KOLL PÅ
AKTIVITETSBOKEN
Jonathan Lindström Lisa Wahlbom
6
Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktörer: Ingela Bengtsson, Maria Renck Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Jonathan Lindström
Koll på Historia 6 Aktivitetsboken ISBN 978-91-523-5568-8 © 2021 Jonathan Lindström, Lisa Wahlbom och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen
Bildförteckning Omslag: Familjen Hjortberg, Vallda kyrka, Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum 6 Angyalosi Beata/Shutterstock 7 picoStudio/Shutterstock 9, 23, 27:1, 27:2, 51 Nationalmuseum 10 Sandra Henningsson/Bilder i syd 11, 13, 24:2, 3 Nordiska museet 14:1, 3, 49 Kungliga Biblioteket 14:2 Riksarkivet 15, 19, 25, 36, 47 Bonniers förlagsarkiv 16 Blekinge museum 17 Västernorrlands museum 18 Henk Vrieselaar/Shutterstock 20–21 K3Star/Shutterstock 24:1 Kulturen i Lund 26 Elias Chewitz/Stockholms stadsmuseum 27:3 gallica.bnf.fr/Bibliothèque nationale de France 28:1 Livrustkammaren 28:2 Pehr Nordqvist/Stockholms stadsmuseum 29:1 Corbis Historical/Getty images 29:2 Ruslan Kalnitsky/Alamy/TT 30 Uppsala universitetsbibliotek 35 Alamy/TT 39 Kulturparken Småland 40:1 Jönköpings länsmuseum 40:2 Snus- och tändsticksmuseum 40:3 Stockholms stadsmuseum 40:4 GSDesign/Shutterstock 42:1 Robin red/Wikimedia commons 42:2 auctionnet.com 44 Alexandr Probedimskiy/Shutterstock 45 Järnvägsmuseet 48:1 Tekniska museet 48:2 Grenna museum, Andreexpeditionen polarcenter 52 SLDesign/Shutterstock
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Interak, Polen 2021
Innehåll 1. En spännande tid 1700-talet 4
4. 1800-talet börjar 31
Nya vindar blåser 4
Nya gränser i Norden 32
I Norden och runt Östersjön 5
Nationalismen 33
Nya tankar och uppfinningar 7
Nya ideologier 34
Upplysningstid i Sverige 8
Aftonbladet och kungen 35
Carl von Linné 9
Politiska frågor 36
Hur kan vi veta något? 11
Hur kan vi veta något? 38
2. Frihetstiden 12
Ett händelserikt århundrade 31
5. Industrialiseringen 40
Mindre kungamakt 12
Nya industrier i Sverige 40
Hattar och mössor 13
Byarna sprängdes 41
Strängare och friare 14 Fler människor och större skillnader 15
Finaste tygerna i Sverige! 42
En by på 1700-talet 16
”Såg vid såg jag såg” 43
Livet i staden 18
Stålet och verkstadsindustrin 44
Grosshandlare och ostindiefarare 20
3. Gustavianska tiden 22 Gustav III:s statskupp 22 En upplyst kung? 23 Konst och kultur 24 Kolonier och slavhandel 25
Tåget kommer! 45 Borgare, arbetare och fattiga 46 Skola och arbete 47
6. En ljusare framtid 48 Andrées ballongfärd 48 Ståndsriksdagen avskaffas 49
Missnöje och krig 26
Folkrörelser 50
Revolution i Frankrike 27
Till Amerika! 52
Kungamordet 28
Kolonier 54
Norden i Napoleonkrigen 29
På tröskeln till 1900-talet 55
Ny grundlag och ny kronprins 30
Koll på tiden 56
Frihetstiden 2 Mindre kungamakt 1 Varför hade bönderna stort inflytande i riksdagen?
2 Riksdagen var uppdelad i fyra stånd. Varför blev det problematiskt under frihetstiden?
3 På 1600-talet var kungarna enväldiga. Frihetstidens grundlag ändrade på detta. Så här såg fördelningen av makten ut på 1600-talet.
KUNGEN: stark
RIKSRÅDET: svag
RIKSDAGEN: svag
Skriv hur maktfördelningen såg ut på frihetstiden.
4 Titta på målningen på s. 18 i grundboken. Här kröns Ulrica Eleonora. Varför är Ulrica Eleonora bara omgiven av män, tror du?
12
FRIHETSTIDEN
Grundboken s. 18–19
Hattar och mössor 1 Både hattarna och mössorna ville stärka Sveriges ekonomi genom att satsa på jordbruk och tillverkning. Krig tyckte de däremot olika om. På vilket sätt skiljde sig deras åsikter åt?
2 Sverige förlorade kriget mot Ryssland som därför kunde bestämma fredsvillkoren. Varför tror du att ryssarna ville ha just Adolf Fredrik som svensk kung?
3 Vad var Dalupproret?
4 Namnstämpeln på s. 21 i grundboken har blivit en symbol för frihetstiden. Varför?
5 Hattar och mössor tog emot mutor. I dag är det förbjudet för politiker att göra så. Varför?
Grundboken s. 20–21
FRIHETSTIDEN
13
Strängare och friare 1 Vad innebar lagen som kallades konventikelplakatet?
2 Varför tyckte prästerna i riksdagen att pietisterna var rävar och smygare?
3 Bilden föreställer Niclas von Oelreich. Hans arbete gick ut på att kontrollera allt som skulle tryckas och se till så att bokhandlare inte sålde förbjudna böcker. Vilket var hans yrke? rektor
censor
boktryckare
4 Här är en text från 1759 om medborgares rättigheter. Ett stycke som handlar om att tryckfrihet varken kan skada religion, grundlagar eller enskilda personer är helt struket.
Det är detta som står i bilden: ”§.8. Gudomliga uppenbarelser, förnuftiga Grundlagar och enskildtas heder, kunna ej af en slik skriffrihet lida någon farlig anstöt. Ty sanning segrar alltid, då den får med samma fördelar bestridas och förswaras.”
a) Varför fick det strukna stycket i texten inte tryckas?
b) Även efter tryckfrihetsförordningen 1766 var vissa ämnen förbjudna. Vad fick man inte skriva om helt fritt?
5 Elsa Fougt drev under 30 år Kongliga Tryckeriet. Det gav ut alla handlingar från myndigheterna när offentlighetsprincipen kom. Vad är offentlighetsprincipen?
14
FRIHETSTIDEN
Grundboken s. 22–23
Fler människor och större skillnader 1 Forskaren Pehr Wargentin räknade ut hur många som bodde i Sverige vid olika tidpunkter under 1700-talet. a) Använd siffrorna i tabellen och gör färdigt diagrammet över befolkningen. miljoner 2,5
År
Befolkningsmängd
1720
1 450 000
1730
1 620 000
1740
1 720 000
1750
1 770 000
1760
1 920 000
1770
2 040 000
1780
2 100 000
1790
2 190 000
1800
2 350 000
2,3
2,1
1,9
1,7
1,5
1,3 1720
1730
1740
1750
1760
1770
1780
1790
1800 år
b) Beskriv med hjälp av diagrammet hur folkmängden förändrades.
2 Här är en sida ur en lärobok från 1760-talet. Där syns en pojke och hans informator (en privatlärare), tillsammans med olika saker som användes i undervisningen. a) Titta på bilden och skriv vad vi kan få veta om 1700-talets undervisning.
a)
b) Vilka barn tror du hade privatlärare?
Grundboken s. 24–25
FRIHETSTIDEN
15
Livet i staden 1 Husen på s. 28 i grundboken finns i Gamla Linköping. Tvåvåningshuset har haft många invånare sedan 1715, då den äldsta delen byggdes. Vi får kunskap om dem genom arkeologiska undersökningar av husen, kyrkoböcker och bouppteckningar.
Vilken källa tror du man kan använda om man vill ta reda på:
a) vilka som bodde i huset och när de föddes, dog eller gifte sig?
b) vem som ärvde huset när någon dog och vad de hade för möbler och andra ägodelar?
c) fynd som visar vad byggnaderna har använts till?
2 Genom källorna vet vi vad husets invånare arbetade med. En kvinna som bodde där länge var Catharina Bergstedt. Hon föddes 1759 och dog 1817. Catharinas pappa var nattväktare och ringkarl. Catharinas man Jonas var hovslagarmästare. När Catharina blev änka tog hon hand om hovslageriet med hjälp av gesäller och lärlingar. I hennes hushåll arbetade även pigor. Närmaste grannarna var dödgrävaren Jöns Bergfeldt och timmermannen Anders Rydberg. Så småningom gifte sig grannens dotter Christina med en kopparslagare, Nils Lindqvist.
Fyll i vilka yrken personerna i huset hade. YRKE
ARBETSUPPGIFTER vaktade staden på natten mot brand och brott, ringde i kyrkklockorna på bestämda tider hade gjort mästarprov i hovslageri, tillverkade hästskor och skodde hästar hade lärt sig grunderna i ett hantverk och avlagt ett gesällprov lärde sig grunderna i ett hantverksyrke grävde gravarna på kyrkogården snickrade och byggde hus tillverkade föremål av koppar till exempel kaffepannor och brännvinspannor
18
FRIHETSTIDEN
Grundboken s. 28–29
3 En hantverkare utbildades i tre steg, Vilka?
4 Välj tre yrken från tabellen och skriv vad den som gör samma eller liknande uppgifter kallas i dag.
5 Hur kan man förklara att Catharina blev chef för hovslageriet, trots att kvinnor vanligen inte kunde vara hantverksmästare?
6 Varför var dödligheten hög i städerna?
7 Vilka arbetade i manufakturer?
8 Här är ett reklambladet från Manufakturiboden på Skeppsbron. Hur skiljer sig ett reklamblad från 1700-talet från reklam i dag?
Grundboken s. 28–29
FRIHETSTIDEN
19
Industrialiseringen 5 Nya industrier i Sverige 1 Förklara ordet industrialisering.
2 Jämför tillverkningen i fabriker med hantverkarnas tillverkning. Dra streck. Hantverkaren
• lärde sig alla delar av tillverkningen.
• kunde vara lärling, gesäll eller mästare.
• specialiserade sig på en del av tillverkningen.
• använde maskiner.
• oroade sig för konkurrens från masstillverkade varor.
• hade ofta nyligen flyttat från landsbygden.
Fabriksarbetaren
• kunde bestämma över sin arbetstid.
3 Förklara hur fred, vaccin och potatis bidrog till att befolkningen i Sverige ökade.
a) Fred:
b) Vaccin:
c) Potatis:
40
INDUSTRIALISERINGEN
Grundboken s. 64–65
Byarna sprängdes Före skiftet
Efter skiftet
1 Förklara vad skiftet innebar. Rita i bilden.
2 Skriv en fördel och en nackdel med skiftet.
3 Skriv tre exempel på hur jordbruket förbättrades.
4 Många människor på landsbygden saknade egen jord och de blev fler under 1800-talet. Läs texterna och skriv rätt grupp – torpare eller statare.
1. ”Vi bor i ett hus intill den stora gården tillsammans med andra familjer. Kvinnorna mjölkar kor på gården tre gånger varje dag. Morgonmjölkningen börjar halv fyra. För övrigt har de hand om hem och barn. Männen arbetar på åkrarna sex dagar i veckan – från halv fem till fem, utom på lördagar då de slutar tre. Ja, de som sköter hästarna arbetar på söndagar också.”
Grundboken s. 66–67
2. ”Vi har vår stuga och några åkrar på bondens mark, långt från kyrkbyn. Vi har en ko, höns och några grisar och odlar råg och potatis. Som betalning för marken gör vi dagsverken åt bonden, både i skogen och på fälten. Det kan vara svårt att hinna med både dagsverkena och de egna åkrarna.”
INDUSTRIALISERINGEN
41
Till Amerika! 1 Under 1880-talet emigrerade över 30 000 människor per år till Amerika. Men var bosatte de sig när de kom fram? Här är en tabell som visar hur många svenskarna var jämfört med samtliga invånare i olika delar av USA år 1890. Svenskar
Total befolkning
Nordöstra staterna (t.ex. New York)
128 000
17 500 000
Mellanstaterna (t.ex. Minnesota)
561 000
22 400 000
Södern (t.ex. Texas)
13 000
20 000 000
Västern (t.ex. Kalifornien)
74 000
3 100 000
a) Hur många svenskar fanns det totalt i USA år 1890?
b) Var bodde det flest svenskar?
2 Vad gjorde att många ville lämna Sverige och vad lockade i Amerika? Sverige
Amerika
3 Olga Johnsson utvandrade till Nordamerika år 1895, när hon var 20 år. Hon skrev många brev hem till sin pappa John i Skåne och berättade vad hon var med om.
I ett brev från 2 juni 1895 berättar hon att hon har fått arbete som hembiträde.
52
Jag stannar i Quebeck för närvarande, jag har fått plats nu om det bara vell lyckas så jag kan lära och förstå dem men det är mycket svårt, men man får göra så gott man kan. […] Här får man gå som man vore döf varken hör eller förstår någonting eller kan tala med någon, de förstå mig lika så lite som jag dem. […] Jag har icke stor betalning, ja har bara 5 doller den förste månaden, för ja skall ju bara såsom lära och laga mat, men ni kan inte behöfva säga det för någon för det är ju så lite så det är skam och tala om.
EN LJUSARE FRAMTID
Grundboken s. 88–89
a) Varför var Olgas första tid i Amerika svår?
b) Varför fick Olga så lite betalt?
c) Varför ville inte Olga att pappan skulle berätta för någon vad hon tjänade?
4 Senare flyttade Olga till Boston. I ett brev från 27 januari 1896 skriver hon om den amerikanska maten.
[…] till en början var det mycket besvärligt men man får vänja sig vi allting. De kokar aldrig köttet riktigt utan bara steker det, men blodet rinner af det på talriken, men sen har de så många sorters goda såser, de tycker ja om, men något groft bröd det får man då aldrig. Ja tänker så ofta på Ola Bengte grofva bröd, om ja haft bara en bit så skulle ja gerna gifvet en hel doller för det.
a) Hur skiljer sig svensk och amerikansk matlagning åt, tyckte Olga?
b) Vad saknar Olga för mat från Sverige?
Grundboken s. 88–89
EN LJUSARE FRAMTID
53
KOLL PÅ
Historia AKTIVITETSBOKEN
6 Aktivitetsboken innehåller arbetsuppgifter som är kopplade till innehållet i grundboken, Koll på Historia 6. Uppgifterna hjälper eleverna att befästa kursplanens centrala innehåll i historia. Serien består av: Koll på Historia 4 Koll på Historia 5 Koll på Historia 6 Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok, en lärarguide samt digitala övningar i Bingel.
ISBN 978-91-523-5568-8
ISBN 978-91-523-5568-8
9 789152 355688