9789152357200

Psykiatri 2 INGER ANDERSSON HÖGLUND BRITT HEDMAN AHLSTRÖM

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Förläggare: Irene Bonde Projektledare/redaktör: Tove Helander/Polyfakt Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Layout: Tove Helander/Polyfakt Illustrationer: Anna Björnström Omslagsfoto: David Wall/Getty Images Bildredaktör: Tove Helander/Polyfakt Psykiatri 2 ISBN 978-91-523-5720-0 © 2022 Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia print, Lettland 2022

Förord Hoppas du vill dela vår vision om den ”goda” psykiatriska omvårdnaden och omsorgen. Vi har arbetat med detta länge och har sett intressanta och viktiga framsteg, och med denna bok vill vi bidra till fortsatt kunskapsutveckling. Vi hoppas att du som läsare ska bli alltmer intresserad och vilja utveckla ditt yrkesmässiga förhållningssätt och medverka till en god vård och omsorg.

Psykiatri 2 presenterar nya, utvidgade och fördjupade kunskaper som du behöver för att kunna ge människor med psykisk ohälsa en god personcentrerad vård, omvårdnad och omsorg. Boken är grundligt omarbetad och anpassad till den reviderade ämnesplanen för Psykiatri 2, dess centrala innehåll och kunskapskrav från år 2021, för Vård- och omsorgsprogrammet.

Beskrivningarna av psykisk ohälsa och psykiska funktions­ned­ sättningar utgår bland annat från ICD-11, DSM-5 samt från ICF. När det gäller psykossjukdomar och medicinska behandlingar har Arne Stenstedt, överläkare vid Psykiatri Nordväst, Danderyds sjukhus, bidragit med värdefulla synpunkter på beskrivningarna.

Boken bygger på realistiska berättelser om människor med psykiatrisk problematik och psykiska funktionsnedsättningar.

De berättelser som finns i boken är alla uppdiktade. Om du skulle se likheter med människor du känner till är det bara en slump och ett tecken på att vi människor liknar varandra.

Den här boken vänder sig till dig som är studerande på Vård- och omsorgs­programmet eller ingår i personalgrupper som möter människor med psykisk ohälsa och funktions­ nedsättningar. För dig som är anhörig och närstående kan boken ge värdefull kunskap och information om vägar till hjälp.

Inger Andersson Höglund Britt Hedman Ahlström

3

Innehåll Introduktion – Att fortsätta läsa psykiatri 6

DEL A NÅGRA DIAGNOSER OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 1 Bipolärt syndrom 12

PSYKISK OHÄLSA, SUICID OCH MISSBRUK 5 Psykisk ohälsa 96

1:1 Egentlig depression 15 1:2 Bipolära syndrom 17 1:3 Orsaker till bipolärt syndrom 21 1:4 Behandling, omvårdnad och omsorg 23 1:5 Bemötande av en person med bipolärt syndrom 26 sammanfattning 28 övningsuppgifter 30

5:1 Psykisk hälsa och ohälsa 99 5:2 Vad påverkar psykisk hälsa? 102 sammanfattning 106 övningsuppgifter 107

2 Personlighets syndrom 32 2:1 Emotionellt instabilt personlighets­ syndrom – EIPS 36 2:2 Narcissistiskt personlighetssyndrom 42 2:3 Antisocialt personlighetssyndrom 44 2:4 Orsaker och behandlingar – personlighetssyndrom 46 2:5 Omvårdnad, omsorg och bemötande vid personlighets­syndrom 49 sammanfattning 52 övningsuppgifter 54

3 Psykos 56 3:1 Allmänt om psykoser 60 3:2 Kortvarig psykos 64 3:3 Schizofreni 66 3:4 Behandling, omvårdnad och omsorg vid psykos 70 sammanfattning 74 övningsuppgifter 76

4 Psykiska funktionsnedsättningar 78 4:1 Psykiska funktions­nedsättningar och funktionshinder 82 4:2 Klassifikationssystem för funktioner och funktions­nedsättningar 86 4:3 Psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar 88 sammanfattning 92 övningsuppgifter 92

4

DEL B

INNEHÅLL

6 Suicid och suicidprevention 108 6:1 Suicid 112 6:2 Suicidprevention 114 6:3 Bemötande och bedömning vid suicidtankar 116 6:4 Omvårdnad efter suicidförsök 119 6:5 Sorgereaktioner hos anhöriga 121 sammanfattning 123 övningsuppgifter 124

7 Alkohol- och tablettmissbruk 126 7:1 Riskbruk, missbruk och beroende 130 7:2 Alkoholberoende 134 7:3 Läkemedelsberoende 138 7:4 Annan beroendeproblematik 140 7:5 Omvårdnad, omsorg och behandling 142 7:6 Stöd till anhöriga 145 sammanfattning 146 övningsuppgifter 148

8 Narkotikamissbruk 150 8:1 Narkotikaberoende 154 8:2 Omvårdnad, omsorg och behandling 163 8:3 Stöd till anhöriga och barn till personer med narkotikamissbruk 165 sammanfattning 166 övningsuppgifter 166

9 Samsjuklighet 168 9:1 Vad innebär samsjuklighet? 171 9:2 Utredning och behandling 175 9:3 Omvårdnad och omsorg 179 sammanfattning 184 övningsuppgifter 186

DEL C BEHANDLING, OMVÅRDNAD, OMSORG OCH ÅTERHÄMTNING 10 Psykiatrisk behandling 190 10:1 Diagnossystem och skattning 194 10:2 Läkemedelsbehandling 196 10:3 ECT, Elektrokonvulsiv behandling 203 10:4 Beteendeterapeutiska och kognitiva behandlingsmetoder 205 10:5 Internetbaserad behandling 212 10:6 Psykodynamiska behandlingsmetoder 214 sammanfattning 216 övningsuppgifter 218

11 Psykiatrisk omvårdnad och omsorg 220 11:1 Omvårdnad och omsorg 224 11:2 Omvårdnads- och omsorgsprocessen 227 11:3 Psykiatrisk omvårdnad 231 11:4 Personcentrerad omvårdnad 235 sammanfattning 238 övningsuppgifter 240

12 Prevention och återhämtning 242 12:1 Prevention vid psykisk ohälsa 246 12:2 Återhämtning vid psykisk ohälsa 249 12:3 Empowerment och coping 252 12:4 Färdighetsträning för ett självständigt liv 254 sammanfattning 256 övningsuppgifter 258

DEL D STÖD OCH SAMORDNING 13 Stöd och samverkan 262 13:1 Organisation och yrken inom psykiatrisk vård och omsorg 266 13:2 Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar 272 13:3 Barn till föräldrar med psykisk ohälsa 278 13:4 Samverkan och samordning 281 13:5 Samverkan vid tvång i öppenvård 286 sammanfattning 288 övningsuppgifter 290

14 Samtalsmetoder 292 14:1 Samtal och kommunikation 296 14:2 Reflektion kring samtal och kommunikation 302 14:3 Professionellt förhållningssätt 304 14:4 Bemötande 306 14:5 Reflektion och yrkesmässig handledning 311 sammanfattning 314 övningsuppgifter 316

Läs- och länktips 318 Register 320 Ord & begrepp 326 Ämne – Psykiatri 332 Referenser 334 Bildförteckning 336

INNEHÅLL

55

3 Psykos En person som drabbas av psykos får en kraftigt förändrad verklighetsuppfattning och kan inte göra realistiska tolkningar av det som händer och sker. Olika former av hallucinationer är vanliga. Det kan till exempel vara att höra röster eller se syner. Att få en psykos innebär ett stort lidande.

56 PSYKOS

AVSNITT 3:1 Allmänt om psykoser 3:2 Kortvarig psykos 3:3 Schizofreni 3:4 Behandling, omvårdnad och omsorg vid psykos

ORD & BEGREPP Psykos Primär psykos Sekundär psykos Vanföreställning Hallucination Tankestörning Desorganiserat tal Desorganiserat beteende Störd verklighetsuppfattning Störd jaguppfattning Sjukdomsinsikt Kortvarig psykos Schizofreni Positiva symtom Negativa symtom Katatont beteende

CENTRALT INNEHÅLL • Psykiska sjukdomar, däribland psykoser,

bipolärt syndrom, missbruk, emotionell instabil personlighets­­störning, självskadebeteende och de funktionsnedsättningar som följer, deras orsaker, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad samt vikten av prevention och återhämtning.

PSYKOS

57

BERÄTTELSE – KAPITEL 3 Mariam Mariam var 18 år när hon först kom till en psykiatrisk klinik. Innan dess hade hon suttit i sitt rum och stirrat ut genom fönstret under en veckas tid. Hennes mamma ställde in brickor med mat, men Mariam rörde inte maten.

Hon drack vatten direkt ur vattenkranen. När någon talade med henne log hon och stirrade rakt in i väggen, men svarade inte. När mamman försökte övertala henne att duscha och byta kläder slängde Mariam en stol mot henne och skrek att hon skulle döda henne.

Då sökte familjen hjälp vid den psykiatriska akut­ mottagningen. Mariam fick höga doser medicin, och var svår att få kontakt med. Mariam blev orolig när det fanns flera personer i närheten. Hon hade svårt att förstå vad de pratade om, och när hon själv skulle säga något avbröt hon sig ofta mitt i en mening. Så hon pratade inte med någon, utan gick mest fram och tillbaka i korridoren. Så småningom kunde hon börja träna att klara sig alltmer själv. Hon flyttade till egen lägenhet där hon nu har bott i 15 år.

Mariam får hjälp av Eva och Lasse. Eva är boendestödjare och Lasse arbetar som sjuksköterska i psykosteamet. Lasse brukar träffa Mariam för att följa upp hur hon mår och för samtal om hennes mediciner. Grannarna har klagat. Mariam pratar högt på nätterna och spelar musik så att de inte kan sova.

Ibland har hon skrikit åt dem, och de är rädda att hon ska göra dem illa. Mariam är misstänksam mot nya människor.

58 PSYKOS

Hon har motvilligt gått med på att Eva ska få komma in i lägenheten. De två senaste gångerna har Mariam inte öppnat för Eva, som då har försökt att tala med henne genom brevinkastet.

När Eva till sist får komma in ligger Mariam på sin obäddade säng med ytterkläderna på, trots att det är 22 grader varmt.

Det luktar unket och instängt. Diskbänken är full av disk och teckningar ligger utspridda överallt. Påsarna med medicin är orörda sedan en vecka tillbaka.

Eva blir orolig över vad hon ser. Hon ringer Lasse och ber honom komma. Han fungerar också som Mariams kontaktperson genom det system med kontaktmannaskap som används inom den psykiatriska öppenvården. Eva sätter sig på en stol en bit från Mariams säng och börjar tala med henne. Eva vill att Mariam ska förstå att hon vill hjälpa henne och säger det till henne flera gånger. Mariam svarar mumlande att färgerna har tagit slut.

PSYKOS

59

3:1 Allmänt om psykoser Den som drabbats av psykos uppfattar och tolkar verkligheten på ett sätt som avviker från den uppfattning som de flesta människor i omgivningen har. Personen är inte helt verklighetsförankrad.

Hen uppfattar sig själv och sin omgivning annorlunda och hens beteende kan vara svårt att förstå. Symtomen kan finnas hos en person under kortare eller längre tid. Psykotiska symtom kan finnas vid flera sjukdomstillstånd.

Psykoser kan delas in i: • Primär psykos – som innebär att en person har psykotiska symtom och hen kan bland annat få diagnoserna kortvarig psykos eller schizofren psykos.

• Sekundär psykos – som innebär att en person får psykotiska symtom orsakade av något organiskt fel, exempelvis hjärntumör, förgiftning eller infektionssjukdom.

Symtom vid psykos Det finns många symtom som förekommer vid psykoser.

Följande beskrivningar ger en överblick över olika former av psykotiska symtom och vad de innebär.

60 PSYKOS

Vanföreställning Vanföreställning innebär att ha en orimlig föreställning om något.

Föreställningen finns inte heller i personens kultur eller religion.

Det går inte att övertyga hen om att föreställningen är orimlig, utan hen håller fast vid sin uppfattning. Personen kan till exempel tro att andra kan ”sätta dit” eller ”ta bort” tankar. Hen känner sig styrd och ofri i sitt tänkande. Andra vanföreställningar kan handla om att känna sig förföljd, hotad och uppleva att det finns en konspiration (sammansvärjning). Sådana upplevelser kan kallas paranoida.

Hallucination Hallucination innebär att hen ser saker som inte är verkliga, hör röster som inte finns, känner kanske lukt av gas eller smak av gift som inte existerar och kan få känslan av att exempelvis strålar riktas mot kroppen.

Vanföreställningar och hallucinationer Vanföreställningar och hallucinationer kan hänga ihop. De kan vara primära eller sekundära till varandra. En vanföreställning kan förklara en hallucination, och tvärt om. De blir då begripliga för personen och upplevs då kanske inte så skrämmande.

Tankestörning och desorganiserat tal Tankestörning och desorganiserat tal innebär att tankarna följer associationer som andra har svårt att förstå. Meningar kan avbrytas mitt i och blir osammanhängande. Det kallas även associationsstörning och tankeförloppsstörning (tankestopp).

Dessa kognitiva svårigheter kan innebära att hen har svårt att ta emot information och bearbeta den på ett lämpligt sätt.

Mariam förstod inte vad boendestödjaren Eva och Lasse från psykosteamet ville. Hon tyckte de rörde till det i hennes tankar istället för att hjälpa henne. Det var också svårt för Eva och Lasse att förstå vad Mariam talade om och hur hon tänkte när hon mådde dåligt. Det blev därför svårt för alla tre att hantera situationen.

PSYKOS

61

Desorganiserat beteende Desorganiserat beteende innebär att inte kunna hantera sina impulser, kanske med aggressivitet som följd. Personen har svårt att kontrollera sina känslor och uttrycka dem på ett förståeligt sätt.

Detta kan yttra sig i känslomässiga felreaktioner, till exempel att helt plötsligt börja skratta i en sorglig situation.

Mariam ropar åt sina grannar för hon tror att de vill skada henne. Hon ligger i sängen med ytterkläderna på som ett skydd för kroppen och stirrar rakt in i väggen.

Störd verklighetsuppfattning Störd verklighetsuppfattning innebär att personen ser och upp­ fattar verkligheten på ett annorlunda sätt än vad de flesta i hens omgivning gör. Perceptionen (sinnesintrycken) och tänkandet är förändrat.

Störd jaguppfattning Störd jaguppfattning innebär att personen inte alltid vet var gränserna för kroppen och tankarna går.

Bristande sjukdomsinsikt Ingen eller liten sjukdomsinsikt innebär att personen inte anser sig vara sjuk. Tvärtom kan hen tycka att det är omgivningen som är sjuk.

Mariam hade periodvis nästan ingen insikt om att hon var sjuk och behövde hjälp. Mariam ville inte släppa in Eva eller tala med Lasse. Hon litade inte på Lasse från psykosteamet. Mariam var själv svår att förutsäga och kunde bli rasande utan någon synbar anledning, som när hon slängde en stol mot sin mamma och skrek att hon skulle döda henne.

62 PSYKOS

Orsaker till psykos Det finns många orsaker till att en psykos uppstår. Olika faktorer samverkar såsom påfrestningar, stress, genetiska och biologiska faktorer.

• Utifrån stress–sårbarhetsmodellen kan man se en koppling mellan en persons sårbarhet och olika stressfaktorer. Om en person är känslig och sårbar kan relativt lite stress utlösa psykotiska symtom. Stress–sårbarhetsmodellen gör det möjligt att förena olika synsätt för att förstå orsakerna till psykos.

När det gäller kortvarig psykos kan orsaken vara en svår traumatisk händelse.

• I ett medicinskt–biologisk perspektiv är psykos en genetisk (medfödd) sårbarhet. Personen har också en kemisk obalans när det gäller transmittorsubstansen dopamin.

?

KAN DU NU? 1. Vilka symtom uppvisar en person som har en psykos?

2. Vilka förklaringar finns till att en psykos uppstår?

PSYKOS

63

3:4 Behandling, omvårdnad och omsorg vid psykos Vid alla former av psykos är det viktigt att behandling, omvårdnad och omsorg utgår från personens behov. Bemötandet är centralt.

• Det är viktigt att få snabb hjälp och inte vänta med att söka vård.

• Målet med behandlingen är att dämpa personens lidande av sina symtom och förhindra att funktionsnedsättningar uppstår.

• Inom det första dygnet bör hen få träffa personal från det psykiatriska mobila teamet på den akuta psykiatrimottagningen eller på en vårdavdelning.

• Personalen gör en första bedömning och försöker skapa kontakt.

De gör också en bedömning av hens behov av psykofarmaka.

Behandling med antipsykotiska läkemedel bör ges med lägsta möjliga dos.

• Familjen bör engageras redan från början eftersom kontinuiteten i behandlingen är viktigt för hen och familjen.

• Specifika behandlingsmetoder som medicinering, familjeterapi och individualterapi ska anpassas till den fas i psykosen som hen befinner sig i och efter hens speciella behov. Läs mer om behandlingar i kapitel 10.

Omvårdnad, omsorg och bemötande Omvårdnaden och omsorgen om personer med schizofreni ska ge största möjliga trygghet och det som händer ska gå att förstå för personen. I det akuta skedet, vid en ny episod av psykosen, ska det finnas så lite ny stimulans i miljön som möjligt.

Det innebär att personen ska stanna kvar i sitt hem, om det går.

Ibland kan hemmiljön vara olämplig och då är det viktigt att det finns möjlighet till vård dygnet runt.

Bemötandet av en person med schizofreni i det akuta skedet måste ske med varsamhet. Att respektera personen kan innebära att stanna hos hen och inte genast gå sin väg när man inte förstår beteendet.

70 PSYKOS

Det är viktigt med ett varsamt bemötande även om det ibland kan vara svårt att förstå ett beteende.

Trots att Eva blev orolig och lite förundrad av att se oordningen och Mariams tillstånd satte hon sig på en stol i rummet och försökte samtala med henne.

Visa respekt • Respektera att den psykotiska världen är helt sann för personen.

Allt det som ses, hörs, luktar, smakar och känns uppfattas som verkligt även om ingen annan håller med.

• Uppgjorda överenskommelser måste hållas och löften infrias.

Kommunicera tydligt • Använd ett klart och tydligt språk, fritt från undertoner.

Det skapar trygghet och förtroende.

• Undvik att skapa förvirring genom dubbla budskap, till exempel att se road ut medan man säger något allvarligt.

• Undvik ironi, eftersom en person som har psykos har svårt att veta vad som är äkta.

• Personen kan känna sig rädd och ha stark revirkänsla.

Kommer någon hastigt för nära kan hen uppleva det som mycket hotfullt.

PSYKOS

71

Bekräfta personen • Tilltala personen vid namn. I samtal bör du rikta dig direkt till personen och använda namnet. Då blir det tydligare vem som pratar med vem.

• En person med psykos kan uppleva sig ”avstängd” från sig själv och sin omgivning. Därför är det nödvändigt att ”bli sedd” och att på olika sätt bli bekräftad för sin existens. Bekräfta personen genom att fråga om hen vill ha kaffe, ta en promenad eller vara med vid någon aktivitet.

Efter det akuta skedet ska omvårdnaden och omsorgen inriktas mot att stödja personen att leva ett så gott liv som möjligt. Var upp­ märksam på personens ångestnivå och förmåga att hantera den.

Det är hen som bestämmer i sin egen lägenhet. Att flytta på några tidningar som personalen tycker ligger i vägen utan att fråga om lov kan vara att gå för långt. Det kan kränka personens integritet.

Eva började inte städa hos Mariam utan inriktade sig på att få kontakt med henne.

72 PSYKOS

Stöd till anhöriga När någon drabbas av psykos innebär det också stora påfrestningar för familj och anhöriga. Det är viktigt att familjen blir involverad i vården och omsorgen. De bör erbjudas stöd.

Det finns utbildning för anhöriga där bland annat tidiga tecken på symtom, läkemedel och andra behandlingsmetoder tas upp.

Stöd och utbildning kan också ges i grupp tillsammans med andra familjer i liknande situation.

Mariams mamma finns som ett stöd för Mariam, men för att mamman ska orka behöver hon också bearbeta sina egna känslor. Hon är viktig och bör få allt tänkbart stöd för att inte känna skuld när även hon hamnar i kris.

Hon ges möjlighet till samtal där hon kan bearbeta situationen för att orka vara det stöd Mariam behöver.

?

KAN DU NU? 1. Vilka behandlingar finns för personer med psykos?

2. Hur bemöter du en person som har en psykos?

3. Vilken omvårdnad och omsorg ges till en person med schizofreni efter det akuta skedet?

4. Vilken hjälp kan anhöriga få?

PSYKOS

73

SAMMANFATTNING 3:1 Allmänt om psykoser

• Psykoser kan delas in i primära psykoser och sekundära psykoser.

• Primär psykos är bland annat kortvarig psykos och schizofren psykos.

• Om en person är känslig och sårbar kan lindrig stress utlösa psykotiska symtom. Genetiska och biologiska faktorer kan också påverka och ge psykotiska symtom.

• Symtomen vid psykos är bland annat vanföreställning, hallucinationer och störd verklighetsförankring.

3:2 Kortvarig psykos

• Den kortvariga psykosen är akut, och den går vanligen över av sig själv relativt snabbt.

• Psykosen pågår i minst 24 timmar, men inte längre än en månad.

• När upplevelserna av symtomen är svåra krävs psykiatrisk vård.

• Den kortvariga psykosen går oftast över spontant med hjälp av stöd samt lugn och ro.

3:3 Schizofreni

• Schizofreni debuterar oftast i sena tonåren. Schizofreni är ett • • • •

74 PSYKOS

samlingsnamn för olika symtom.

Symtom på schizofreni är vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat (oorganiserat) tal, påtagligt desorganiserat eller katatont beteende samt känslomässig avflackning eller viljelöshet.

Positiva symtom kallas symtom som är tillägg till en persons symtombild, som vanföreställningar, hallucinationer och desorganisering.

Negativa symtom kallas symtom som visar att en person har tappat funktioner som hen tidigare haft, som känslomässig avflackning, viljemässig avflackning och brist på motivation.

Sjukdomen påverkar även personens relation till familj och vänner, hens arbetsförmåga och möjligheten till ett normalt socialt liv.

3:4 Behandling, omvårdnad och omsorg vid psykos

• Specifika behandlingsmetoder som medicinering, familjeterapi, • • • • • •

och individualterapi ska anpassas till den fas i psykosen hen befinner sig i och efter hens speciella behov.

Omvårdnaden ska ge största möjliga trygghet.

Stor vikt ska läggas vid att det som händer ska gå att förstå.

Det ska finnas så lite stimulans i miljön som möjligt.

Det innebär att personen ska vara kvar i sitt hem, om det går.

Ibland kan hemmiljön vara olämplig och då är det viktigt att det finns anpassad övernattningsvård.

Familj och anhöriga behöver stöd och kunskap om schizofreni och andra typer av psykoser.

PSYKOS

75

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 3:1 Allmänt om psykoser 1 Vad är skillnaden mellan en primär och en sekundär psykos?

2 Vad innebär: a) vanföreställning b) tankestörning c) desorganiserat beteende d) bristande sjukdomsinsikt?

3 Vilka psykotiska symtom visade Mariam?

3:2 Kortvarig psykos 1 Vad räknas som en kortvarig psykos?

2 På vilket sätt kan den kortvariga psykosen liknas vid en kris?

3 Vilken behandling och omvårdnad bör en person få som har drabbats av en kortvarig psykos?

3:3 Schizofreni 1 Vad är det för likheter och skillnader mellan kortvarig psykos och schizofreni vad det gäller symtom?

2 Förklara vad som menas med positiva och negativa symtom och ge några exempel.

3 Vilken typ av psykos har Mariam? Beskriv hennes symtom.

3:4 Behandling, omvårdnad och omsorg vid psykos 1 Vilken behandling, omvårdnad och omsorg samt vilket förhållningssätt används vid det akuta skedet av en psykos?

2 Vilken behandling, omvårdnad och omsorg samt vilket förhållningssätt används efter den akuta delen av schizofreni?

3 Berättelsen om Mariam slutar med att Eva sitter hos Mariam och försöker få kontakt med henne. Ge fler förslag på hur Eva kan bemöta Mariam.

76 PSYKOS

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1 Vilka konsekvenser får de psykotiska symtomen för Mariam och hennes anhöriga? Diskutera och reflektera tillsammans med dina studiekamrater.

2 Reflektera kring Mariams situation. a) Vad kan hennes psykos bero på? b) Vilka känslor väcker Mariam hos dig? c) Vad kan du göra i din kommande yrkesroll i mötet med personer i Mariams situation? d) Vad kan Mariams anhöriga göra?

3 Reflektera kring vilka känslor som väcks hos dig när du träffar en person som har hallucinationer och vanföreställningar.

TA REDA PÅ 1 Ta kontakt med ett psykosteam och be dem berätta om sin verksamhet.

2 Hur skulle ett sådant team kunna vara till hjälp för Mariam och hennes anhöriga? Diskutera med dina studiekamrater.

PSYKOS

77

14 Samtalsmetoder I arbetet med personer med psykisk ohälsa är det viktigt att kunna kommunicera och samtala.

Det behövs träning och erfarenhet för att föra ett yrkesmässigt samtal. Det är viktigt med ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt under samtalet.

292

SAMTALSMETODER

AVSNITT 14:1 Samtal och kommunikation 14:2 Reflektion kring samtal och kommunikation 14:3 Professionellt förhållningssätt 14:4 Bemötande 14:5 Reflektion och yrkesmässig handledning

ORD & BEGREPP Stödjande samtal Utvärderande samtal Pedagogiska samtal Utredande samtal Relation Öppna frågor Motiverande samtal Dubbla budskap Överföring Motöverföring Parallellprocess Professionellt förhållningssätt Dialogpedagogik Medkänsla Bekräfta Trösta Tvång Reflektion Yrkesmässig handledning Kollegavägledning

CENTRALT INNEHÅLL • Olika samtalsmetoder i form av praktiska övningar

och samtal, däribland motiverande samtal med öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar, individuellt och i grupp utifrån frivilligt deltagande och utifrån tvångssituationer.

SAMTALSMETODER

293

14:1 Samtal och kommunikation Vid yrkesmässig kommunikation är det viktigt att ha struktur över vad ett samtal ska handla om. Det är också viktigt att klargöra syftet med samtalet. Syftet avgör vilken typ av samtal som används.

Samtal inom vård och omsorg kan vara stödjande, utvärderande, pedagogiskt och/eller utredande. Det kan även syfta till att göra en vårdplanering, omvårdnadsplan eller genomförandeplan.

• Stödjande samtal innebär att personalen på olika sätt försöker få en person att tro på sin egen förmåga att fatta beslut, att genomföra dem och ta eller förstå konsekvenserna av dem.

• Utvärderande samtal handlar om att ta reda på vad som har hänt eller hur hen har haft det. Det handlar också om att utvärdera om stöd- eller hjälpinsatser har haft avsedd effekt eller inte fungerat alls.

• Pedagogiska samtal innebär att ge information och undervisning eller att få hen att medverka och vara delaktig i sin återhämtning.

• Utredande samtal handlar ofta om att urskilja problemen.

När Sabina träffade Ingrid första gången hade de ett utredande samtal för att ta reda på vilka problem Ingrid hade och vad hon behövde hjälp med.

Det händer att en person ber vård- och omsorgspersonal om råd.

Det kan vara allt från vilket tvättmedel som ska köpas, till råd om skilsmässa. I regel bör du som personal undvika att ge några direkta råd, istället ska du försöka få personen att upptäcka vad hen själv vill och sedan stödja hen i detta.

Att tänka på vid samtal När du arbetar med en person som har psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning är det oftast du som tar initiativ till samtal.

Under den första kontakten ska du som vård- och omsorgspersonal försöka bygga upp en relation och ett fungerande samarbete.

296

SAMTALSMETODER

Det bästa sättet att närma sig en annan människa är att visa respekt samt att vara intresserad och uppmärksam. För att få kontakt är det också bra att använda öppna frågor, det vill säga frågor som det inte går att bara svara ja eller nej på. Dessutom gäller det att undvika moraliserande synpunkter.

Några ”samtals-kom-ihåg”:

• Lyssna utan att avbryta. De frågor som du har kan du ställa när personen talat färdigt.

• Undvik frågeordet varför, eftersom den typen av frågor kan vara mycket svåra att besvara. Använd istället andra öppna frågor där orden när, var, hur, vad och vem finns med. På så sätt kan ett problem ringas in.

• Be om förklaringar på ord och begrepp som personen använder.

Vad menar hen till exempel med att vara hängig, helt slut eller bekymrad? Det kanske inte stämmer överens med din uppfattning om hens tillstånd.

• Var observant på det som inte sägs med ord. Kroppshållning, grimaser, gester, suckar, gråt och ilska är icke-verbal kommunikation, som du kan prata om i ett samtal.

• Gör en sammanfattning av det ni talat om. Då får ni båda chans att reda ut eventuella missförstånd.

• Var ärlig. Är det något personen inte förstår ska du som vård- och omsorgspersonal ta ansvar för att missförstånd eller oklarheter blir utredda. Lova aldrig något du inte kan hålla.

SAMTALSMETODER

297

Under samtalets gång kan känslor väckas hos personalen som ibland kan kännas tunga. Att acceptera en persons känslor och låta dem få utlopp under samtalet brukar kallas för att personalen är en ”container” eller att ”härbärgera” känslor. Du lyssnar och försöker ta emot personens känslor.

Tystnadens betydelse Tystnad finns alltid med i samtal och kommunikation – ibland som ett hot, ibland som en befrielse. Det är viktigt att du som vård- och omsorgspersonal reflekterar över hur du yrkesmässigt använder tystnad, och hur du uppfattar och reagerar på andras tystnad.

Ett av de vanligare sätten att möta tystnad är att genast byta samtalsämne. När du leder ett yrkesmässiga samtal gör du klokt i att istället använda tystnaden som ett redskap. I tystnaden göms ofta ett budskap som kan fördjupa kontakten.

298

SAMTALSMETODER

Tystnad – ett allvarligt tecken?

Tystnad kan vara ett tecken på att något allvarligt håller på att hända personen.

• Tystnaden kan betyda att personen vänder ryggen mot omvärlden.

• Personens uppfattning kan vara att ingen människa har kunnat visa att de förstått vad som händer hen och då anser hen att det inte längre är någon idé att lägga energi på att förklara.

• Vid till exempel depressioner och hallucinationer kan tystnaden betyda att en person vänder uppmärksamheten inåt.

• Vid kriser kan tystnad vara ett sätt att hålla den smärtsamma händelsen borta.

Tystnad – som kommunikationsstrategi Tystnad kan även användas som en medveten strategi i en kommunikation. Då kan tystnaden till exempel användas för: • att genom pauser understryka allvaret i något som just sagts • att fånga en grupps uppmärksamhet • att dämpa diskussionen i ett meningsutbyte eller för att vinna tid för eftertanke.

Negativa effekter av tystnad Tystnaden kan få negativa effekter om den bygger barriärer mellan människor. Tystnad kan till exempel vara en protest mot att för många frågor ställs på en och samma gång. Personen som ska svara hinner inte med att tänka igenom sina svar. I stället ger hen upp och väljer att vara tyst.

Att hantera tystnad För att kunna hantera tystnad behövs förståelse för hur tystnaden fungerar. Att låta tystnaden få finnas är viktigt. En lyhördhet för personens kroppsspråk under tystnaden kan ge ledtrådar om vad som händer i hens inre.

SAMTALSMETODER

299

Motiverande samtal Motiverande samtal förkortas MI, efter engelskans ’Motivational interviewing’. Metoden innebär bland annat att öka personens vilja till förändring och underlätta för hen att komma vidare i förändringsprocessen.

Utgångspunkter Utgångspunkten är personens erfarenheter, värderingar och prioriteringar i förhållande till den förändring som är aktuell.

Hur hen själv ser på saken ska vara i fokus.

Det motiverande samtalet utgår från att hen har eller kan skaffa sig de färdigheter som behövs för en förändring.

Varje person har olika grad av vilja och förmåga till förändring.

Det är viktigt att möta personen på den nivå av vilja och förmåga där hen är. Därifrån gäller det att stödja hen och utvecklingen.

Att leda samtalet Du som vård- och omsorgspersonal leder samtalet. Syftet med samtalet är att underlätta en förändring för personen. Du ska i dialog med hen reflektera, lyssna och informera. Om du som samtalsledare försöker påverka hen till en för snabb förändring, finns stor risk att det bara leder till motstånd istället för förändring.

Att motivera till förändring Om personen inte vill ha någon förändring är uppgiften att väcka intresse för en förändring. Det kan du till exempel göra genom att ge ny information om risken med att inte vilja förändras.

När Ingrid är svår att motivera till en förändring, informerar sjuksköterskan Sabina om risken med att nonchalera det faktum att hon sover sämre.

Detta eftersom det är ett tidigt tecken på att åter bli sjuk.

300

SAMTALSMETODER

En person är kanske tveksam till förändring, men upplever samtidigt nackdelar med sitt nuvarande beteende och funderar på fördelar med en förändring. Uppgiften för dig som vård- och omsorgspersonal blir då att hjälpa hen att hantera sin tveksamhet.

Det kan ni göra genom att sätta ord på vad som är negativt med nuvarande beteende och vad som skulle bli positivt om hen gjorde en förändring.

Att diskutera olika möjligheter Om hen är motiverad till att själv göra en förändring blir din uppgift att erbjuda och diskutera olika handlings­alternativ. Då gäller det också att stödja tilltron till hens egen förmåga att genomföra förändringen.

Arbetsmetoder vid motiverande samtal I motiverande samtal används: • Öppna frågor – som börjar med när, vad, var, hur och vem.

• Reflektioner – både personalens och personens tankar om det som sagts.

• Sammanfattningar – för att tydliggöra det som sagts och reda ut eventuella missförstånd.

?

KAN DU NU? 1. Vilka olika typer av samtal kan du genomföra? Vad innebär de?

2. Vad ska du tänka på i ett samtal?

3. Vad betyder tystnad i ett samtal?

4. Vad innebär ett motiverande samtal?

SAMTALSMETODER

301

Psykiatri 2 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet, men passar även för andra utbildningar där utvidgade och fördjupade kunskaper i psykiatri behövs.

Boken ger kunskap om diagnoser som bipolärt syndrom, personlighetssyndrom och psykoser. Andra viktiga teman är sambandet mellan psykisk hälsa och samhället som vi lever i, missbruk, suicidprevention, samsjuklighet och närståendes situation. Här fördjupas frågor om behandling, omvårdnad, omsorg, rehabilitering, samverkan, stöd och samtal.

Kursen Psykiatri 2 ska bygga på evidensbaserad kunskap och samtidigt ge yrkeskunskap som är lätt att koppla till den praktiska verksamheten i vård- och omsorgsyrken.

I boken finns därför berättande exempel. Dessa skildringar följer med och utvecklas parallellt med faktatexten och fungerar som en brygga mellan teori och praktik.

Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp.

Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. Därefter följer studieuppgifter, reflektionsoch diskussionsfrågor samt mer fördjupande övningar.

Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

De är specialistsjuksköterskor i psykiatri och har tillsammans bred kunskap och erfarenhet från psykiatrisk vård, utbildning och forskning. Inger är lärare i bland annat psykologi, psykiatri och funktionsförmåga och arbetar med yrkesmässig handledning.

Britt är lärare och professor i vårdvetenskap och forskar nationellt och internationellt inom psykisk ohälsa.

ISBN 978-91-523-5720-0

ISBN 978-91-523-5720-0

9 789152

357200