Företagsekonomi 1
Mikael Ottosson Anders Parment Torbjörn Tagesson
Sanoma Utbildning
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post : info@sanomautbildning.se
Förläggare: Irene Bonde Redaktör: Hélen Park Grafisk form: Anna Markevärn Bildredaktör: Anna Markevärn Omslagsillustration: Susanne Engman
Value Företagsekonomi 1 isbn 978-91-523-5647-0
© 2020 Mikael Ottosson, Anders Parment, Torbjörn Tagesson & Sanoma Utbildning ab, Stockholm
Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsa nordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2020
Innehåll
Inledning
7
DEL 1 Företaget och samhället 8
Kapitel 1 Vad är företagsekonomi? 11 Vad är ett företag – och varför är de viktiga? 12 Företag byggs med resurser 15 Företag är olika stora 17 Företag per storlek 18 Företag skapar kundvärde 19 Företag startas av entreprenörer 20 Företagsekonomi, nationalekonomi och privatekonomi 22 Företaget och samhället 24 Företag på rätt väg 27 Sammanfattning 29
Kapitel 2 Från företagandets historia till i dag 31 De första företagsliknande organisationerna 32 Det första företaget 35 De svenska storföretagen 37 Dagens företag och omvärlden 41 Svenska företag i dag 44 Entreprenörer och entreprenörskap 46 Sammanfattning 49
Kapitel 3 Företagens roll och villkor i samhället 51 För vem finns företaget till? 52 Påverkan från konsumentrörelsen och miljörörelsen 55 Företagens rättigheter 57 Företagens skyldigheter 59 Lagar som svenska företag måste följa 62 Sammanfattning 65
DEL 2 Från affärsidé till att starta och organisera företag 66
Kapitel 4 Affärsidéer och innovationers betydelse 69
Alla företag börjar med en idé 70
Affärsidé 70 Verksamhetsidé 73 Marknadsnärsynthet 76 Affärsidén i små och stora företag 78 Franchising som affärsidé 79
Innovationer 80 Sammanfattning 81
Kapitel 5 Starta företag 83 Starta eget 84 Rådgivning 90 Affärsplanen 91 Olika typer av företag 92 Att välja rätt företagsform 94 Sammanfattning 97
Kapitel 6 Ledarskap, chefskap och organisation 99 Ledarskap 100 Ledarskap genom historien 104 Bra ledarskap 106 Organisationsformer 107 Organisationskultur 112 Mångfald i organisationer 115 Sammanfattning 117
DEL 3 Marknadsföring 118
Kapitel 7 Marknad och omvärld 121 Vad är marknadsföring? 122 Vad är en marknad? 122 Olika typer av marknader 123 Efterfrågan skapas hos konsumenterna 129 Utmaningar för marknadsförare 129 Lagar och regler 133 Sammanfattning 139
Kapitel 8 Att fånga kunden 141 Kundens behov 142 Segmentering 144 Marknadspotential 147 Köpprocessen 148 Varumärken 151 Erbjudandet – 4P 155 Marknadskommunikationsmixen 158 Sammanfattning 162
Kapitel 9 Att driva och genomföra projekt 165
Varför arbeta i projekt? 166 Vad är ett projekt? 166 Olika typer av projekt 168 Projektledning 171 Projektets olika faser 172 Projektplanering 175 Projektledningsmodeller 176 Projektrapporten 179 Sammanfattning 182
DEL 4 Kalkylering, budgetering och finansiering 184
Kapitel 10 Kalkylering 187
Varför behövs kalkyler? 188 Inköpskalkylen 188 Produktkalkylen 192 Schyssta arbetsvillkor kostar 193 Fasta, rörliga och totala kostnader 196 Nollpunkten 198 Säkerhetsmarginal 199 Pålägg och marginal 201 Sammanfattning 203
Kapitel 11 Budgetering 205
Varför ska företag budgetera? 206 Controller och ekonomistyrning 209 Resultatbudget 209 Budgetanalys 212 Likviditetsbudget 215 Bra eller dålig likviditet 217 Resultatbudget och likviditetsbudget – en jämförelse 220 Sammanfattning 221
Kapitel 12 Finansiering och investering 223
Alla företag behöver pengar 224 Råd och hjälp med finansiering 227 Ränta och amortering 229 Målet är alltid vinst 231 Om företaget inte kan betala 233 Sammanfattning 234
DEL 5 Bokföring och bokslut 236
Kapitel 13 Bokföring och grundläggande redovisning 239 Grundläggande redovisning 240 Löpande bokföring 242 Beräkna moms 247 Moms i EU 250 Löpande bokföring i Toras Trädgårdstjänst 252 Hur har det gått för Toras Trädgårdstjänst? 262 Sammanfattning 262
Kapitel 14 Bokslut 265 Förenklat bokslut för Toras Trädgårdstjänst 267 Är företaget lönsamt? 277 Tora startar aktiebolag 280 Sammanfattning 282
Bildförteckning 284 Sökord 285 Kontoplan 292
Inledning
Företagsekonomi handlar om hur företag och andra organisationer drivs men också hur de påverkar samhället. Oavsett om du i framtiden kommer att driva ett företag eller kommer att vara anställd behöver du lära känna företagsekonomins olika delar och hur de hänger ihop. Boken är indelad i fem delar och när du är klar med kursen har du skaffat dig grundläggande kunskaper i ämnet.
I den första delen Företaget och samhället, sätts ämnet företagsekonomi i sitt sammanhang – samhället. Du lär dig att företag är viktiga för att samhället ska fungera men även att de skapar problem och därför behöver arbeta i en hållbar riktning. Vi tittar på företagandets historia och återkommer vid flera tillfällen till entreprenörskapets betydelse.
Del 2, Från affärsidé till att starta och organisera företag, handlar om affärsidéns roll och betydelse och du lär dig mer om innovationer i små och stora företag. Vi tittar på företagandets historia och går igenom vilka rättigheter och skyldigheter som företagen har. Du får grundläggande kunskaper om hur företag startas, organiseras och drivs. Du lär dig även om ledarskap och chefskap och hur företag och organisationer kan organiseras på olika sätt.
Del 3, Marknadsföring, handlar om allt det som företag gör för att nå ut med sina produkter till nya och befintliga kunder. I marknadsföring ingår dels att bestämma vilka kunder företaget ska rikta sig till och dels hur man ska få kunderna att köpa företagets produkter. Sist i del 3 lär du dig hur man driver ett projekt.
I fjärde delen, Kalkylering, budgetering och finansiering, lär du dig om olika sätt att planera för att företagets intäkter och kostnader ska gå ihop. Det handlar både om att skaffa kapital för att kunna driva verksamheten vidare och att se till att produkter och projekt är lönsamma och skapar mer intäkter än kostnader.
I femte och sista delen, Bokföring och bokslut, lär du dig om ekonomiska rapporter, bokföring och redovisning. Du får följa Tora som startar Toras Trädgårdstjänst och följa hur hon löpande bokför och gör bokslut efter sitt första år med företaget.
Välkommen till den spännande värld som företagsekonomi kan vara! Författarna
Del 1 Företaget och samhället
I denna del lär du känna ämnet företagsekonomi. Du kommer att lära dig om företagens historia och vilken roll de har i dagens samhälle. Vi diskuterar entreprenörer och entreprenörskap och varför det är viktigt för samhället att det finns människor som vill starta företag. Vi går igenom olika typer av företag och vilka som är deras intressenter. Avslutningsvis tar vi upp vilka rättigheter och skyldigheter ett företag har samt de lagar och bestämmelser som påverkar företagens verksamhet.

KAPITEL 1 Vad är företagsekonomi?
KAPITEL 2 Från företagandets historia till i dag
KAPITEL 3 Företagens roll och villkor i samhället
CENTRALT

INNEHÅLL
:
Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutid och ur ett historiskt perspektiv.

Kapitel 1 Vad är företagsekonomi?
Företag är fantastiska, de skapar stora värden för dig som konsument och för samhället. Men de ställer också till problem. De bidrar till att förstöra och slita på vår planets resurser. De skapar ibland produkter som är osunda eller direkt farliga. Att lyckas skapa produkter som kombinerar ekonomisk vinst med hållbarhet är en av dagens största utmaningar. Det behövs därför fler människor som du som i framtiden kan leda, organisera och utveckla företag och organisationer.
I den här boken bjuder vi in dig till den spännande värld som ämnet företagsekonomi innebär.
Efter att ha läst detta kapitel ska du kunna:
. beskriva och förklara vad ett företag är och varför de är viktiga för samhället
. beskriva och förklara olika typer av resurser
. beskriva och redogöra för vad en entreprenör är och vad entreprenörskap innebär
. beskriva, använda och förklara företagsekonomiska begrepp som organisation, kundvärde och bransch
. beskriva, redogöra för och förklara betydelsen av hållbarhet utifrån social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
Vad är ett företag
– och varför är de viktiga?
Vi börjar resan mot att förstå och förklara vad företagsekonomi är genom att svara på frågan: Vad är ett företag? Ett företag är en organisation av människor som syftar till att uppnå gemensamma mål. Ett mål med företag är att skapa vinst, men mål kan också vara samhälleliga.
Företaget Autoliv, som tillverkar krockkuddar för bilar, vill både öka sin vinst och minska antalet dödsolyckor i trafiken. Framgångsrika företag har ofta en förmåga att kombinera både ekonomiska mål och mål som är bra för samhället.
Företag finns i olika branscher
Alla välfungerande samhällen har företag inom olika branscher. Företagen erbjuder konsumenter och kunder bostäder, mat, kläder, semesterresor, utbildningar, hårklippningar och mycket annat. Företagen skapar arbetstillfällen och välfärd. Ju mer variation som finns inom en viss bransch, desto fler alternativ finns det för kunderna att välja mellan. Det skapar konkurrens som ger konsumenter erbjudanden som passar deras önskemål bättre, helt enkelt mer värde för pengarna.
En organisation är en sammanslutning av människor som tillsammans försöker nå uppställda mål.
En konsument är en privatperson som köper något från ett företag.
En kund kan vara både en privatperson och ett företag eller en organisation som köper något från ett annat företag eller organisation.
En bransch är ett antal företag som erbjuder samma eller liknande varor eller tjänster.
Konkurrens innebär att kunderna har flera olika typer av produkter från olika företag att välja mellan.
FUNDERA PÅ!
. Vilka fördelar kan du se med hög konkurrens, till exempel inom restaurang-, flyg- eller klädesbranschen?
. Kan du se några nackdelar med hög konkurrens?
Företag kan vara multinationella med hundratusentals anställda, eller små med ett fåtal anställda eller enmansföretag.

Företag per bransch
Sverige består av många olika företag inom olika branscher. Man skiljer på tjänsteföretag och industriföretag. I figuren nedan ser vi att de flesta företag är tjänsteföretag. Tjänsteföretag är företag som erbjuder någon form av tjänst. Det kan gälla allt från utbildning till att rita hus eller klippa hår. Industriföretag tillverkar och säljer olika former av varor som fjädrar, muttrar och cylindrar.
Uppdelningen mellan tjänsteföretag och industriföretag är inte alltid tydlig. De flesta industriföretag tillhandahåller även olika typer av tjänster som till exempel installation eller service. Detsamma gäller företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Tjänster blir allt viktigare för dagens företag och i dagens samhälle.
Huvudgrupp saknas: 0,6 %
Tjänster: 63,9 %
Jordbruk, skogsbruk och ske: 21,5 %
Industri: 14 %
Källa: Ekonomifakta
Företag byggs med resurser
Ämnet företagsekonomi brukar definieras som läran om företags hushållande med begränsade resurser. Företags resurser ger möjligheter men begränsar också vad som är möjligt. Alla företag har inte heller samma typer av resurser så olika företag har olika möjligheter. Vi skiljer på fyra olika typer av resurser:
1. Humana resurser: är kopplade till människor, vårt kunnande och vår förmåga. Utbildning och erfarenhet är humana resurser.
2. Naturresurser: är resurser som finns i naturen, som skog och jordbruksmark.
3. Reala resurser : är mänskligt skapade resurser som byggnader, maskiner och datorer, de gör det möjligt att skapa värde för kunder.
4. Ekonomiska resurser: är kapital, det vill säga pengar som kan användas till investeringar eller delas ut till företagets ägare.
De olika resurserna är olika viktiga för olika slags företag.
För ett skogsindustriföretag som Holmen är tillgång till skog (naturresurser) viktigt. För Bufab som tillverkar skruvar, kan de reala resurserna som byggnader och maskiner vara viktigast. För företag som producerar tjänster är istället de humana resurserna, det vill säga medarbetarna, viktigast.

Coor arbetar med fastighetsskötsel och för dem är det viktigt att medarbetarna har förmåga att lösa problem i kundernas fastigheter. För dem är de humana resurserna viktigast.
Företagsekonomi brukar definieras som läran om företags hushållande med begränsade resurser.
Virke är en naturresurs som är viktig för skogsindustriföretag.
Resurserna kopplas samman
Vad företag gör som är väldigt viktigt är att de kopplar samman resurser med någon som har förmåga att göra färdiga produkter av dessa. Det skulle vara ineffektivt för ett företag att varje morgon tvingas leta efter nya medarbetare. Det skulle också vara krävande att varje dag tvingas leta efter nya leverantörer eller nya kunder. För oss kunder skulle det vara mycket tidsödande och krångligt att själva söka och köpa råvaror, frakta dem till en fabrik som tillverkar de produkter vi vill ha och själva köra hem dem från tillverkningen. Att företag finns gör att hela samhället fungerar smidigare.
Resurser i delningsekonomin
Företag hjälper till att flytta varor och tjänster mellan säljare och köpare. Företagen har därför en viktig roll i dagens samhälle och många ser företag som nödvändiga. Men kanske kommer andra sätt att producera och leverera varor och tjänster att fungera minst lika bra i framtiden? Dagens marknadsekonomi utmanas till exempel av delningsekonomi som kopplar ihop människor som vill hyra ut saker direkt med människor som vill hyra dessa saker.
Exempel på detta är Airbnb som är en tjänst för uthyrning och bokning av privata bostäder och Uber, som möjliggör att privatpersoner samåker eller skjutsar andra privatpersoner mot en avgift. Dessa typer av företag brukar sägas vara en del av delningsekonomin. Affärsidén är att resurser som annars inte används, i dessa fall rum som står tomma och bilar som står parkerade, kan användas av andra än ägaren för att skapa värde.
I en marknadsekonomi bestäms priset på produkter genom leverantörers utbud och kunders efterfrågan.
Delningsekonomi innebär att varor eller tjänster hyrs, delas eller lånas istället för att köpas och ägas.
FUNDERA PÅ!
. Vad tror du att traditionella företag kan lära av företag inom delningsekonomin som till exempel Airbnb och Uber?
. Finns det några risker med att delningsekonomin ökar?
Företag är olika stora
Företag kan vara både små och stora. Ett företag utan anställda kallas enmansföretag medan motsatsen är globala multinationella företag med hundratusentals anställda. Vanliga exempel på enmansföretag är frisörer, konsulter och hantverkare.
Det amerikanska företaget Walmart, som säljer allt från livsmedel till hemelektronik, brukar framhållas som det företag som har flest anställda i världen: cirka 2 miljoner. Ett exempel på ett stort svenskt företag är Ikea med cirka 200 000 anställda över hela världen.
I Sverige finns det cirka 1 miljon företag. Av dessa är endast 0,1 procent stora företag, det vill säga att de har 250 anställda eller fler. Även om de stora och multinationella företagen som Ikea, Volvo och h&m är viktiga för Sverige, skapas faktiskt fyra av fem nya jobb i företag med färre än 50 anställda.
Multinationella företag är företag som har sin verk samhet, till exempel tillverkning och försäljning, i ett stort antal länder på jorden.
Ikea har ungefär 200 000 medarbetare över hela världen.

Företag per storlek
Enmansföretag 73,8 %
Stora företag 0,1 % Medelstora företag 0,5 % Små företag 3 %
Mikroföretag 22,6 %
Antal anställda: Enmansföretag 0 Mikroföretag 1–9 Små företag 10–49 Medelstora företag 50–249 Stora företag 250 eller fler Källa: Ekonomifakta
FUNDERA PÅ!
. Hur många företag känner du till som är enmansföretag, mikroföretag, småföretag, medelstora företag eller stora företag?
. I hur stort företag skulle du helst vilja arbeta? Motivera ditt svar.
Företag skapar kundvärde
Företag finns ytterst till för att de lyckas skapa värde för kunderna. Ett kundvärde är det värde en kund får ut av att använda ett företags produkt. Det kan röra sig om god kvalitet, lågt pris, god smak, lång hållbarhet, bra service eller andra saker. I vissa fall, som med statusprodukter, ger redan köpet och ägandet av produkten ett kundvärde.
Det är dock inte självklart vad som ger hög status i dagens samhälle. För vissa människor är en ny Porsche 911 en statusprodukt medan det bland andra skulle uppfattas som skamligt att lägga stora pengar på något så miljöförstörande som en dyr bil med en kraftfull motor.
Kundvärde och lönsamhet
Om en kund upplever att värdet av en produkt inte är tillräckligt stort kommer kunden att välja en annan, konkurrerande produkt eller betala mindre för produkten än vad den kostade att tillverka och sälja. Företag som inte kan leva upp till kundernas förväntningar kommer därför inte att överleva på sikt. Lönsamheten blir för dålig och nya företag som levererar det kunderna efterfrågar kommer istället.
Även skolor skapar kundvärde

Det är lätt att tro att enbart företag skapar kundvärde. I dag är det dock viktigt för alla typer av organisationer att fundera på vilket värde man skapar för sina kunder. Det gäller förskolor, skolor, sjukhus, vårdcentraler och äldreomsorg. Även dessa organisationer konkurrerar på olika marknader och de kommer inte att finnas kvar om de inte kan skapa kundvärde för elever och patienter eller brukare.
Kanske talar man vanligtvis om kvalitet i dessa typer av verksamheter. Ytterst handlar det om att skapa och leverera ett så högt värde som möjligt för dig och andra som använder produkterna eller deltar i verksamheten. Även i idrottsföreningar arbetar många människor, ofta till ingen lön alls, med att skapa värde för de barn och ungdomar som varje vecka ska träna och/ eller tävla i sin idrott.
Kundvärde är det värde som en konsument eller kund får ut av att köpa, äga och använda ett företags produkt.
Status handlar om din sociala rangordning eller plats i samhället.
Idrottsföreningar skapar värde för barn och föräldrar.
FUNDERA PÅ!
. I dagens Sverige råder en hög konkurrens mellan olika gymnasieskolor. Men vad är egentligen ett högt kundvärde i just din utbildning? Är det att ha bra lärare? Fina lokaler? Flera olika kurser att välja mellan? Skolans rykte?
Företag startas av entreprenörer
Alla företag är ett resultat av att en eller flera människor någon gång har startat företaget. Människor som startar och driver företag brukar kallas för entreprenörer. Oavsett vilken typ av företag det gäller, har de haft en idé om hur de ska bidra till att skapa bättre kundvärde.
Idéerna kan handla om att lösa kunders problem på ett smartare eller effektivare sätt än vad som tidigare gjorts. Det kan handla om att erbjuda en tjänst, till exempel cykelreparationer eller en frisörsalong i ett område där detta inte funnits tidigare. Det kan även handla om något helt nytt som inte ens funnits på marknaden tidigare. Många stora internationella företag har startats av en entreprenör som med smarta lösningar lyckats växa och gå in på nya marknader.
Spotify, till exempel, startades i april 2006 av entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon. Spotify erbjuder musik direkt till din mobil utan att du behöver ladda ner musiken. Det är ett bra exempel på hur man skapar kundvärde genom en helt ny tjänst.
Människor som startar företag brukar kallas entreprenörer.
Entreprenörskap
När människor skapar, driver och utvecklar företag brukar det kallas entreprenörskap. Det handlar då inte bara om att ha en bra affärsidé utan även om entreprenörens förmåga att bygga nätverk med andra företag och människor, en kultur där medarbetare trivs och där människor skapar saker tillsammans. Entreprenörskap fokuserar på vad som krävs av samhället för att vi ska få fler och lönsamma företag, snarare än enskilda personer. Kanske krävs det politiska förändringar, förändrade lagar, förenklade regelverk med mindre byråkrati eller större tillgång till kapital? Sådana frågor är viktiga när entreprenörskap diskuteras i samhället. Du lär dig ännu mer om entreprenörer och entreprenörskap i kapitel 2.

FUNDERA PÅ!
. Varför är det viktigt att det finns entreprenörer?
Entreprenörskap handlar om vad som påverkar möjligheten att starta och driva företag.
Ett nätverk är alla de kontakter som en individ har med andra personer eller med andra organisationer än den egna.
Företagsekonomi, nationalekonomi och privatekonomi
Ordet ekonomi brukar förklaras med uttrycket ”att hushålla med begränsade resurser”. Det gäller företag precis som för dig och andra konsumenter.
Privatekonomi
Om du jämför din privatekonomi med ett företags, finns en hel del gemensamt. Du funderar kanske över och räknar på om du har råd att åka på den semesterresa du hade tänkt eller om du måste välja ett billigare alternativ. Kanske gör du en budget över din ekonomi eller sparar långsiktigt för att kunna investera i en cykel, speldator eller jacka?
Företagsekonomi
Företag kan också ha knappa resurser som de behöver hushålla med. Precis på samma sätt som för privatpersoner finns det mer som företag skulle vilja göra och köpa än vad som är möjligt. Företagsekonomi hjälper företaget att hushålla med företagets resurser och använda dem på bästa sätt.
Nationalekonomi
Nationalekonomi handlar också om hushållning med begränsade resurser, men i första hand om samhällets ekonomi. Dels studeras ekonomi ur ett samhällsperspektiv med frågor kring räntor, arbetslöshet och inflation, dels studeras handel och kapitalflöden mellan länder. Man kan säga att finansministrar och Riksbanken jobbar med nationalekonomi och att företagsledare jobbar med företagsekonomi.
OCH SAMHÄLLET
Även om en del konsumenter verkar ha det gott ställt måste vi alla, precis som företag, hushålla med begränsade resurser.

Företaget och samhället
Hur påverkar billiga mobilfodral från Kina miljön och vilka förhållanden arbetar de som tillverkar produkterna under?
Hur påverkas du som använder mobilfodralen om de innehåller farliga ämnen? Det här är exempel på hållbarhetsfrågor som du stöter på i din vardag.
Frågorna handlar om hur vi ska kunna förena ekonomisk utveckling med omsorg om miljö, människor och djurarter.
För att våra nuvarande och kommande behov ska kunna tillgodoses måste företag och andra organisationer agera hållbart och ta ett samhällsansvar. Detta kallas ofta för csr, efter engelskans Corporate Social Responsibility. Vanligtvis avses samma sak oavsett om det talas om hållbarhet eller csr nämligen:
. ekonomisk hållbarhet vilket handlar om hur vi kan skapa ekonomisk tillväxt utan till exempel korruption och mutor
. miljömässig hållbarhet vilket innebär att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av natur, miljö och ekologi
. social hållbarhet vilket handlar om att tillgodose leverantörers, medarbetares och kunders grundläggande behov och rätt till exempelvis hälsa, drägliga arbetsvillkor och säkerhet.
Corporate Social Responsibility förkortas ofta CSR och handlar om företagens samhällsansvar, det vill säga hur företag hanterar hållbarhetsfrågor.
Ett vanligt sätt att illustrera hållbar utveckling är genom den här modellen som visar hur de tre delarna hänger ihop.
De här tre hållbarhetsdimensionerna fick sitt genombrott 1987 genom fn:s Världskommission för miljö och utveckling. Sedan dess har miljörörelsen och många politiker och företag arbetat tillsammans för ökad hållbarhet. Grundidén är att ekonomisk tillväxt bara är långsiktigt möjlig så länge den utgår från att tillgodose de tre dimensionerna av hållbarhetsbegreppet.
Definition av hållbar utveckling
Den ursprungliga definitionen av begreppet hållbar utveckling lyder: ”Hållbar utveckling innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” och finns i FN:s världskommission för miljö och utvecklings rapport från år 1987 kallad ”Vår gemensamma framtid”.
FUNDERA PÅ!
. Har du märkt att intresset för hållbarhetsfrågor har ökat och i så fall hur?
Hållbarhetsfrågor är internationella
Sverige har antagit ett flertal lagar och mål för att driva på utvecklingen mot en mer hållbar konsumtion och produktion. Men en stor del av de varor vi konsumerar i Sverige produceras utomlands och påverkar miljön i dessa länder. Vårt ansvar sträcker sig därför utanför Sveriges gränser och har blivit internationellt.
I begreppet social hållbarhet ingår även att bidra till minskade ekonomiska klyftor och förbättrade arbetsvillkor i de länder där varorna tillverkas. Flickors rätt till utbildning och kvinnors rätt till lika lön för lika arbete är exempel på frågor som svenska företag som Ikea och h&m driver i de fabriker som tillverkar deras varor.
Skilda möjligheter att konsumera
Utvecklingen inom informationsteknologi (it) har inneburit att fler kan ta del av information och handla varor från hela världen via webben. Men fortfarande finns det människor som inte har tillgång till dator eller internet, eller lever i länder där myndigheter stryper informationsflödet. Detsamma gäller tillgång till grundläggande resurser som vatten, mat och bostad.
I Sverige är det självklart att både flickor och pojkar får utbilda sig, men i många länder är det bara pojkar som får gå i skolan. På bilden syns afghanska skolflickor i Herat, Afghanistan 2019, men fortfarande har 3–5 miljoner barn i landet, mestadels flickor, inte möjlighet att gå i skolan.

De som har möjlighet att konsumera mycket, bidrar till ökande ekonomiska och sociala klyftor. Konsumtionen påverkar miljön, men även vårt samhälle i stort. Hur vi hanterar de negativa konsekvenserna av vår nuvarande överkonsumtion är avgörande för våra framtida möjligheter att leva och konsumera.
Företag på rätt väg
Även om hållbarhet innebär utmaningar för dagens företag och organisationer så visar flera studier att hållbarhet i det långa loppet är bra för konsumenten, bra för företaget och bra för samhället. En studie från Harvard Business School fann till exempel att företag som bedriver hållbarhetsarbete över en längre tidsperiod har både högre lönsamhet och ger en bättre avkastning på investerat kapital än vad mindre hållbara konkurrenter gör.
Klimatlagen (2017:720)
Den 1 januari 2018 började klimatlagen att gälla i Sverige. Klimatlagen har ett brett stöd i riksdagen. År 2030 ska de sammanlagda utsläppen från transport, arbetsmaskiner, industri, energiproduktion, bostäder och jordbruk vara 63 procent lägre jämfört med 1990. Efter 2045 ska Sverige ha noll utsläpp.
Transportsektorn har ett eget mål. 2030 ska den släppa ut 70 procent mindre jämfört med 2010. Frågan är alltså ytterst viktig för alla som producerar fordron, men den är också viktig för till exempel åkerier som planerar köp av nya fordon eller organiserar transportkedjor.
Varje år ska regeringen vid höstbudgeten redovisa det aktuella utsläppsläget samt vilka beslut på utsläppsområdet som har tagits och vilka som kommer att tas. Det måste också presenteras en handlingsplan för att uppnå de mål som riksdagen har slagit fast. Regeringen kommer att använda sig av både höjda skatter på utsläpp av koldioxid och subventioner av energieffektiv teknik och förnyelsebar energi.
Hållbarhet som en motor för framgång
Vi vet i dag att hållbarhet inte längre är en uppoffring för företagen utan en motor för social och ekonomisk framgång. Sverige som är ett rikt, innovativt och trovärdigt land kan spela en stor roll genom att gå före i denna utveckling. Om Sverige fortsätter att satsa på hållbara tekniker är exportmöjligheterna stora. Varje större stad i hela världen efterfrågar utsläppsfria transportlösningar och energisystem samt hållbar avfallshantering. Om de svenska tillverkarna av fordon som exempelvis Volvo och Scania, skogsindustrin, energisektorn och företag i renhållningsbranschen är med i omvandlingen kan Sverige exportera framtidens lösningar. Den framtida ekonomin är hållbar.
Biogas och cirkulär ekonomi

Redan nu finns en lösning som kan bidra till att uppnå många hållbarhetsmål på en gång. När du inte orkar äta upp din middag skapas organiskt avfall som kan göras om till biogas. Förr slängdes sådant avfall på en soptipp men sedan 2005 är det förbjudet.
Genom att du sorterar ditt matavfall i en särskild påse eller i ett kärl kan matavfallet tas om hand och köras till en biogasanläggning. Där omvandlas matavfall efter cirka 30 dagar till biogas och biogödsel. Av biogasen kan vi köra bussar, bilar och lastbilar som annars skulle ha kört på bensin och diesel och vi minskar därför utsläppen av växthusgaser. Biogödseln sprids på åkrar och bidrar till biologisk mångfald och återför näringsämnen till marken. På så vis skapar vi en cirkulär ekonomi där resurserna i staden går runt och används om och om igen. Smart och hållbart.
Biogasanläggning som gör biogödsel av kodynga. Bussar, bilar och lastbilar kan sedan köra på biogasen och vi minskar därför koldioxidutsläppen.
Sammanfattning
. Ett företag är en organisation av människor som arbetar för att uppnå gemensamma mål. Företagets mål kan vara både ekonomiska och samhälleliga.
. Ett företag består av resurser som skapar produkter som ger kundvärden, de värden en kund får ut av att använda ett företags produkter.
. Det finns fyra olika typer av resurser: humana resurser, naturresurser, reala resurser och ekonomiska resurser.
. Företag är viktiga för samhället för att de är det mest effektiva sättet att skapa och distribuera produkter på som vi känner till.
. Människor som skapar företag brukar kallas entreprenörer. Entreprenörskap handlar förutom om entreprenörer även om det som påverkar möjligheterna att starta och driva företag, som lagstiftning, skatter och tillgång till finansiering.
. Medan privatekonomi är förmågan att hushålla med ett hushålls eller en privatpersons resurser, handlar nationalekonomi främst om hur samhällets resurser ska hanteras. Företagsekonomi handlar om hur företag och organisationer organiserar sin verksamhet med begränsade resurser.
. Företag ställer även till med problem som miljöförstöring och korruption. Det är därför viktigt för dagens företag att verka för hållbarhet.
. Hållbarhetsbegreppet består av tre dimensioner: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
. Sverige har många företag som kan ta en ledande roll i omställningen mot en hållbar utveckling.
Value Företagsekonomi 1 är en lärobok i grundläggande företagsekonomi för gymnasiet. Med ökad kunskap om företag och hur företag och konsumenter påverkar samhället, får eleverna verktyg som hjälper dem att förstå kopplingen mellan företagsekonomi och hållbarhet.

I faktaboken varvas fakta och ämneskunskap med goda exempel på företag, organisationer och individer som lyckats möta aktuella samhällsutmaningar. Boken väcker lust att lära och att tillämpa de nya kunskaperna i verkligheten. Med bokens ”Fundera på!”frågor får eleverna reflektera över innehållet på ett djupare plan och kan relatera till sina egna erfarenheter.
Till läromedlet finns en övningsbok med ett stort antal uppgifter av varierande typ och svårighetsgrad och ett rikt lärarstöd i form av PowerPointpresentationer, lektionstips, utförligt facit och förslag till provfrågor samt extra material och aktuella case.
Value Företagsekonomi 1 finns även i en komplett digital version med interaktiva övningar.
Mikael Ottosson är biträdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring vid Linköpings universitet. Han har genom åren bedrivit olika forskningsprojekt med världsledande svenska industriföretag Han har skrivit flera böcker i marknadsföring om hållbar konsumtion och hållbar affärsutveckling.
Anders Parment är ekonomie doktor, lektor och forskare vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett trettiotal böcker i marknadsföring och ekonomistyrning. Han är prisbelönt och uppskattad föreläsare och rådgivare till företag, regioner, landsting, kommuner, föreningar och politiska partier.
Torbjörn Tagesson är professor i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning. Hans forskning handlar om redovisning och revision inom såväl privat som offentlig sektor. Han har lång erfarenhet av arbete med redovisningsnormering. Torbjörn har skrivit flera böcker om redovisning för studenter och praktiker.
Alla tre har omfattande erfarenheter av att undervisa i ämnet Företagsekonomi – från gymnasiet till universitetsnivå.
ISBN 978-91-523-5647-0
