9789152358115 by Smakprov Media AB

Goodwill

Goodwill marknadsföring

marknadsföring

Goodwill marknadsföring

Goodwill marknadsföring är avsedd för grundläggande utbildningar i marknadsföring. Med ett aktuellt innehåll och elevnära exempel lyfter boken marknadsföringen in i 20-talet. Faktaboken tar avstamp i marknadsföringens grunder och fortsätter vidare genom dagens digitaliserade medielandskap via en introduktion till marknadsrätten och vad som krävs för att lyckas med marknadsföring på en global marknad. Marknadsplanens uppbyggnad och funktion utgör en röd tråd i boken. Ur innehållet:

∙ Vad är det som gör att vi väljer de produkter vi gör? ∙ Hur kan företagen försäkra sig om att de producerar det vi konsumenter vill ha? ∙ Vad kommer vi att konsumera i framtiden och hur kommer det att gå till? Uppgiftsboken bjuder på ett brett spektra av arbetsuppgifter, allt ifrån det som eleverna kan arbeta med enskilt och med hjälp av faktaboken till mer fördjupande uppgifter. Uppgiftsboken följer faktabokens struktur och innehåller ett stort antal övningar i stigande svårighetsgrad. Den innehåller även uppgifter som knyter an till elevernas UF-företagande. Lärarstödet är fullmatat med tips och råd till undervisningen, PowerPointpresentationer, prov med bedömningsförslag samt lösningar till samtliga uppgifter. Allt för att du som lärare ska kunna utnyttja din begränsade tid med eleverna på bästa sätt. Eva Blomqvist är utbildad civilekonom och gymnasielärare i ekonomiska ämnen samt juridik. Hon arbetar regelbundet med projekt knutna till Ung Företagsamhet, driver eget företag och är en erfaren läromedelsförfattare. Patrick Hjertén är utbildad marknadsförare och gymnasielärare i ekonomiska ämnen samt juridik. Även han arbetar mycket med Ung Företagsamhet och blev Årets UF-lärare i Älvsborg 2019. Han är verksam som entreprenör och copywriter.

Eva Blomqvist Patrick Hjertén

ISBN 978-91-523-5811-5

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktör: Helén Park Förläggare: Irene Bonde Omslag och grafisk formgivning: Lena Eklund, Kolofon Goodwill Marknadsföring ISBN 978-91-523-5811-5 © 2021, Eva Blomkvist, Patrick Hjertén och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2021

Innehåll

1 2 3 4

Vad är marknadsföring? 6 Marknadsföringens grunder 6 Affärsidén 7 Behov 11 Alla vill ha mer 15 Marknadsföring i historien 17 Ännu mer reklam med internet och smartphones 18 Sammanfattning 19

Marknad och målgrupp 20 Marknad 20 Målgrupp – viktig för företaget 21 Segmentering – konsumentmarknad 22 Segmentering på företagsmarknaden 25 Marknadsandelar 27 Köpprocessen 28 Den potentiella marknaden 34 Sammanfattning 35

Analysera marknaden 36 Produktlivscykeln 36 Konkurrensanalys 39 Marknadsundersökningar 43 Validitet, reliabilitet och objektivitet 50 Sammanfattning 53

Strategier 54 Marknadsstrategier 54 Positioneringsstrategi 60 Varumärkesstrategi 62 Sammanfattning 67

5 6 7

Konkurrensmedlen – marknadsförarens hjälpmedel 68 De fem p:na 68 Produkt 69 Pris 71 Plats 76 Påverkan 80 Personal 84 Marknadsmixen 88 Sammanfattning 89

Kundrelationer 90 Relationsmarknadsföring 90 Så skapas relationen 94 En-till-en-marknadsföring 97 Hantera reklamationer 100 Sammanfattning 103

Marknadsplanering 104 Marknadsplanen 104 Nuläge 105 SWOT-analys 111 Mål 113 Marknadsstrategier 116 Aktiviteter 116 Budget 118

8 9 10

Annat som påverkar marknadsföringen 120 Skydda konsumenter och marknad 120 Begränsningar i marknadsföringen 123 Konsumentlagarna 130 Sammanfattning 135

Kommunikation 136 Vad är kommunikation? 136 Olika former av kommunikation 137 Kommunikationsmodeller 142 Kommunikationskanaler 145 Kampanjplanering 148 Sammanfattning 151

Internationell marknadsföring 152 Globalisering 152 Hur når företag ut i världen? 153 Vi handlar mest med EU 155 Övriga handelspartners 157 Handelsbegränsningar 158 Kunskap om marknaden 160 Kulturella skillnader 162 Hinder vid utlandsaffärer 165 Sammanfattning 166

Bilaga: Marknadsföringslagen 167 Bildförteckning 173 Register 174

Vad är marknadsföring? Om man frågar en person vad marknadsföring är kommer hen förmodligen att säga reklam. Men reklam är egentligen bara en del av ett företags marknadsföring. Marknadsföring är inte bara de utomhusaffischer, banners och reklamfilmer vi ser. Marknads föring handlar också om kunders behov, psykologi och mänskligt beteende. Det handlar om utveckling av nya produkter och tjäns ter, varumärken och mycket mer. Och det är det som gör mark nadsföring så spännande!

Marknadsföringens grunder Marknadsföring – allt som ett företag gör för att kunden ska få veta vad de gör.

Ordet marknadsföring brukar beskrivas som alla de saker ett företag gör för att uppfylla och tillfredsställa kunders behov. Det ska i sin tur leda till att kunderna köper företagets varor och tjänster. Marknadsföring är en process med både kortsiktiga och långsiktiga delar där företagen skapar värden för kunderna. På så sätt bildar företagen relationer med kunderna som gör att de återvänder och gärna berättar för andra hur bra företagets utbud är. Marknadsföring är allt från att företaget bestämmer sig för vilka produkter som ska finnas i sortimentet, skapa en bra hemsida till att designa en förpackning eller bestämma i vilka kanaler som kommuni kationen ska ske. Det gemensamma för alla marknadsföringsaktiviteter är att det handlar om att skapa värden för kunden. Värde för kunden Värden kan många gånger vara individuella och olika från person till person, men det främsta värdet för kunder är att deras behov blir tillfredsställt via den vara eller den tjänst som de har köpt. Ett annat värde kan vara att produkten skapar en image för kunden eller att den speglar vem kunden verkligen är. Oavsett vilket värde det är handlar det om kundtillfredsställelse. En tillfredsställd kund kommer tillbaka och köper mer och berättar även för sina nära och kära om hur bra det är.

6 K AP I T E L 1 . VAD Ä R M A R K N A D SFÖ R I N G ?

Vad som är värde för en kund kanske inte är det för en annan.

Affärsidén Affärsidé – kundernas behov och lösningar på dessa behov.

All lyckad marknadsföring börjar med en bra affärsidé. En affärsidé handlar om att hitta behov hos kunderna och lösningar på dessa behov. Behoven är länkade till de olika värden och den tillfredsställelse som kunden upplever. Så har alla entreprenörer och företag börjat en gång i tiden.

K A PI TEL 1. VA D Ä R M A R K NA DSFÖR I NG ?

De har identifierat ett behov och kommit fram till en lösning på det behovet. De har kommit fram till hur de kan skapa värde för kunden. Finns det tillräckligt många kunder som har samma behov och har möjlighet att köpa produkten som löser behovet är grunden lagd till en bra affärsidé. Affärsidén blir på det viset företagets ryggrad och grunden till företagets marknadsföring. Produkt – antingen en vara eller en tjänst som säljs till kund.

Affärsidén kan utgå från en produkt, det vill säga en vara eller en tjänst eller en blandning av båda. Det viktiga är att affärsidén berättar vilken kund (målgrupp) företaget kommer att vända sig till. Är det en exklusiv produkt som till exempel märkeskläder kommer företaget att ha en mindre grupp av människor att sälja till, vilket ger specifika förutsätt ningar för hur marknadsföringen ska se ut. Om företaget vill satsa på en lågprislinje till en större mängd kunder anpassas marknadsföringen efter det.

Spotify – ett nytt sätt att sälja musik Spotify som idag är ett av de mest kända företagen på den inter nationella marknaden skapades av Martin Lorentzon och Daniel Ek. Deras affärsidé och ursprungstanke var att skapa en plattform för annonsering, men de saknade något som skulle driva trafik till den. På grund av att Daniel Ek hade ett stort intresse av musik valde de just musik som drivkraft, och det blev Spotify. Grundarna ser det till viss del som en slump, men de såg en möjlighet att skapa något med skivbolag och artister som skulle leda till laglig konsumtion istället för piratdelning. Företaget är idag en streamingtjänst av musik med omkring 71 miljoner betalande abonnenter i 65 olika länder. Spotify har förändrat människors sätt att konsumera musik, och nu ägs den inte i form av CD-skivor utan kunderna streamar den via mobil och dator.

Affärsidéer utvecklas över tiden Något som måste hållas i minnet är att de stora företag som finns idag som till exempel Ikea och Google började med något litet som sedan har utvecklats till den affärsidé de har idag. Affärsidéer behöver utvecklas och förändras över tiden för att företag ska överleva. Ingvar Kamprad som startade Ikea började sitt företagande med att sälja tändsticksaskar, bläckpennor och småmöbler. Redan 1958 byggde han grunden till det världsföretag som vi känner idag.

8 K AP I T E L 1 . VAD Ä R M A R K N A D S FÖ R I N G?

Att sälja m öbler var naturligtvis inget nytt men Ingvar Kamprads affärs idé bestod av att sälja möblerna i platta paket, låta kunden transportera hem dem och montera ihop dem hemma. Den här idén gav många positiva effekter för företaget. Det var enklare att lagerhålla platta paket än färdigmonterade möbler. Transportkost naderna kunde också hålls nere eftersom kunderna transporterade hem varorna själva. För kunderna var det också positivt. Priset för att köpa Ikea-möbler blev avsevärt lägre än hos de konkurrerande möbelhandlarna. Ikea har lyckats behålla sin position som marknads ledande och idag finns det Ikea-möbler i hem runt om i hela världen. I samhället ser vi behovet av utveckling av affärsidéer, oavsett om de har funnits ett tag eller är helt nya. En affärsidé måste vara hållbar om vi i framtiden ska ha en fungerande värld där alla kan existera. Då pratar vi både om miljö och ekonomisk och social hållbarhet.

Det kan sväras en del här och där över skruvar och liknande men till slut står man där med en färdig möbel.

K A PI TEL 1. VA D Ä R M A R K NA DSFÖR I NG ?

En bra idé kommer inte på beställning Att starta och driva ett företag inom ramen för Ung Företagsamhet brukar uppskattas av både elever och lärare. Först måste eleverna komma på en affärsidé. Det som de brukar få höra vid de första sammankomsterna är att det är näst intill omöjligt att komma på en idé på beställning. De kommer förmodligen att komma på den när de sitter och tittar på Netflix eller precis innan de ska somna. Det gäller att utgå från sin egen verklighet och se om de kan hitta något behov eller något som de skulle vilja förbättra.

Bolsa UF UF-företaget Bolsa UF kom på att det kunde vara smart att skapa en produkt av ett annat företags spillmaterial. I Ulricehamns kommun där eleverna gick på gymnasiet finns ett företag som heter Bolon AB. Företaget gör golvmaterial som är en vävd blandning av bomull och nylon. UF-elevernas idé var att tillverka weekend-bags av det överblivna materialet i golvproduktionen. De valde att kalla sig för Bolsa som är det spanska ordet för väska. Bolsa UF vann en mängd förstapriser i sin region och även det viktigaste priset som Årets UF-företag. Grunden för succén var att de jobbade med design, hållbarhet och samarbete med ett lokalt företag. Bolsa UF vann även pris för Årets UF-företag på den nationella UF-mässan i Stockholm och gick därmed vidare till Europa-finalen som hölls på Sardinien det året.

10 KAP I T E L 1 . VAD Ä R M A R K N A D S FÖ R I N G?

Behov Nästa gång du sträcker dig efter en flaska med dricka, en glass eller de senaste solglasögonen, stanna då upp ett ögonblick och tänk efter: ”Varför gjorde jag just det där? Vad var det som fick mig att välja det här?” Svaret kommer förmodligen att bli: ”Jag vill ha det, eller jag behöver det.” Verkliga eller skapade behov Primära behov (verkliga behov) – behov som behövs för att överleva, till exempel mat och dryck. Sekundära behov – behov som är skapade och som vi inte visste att vi behövde innan produkten presenterades på marknaden.

En del av svaret är behov. Vi kan dela in behoven i verkliga och skapade behov. De primära behoven (verkliga behov) är de som vi behöver för att överleva. Verkliga behov är mat, dryck, värme och trygghet. Den största delen av det som finns på marknaden idag tillgodoser behov inom kategorin sekundära behov (skapade behov). Ingen person i världen visste att de behövde en tv eller en mobiltelefon innan de skapades och lades ut till försäljning. Behovet av att kommunicera har vi människor alltid haft. Att det skulle ske med hjälp av en mobiltelefon visste vi däremot inte förrän mobiltelefontillverkarna marknadsförde den. Nu undrar de flesta människor hur de kan klara sig utan den. Fysiska, psykiska eller sociala behov Ett annat sätt att dela in behov är i fysiska, psykologiska och sociala behov. För marknadsförare är det då framför allt de psykologiska och sociala behoven som är intressanta. De behoven gör varje person mer lika varandra än om företaget bara skulle se till ålder eller kön. Ju säkrare information, desto mer säkerställda marknadsföringsbeslut.

Mat hör till ett av de fysiska (primära) behov som vi behöver för att överleva.

K A PI TEL 1. VA D Ä R M A R K NA DSFÖR I NG ?

Fysiska behov Fysiska behov – ett annat ord för verkliga eller primära behov, som mat och vatten.

Det som vi behöver för att överleva är mat och dryck samt värme och trygghet. De fysiska behoven kallas också för verkliga behov (se före gående sida) e ller primära behov. Om man tänker på de fysiska behoven förstår man att vi skulle klara oss utan mycket av det vi har i våra hem. För att hålla oss vid liv behövs egentligen inte så mycket. Psykologiska behov

Psykologiska behov – behov av omtanke och trygghet.

När de fysiska behoven är tillgodosedda och vi inte behöver oroa oss för överlevnad blir vi medvetna om de psykologiska behoven. Det är trygghet, vilket innebär tak över huvudet och pengar. Annat som tillhör de psykologiska behoven är kärlek och gemenskap, som fås genom familj och vänner. Människor behöver även uppskattning, med det menas att någon eller några säger att vi har gjort något bra, eller att vi får beröm för de kläder vi har på oss. Det största för människan och det som kan vara svårast att uppnå är självförverkligande. Vad som är självförverkligande är olika från person till person. För en person är det att bestiga Kilimanjaro och för en annan är det bygga ett hus eller att lära sig flera olika språk. Det som oftast behövs i vår värld för att nå självförverkligande är tid och pengar.

Människor behöver värme och trygghet för att överleva. Dessa hör till de fysiska eller primära behoven.

12 K AP I T E L 1 . VAD Ä R M A R K N A D SFÖ R I N G ?

Sociala behov Sociala behov – behov av tillhörighet och att vara med i en gemenskap med andra.

Marknadsförare använder sig ofta av sociala behov. Människan är ett flockdjur och vi vill göra saker tillsammans. Människor har behov av att tillhöra en grupp och ett sammanhang. Ibland är vi beredda att gå långt för att få känna grupptillhörighet. Det kan betyda att skaffa sig ett boende i ett speciellt område, köpa en speciell sorts bil, klä sig och fylla sitt hem med det som anses krävas för få medlemskap i den grupp vi vill tillhöra. Och marknadsförare är bra på att få människor att vilja tillhöra en grupp i samhället utifrån de produkter som företaget tillverkar och säljer. Ett exempel på hur företag använder vår önskan om grupptillhörighet i marknadsföringen är användandet av så kallade influencers. Det har visat sig vara väldigt framgångsrikt för företag att använda sig av influencers för att påverka oss. Om en influencer som vi ser upp till an vänder en viss produkt vill vi också gärna ha den och det här utnyttjar företagen för att få oss att köpa den.

K A PI TEL 1. VA D Ä R M A R K NA DSFÖR I NG ?

Maslows behovstrappa Ett annat sätt att dela in behov skapades av Abraham Maslow. Han delade in behoven i en behovspyramid eller behovstrappa. Han lade de kroppsliga behoven på det nedersta steget. Enligt Maslows teori kan vi inte klättra i trappan om inte det nedersta steget är tillfredsställt. Han menade att om du inte har mat för dagen kan du inte kliva upp på nästa steg i trappan. I västvärlden har en stor del av befolkningen det så bra att de kan kliva högst upp på trappan och ägna sig åt självförverkligande.

Kritik av modellen I nutid har det kommit fram kritik mot Maslow och hans behovstrappa. Kritikerna menar att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis för att vi agerar utifrån behovstrappan. Till exempel

14 KAP I T E L 1 . VAD Ä R M A R K N A D SFÖ R I N G ?

baserade Maslow sin forskning enbart på friska människor och han tog inte hänsyn till starka och svaga behov i modellen. Vad som är ett starkt behov kan skifta och byta ordning i hierarkin, till och med under en dag.

Abraham Maslow Maslow var en amerikansk psykolog som är mest känd för att ha skapat behovstrappan. Trappan visar hur vi människor går från enkla behov upp till självförverkligande. En tidning i psykologi, Review of General Psychology, publicerade 2002 en rankning av de mest citerade psykologerna under 1900-talet och Abraham Maslow kom på 10:e plats. Källa: https://org-sam.se/varning-for-maslows-bedragligatjuskraft-av-martin-svendsen-jacob-ostberg/

Kopplingen mellan behov, önskemål och köpkraft Behov och önskemål är sällan lika med den köpkraft som finns hos en individ. Vi vill ha mer och köpa mer än vad pengarna räcker till. Balans gången blir att hålla sin egen konsumtion på en nivå som är hanterbar. Eftersom olika människor har olika stark köpkraft finns det utbud av varor och tjänster som sträcker sig från en låg nivå till riktigt höga priser. Ett behov och en önskan kan vara samma sak, men ser vi till människors konsumtion är önskan om att handla större än de verkliga behoven. Den önskan är också i de flesta fall större än själva köpkraften hos individen. Det är bara en ytterst liten minoritet av mänskligheten som kan köpa allt de vill ha. Därför är det oftast skillnad mellan personers önskan om att köpa och deras verkliga köpkraft. Ju mer du förstår om behov och om hur människor fungerar, desto lättare har du som marknadsförare att skapa rätt budskap och, så att säga, trycka på rätt knappar.

Alla vill ha mer Människor strävar efter att ha det bättre. Så har det varit, generation efter generation. Bättre ekonomi, bekvämare liv och ökad medel livslängd är något som inte bara gäller i västvärlden utan i hela världen. Det gör att mycket av världens resurser utnyttjas och att de utnyttjas för mycket. Att världen inte räcker till, helt enkelt. De senaste årtiondena har vi förstått betydelsen av miljön vi lever i och att den förändras i takt med hur vi producerar och konsumerar. Samhället har gjort förändringar för att minska utnyttjandet av jordens resurser men det kommer med största sannolikhet att behövas mycket mer innan vi kan säga att vi är på rätt väg. Hållbart företagande Vad är då hållbart förtagande? Enkelt uttryckt är det att det finns ett miljötänk i ett företags alla delar. Det innebär bland annat att inte använda mer resurser än vad som är nödvändigt i produktionen och att material återsamlas och återvinns. Ett exempel är glasflaskor och glasburkar. I flaskor och burkar finns det återvunnet glas i glasmassan, och flaskorna och burkarna kommer att hamna i återvinningen igen för att ännu en gång krossas och bli andra flaskor och burkar. Tanken med hållbart företagande är att återvinna så mycket som möj ligt, minska sopor och skräp, för att skapa ett så slutet system som möjligt för att kunna ha en hälsosam planet för kommande genera tioner. K A PI TEL 1. VA D Ä R M A R K NA DSFÖR I NG ?

Tre perspektiv på hållbart företagande Hållbart företagande kan ses utifrån tre olika aspekter, vilka är ekonomi, ekologi och socialt.

Ekonomisk hållbarhet – att hushålla med pengar och att inte använda mer än vad som behövs. Ekologisk hållbarhet – att inte använda mer resurser och råvaror än nödvändigt.

Social hållbarhet – att man behandlar sin personal väl med bra löner och bra arbetsmiljö.

Ekonomi och hållbarhet för ett företag men även individer innebär att lägga rätt mängd pengar på rätt saker vid rätt tillfälle. Att inte köpa mer än vad som behövs och att hushålla med det man har så att det räcker så långt som möjligt. Motsatsen till slit och släng, helt enkelt. Ekologisk hållbarhet rör resurser och råvaror som företag förbrukar. Det finns inte i överflöd av naturtillgångar och de tillgångar som finns utnyttjas många gånger mer än vad naturen klarar av. Det behövs en balans för fortsatt tillväxt. Där är det viktigt att företag försöker mins ka sin förbrukning av tillgångar, hitta nya effektivare sätt att använda de resurser som behövs. Dessutom behöver företag återanvända material i största möjliga utsträckning. Social hållbarhet handlar om hur människor behandlas av företagen. Det innefattar schyssta arbetsförhållanden med bra löner och lagstadgad ledighet för att ge något exempel. Människor, och då speciellt barn, får inte utnyttjas för att få fram maximal vinst.

The Body Shop År 1976 startades The Body Shop i Brighton av Anita Roddick. Hennes idé var att starta ett företag inom skönhet och hudvård, och hennes vision var att The Body Shop skulle arbeta för en bättre värld för människor, djur och miljö. Anita Riddicks företag har genom åren arbetat för att produkterna ska tillverkas på ett miljövänligt sätt. Företaget har jobbat mot test på djur, mot våld i hemmet och mot sexhandel för att nämna några saker. The Body Shop är ett bra exempel på ett företag som arbetar med hållbarhet och med mångkulturell variation.

16 KAP I T E L 1 . VAD Ä R M A R K N A D SFÖ R I N G ?

Marknadsföring i historien Marknadsföring är inte något nytt. Uttrycken är annorlunda idag men principen är densamma sedan den tid då människor började handla med varandra. Oavsett om det gällde byteshandel eller betalning med pengar skulle personerna som sålde någonting få den andra parten att vilja ha det och köpa det. Hur lätt det var att sälja något berodde på hur duktig du var på att övertyga andra att vilja köpa dina varor. Om du inte syns finns du inte, då precis som nu

Långt tillbaka i tiden samlades säljare på stadens torg och deras kunder kom till dem. Vad som sålde bra berodde självklart på hur bra produkten var men även på vem som skrek högst och hade bäst erbjudande. Utveckling i samhället leder alltid till förändringar i vårt beteende. Från marknadsstånd till butiker Industrialiseringen är en sådan förändring där människor flyttade in från landet för att leva mer tätt i städer. Tiden tillbringades på fabriks golvet och det fanns inte mycket tid till att odla och tillverka. Istället för att handla i marknadsstånd började man nu kunna handla i butiker. Det blev inte längre viktigast att skrika högst utan nya sätt att synas och märkas utvecklades. Reklamare uppstår Den tekniska utvecklingen ledde till att det var lättare och billigare att trycka tidningar, affischer och annat. Reklamannonserna fick fart och det som tidigare skreks på torget fanns nu i tryck i till exempel en tidning med vackra bilder och fyndiga ord. Därmed uppstod branschen, reklamare, som skapade budskapet som skulle göra att kunderna gick till butikerna för att handla. Mer reklam med radio och tv

Optimisten och Pessimisten var omåttligt populära radio figurer mellan 1938 och 1942. Här syns de i en annons för Gevalia kaffe från den tiden.

Reklam på tv fick ett stort genomslag när den kom, dels eftersom kunderna fick uppleva ljud och rörliga bilder, vilket gav stort nöje, dels för att företagen kunde utnyttja det faktum att vårt minne fungerar så att rörliga bilder fäster sig bättre. Med radio och tv kunde företag också nå många fler än tidigare. Annonser i tidningar riktades till de som läste den lokala eller nationella tidningen. I och med reklam som visades på tv kunde man nå många fler inom stora områden och hamra in budskapet flera gånger på samma dag.

K A PI TEL 1. VA D Ä R M A R K NA DSFÖR I NG ?

Reklam genom tiderna.

Ännu mer reklam med internet och smartphones Tv ansågs länge som det effektivaste, men även det dyraste, sättet att nå ut till sina kunder. Idag sker allt mer av marknadsföringen och reklamen via digitala medier. När du sitter och läser detta har du förmodligen en dator och en mobil i närheten. Där har du dagens arena för marknads föring! I tv:ns barndom kunde hela familjen samlas runt det enda tv-program met som sändes på lördagskvällen. Serier, eller ”såpoperor” som de kom att kallas, lanserades till en början för att just s kapa utrymme för tv-reklam och tittarna kunde få vänta en vecka på att nya avsnitt av favoritserien skulle sändas.

18 KAP I T E L 1 . VAD Ä R M A R K N A D S FÖ R I N G?

Vad blir nästa stora grej? Idag kan vi sträckkolla en hel säsong av favoritserien på en kväll via någon av de streamingtjänster som finns. Fokus har flyttats från den stora tv-skärmen till de mindre mobila skärmarna där vi verkar leva större delen av våra liv just nu. Reklamen finns på internet och i sociala medier och anses vara mest effektiv där. Var reklamen kommer att finnas imorgon vet vi inte. Teknologiska framsteg spelar en stor roll för samhällets utveckling och ger ständigt utrymme för nya innovationer. Det är viktigt för företag och marknads förare att ligga steget före vad gäller utveckling och nya sätt att få ut sitt budskap till kunder samt att snabbt kunna anpassa sig till nya föränd ringar i samhället. Vem vet vad som kommer att bli nästa stora grej?

Sammanfattning Marknadsföring är alla de aktiviteter som ett företag gör för att skapa en relation med kunderna och sälja sina varor och tjänster. Det viktigaste av det hela är att förstå hur människor fungerar och vilka behov de har. Den första delen av att skapa ett företag är att ha en affärsidé. Idén uppkommer från ett behov, men det är själva lösningen som blir varan eller tjänsten. Affärsidén ska vara enkel att komma ihåg och bland annat besvara vem som är kunden och hur produkten ska tillverkas. Mänskliga behov delas upp i verkliga och skapade. De verkliga är de saker vi behöver för att överleva medan de skapade är sådana behov som inte fanns förrän produkten var på marknaden. Behoven kan även kallas för fysiska, psykologiska och sociala, där de sociala är de som är de viktigaste för en marknadsförare. Maslows behovstrappa i fem steg är ett verktyg för att visa på människors olika behov. Ett begrepp som har blivit vanligare i samhället är hållbart företagande och det handlar om vår planets resurser. Vår konsumtion är egentligen större än vad råvarorna räcker till. Därför är det viktigt för företag att återvinna resurser, effektivisera och se till att deras verksamhet är bra för miljö och samhälle. Företag kan arbeta med hållbart företagande ur tre perspektiv: ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Marknadsföring har funnits lika länge som människor har köpt och sålt till varandra. Det är bara sätten som marknadsföringen görs på som har ändrats. Under 1900-talet och 2000-talet har vi sett många nya sätt och kanaler för marknadsföring tack vare teknisk utveckling. Nämnas kan radio, tv och internet. Vad som blir nästa stora grej återstår att se.

K A PI TEL 1. VA D Ä R M A R K NA DSFÖR I NG ?

Goodwill

Goodwill marknadsföring

marknadsföring

Goodwill marknadsföring

Eva Blomqvist Patrick Hjertén

ISBN 978-91-523-5811-5