9789152356487

Företagsekonomi 1

Mikael Ottosson Ande r s Parment Torbjörn Tagesson

Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson

ÖVNINGSBOK

Sanoma Utbildning

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se

Förläggare: Irene Bonde Redaktör: Hélen Park Sättning: Gyllene Snittet Omslagsillustration: Susanne Engman

Value Företagsekonomi 1 Övningsbok ISBN 978-91-523-5648-7

© 2020 Mikael Ottosson, Anders Parment, Torbjörn Tagesson & Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Innehåll

Inledning 4

Del 1 Företaget och samhället Kapitel 1. Vad är företagsekonomi? 8 Kapitel 2. Från företagandets historia till i dag 17 Kapitel 3. Företagens roll och villkor i samhället 25

Del 2 Från affärsidé till att starta och organisera företag Kapitel 4. Affärsidéer och innovationers betydelse 34 Kapitel 5. Starta företag 44 Kapitel 6. Ledarskap, chefskap och organisation 54

Del 3 Marknadsföring

Kapitel 7. Marknad och omvärld 66 Kapitel 8. Att fånga kunden 79 Kapitel 9. Att driva och genomföra projekt 92

Del 4 Kalkylering, budgetering och finansiering

Kapitel 10. Kalkylering 100 Kapitel 11. Budgetering 112 Kapitel 12. Finansiering och investering 127

Del 5 Bokföring och bokslut Kapitel 13. Bokföring och grundläggande redovisning 138

Kapitel 14. Bokslut 153 Kortfacit 172 Bilagor 177

Inledning

Övningsboken tar vid där huvudbokens Fundera på!-frågor slutar. Uppgifterna har olika karaktär och svårighetsgrad. För att du ska få variation i undervisningen varvas individuella uppgifter med lite större gruppuppgifter. Det finns flera uppgifter som lockar dig att söka och analysera fakta och att arbeta i datorprogram för ordbehandling, kalkyler, presentationsteknik och bokföring.

Övningsuppgifterna är nivågraderade från E till A för att du ska veta vilken nivå du tränar på i respektive övning. När det är dags att redovisa dina kunskaper kommer du att vara väl förberedd och veta vad som krävs av dig för att du ska kunna nå de mål som du har satt för kursen.

-nivå Här ligger fokus på att beskriva det som efterfrågas, på ett översiktligt sätt.

-nivå Här ligger fokus på att beskriva det som efterfrågas, på ett utförligt sätt.

-nivå Här ligger fokus på att beskriva det som efterfrågas, på ett utförligt och nyanserat sätt.

Hållbart lärande

Med boken vill vi också inspirera dig att tänka nytt och hållbart. Med ökad kunskap om företag och om hur företag och konsumenter påverkar samhället, kommer du att få verktyg som gör att också du kan vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle.

Välkommen till företagsekonomins spännande värld!

Författarna

Boken och kursplanen

Det centrala innehållet i Skolverkets kursplan för Företagsekonomi 1, presenteras i Value, i fem olika delar. Vad blocken heter och vilket centralt innehåll respektive block innehåller, kan du se i tabellen nedan.

Del i boken

Centralt innehåll

Företaget och samhället Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.

Från affärsidé till att starta och organisera företag

Marknadsföring

Olika typer av företag och företagsformer. I samband med detta behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.

Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer. Bokföring och bokslut Grundläggande bokföring och bokslut.

Kalkylering, budgetering och finansiering

Grundläggande projektmetodik

En röd tråd i Value Företagsekonomi 1 är arbetet med ett eget projekt. Varje del i boken avslutas med en övning som utmanar dig och dina klasskompisar i ert projekt. I Faktaboken finns diskussionsfrågor som hjälper er att komma fram till nästa steg i ert projekt. Övningarna i övningsboken hjälper er att gå från ord till handling.

Syftet med diskussionsuppgifterna och övningarna är att du som elev ska få möjlighet att planera, genomföra och utvärdera ditt egna projekt. Genom att arbeta i en projektgrupp med andra klasskamrater, tränar du också dina entreprenöriella förmågor.

Betygskriterier för grundläggande projektmetodik

E C A

Eleven upprättar i samråd med handledare en enkel projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet.

Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med enkla omdömen.

Eleven upprättar efter samråd med handledare en projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet.

Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet efter samråd med handledare, inom givna tidsramar och med tillfredsställande resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med nyanserade omdömen.

Eleven upprättar efter samråd med handledare en genomarbetad projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet.

Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet efter samråd med handledare, inom givna tidsramar och med gott resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetsprocessen kan förbättras

1 Företaget och samhället

Kapitel 1 Vad är företagsekonomi?

Övning 1 Begreppsförståelse

Svara översiktligt på följande frågor:

a Vad är ett företag?

b Vad är en organisation?

c Vad är en bransch?

d Vad innebär konkurrens?

e Hur definieras begreppet företagsekonomi?

f Vad är skillnaden mellan marknadsekonomi och delningsekonomi?

g Vad är ett multinationellt företag?

h Vad betyder kundvärde?

i Vad är en entreprenör och vad betyder entreprenörskap?

j Vad betyder begreppet CSR?

Övning 2 Företag är viktiga

a Från vilka företag kommer den frukost du åt i morse eller de kläder du tog på dig i dag? Hur tog du dig till skolan? Var några företag inblandade? Namnge så många företag eller varumärken du kommer på som bidrar till din vardag.

b Vilka företag är viktiga för din skola? Ta reda på vilka företag som din skola köper in varor och tjänster ifrån. Tips! Intervjua någon som jobbar på vaktmästeriet, ekonomiavdelningen eller någon av rektorerna.

c Förklara med hjälp av faktaboken varför det är viktigt att det finns företag. Förklara på ett utförligt sätt.

Övning 3 Företag tillhör olika branscher

a Skriv ner namnen på några företag som du känner till.

b Vilken bransch tillhör de? Använd dig av ekonomifaktas indelning av branscher i faktaboken eller gå in på: www.ekonomifakta.se/fakta/foretagande/naringslivet/foretag-per-bransch och läs på om de olika branscherna där.

Övning 4 Resurser av olika slag

a Vilka är de fyra typerna av resurser som nämns i faktaboken? b Ge exempel på olika resurser inom varje resurstyp.

Övning 5 Resurser i olika typer av verksamheter Ge exempel på vilka resurser som är viktigast inom följande typer av verksamheter: a hudterapi b veterinärmottagning c tandläkarmottagning d VVS-installation e fotbollsförening f skogsindustriföretag

Övning 6 Företag skapar kundvärde

För att ett företag ska överleva långsiktigt på marknaden måste det leverera varor och tjänster som kunderna efterfrågar, det vill säga kundvärde. I dag är det inte bara företag som måste lyckas med detta. Även offentliga organisationer som vårdcentraler och skolor måste möta användarnas önskemål och leverera kundvärde.

Ge exempel på vad som är viktigt för kunderna (användarna) när de möter följande typer av verksamheter. Förklara så utförligt du kan. a vårdcentral b livsmedelsbutik c skola d postföretag e lokalvård

Övning 7 Företag startas av entreprenörer

a Vilka entreprenörer känner du till? Namnge minst två personer.

b Välj en av dessa och beskriv på vilket sätt personen är en entreprenör. Vad har hen gjort för att lyckas med sitt entreprenörskap? Använd Google och sök efter mer information om entreprenören om du behöver. Gör en kortfattad beskrivning av personen.

Övning 8 Företagsekonomi, nationalekonomi och privatekonomi

a Vad betyder begreppet privatekonomi?

b Vad är nationalekonomi?

c Förklara utförligt vad företag, länder och konsumenter har gemensamt när det gäller resurser.

Övning 9 Företaget och samhället

a Vilka är de tre delarna i hållbarhetsbegreppet?

b Förklara betydelsen av de tre delarna i hållbarhetsbegreppet på ett utförligt sätt.

c Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna för företag i dag som du ser det?

Övning 10 Företag på rätt väg

a På vilket sätt kan hållbarhet innebära en win-win-situation för både företag, organisationer och människor?

b Inom vilka branscher har Sverige möjlighet att bli världsledande när det gäller nya hållbara produkter?

Övning 11 Gruppuppgift Hållbara företag

Många företag berättar gärna att de är hållbarhetsorienterade. Det kan uttryckas till exempel så här:

• Vi vill bidra till ett bättre samhälle.

• Vi serverar bara KRAV-märkt kaffe.

• Hos oss får du inget emballage – vi tänker på miljön.

• Denna buss tankas med biogas – för miljöns skull.

Låter det för bra för att vara sant?

Företag berättar gärna på sin webbplats att de arbetar aktivt med hållbarhet och många har en hållbarhetschef. Vissa företag skänker pengar till välgörenhet och kallar det för hållbarhetsarbete, andra företag jobbar med energibesparingar, mänskliga rättigheter, att motverka korruption eller att låta plantera träd för att miljökompensera.

Ibland är det mer ord än handling och det finns många exempel på större och mindre skandaler där de fina orden har visat sig vara grundlösa. Telia Soneras affärer i Uzbekistan är ett exempel. Enligt åtalet mutade Telia förre diktatorn Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova med totalt tre miljarder kronor för att få bedriva verksamhet i Uzbekistan. Att vd:n Lars Nyberg fick avgå som en konsekvens visar att bristande hållbarhet kan betyda slutet på karriären.

Produktion i låglöneländer Många företag, inte minst svenska modeföretag, köper varor producerade i låglöneländer där arbetsvillkoren ofta är bristfälliga.

I Bangladeshs huvudstad Dhaka omkom över tusen personer i samband med att en hel fabrik kollapsade. Sprickor upptäcktes i fabriksbyggnaden redan dagen före kollapsen, men ledningen struntade i riskerna och beordrade sina anställda att gå till arbetet som vanligt. Fabriken var inte byggd för arbetet som utfördes där. I fabriken tillverkades kända europeiska klädmärken, bland annat Benetton. Benetton förnekade till en början att man hade haft produktion i där. Men när en bild spreds från katastrofplatsen med en skjorta med Benettons etikett i, erkände man till slut att man haft produktion i fabriken.

Det är inte bara varor i klädaffären som kan vara producerade på ett ohållbart sätt. Särskilt svårt är det för lågprisvaruhus att ta hållbarhetsfrågorna på allvar. Om själva affärsidén går ut på att erbjuda låga priser, bygger konkurrensförmågan på att kunna köpa in varor som produceras av billig arbetskraft.

Bilda grupper med två till tre elever och diskutera följande frågor:

a Tänker ni mycket på hållbarhet när ni handlar? Varför? Varför inte? Ge utförliga svar.

b Har ni andra exempel på bristande hållbarhet utöver de som ges i texten? Även små vardagsobservationer är viktiga, som att lampor är påslagna i onödan på skolan eller att företag säger en sak som de sedan inte lever upp till. Ge utförliga svar och exempel.

c Hur tror ni att synen på hållbarhet kommer att förändras i framtiden? Diskutera utförligt och nyanserat!

Övning 12 Testa dig själv

a Kallas det för bransch när olika företag tillverkar olika typer av produkter?

b Är de flesta företag i Sverige stora med fler än 250 anställda?

c Är konkurrens mellan företag bra för dig som konsument?

d Är det enbart företag som skapar kundvärde?

e Handlar både nationalekonomi och privatekonomi om att hushålla med knappa resurser?

f Handlar miljömässig hållbarhet om att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av vår natur, miljö och ekologi?

g Har svenska företag möjligheter att sälja lösningar på hållbarhetsproblem till andra länder?

Ja Nej

Del 5

Bokföring och bokslut

Kapitel 13 Bokföring och grundläggande redovisning

Övning 1 Begreppsförståelse

Förklara följande begrepp: a dubbel bokföring b affärshändelse c verifikation d saldo

Övning

2 Dubbel bokföring

Var och när utvecklades tekniken med dubbel bokföring?

Övning 3 Lagstiftning och normgivning

a Vilken lag reglerar bokföringsskyldigheten för ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser, fysiska personer som bedriver näringsverksamhet, aktiebolag med flera?

b Redovisningslagstiftningen i Sverige utgörs av en så kallad ramlagstiftning. Vilken myndighet har i uppdrag att utarbeta mer detaljerade regler som komplement till lagstiftningen?

c Det finns olika regelverk, så kallade allmänna råd, för olika kategorier av företag. Vad avgör vilket regelverk ett företag ska tillämpa?

Övning 4 Affärshändelser

a Löpande bokförs fyra olika typer av affärshändelser. Vilka är dessa fyra typer av affärshändelser?

b Vilka av nedanstående händelser är affärshändelser? Sätt en bock i rätt ruta.

1. Företaget får en offert från en leverantör. ☐

2. En faktura skickas till en kund. ☐

3. Kunden betalar. ☐

4. Personalen hämtar material i förrådet. ☐

5. En anställd beställer en ny telefon. ☐

6. Företaget får en faktura från telefonoperatören. ☐

7. Företaget betalar en leverantörsskuld. ☐

Övning 5 Verifikationer

a Hur länge måste en verifikation sparas?

b Hur hanterar man elektroniska kvitton i bokföringen?

c Vilka uppgifter ska en verifikation innehålla?

Övning 6 Konton och kontoplaner

a Det finns fyra huvudkategorier av konton som används vid bokföring av affärshändelser. Vilka är dessa fyra kategorier?

b De flesta företag i Sverige använder den så kallade BAS-kontoplanen. Hur många olika kontoklasser finns det i BAS-kontoplanen?

Övning 8 Bokföring av tillgångar och skulder

Bokför nedanstående affärshändelser genom att registrera beloppen i debet respektive kredit i konteringsrutorna (bortse från moms). Använd de konton som finns i nedanstående kontoplan.

Tillgångskonto

Skuldkonto

1910 Kassa 2350 Skulder till kreditinstitut (banklån)

1920 plusGiro

1930 Bankgiro

1. Företaget lånar 30 000 kr. Pengarna sätts in på Bankgirot.

Kontonummer Kontonamn Debet Kredit

2. Av pengarna som lånats förs 10 000 kr över från Bankgirot till PlusGirot.

Kontonummer Kontonamn Debet Kredit

3. Kontanterna från dagskassan på 8 000 kr sätts in på Bankgirot.

Kontonummer Kontonamn Debet Kredit

4. Ett kontantuttag sker från Bankgirot med 2 000 kr.

Kontonummer Kontonamn Debet Kredit

5. En överföring görs med 5 000 kr från PlusGirot till Bankgirot.

Kontonummer Kontonamn Debet Kredit

6. Amortering på lånet görs med 2 000 kr. Pengarna dras från Bankgirot.

Kontonummer Kontonamn Debet Kredit

Övning 10 År 2 för Toras Trädgårdstjänst – Bokföring och bokslut

Din uppgift är att hjälpa Tora med den löpande bokföringen år 2 och sedan göra bokslut för perioden. Bokföringen kan göras på nedanstående T-konton eller i ett bokföringsprogram. Det är väldigt bra träning att först göra bokföringen ”manuellt” med hjälp av T-konton för att sedan föra in siffrorna i bokslutsprogrammet. När den löpande bokföringen är klar ska bokslut göras i nedanstående bokslutstablå. För sedan in siffrorna i bifogad blankett för förenklat årsbokslut. Bokför du i ett bokföringsprogram får du fram bokslutssiffrorna med hjälp av verktyget rapporter. Jämför dessa siffror med de som du själv räknat fram i bokslutstablån.

a Innan du börjar bokföra, så ska ingående balanser föras in på tillgångs- och skuldkontona. Dessa uppgifter hämtar du från Toras bokslut för år 1, kap 14 i faktaboken.

Under år 2 sker följande affärshändelser (i sammandrag) i Toras Trädgårdstjänst:

1. Ingående och utgående moms avslutas mot momsredovisningskontot. Därefter sker betalning av momsskulden från år 1 genom betalning från Bankgirot.

2. Kundfordringar på 137 500 kr betalas in till Bankgirot.

3. Tora får en faktura avseende köp av trailer för 28 000 kr + moms 7 000 kr.

4. Tora gör ett eget uttag på 100 000 kr. Pengarna tas från Bankgirot.

5. Tora fakturerar kunder med 160 000 kr + moms 40 000 kr för utfört arbete under första halvåret.

6. Tora får en faktura på 15 000 kr (varav moms 3 000 kr) för tösalt och annat förbrukningsmaterial som hon köpt in.

7. Tora får en inbetalning för utestående kundfordringar på 200 000 kr. Pengarna betalas in på Bankgirot.

8. Tora köper en ny snöskyffel för 200 kr (varav moms 40 kr). Tora betalar via Swish, pengarna dras direkt ifrån Bankgirot.

9. Tora amorterar av hela lånet på 50 000 kr och betalar samtidigt den ränta på 700 kr som upplupit sedan förra räntebetalningen. Pengarna tas från Bankgirot.

10. Tora betalar leverantörsskulden för inköpet av trailern (ver. 3). Pengarna tas från Bankgirot.

11. Tora fakturerar kunder för arbete som utförts under andra halvåret. Totalt faktureras 180 000 kr (varav 36 000 kr är moms).

12. Tora får en inbetalning för en kundfordran på motsvarande 70 000 kr. Pengarna betalas in på Bankgirot.

13. Avsluta den löpande bokföringen med att räkna ut saldo för respektive konto.

b För in respektive kontos saldo i saldobalansen nedan. Gör sedan bokslut för år 2. Maskiner och inventarier skrivs årligen av med 20 % på anskaffningsvärdet.

Konto Namn Saldobalans Tilläggskolumn BALANSRÄKNING Debet Kredit Debet Kredit

anläggningstillgångar

1220 Maskiner och inventarier 1229 ack. avskrivningar

Omsättningstillgångar 1500 Kundfordringar 1930 Bankgiro

Summa tillgångar

Eget kapital 2010 Eget kapital Kortfristiga skulder 2240 Leverantörsskulder 2610 Utgående moms 2640 Ingående moms Summa skulder och eget kapital

RES u LTATRÄK nin G Nettoomsättning 3010 Försäljning/utfört arbete

Rörelsens kostnader 5410 Förbrukningsinventarier 5460 Förbrukningsmaterial

Resultat före avskrivning 7830 avskrivningar

Resultat efter avskrivning Finansiella poster 8410 Räntekostnader 8990 Årets resultat årets resultat

c Utgå från ditt svar ovan och räkna ut nyckeltalen.

periodens resultat: Räntabilitet på eget kapital: Räntabilitet på totalt kapital: Soliditet: Kassalikviditet:

d Fyll i blanketten baserat på siffrorna från bokslutstabån.

Övning 11 Testa dig själv

a Ett verksamhetsår utgörs alltid av ett kalenderår.

b Företagets tillgångar är alltid lika stora som dess skulder och egna kapital.

c En inkomst ska ibland bokföras som skuld.

d avskrivning är en periodiserad investeringsutgift.

e Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital.

f alla företag måste upprätta en årsredovisning.

g aktiebolag är egna skattesubjekt.

Driva ett eget projekt

Projektrapporten

När ni genomfört ert projekt är det dags att sammanfatta vad ni gjort och hur det gått. Använd mallen som finns längst bak i övningsboken.

a Skriv er projektrapport i Word. Använd er av rubrikerna i mallen och skriv om era erfarenheter.

b Tänk på att ni kan återanvända en del av det ni skrev i projektplanen, till exempel era budgetar. Kopiera budgeten från projektplanen, för in de faktiska siffrorna som visar hur det gick och infoga den i er projektrapport.

c Gick det som ni tänkt? Diskutera resultatet och era erfarenheter innan ni skriver om dem i rapporten. Om det gick sämre än väntat, vilka kan orsakerna vara? Gick det bättre än väntat, vilka kan orsakerna vara? Kan man alltid mäta ett gott resultat i pengar? Ni kanske knöt värdefulla kontakter eller lärde er en massa bra saker, eller bara hade kul? Skriv ner vad ni kommer fram till under rubriken Utvärdering.

Tips! Har ni några fotografier från ert projekt? Infoga gärna dem för att göra er slutrapport mer intressant. Använd antingen funktionerna ”kopiera” och ”klistra in”, eller ”infoga från fil” (vilket i vissa fall ger bättre resultat).

Ja Nej

Value Företagsekonomi 1 är en lärobok i grundläggande företagsekonomi för gymnasiet. Med ökad kunskap om företag och hur företag och konsumenter påverkar samhället, får eleverna verktyg som hjälper dem att förstå kopplingen mellan företagsekonomi och hållbarhet.

Övningsboken erbjuder en stor variation av uppgifter som begreppsförståelse, instuderingsfrågor, gruppövningar och datoruppgifter som lockar till att söka och analysera aktuella fakta. Alla övningar är nivågraderade från E till A för att eleverna ska veta vilka förmågor de tränar i respektive övning.

En röd tråd i boken är elevernas egna projekt. Varje block avslutas med en övning som leder eleverna vidare och utmanar dem i sitt projekt. Målet är att varje elev ska få chansen att planera, genomföra och utvärdera sitt eget projekt.

Till läromedlet finns också ett rikt lärarstöd i form av PowerPointpresentationer, lektionstips, utförligt facit och förslag till provfrågor samt extra material och aktuella case.

Value Företagsekonomi 1 finns även i en komplett digital version med interaktiva övningar.

Mikael Ottosson är biträdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring vid Linköpings universitet. Han har genom åren bedrivit olika forskningsprojekt med världsledande svenska industriföretag Han har skrivit flera böcker i marknadsföring om hållbar konsumtion och hållbar affärsutveckling.

Anders Parment är ekonomie doktor, lektor och forskare vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett trettiotal böcker i marknadsföring och ekonomistyrning. Han är prisbelönt och uppskattad föreläsare och rådgivare till företag, regioner, landsting, kommuner, föreningar och politiska partier.

Torbjörn Tagesson är professor i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning. Hans forskning handlar om redovisning och revision inom såväl privat som offentlig sektor. Han har lång erfarenhet av arbete med redovisningsnormering. Torbjörn har skrivit flera böcker om redovisning för studenter och praktiker.

Alla tre har omfattande erfarenheter av att undervisa i ämnet Företagsekonomi – från gymnasiet till universitetsnivå.