöver?

Skelettet ger stadga och skydd 142 Tre sorters muskler

146

■ Planering av undersökning

Concept cartoon – träningseffekter 154 skapar diskussion och visar Du är vad du äter! 156 elevernas förkunskaper.

■ Klimatförändringar – beteende och hälsa 164 Matspjälkningen

166

Transport via andning

A

172

Transport via blodomlopp

Nej, vi behöver alla våra organ.

178

Immunsystemet – inre försvar 186 Transport via utsöndring

192 En del organ kan man operera bort, men man mår sämre.

Centralt innehåll

B

Kropp och hälsa

• Kroppens celler samt några organ och

organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Ja, det tror jag. Vi klarar oss utan blindtarmen till exempel.

• Virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Hur infektionssjukdomar kan förebyggas och behandlas.

• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas

av levnadsförhållanden, kost, sömn och stress samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.

Systematiska undersökningar och granskning av information

C

131

Du är vad du äter!

Din kropp behöver vätska, kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler för att må bra – allt i lagom mängd. Maten innehåller också den energi som cellerna i din kropp behöver. Har du tänkt på att molekylerna i maten du äter bygger upp cellerna i din kropp?

Du består mest av vatten Du består till 70 procent av vatten och behöver vatten varje dag för att må bra.

Kroppen förbrukar ungefär två–tre liter vatten om dagen, beroende på hur aktiv man är och hur varmt det är. Hälften av vätskan kommer med maten och resten måste man dricka. Om man inte druckit tillräckligt, svettas mycket eller har diarré minskar prestationsförmågan direkt om inte vätskeförråden fylls på.

Snabba och långsamma kolhydrater Kolhydrater är socker i olika former och är en mycket viktig energikälla. De brukar delas in i snabba och långsamma kolhydrater, beroende på om de tas upp snabbt eller långsamt i kroppen.

Snabba kolhydrater, som glukos, tas upp direkt i blodet.

Blodsockernivån stiger och du får ett snabbt energitillskott. Det är inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater. Då finns det risk för att man skadar sina tänder och går upp i vikt. Dessutom ökar risken för att få diabetes typ 2. Godis och läsk innehåller enbart snabba kolhydrater. Även vitt bröd och bakverk innehåller mycket snabba kolhydrater.

Långsamma kolhydrater, som stärkelse, tar längre tid att bryta ner.

De bryts ner och tas upp i blodet i en långsammare och jämnare takt efter en måltid. Det är mycket bättre för kroppen att ha en jämn blodsockernivå. Pasta, ris, flingor och grovt bröd med stor andel hela korn innehåller långsamma kolhydrater.

156

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Det är viktigt att fylla på med vätska regelbundet för att orka med fysisk aktivitet.

Kolhydrater lagras i levern och musklerna Kolhydrater som lagras i levern, portioneras ut i blodet så att blodsockret ligger på rätt nivå. Detta är särskilt viktigt för hjärnans funktion. Leverns kolhydratlager räcker bara i 8-12 timmar, sedan behöver det fyllas på.

De kolhydrater som lagras i musklerna används som energikälla, framför allt vid intensiv ansträngning. För att du ska orka är det viktigt att du fyller på kolhydratförråden, annars kan du inte hålla tempot och känner dig stum i kroppen. Den som har ätit ordentligt dagarna innan en match eller turnering orkar betydligt bättre.

Under och efter en match är det också bra att få i sig lite snabba kolhydrater inför nästa match.

Vissa kolhydrater kan människan inte bryta ner eller ta upp i tarmarna. Cellulosa och fibrer är sådana kolhydrater som följer med avföringen ut. Men fibrer i maten har ändå viktiga uppgifter. De binder vissa skadliga ämnen till sig och ger tarmen muskelträning.

Pasta och frukt innehåller långsamma kolhydrater och dessutom en mängd olika vitaminer och mineraler.

DU ÄR VAD DU ÄTER!

157

Fett är lagrad energi Fetter är nödvändiga för din kropp. Fett finns lagrat i underhuden och inne i buken. Fettlagren är viktiga energiförråd särskilt i tider av svält eller sjukdom. Fetter skyddar dina nervceller och är viktiga vid tillverkningen av vissa av kroppens hormoner. De fungerar också som stötdämpare och hjälper dig att hålla värmen när det är kallt. Dessutom transporteras vissa vitaminer in i ditt blod tillsammans med fetter. Kött, fisk, mjölkprodukter och oljeväxter innehåller olika fetter.

Proteiner – kroppens byggmaterial Proteiner är mycket viktiga för kroppens alla funktioner. De används som byggmaterial i dina celler och bland annat för tillverkning av enzymer. Enzymer är ämnen som behövs för kemiska reaktioner i cellerna.

Proteiner är uppbyggda av molekyler som kallas aminosyror.

Det finns 20 olika aminosyror som kan kopplas ihop på många olika sätt och bilda tiotusentals olika proteiner. Nio av dessa 20 aminosyror kan inte tillverkas i kroppen utan dem måste du få i dig med maten. Fisk, kött, mjölk, ost, bönor och ägg innehåller mycket proteiner.

158

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Det finns olika sorters fett och en del fetter är nyttigare än andra.

Rötter, stjälkar, blad, blommor och frukter innehåller massor med proteiner, vitaminer, mineraler och fibrer.

Vitaminer Olika vitaminer har egentligen inte så mycket mer gemensamt än att de kallas vitaminer och är nödvändiga för att må bra.

A-, D-, E- och K-vitamin är fettlösliga, B- och C-vitamin är vattenlösliga. Friska personer som äter allsidigt med frukt, grönsaker och fet fisk behöver inget extra vitamintillskott.

Vitamin

Finns i

Behövs för

A

fisk, ägg, mjölk, smör, morot

syn, immunsystem

B

kål, bönor, kött, ägg, grovt bröd

ämnesomsättning, nervsystem, blodbildning

C

paprika, vinbär, nypon, apelsiner

järnupptag, tillverkning av bindväv

D

fisk, ägg, mjölk

upptag av kalcium, benbildning

E

avokado, vegetabiliska oljor, ägg

skyddar cellmembran, antioxidant

K

spenat, kål

blodlevring

Mineraler Natrium, kalcium, fosfor, järn, och jod är olika mineraler som din kropp behöver. Vissa mineraler behövs i väldigt små mängder och kallas spårämnen, till exempel selen som finns i fisk, nötter och ägg och är viktigt för immunförsvaret.

Natriumklorid, vanligt koksalt, är viktigt för att cellerna ska fungera. I koksalt tillsätter man ofta mineralet jod, som är viktigt vid hormontillverkning. Kalcium och fosfor är viktiga byggstenar i skelettet. Dessutom är kalcium nödvändigt för att ditt blod ska kunna levra sig och för att nervsystemet ska fungera. Järn finns i blodet för att binda och transportera syre. Broccoli, spenat och rött kött är rika på järn. Fluor är ett viktigt mineral i tändernas emalj och finns därför tillsatt i tandkräm.

DU ÄR VAD DU ÄTER!

159

Mångsidig mat är bra mat Det är viktigt att variera sin kost för att kroppen ska hålla sig frisk.

Det är speciellt viktigt medan man är ung och växer. Kroppen och framför allt nervsystemet är inte färdigutvecklade förrän i 20-årsåldern. Du behöver alltså både proteiner och fetter för att din hjärna ska nå sin fulla kapacitet.

En alltför ensidig kost kan ge bristsjukdomar på sikt och de flesta bör äta mer frukt och grönt än de gör i dag. Det är också viktigt att få i sig tillräckliga mängder energi för att kroppen ska växa och utvecklas.

För att veta om du äter rätt kan du använda tallriksmodellen där maten delas in i tre grupper.

I den första ingår pasta, ris, potatis och bröd, som är kolhydratrika livsmedel. Det är bra om dessa innehåller mycket fibrer, därför bör man välja exempelvis grovt bröd och råris.

I grupp två ingår grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Ät gärna minst 500 gram frukt och grönsaker om dagen, inklusive linser, bönor och andra baljväxter.

Den tredje gruppen består av proteinrik mat som kött, fisk, ägg och bönor.

De två första grupperna ska ha störst utrymme på tallriken och den tredje gruppen mindre utrymme. Man kan äta enligt tallriksmodellen även om man äter vegetarisk eller vegansk kost.

Viktigt att äta regelbundet Det är viktigt att äta bra mat, men också att äta regelbundet.

Du bör äta något ungefär var tredje timme. Huvudmål och mellanmål bör fördelas jämnt över dagen. Tre huvudmål och två till tre mellanmål, som kan bestå av till exempel en frukt eller en smörgås, är lagom.

Det är också viktigt att inte hoppa över någon måltid. En chokladkaka mättar kanske för stunden, men kroppen får inte vad den behöver. En halvtimme senare kan man vara lika hungrig igen. Äter man regelbundet blir man oftast också mindre sötsugen.

160

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Tallriksmodellen visar hur man kan äta rätt och balanserat.

Vegetarisk och vegansk mat Det finns flera hälsofördelar med att äta växtbaserad mat. Bland annat är risken för hjärtsjukdomar och cancer lägre jämfört med personer som äter mycket kött.

Vegetarisk kost innehåller inte kött, fisk, fågel eller skaldjur. Vegetarianer måste vara extra noggranna med att variera sin kost. De måste äta mer av olika bönor, linser, ägg och mjölk.

I vegansk kost utesluts allt som kommer från djurriket som ägg, mjölk, smör, ost och i vissa fall honung. För att få i sig alla livsviktiga aminosyror måste veganer äta mycket ärtor, bönor och andra baljväxter, även nötter och olika sojaprodukter.

Både vegetarianer och veganer kan behöva äta produkter som är berikade med vitamin B12 och vitamin D. Dessa vitaminer finns mest i animaliska livsmedel.

Växtbaserad mat leder till betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med produktion av kött- och mejeriprodukter. Dessutom kräver växtbaserad mat mindre av både mark och vatten än köttprodukter. En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn är alltså bra både för hälsan och miljön.

Sojabönor innehåller nästan 40 procent protein.

DU ÄR VAD DU ÄTER!

161

Kroppsideal påverkar oss Åsikterna om hur man ska se ut har skiftat betydligt genom historien. De ideal som vi i dag matas med kommer till stor del från sociala medier, reklam, TV och filmer. Ett ideal säger att kvinnor ska vara smala och män muskulösa, men de flesta människor ser ju inte ut på det sättet i verkligheten. Trots att bilderna som förmedlas ofta ligger långt utanför verkligheten påverkar de oss ändå. Särskilt unga människor kan känna en stark press att leva upp till dessa falska bilder.

Skådespelare har ofta en stand-in för vissa scener, bildvinklar och ljus arrangeras dessutom så att de ska se så fördelaktiga ut som möjligt. Fotografier av reklammodeller är ofta retuscherade för att ytterligare förstärka de rådande idealen. Idealet borde inte fokusera på vikten utan hälsan. Det är mer hälsosamt att vara lite tyngre och tränad, än lätt och otränad.

Ätstörningar En särskild grupp av ätproblem kallas ätstörningar och är ofta kopplade till bekymmer med vikt och kroppsuppfattning.

Många med ätstörningar mår psykiskt dåligt och i vissa fall kan situationen bli livshotande. Det är därför mycket viktigt att man söker hjälp om man själv, eller någon i ens närhet, drabbas. De flesta som får behandling blir friska.

De kroppsideal som vi möter på olika sätt i livet är ofta orealistiska.

Eftersom en idealbild är att man ska vara smal, börjar en del att banta när underhudsfettet ökar under puberteten. Detta kan påverka hjärnan på ett skadligt sätt. Om man dessutom har problem i skolan, med familjen och kompisar kan risken vara större att drabbas av ätstörningar som anorexi och bulimi.

Anorexi

Anorexi eller anorexia nervosa, betyder självsvält. Det är en psykiatrisk diagnos och kan vara ett sätt att minska sin ångest genom en fixering vid kroppsvikten. Det är vanligare att flickor får anorexi, men även pojkar drabbas. Ingen vet säkert orsaken till anorexi. Om man drabbas av anorexi vill man bli smalare och tycker att man är för tjock oavsett hur smal man än är. Man gör allt för att slippa äta och tränar ofta överdrivet mycket.

162

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Personer med anorexi upplever sig som tjocka trots att de kan vara mycket underviktiga.

Bulimi

Bulimi eller bulimia nervosa, betyder hetsätning. Ofta kan en bulimiker äta enorma mängder mat för att strax därefter tvinga sig att kräkas upp alltihop. Till skillnad från en anorektiker har en person med bulimi ofta normal kroppsvikt. Tänderna kan bli förstörda av all sur magsaft som kommer upp vid kräkningarna. Det är inte ovanligt att personer med ätstörningar växlar mellan anorexi och bulimi.

Ortorexi

Överdriven och tvångsmässig träning ihop med en mycket strikt diet kallas ibland för ortorexi. Ofta är syftet att förbättra hälsa och prestation. Ett ensidigt fokus på ”ren” mat och olika kosttillskott kan dock leda till ohälsa på grund av brist på naturlig och varierad kost, men också social isolering och ångest. Ortorexi drabbar tjejer och killar i lika stor utsträckning.

Arbeta med begrepp Här är några begrepp från avsnittet. Gör en begreppskarta, diskutera med en kompis eller skriv förklaringar. glukos

protein

långsamma kolhydrater

snabba kolhydrater stärkelse

ial byggnadsmater

fett

energi

Kan du?

Sortera maten med rätt näringsämne.

1. Vilka är de viktigaste näringsämnena?

A. Kolhydrater

a) ägg

2. Ge exempel på mat som innehåller mycket kolhydrater.

B. Fett

b) apelsin

C. Protein

c) bröd

3. Ge några exempel på spårämnen och mineralämnen.

D. Vitaminer

d) potatis

E. Mineraler

e) mjölk

4. Vad menas med tallriksmodellen?

5. Vad är anorexi och bulimi?

f) fisk g) morötter

DU ÄR VAD DU ÄTER!

163

Klimatförändringar – beteende och hälsa Ökad miljöpåverkan

Hur vi transporterar oss och vad vi äter påverkar både vår hälsa och förändrar jordens klimat.

Val av transport påverkar klimatet och hälsan Transporter med motorfordon innebär att vi blir stillasittande.

Genom att gå eller cykla till och från skolan eller arbetet får man viktig vardagsmotion. Rent fysiskt blir man starkare och friskare.

Den mentala hälsan förbättras också, man blir stresståligare och kan lättare koncentrera sig. Transporter med fordon som drivs av fossila bränslen bidrar dessutom till utsläpp av koldioxid, som påverkar klimatförändringarna negativt. Genom att transportera oss mer för egen maskin kan vi bidra till att bromsa klimatförändringarna!

Val av kost påverkar klimatet och hälsan

En mer växtbaserad kost ger också positiva hälsoeffekter.

Till exempel minskar risken för hjärtsjukdom och cancer om man äter mer grönsaker i stället för kött. Det innebär att om fler av oss skulle äta minst 500 gram frukt och grönt varje dag kommer både hälsan förbättras och klimatavtrycket minska.

Produktion och intag av livsmedel från djurriket leder till sämre hälsa och mycket större utsläpp av koldioxid än vad livsmedel som är växtbaserade gör.

164

Ökad hälsorisk

Ökad miljöpåverkan

Matproduktion och konsumtion står för en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Jämfört med kött- och mejeriproduktion leder växtbaserad mat till betydligt mindre utsläpp och kräver dessutom mindre jordbruksmark. Kött från olika djur har också olika stor påverkan – nötkött orsakar mer utsläpp än till exempel fisk och kyckling.

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Ökad risk för sämre hälsa

Med klimatförändringarna ökar temperaturen på många ställen på jorden och värmeböljor blir vanligare. Detta ökar risken för att kroppstemperaturen kan bli alltför hög, vilket kan leda till värmeslag med allvarliga konsekvenser. Vid ökad temperatur reagerar kroppen med ökad svettning, förhöjd puls och andningsfrekvens. Det medför stor belastning på lungor och blodcirkulation och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Den som är anpassad till värme eller tränar regelbundet har en Miljö och hållbarhet bättre svettningsförmåga. Det gör att man lättare klarar av att – en röd tråd genom hela reglera kroppstemperaturen.

boken och även som ett

Miljö & hållbarhet

Klimatet ändras och påverkar vår hälsa

Vid högre temperaturer blir det också mer partiklar som rivs upp uppslag i varje kapitel. på grund av torrare mark och fler skogsbränder. Dessutom förlängs pollensäsongen. Mer partiklar och pollen är extra problematiskt för personer med astma och andra lungsjukdomar.

Ett varmare klimat medför ökad avdunstning och därmed även mer nederbörd. Detta leder till fler översvämningar, som i sin tur påverkar vattenkvaliteten och risken är stor för en ökning av både bakterier och parasiter.

Högre temperatur och längre somrar gör det svårare att hålla mat kyld, vilket kan ge ökad tillväxt av mikroorgansimer som kan orsaka matförgiftning. Även antalet fästingar kan bli fler och därmed också de infektioner som de sprider.

Diskutera och motivera 1. Hur transporterar du dig oftast till olika platser? Hur stor klimatpåverkan har dina val av transporter?

2. Kan du förändra något för att förbättra både din hälsa och din påverkan på klimatet?

3. Hur ser dina matvanor ut?

4. Vad kan du förändra för att påverka klimatförändringarna och din hälsa positivt?

MILJÖ & HÅLLBARHET

165

Beskriv och förklara 1. Beskriv några olika typer av celler och

vilka funktioner de har.

2. Ge exempel på några olika organ och vilka

funktioner de har.

3. Beskriv några organsystem och vilka

funktioner de har.

4. Förklara mot vad och på vilka sätt som

huden försvarar dig.

11. Kroppsideal kan variera mellan kulturer

och tidsperioder. Beskriv hur du ser på de kroppsideal som finns i dag.

12. Beskriv vad som händer med maten då den

passerar genom matspjälkningssystemet.

13. Förklara vilken funktion vecken och

luddet i tunntarmens insida har.

14. Beskriv vad som sker i lungblåsorna.

5. Vad skiljer slemhinnor från huden?

15. Hur påverkas kroppen av rökning?

6. Ge exempel på några olika typer av leder

16. Varför är det inte bra att snusa?

och hur de fungerar.

7. Vilka tre sorters muskler har vi?

8. Stamceller – vad är det?

9. Vad betyder dopning och vad kan dopning

få för konsekvenser?

17. Beskriv blodets väg genom kroppen.

18. Vad består blod av?

19. Förklara vad antibiotikaresistens innebär.

20. Beskriv vilken uppgift njurarna har.

10. Vilka är de viktigaste näringsämnena och

vad används de till i kroppen?

Vad ska bort?

Använd dina kunskaper i biologi för att motivera ditt val.

194

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Uppslag med uppgifter av olika karaktär som bjuder in till diskussioner och tränar flera förmågor.

Uppslag

Vem har rätt?

Är det någon skillnad på blodet i artärer och vener?

Det är bara blodet i venerna som innehåller gaser.

Blodtrycket är högre i artärerna än i venerna.

B

A Alla artärer har syrerikt blod. Venerna har syrefattigt blod.

Artärer leder blod från hjärtat och venerna leder blod till hjärtat.

D

C

Vad ser du i bilden?

Använd dina kunskaper i biologi för att beskriva och förklara vad du ser i bilden.

O2

CO2

CO2

UPPSLAG

195

Vad ska bort?

Använd dina kunskaper i biologi för att motivera ditt val.

sena

muskler

blod

skelettben

Vad ser du i bilden?

Använd dina kunskaper i biologi för att beskriva och förklara vad du ser i bilden.

196

KAPITEL 3 KROPPEN – RÖRELSE, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Vem har rätt?

Finns det något organ som är med i fler än ett organsystem?

Huden finns med i både försvarssystemet och sinnessystemet.

Njurarna finns med både i hormonsystemet och i utsöndringssystemet.

Jo, det finns det säkert. Alla organ samarbetar på nå’t sätt.

A

C

Testiklarna eller äggstockarna finns med i både hormonsystemet och fortplantningssystemet.

D

B

Diskutera och motivera

Planera en undersökning

I en mängd forskningsrapporter slår man fast att träning och rörelse är viktigt och att man bör:

I huden finns receptorer för flera olika sinnen.

Det finns receptorer för värme, kyla och tryck.

Olika områden på kroppen har olika avstånd mellan receptorerna.

• • •

vara fysiskt aktiv i mer än 60 minuter om dagen ägna sig åt pulshöjande aktiviteter minst tre gånger i veckan ägna sig åt aktiviteter som belastar skelett och muskler minst tre gånger i veckan.

Motivera varför det är så viktigt med träning. Använd dina kunskaper om människokroppen.

Du ska planera en undersökning där du jämför hur tätt receptorerna sitter i huden på olika områden på kroppen.

A. Skriv en hypotes och använd dina

kunskaper i biologi för att motivera den.

B. Gör en beskrivning av hur du tänker gå till

väga när du genomför undersökningen.

UPPSLAG

197

• • • • • • •

Sex kapitel i varje bok för att underlätta planering och ämnesövergripande arbete.

Levande och lättillgängliga texter.

Intresseväckande uppgifter som uppmuntrar till diskussion och kritiskt tänkande.

Miljö och hållbarhet som en röd tråd och som ett eget uppslag i varje kapitel.

Ett uppslag i varje kapitel som ger möjlighet att granska och resonera kring texter som rör biologi.

Sammanfattning i varje kapitel.

Följer Lgr22.

ISBN 978-91-523-5904-4

9

789152 359044