9789152354025

carl-johan markstedt sven eriksson

Svenska impulser 2 carl-johan markstedt sven eriksson Hur blir du en säkrare talare? Vad kännetecknar utredande och argumenterande texter? Hur ser relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling ut? Vilka olika språk och dialekter talas i Sverige och övriga Norden? Hur kan grammatiken hjälpa dig att utveckla ditt skrivande?

Svenska impulser 2 är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 2 förstärker och fördjupar dina kunskaper.

Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

markstedt eriksson

ISBN 978-91-523-5402-5

www.sanomautbildning.se

Sv_impulser2_omslag.indd 1

2020-06-24 10:54

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare: Lilian Andersson Tjäder Redaktion: Lilian Andersson Tjäder, Sandra Fetouni Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren Svenska impulser 2 isbn 978-91-523-5402-5 © 2020 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Externa författare: Simon Bogren, delar av blocket Att utreda och argumentera och avsnittet ”Tusen och en natt” Katarina Lycken Rüter, Annika Leibig, kapitlet Få syn på språket + Grammatiköversikt Lisa Ångman, avsnittet ”De svenska dialekterna” Granskare: Maia Andreasson, docent i Nordiska språk, Göteborgs universitet, kapitlet Få syn på språket + Grammatiköversikt Anna Cavallin, Fil.dr. i Litteraturvetenskap, Stockholms universitet Tommy Mattizon, lärare i svenska Karin Spolin, lärare i svenska Tack till Erik Lidbaum för värdefulla synpunkter!

Tredje upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Sv_impulser_2_2020.indb 2

2020-06-25 11:15

Till eleven Välkommen till Svenska impulser 2, din lärobok i kursen svenska 2. Svenska impulser 2 är en bok om muntlig och skriftlig framställning, litteratur, språk och grammatik. Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som fördjupar dina kunskaper och färdigheter, och som utvecklar dig som läsare, talare och skribent. Kort sagt – en bok som ger dig många nya impulser i svenska.

Svenska impulser 2 är indelad i ett antal block: • Att utreda och argumentera • Ordens kraft – att läsa och analysera skönlitteratur • ”Sjung o gudinna” – från Homeros till Shakespeare • ”I den bästa av världar” – litteraturen under 1700- och 1800-talen • ”Och ur dess aska flammar solen upp” – litteraturen under 1900- och 2000-talen • Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden • Få syn på språket Sist i boken hittar du dessutom en resursdel med mallar och bedömningsmatriser.

Lycka till med dina studier i svenska 2!

Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson

Sv_impulser2_a_Utreda_analysera.indd 3

2020-06-26 11:26

Sv_impulser_2_2020.indb 8

2020-06-25 11:15

Att utreda och argumentera

Sv_impulser_2_2020.indb 9

2020-06-25 11:15

Att utveckla och fördjupa sina tankegångar När du och dina klasskamrater samtalar i klassen, och ni för fram olika tankar och synpunkter, behöver ni kunna utveckla och fördjupa innehållet i det ni säger. Ett samtal som enbart bygger på framkastade tankar och synpunkter, utan stöd och bakomliggande resonemang, blir ganska platt och ointressant.

Här är tips på hur du kan utveckla dina resonemang: • Ge exempel: Ge exempel som belyser, tydliggör, förklarar och styrker dina tankar och åsikter. Dina exempel måste givetvis ha en tydlig koppling till det ni talar om. Om ni samtalar om en skönlitterär text kan du återkoppla till texten genom att kort sammanfatta ett avsnitt, hänvisa till hur en viss karaktär beter sig eller beskriva en viss miljö som är relevant för det du vill säga. Om du vill citera en eller ett par meningar bör du ha tänkt igenom det innan samtalet, så att du enkelt hittar citatet i texten.

Användbara fraser när du exemplifierar: ”ett exempel är … ett annat exempel är”, ”eftersom”, ”det framgår av”, ”det märks av/på”, ”det blir tydligt genom”.

• Lyft fram flera perspektiv: Ett sätt att tränga djupare in i ett ämne kan vara att belysa det ur olika perspektiv.

Att diskutera ett ämne ur flera perspektiv kallas för att problematisera. Det kan handla om att lyfta fram föroch nackdelar med ett ämne, att diskutera det på olika nivåer (individnivå, samhällsnivå och global nivå) eller att undersöka det utifrån till exempel ett historiskt eller ekonomiskt perspektiv eller ur ett genusperspektiv.

Användbara fraser när du lägger fram flera perspektiv: ”å ena sidan … å andra sidan”, ”ett sätt att se på det är … ett annat sätt att se på det är”, ”en annan viktig aspekt av detta är…” .

• Jämför: Att göra jämförelser kan också vara ett effektivt sätt att fördjupa sig i ett innehåll. Om ni samtalar om en skönlitterär text eller en film kan det till exempel vara intressant att jämföra olika karaktärer och miljöer, eller hur en viss karaktär är i början jämfört med i slutet av

Förberedda samtal

Sv_impulser_2_2020.indb 15

15 2020-06-25 11:15

berättelsen. Att göra jämförelser med andra texter, filmer eller egna erfarenheter kan också ge nya och spännande perspektiv på ämnet. Självklart måste det då finnas relevanta beröringspunkter mellan det som jämförs.

Användbara fraser när du gör jämförelser: ”en likhet är”, ”en skillnad är”, ”om man jämför A med B inser man att”, ”jämfört med”.

Språket i det förberedda samtalet – saker att tänka på • Tala så tydligt som möjligt och inte alltför snabbt.

• Avbryt inte varandra utan låt den som har ordet få tala till punkt.

• Försök att variera ert språk och undvik upprepningar.

• Undvik slang och svordomar.

• Personliga påhopp, nedlåtande och elaka kommentarer är helt oacceptabelt.

Diskutera Säkert använder du tipsen på hur du kan utveckla dina tanke­gångar – ge exempel, lyft fram flera perspektiv och jämför – utan att du ens tänker på det. Vilka av tipsen skulle du till exempel använda i följande situationer? a) Du ska köpa en ny telefon och diskuterar olika modeller med en kompis. b) Du berättar för en förälder om din dag som varit väldigt stressig. c) Du och en kompis diskuterar en film som ni precis har sett.

16

Att utreda och argumentera

Sv_impulser_2_2020.indb 16

2020-06-25 11:15

Checklista: Förberett samtal Här är ett förslag på hur ni kan förbereda och genomföra förberedda samtal i klassrummet:

Före samtalet – förberedelser • Utse en samtalsledare, alternativt fördela ansvarsuppgifter mellan er i gruppen.

• Bestäm hur ordet ska fördelas. Genom handuppräckning eller genom att samtalsledaren utser nästa talare?

• Bestäm hur länge samtalet ska pågå.

• Försäkra er om att alla har förberett sig. Det kan handla om att läsa en text, se en film, förbereda frågor, välja ut ett eller ett par citat eller ta reda på vissa fakta.

Under samtalet – genomförande • Sätt er så att alla kan se varandra, gärna i en ring eller runt ett bord.

• Sök ögonkontakt med alla i gruppen när ni talar. Titta alltså inte bara på samtalsledaren eller den som sitter närmast.

• Det är inte tillåtet att avbryta varandra under samtalet. Alla måste få tala till punkt. Samtidigt måste alla få komma till tals, vilket innebär att man inte kan breda ut sig hur mycket som helst.

• Släpp inte frågorna för snabbt. Ge den som vill möjlighet att kommentera föregående talares inlägg eller svar och därmed vidareutveckla svaret eller tankegången.

• Håll en trevlig ton i samtalet. Ni behöver inte hålla med varandra och det är självklart tillåtet att ifrågasätta det någon annan sagt, men det måste alltid göras på ett respektfullt och konstruktivt sätt.

Efter samtalet – reflektion • Ta gärna en stund efter samtalet och tänk igenom hur det gick.

Reflektionen kan ni antingen göra muntligt tillsammans eller skriftligt individuellt.

• Förslag på frågor att reflektera över: – Hur upplevde du samtalet generellt? Hur fungerade turtagningen? Höll ni tiden?

– Lyssnade ni på varandra, gav samtalsstöd och ställde följdfrågor?

– Fick du möjlighet att framföra dina tankar och åsikter?

– Hur utvecklades dina tankar och kunskaper om det ni talade om under samtalet?

Förberedda samtal

Sv_impulser_2_2020.indb 21

21 2020-06-25 11:15

Ur det centrala innehållet • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande […] texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.

Att skriva utredande texter Att utreda handlar om att undersöka och analysera olika ämnen.

Grunden för en utredning är en frågeställning som du söker svar på. För att kunna göra det behöver du samla information som du sammanställer och drar slutsatser utifrån.

Det här kapitlet handlar om hur du skriver utredande texter. Du får lära dig hur du formulerar frågeställningar, skapar struktur i dina texter och hanterar källor. Du får också tips på hur du utvecklar ett mer formellt språk.

22

Att utreda och argumentera

Sv_impulser_2_2020.indb 22

2020-06-25 11:15

[foto]

Syftet med en utredning Att utreda handlar om att undersöka olika ämnen och be­ svara frågeställningar. En utredning kan handla om många olika ämnen. I svenskan kan du göra utredningar om språk och litteratur, eller andra ämnen som ni tar upp i klassen.

När du ska göra en utredning är det viktigt att du tänker igenom vad ditt syfte är, alltså vad du vill göra. Här är ­några förslag: • Utreda orsaker: När du utreder orsakerna till något för­ söker du förstå varför något är som det är.

• Utreda konsekvenser: När du utreder konsekvenser försöker du förstå vad något leder till.

• Göra jämförelser: Att göra jämförelser innebär att du diskuterar fördelar och nackdelar med något, eller undersöker likheter eller skillnader.

• Lyfta fram och utreda aspekter: När du utreder belyser du ämnet från olika håll.

Diskutera 1. I vilka andra ämnen i skolan skriver ni utredande texter?

2. I vilka sammanhang utanför skolan görs utredningar?

Att skriva utredande texter

Sv_impulser_2_2020.indb 23

23 2020-06-25 11:15

Den viktiga frågeställningen När du argumenterar har du i förväg bestämt vad du ska komma fram till. Du har en åsikt du ska övertyga andra om. En utredning fungerar omvänt. I utredningar utgår du ­istället från en frågeställning och vet inte på förhand vad som blir din slutsats. Frågeställningen blir därför helt av­ görande för hur du gör din utredning. Ibland kanske du får en fråga av din lärare som du ska utreda, men i vissa fall kan du behöva formulera frågan själv. Tänk då på att: • Frågan ska vara avgränsad och inte täcka in ett alltför stort område.

• Frågan ska vara möjlig att besvara med hjälp av ett begränsat antal källor.

• Frågeställningen ska endast innehålla en fråga.

• Frågan ska inte kunna besvaras med ett enkelt ja eller nej.

Diskutera Jämför de här frågeställningarna. Vilka fungerar bäst att utreda?

1. ”Varför är läsning av skönlitteratur bra för språkutvecklingen?” eller ”Är det bra att läsa mycket?”

2. ”Hur skildras temat relationer i Victoria Benedictssons författarskap?” eller ”Hur skildras temat relationer i Victoria Benedictssons noveller En kris och Förlust?”

3. ”Ska svenska vara obligatoriskt i skolan i Finland?” eller ”Vilka olika åsikter finns i debatten om svenska i skolan i Finland?”

Skriv Skriv egna frågeställningar till följande ämnen: 1. Slang hos ungdomar.

2. Nutida skräckfilm.

3. Minoritetsspråk i Sverige.

24

Att utreda och argumentera

Sv_impulser_2_2020.indb 24

2020-06-25 11:15

Ur det centrala innehållet • Muntlig framställning av utredande […] slag i och inför grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.

Att hålla utredande tal En muntlig utredning har mycket gemensamt med en skriftlig – den utgår från en frågeställning, baseras på källor och behöver en genomtänkt struktur. Samtidigt är kommunikationssituationen helt annorlunda.

I det här kapitlet får du lära dig hur du förbereder och håller utredande tal. Du får tips på hur du strukturerar ditt tal, använder presentationstekniska hjälpmedel och anpassar ditt språk efter den muntliga situationen.

44

Att utreda och argumentera

Sv_impulser_2_2020.indb 44

2020-06-25 11:16

Frågeställning och källor Det första steget i arbetet med ett utredande tal är att tänka igenom syftet med utredningen. Ska du undersöka orsakerna bakom något, göra en jäm­förelse eller analysera en skön­litterär text? Ibland får du en fråge­ställning av din lärare, men du kan även få i uppgift att formulera en fråge­ ställning på egen hand. Tänk då på att din frågeställning ska vara avgränsad, endast innehålla en fråga och inte kunna besvaras med ett enkelt ja eller nej.

Nästa steg är att välja vilka källor du ska använda. Din lärare kan säkert hjälpa dig med att hitta källor, annars får du leta i biblioteket eller på nätet. Beroende på vad du ska utreda kan dina källor vara sakprosatexter eller skönlitterära texter. När du väljer källor är det viktigt att du granskar dem kritiskt och tar ställning till om de är trovärdiga och relevanta. På sidorna 25–27 kan du läsa mer om vad du kan tänka på när du samlar material till din utredning.

Att hålla utredande tal

Sv_impulser_2_2020.indb 45

45 2020-06-25 11:16

Argumentationens struktur Här är en mall som du kan följa när du disponerar din muntliga eller skriftliga argumentation:

Dispositionsmall för argumentation Inledning Här ger du en bakgrund till ditt ämne och presenterar din tes.

Inledningen består av tre delar: • Introduktion (väck uppmärksamhet genom en fråga, ett påstående eller ett citat).

• Bakgrund (kort och om det behövs).

• Tes (tydligt formulerad).

Huvuddel Huvuddelen är den längsta delen av din argumentation. Här lägger du fram dina argument och bemöter dina motargument.

Rangordna argumenten efter hur starka du tycker att de är.

Placera det eller de motargument du tänker ha med mellan dina argument. Den här ordningen brukar rekommenderas: • Det näst starkaste argumentet.

• Det svagaste argumentet.

• Motargument och bemötande av motargumentet.

• Det starkaste argumentet.

Förtydliga övergångarna mellan argumenten med sammanhangs­ signaler.

Avslutning I avslutningen kan du göra en kort sammanfattning och upprepa tesen en sista gång, gärna i form av en uppmaning. Ett elegant sätt att avsluta kan vara att återkoppla till något du har tagit upp i inledningen.

62

Att utreda och argumentera

Sv_impulser_2_2020.indb 62

2020-06-25 11:16

Skriv Arbeta i par. Skriv tre olika inledningar till en tänkt argu­ mentation med tesen ”Inför fler idrottstimmar i skolan!” som börjar med: 1. en fråga 2. ett påstående 3. en kort personlig berättelse.

Era inledningar ska vara 3–5 rader långa, och alla ska avslutas med tesen.

Diskutera Tänk er att ni inför klassen ska argumentera för fler idrotts­ timmar i skolan. I vilken ordning skulle ni presentera följande argument?

• Fler idrottstimmar förebygger fysisk och psykisk ohälsa.

• Fler idrottstimmar har en positiv effekt på betygen.

• Fler idrottstimmar överbryggar samhällsklyftor.

Att argumentera muntligt och skriftligt

Sv_impulser_2_2020.indb 63

63 2020-06-25 11:16

Epoker – ordning och reda i litteraturhistorien För att skapa överblick i litteraturens långa historia är det nödvändigt att dela in den i olika perioder. Dessa kallas för epoker. En epok är alltså en avgränsad tidsperiod med vissa typiska kännetecken.

Men visste verkligen författarna som var verksamma under en viss epok att de tillhörde just den epoken? I vissa fall är svaret ja, i många fall nej. Romantiken, som uppstod i slutet av 1700-talet, är ett exempel på en epok där flera av tidens författare själva såg sig som företrädare för en ny tid. Deras syn på litteratur formades mycket just som en reaktion på den litteratur som hade dominerat tidigare under 1700-talet.

I andra fall är epokbegreppet en efterhandskonstruktion.

Medeltidens människor gick till exempel inte runt och tänkte att de levde i en tid som kallades för ”medeltiden”. Det är en term som människor senare i historien hittade på.

När det gäller epokerna kan de dessutom ge intryck av att all litteratur som skrevs under en viss period har stora likheter. Så är det inte. När man säger att realismen avlöser romantiken på 1830-talet betyder inte det att alla författare över en natt började skriva realistiska romaner. Det handlar snarare om att den realistiska litteraturen började dominera utgivningen vid den tiden. Olika litterära traditioner och strömningar kan leva parallellt under vissa perioder. Det är viktigt att komma ihåg när man studerar äldre litteratur.

Men även om epokbegreppet kan vara problematiskt är det samtidigt nödvändigt. Litteraturvetarna Staffan Bergsten och Lars Elleström konstaterar i boken Litteraturhistoriens grund­begrepp att epokbegreppet fyller flera viktiga funktioner: • Epokerna skapar ordning i litteratur­historien.

• Epokerna ger överblick och underlättar inlärning.

• Epokerna gör det enklare för oss att samtala om litteratur från olika tider.

Bergsten och Elleström tar naturalism – en term som används för litteratur som skrevs under senare delen av 1800-talet – som exempel på varför epokerna gör det enklare att samtala om och studera litteratur.

88

Ordens kraft

Sv_impulser2_a_Utreda_analysera.indd 88

2020-06-26 11:26

Det nya biblioteket i Alexandria, Egypten, öppnades 2003 på nästan samma plats som det antika biblioteket som en gång stått där. Bibliotekets nordsida är formad som en jättelik lutande solskiva för att påminna om forna tiders egyptier och deras dyrkan av solguden Ra.

I stället för att räkna upp en mängd egenskaper hos en text, som att den är avfattad på detaljrik realistisk prosa, bygger på systematiskt insamlat autentiskt stoff, behandlar sociala och/eller psykologiska fenomen i samtidsmiljö mot en bak­ grund av naturvetenskapliga, i synnerhet biologiska och medicinska idéer om utveckling och degeneration – i stället för att räkna upp alla dessa egenskaper och fler därtill kan man säga att texten är typiskt naturalistisk och då veta att den man talar med föreställer sig just de egenskaperna man annars vore tvungen att specificera.

autentiskt verkligt, dokumentärt degeneration försämring, utveckling till det sämre specificera räkna upp, ange i detalj

Staffan Bergsten och Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2004

Samtala om texten 1. Vad menas med att en text är ”typiskt naturalistisk”, enligt utdraget?

2. Vilken eller vilka av de tre punkterna (s. 88) stämmer in på exemplet i utdraget?

Den berättande människan

Sv_impulser2_a_Utreda_analysera.indd 89

89 2020-06-26 11:26

Litteratur ur ett samhällsperspektiv Tiden: När skrevs texten? Under vilken epok?

Samhällsutvecklingen: Hur såg samhället ut på den tiden?

Vilka viktiga händelser eller skeenden fick stor betydelse och påverkade samtiden?

Religion och idéströmningar: Vad trodde människorna på?

Vilka idéer, normer och attityder genomsyrade samhället?

Litteraturen: Vad kännetecknar mycket av den litteratur som skrevs under den tiden? Vilka var de mest dominerande litterära idealen?

Författaren: Vem var författaren och under vilka omständigheter skrevs texten?

I Svenska impulser 2 inleds alla kapitel om de litterära epokerna med en bakgrund som kort sammanfattar epo­ ken utifrån just dessa punk­ ter. Läs gärna bakgrunden innan du börjar arbeta med texterna i kapitlet.

Analysera noveller och romaner Noveller och romaner tillhör den litterära huvudgenren epik och kan sägas vara en vidareutveckling av äldre tiders epos (s. 85). Novellens främsta kännetecken är att det är en kortare berättelse som vanligen koncentreras kring en enda huvudhandling, utspelar sig under en begränsad tid och har få karaktärer. Romaner är längre berättelser med större utrymme för bihandlingar, flera karaktärer och olika miljöer.

Romaner spänner dessutom oftast över en längre tid.

Novellen som litterär genre föddes på 1300-talet. Den italienske författaren Giovanni Boccaccios bok Decamerone från mitten av 1300-talet har kallats för den första novellsamlingen.

När det gäller romankonsten brukar Berättelsen om ­Genji, som skrevs i början av 1000-talet av den japanska ­för­fattaren ­Murasaki Shikibu, räknas som en av de allra första romaner­ na. Ett viktigt steg i utvecklingen togs sedan i början av 1600-­talet då spanjoren Miguel de Cervantes skrev Don ­Quijote. Det som var nytt med Cervantes berättelse var det starka realis­tiska draget, och att karaktärerna inte var ”färdiga” från början utan att de utvecklas under berättelsens gång.

När du analyserar noveller och romaner kan du fokusera på någon del av texten eller göra en mer övergripande tolkning av hela verket. Här är förslag på vad som kan ingå i en analys:

98

Ordens kraft

Sv_impulser2_a_Utreda_analysera.indd 98

2020-06-26 11:27

Genre Första steget i en analys kan vara att fundera på i vilken genre berättelsen hör hemma och hur den förhåller sig till de eventuella förväntningar som finns på denna genre.

Noveller och romaner delas in i olika undergenrer som oftast hänger samman med innehållet, alltså vad berättelsen handlar om (kärlek, brottslighet, framtiden etc.). Samtidigt kan även stilen och formen (t.ex. brevroman) vara av betydelse när texter ska genrebestämmas.

Handling Ett bra sätt att få grepp om en berättelse är att tänka igenom handlingen. Vilka är de mest centrala händelserna? Vilken betydelse har dessa? Ett sätt att väldigt koncentrerat sammanfatta en berättelse är att beskriva dess fabel. En fabel är i det här sammanhanget en mycket kortfattad sammanfattning av hela handlingen där du inte nämner karaktärernas namn eller några specifika miljöer.

Karaktärer Begreppen karaktärer och personer används ofta synonymt för de människor eller andra slags varelser som berättelsen handlar om. När du analyserar karaktärerna funderar du på vilka de är och hur de framställs. Ofta har en berättelse en huvudkaraktär, men ibland flera. Huvudkaraktären har nästan alltid ett mål eller en drivkraft som bidrar till att handlingen förs framåt. Huvudkaraktären brukar dessutom utvecklas på olika sätt. Kring huvudkaraktären finns ett antal bikaraktärer som sällan förändras. Det är vanligt att bikaraktärerna stöttar eller försöker hindra huvudkaraktären.

När du analyserar personskildringen kan du även använda begreppen runda och platta karaktärer. Karaktärer som har olika och ibland till och med motstridiga egen­ skaper, och därmed påminner om verkliga människor, kallas för runda karaktärer. Platta karaktärer är mer enkel­ spåriga och har ofta en dominerande egenskap (till exempel girighet, elakhet, godhet).

Titeln kan ge ­intressanta ledtrådar till hur en be­ rättelse kan läsas och för­ stås. Inte minst gäller det för många noveller. Vilka tankar och associa­tioner väcker titeln? Hur samspe­ lar den med innehållet?

Litteraturanalys

Sv_impulser2_a_Utreda_analysera.indd 99

99 2020-06-26 11:27

Sv_impulser_2_2020.indb 112

2020-06-25 11:18

"Sjung o gudinna" – frün Homeros till Shakespeare

Sv_impulser_2_2020.indb 113

2020-06-25 11:18

Där svek han henne, havande och ensam; för sådant brott döms han till sådan plåga, och även för Medea blir han straffad.

Alla som så förfört går där med honom; detta är nog att veta om den första klyftan och dem den har i sina käftar.”

Dante Alighieri, Den gudomliga komedin, ca 1320 Översättning Ingvar Björkeson

Samtala om texten 1. Hur straffas syndarna i den åttonde kretsen?

2. Vilka olika benämningar ger Dante Vergilius?

3. På vilket sätt är helvetet realistiskt skildrat? Ge exempel.

4. Hur skiljer sig Jason från de övriga syndarna? Varför straffas Jason i helvetet?

5. Ge exempel på bildspråk (s. 104) i utdraget.

Dantes sätt att berätta • Den gudomliga komedin består av hundra sånger: en inledande sång där Dante möter sin vägvisare Vergilius och tre delar om vardera trettiotre sånger i inferno (helvetet), purgatorio (skärselden) och paradiso (paradiset).

• Den gudomliga komedin är skriven på folkspråket italienska.

Detta bröt mot tidigare litterära ideal enligt vilka man skulle skriva på latin, och signalerar därför något helt nytt.

• För sitt verk uppfann Dante ett eget versmått som kallas terzin. Varje strof består av tre rader. På italienska är stroferna sammanflätade med varandra av slutrim enligt schemat: abc bac.

• Den gudomliga komedin har ett rikt bildspråk och innehåller många metaforer och liknelser.

• Och varför kallas boken för en komedi, när den beskriver människors pinor, plågor och kval? För att resan slutar lyckligt i paradiset.

170

"Sjung o gudinna"

Sv_impulser_2_2020.indb 170

2020-06-25 11:20

Skriv Gör som Dante och skapa en egen helvetestratt. Bestäm vilka typer av brott som ska straffas där. Välj brott som är vanliga i vår tid – ju längre ner i helvetet, desto värre brott.

Medeltiden

Sv_impulser_2_2020.indb 171

171 2020-06-25 11:20

för att en spåman sagt att någon G i släkten skall bli Edvards mördare.

Dyk, tankar, dyk, här kommer Clarence själv.

Clarence in, med vaktmanskap, och Brahenbury.

God dag, Bror! Men vad är det här?

Under bevakning? clarence Ja, hans Majestät, vår bror, som tänker på min säkerhet, har gett mig följe på min väg till Towern. gloucester Men varför dit? clarence För att jag heter George.

William Shakespeare, Rickard III, ca 1592 Översättning Lars Huldén Towern en medeltida borg i London som användes både som kungligt palats och fängelse

Samtala om texten 1. Vilken bild får du av hertigen av Gloucester?

Beskriv honom med några ord.

2. Hur förklarar hertigen själv sitt motiv?

Varför har han valt att bli ”skurk”?

3. Gloucester berättar hur han ska sprida lögner och väcka hat mellan sina två bröder, Clarence och kung Edvard. Hur lyckas han med det?

4. Ge exempel på hur Shakespeare arbetar med motsatser, så kallade antiteser (s. 64).

Undersök I pjäsen beskriver Shakespeare hur Rickard III har studerat Machiavellis Fursten. Jämför prologen ur Rickard III med utdraget ur Fursten på s. 182. Vilka av Machiavellis råd tycker ni att Rickard III har tagit till sig? Vad tror ni Machiavelli hade sagt om Rickard III:s hänsynslösa plan?

194

"Sjung o gudinna"

Sv_impulser_2_2020.indb 194

2020-06-25 11:21

Hamlet Om Rickard III som karaktär är en förenklad karikatyr av ond­ skan som till slut krossas av egen kraft, är Hamletgestalten raka motsatsen. Hamlet är sammansatt och mångtydig. Han är full av tvivel och självförakt. Under pjäsens gång blir han galen – eller blir han verkligen det? ­Spelar han bara? Vi som läser eller ser pjäsen måste bilda oss vår egen uppfattning.

Troligen är det därför Hamlet är en av världens mest spelade pjäser – den är öppen för så många olika tolkningar.

Som i många andra av Shakespeares pjäser är ordningen i Hamlets värld rubbad. Skådeplatsen är kungariket Dan­ mark och slottet Kronborg i Helsingör. Hamlet återvänder hem från studier utomlands sedan hans far, kungen, har dött. Efter begravningen gifter Hamlets mor om sig med farbrodern Claudius, som strax därpå kröns till ny kung.

Hamlet är upprörd. Hur kan modern gifta om sig så snabbt? En kväll möter han sin faders vålnad som säger att det var Claudius som mördade honom för att själv ta makten. Nu måste Hamlet hämnas. Men Hamlet tvekar.

Kan han lita på vålnaden? Till slut blir Hamlet övertygad om Claudius skuld. Och i sista scenen får han äntligen sin hämnd – men då har redan blodet flutit flera gånger i pjäsen. Den värld av lögner som hovet förvandlats till bryter inte bara ner Hamlet, den störtar hela familjen i fördärvet.

Adam Lundgren som Hamlet.

Dramaten 2019.

Renässansen

Sv_impulser_2_2020.indb 195

195 2020-06-25 11:21

Bellinzona är en ort i södra Schweiz som motsvarade alla krav på romantiskt ljusspel för den engelske konstnären William Turner, 1842.

Romantiken De idéströmningar som dominerade under romantiken uppstod på många sätt som en reaktion mot den tidigare epoken, upplysningen, och dess starka betoning av förnuft, vetenskap och tillvarons regelbundenhet. Romantikerna betonade känsla, fantasi och skönhet, och menade att verkligheten rymmer mer än det som kan mätas, vägas och kalkyleras. Romantiken började i Tyskland och England, och spreds sedan till andra länder i Europa.

238

I den bästa av världar

Sv_impulser_2_2020.indb 238

2020-06-25 11:22

bakgrund

Under romantiken Samhällsutvecklingen Romantiken var en omstörtande period med industri­ alisering, krig och förändrade gränser i Europa.

De mest omvälvande händelserna var Napoleons upp­gång och fall som fransk kejsare i början av 1800-talet. Napoleon personifierade geniet och hjälten, men också den föraktade tyrannen.

Just genikulten var ett romantiskt ideal som stämde väl in på hur Napoleon uppfattades av många, åt­ minstone till en början. Napoleontidens turbulens gjorde avtryck överallt i Europa, även i litteraturen.

Så här skriver den svenske ­poeten Esaias Tegnér (1782–1842) i dikten Det eviga: Väl formar den starke med svärdet sin värld, Väl flyga som örnar hans rykten; Men någon gång brytes det vandrande svärd Och örnarna fällas i flykten.

Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, Det dör som en stormvind i öknen bort.

När?

Under andra hälften av 1700-talet varade en period som kallas förromantiken. Då utvecklades många av de idéer som senare blommade ut under den egentliga romantiken, som började i slutet av 1700-talet och varade till ungefär mitten av 1800-talet.

Esaias Tegnér

Som en reaktion mot Napoleons framfart i Europa växte nationalistiska rörelser fram i de länder som angreps. Den växande nationalismen spreds med tiden även till andra länder. En följd av franska revolutionen och Napoleonkrigen var även framväxten av de politiska ideologierna, konservatism, liberalism och socialism. För Sverige innebar Napoleon­ krigen förlusten av Finland 1809 och att det gamla kunga­ huset störtades och ersattes av en fransk general som blev svensk tronföljare, Jean Baptiste Bernadotte.

Religion och idéströmningar Romantikens idéer växte i första hand fram inom en kultur­ sfär, bland författare, konstnärer och arkitekter, som en reaktion på upplysningen. Romantikerna vände sig mot upp­ lysningstidens ensidiga förnuftstro. Man började även

Romantiken

Sv_impulser_2_2020.indb 239

239 2020-06-25 11:22

Ny litterär genre 2: Skräckromantik Deckare, skräck och science fiction – populära genrer i vår tid – har alla sina rötter i romantikens litteratur. Framför allt blev skräckromantiken en populär genre. Precis som skräck­ fiktion i dag kan erbjuda ett slags verklighetsflykt, fanns det en fascination hos romantikerna för det mystiska, skräm­ mande och övernaturliga. Även människans inre blev en spännande värld att utforska, inte minst de dunkla krafterna i människans själ.

Skräckromantiken växte fram ur den gotiska romanen som blev populär under andra hälften av 1700-talet. Typiskt för dessa tidiga skräckberättelser är att de har övernaturliga in­ slag och utspelar sig i kusliga miljöer, som mörka, medelti­ da borgar. Ordet ”gotisk” syftar just på berättelsernas mil­ jöer; gotisk stil kallas den arkitektur som var populär under högmedel­tiden.

Under 1800-talet vidareutvecklades skräckgenren genom författare som Mary Shelley, Edgar Allan Poe och Bram Stoker.

Mary Shelley och Frankensteins monster En av de mest banbrytande skräckberättelserna skrevs i början av 1800-talet av den unga författaren Mary Shelley (1797–1851). Boken blev en stor framgång redan när den publicerades och är i dag en riktig klassiker.

Mary Shelley levde ett dramatiskt liv. Vid sexton års ­ålder rymde hon med en av tidens mest kända poeter, Percy ­Bysshe Shelley, men blev redan som 25-åring änka när Percy drunknade i Liguriska havet. Idén till Frankenstein fick Mary Shelley under en resa. Tillsammans med sin man och några vänner tillbringade hon en regnig sommar vid Genèvesjön i Schweiz. En i sällskapet föreslog att de skulle hitta på var sin spökhistoria, och efter visst funderande kom hon på vad hennes berättelse skulle handla om. Två år senare var boken klar.

I Frankenstein är det inte det övernaturliga som skrämmer. Istället är det en vetenskapsman som släpper loss den onda kraften som hotar människorna. Därför brukar Frankenstein även

Mary Shelley.

256

I den bästa av världar

Sv_impulser_2_2020.indb 256

2020-06-25 11:23

Frankenstein har ­filmati­serats flera gånger. I de tidiga film­ atiseringarna framställs varelsen som ett känslokallt monster. Men i romanen är varelsen tvärtom känslig, med en stark längtan efter mänsklig gemenskap. Det är först när den stöts bort av människorna på grund av sitt utseende som varelsen förvandlas till ett monster.

räknas som den första science fiction-romanen. Sam­tidigt är det en berättelse med många romantiska drag, som kan läsas som en varning för upplysningens okritiska syn på vetenskap.

En vanlig missuppfattning är att det är monstret som heter Frankenstein. I själva verket är Frankenstein namnet på den vetenskapsman som skapar varelsen. Victor Franken­ stein jagar svaret på livets gåta – hur uppkommer liv? I sitt laboratorium skapar han i hemlighet en varelse genom att sy ihop likdelar. Så en höstnatt lyckas han äntligen med sitt experiment – att väcka liv i varelsen. Men resultatet skrämmer honom.

Romantiken

Sv_impulser_2_2020.indb 257

257 2020-06-25 11:23

Litteraturen De realistiska författarna var verksamma från omkring 1830 och framåt, fast det fanns realistiska drag i litteraturen även tidigare. Författarna skrev till en början ofta sina berättelser i följetonger som publicerades i tidningar.

En övergripande tanke under realismen var att ­förfat­ ta­rens uppgift var att skildra verkligheten så troget som möjligt. Både den yttre miljön och romankaraktärernas inre känslo­­liv skulle återges i detalj. Just det stora intresset för enskilda detaljer är något som littera­tur­vet­aren Sara Danius menar är ett av de främsta kännetecknen för de realistiska författarnas stil. Så här be­­skriver hon den franske författaren Gustave Flauberts sätt att skriva:

följetong berättelse som delas och publiceras i mindre avsnitt i en tidning

Saker och ting görs synliga i detalj, ibland i förbryllande detalj. Man ser saker för sitt inre öga.

Inbillningskraften sätts i rörelse. Och Flaubert nöjer sig sällan med ett par rader när han beskriver, han vill helst ha många rader, allra helst ett stycke.

Sara Danius, Den blå tvålen, 2013

67 18

66 18

59 18

57 18

56 18

18 47

18 39

37 –1 83

18 47

18

18

30

26 18

Sv_impulser_2_2020.indb 270

2020-06-25 11:23

or ge Ge

270

Br a

St o lt

he Jan to e ch Au fö s t e De rd n om , tf ör st a fo to gr Af afi to et nb Ch la de ar tg le sD Ca ru nd rl i ck Jo as en na s sL ,O ov l iv e er Al Tw m ist qv is t Ch ,D ar et lo gå tt ra e n Br Em on i ly të ,J Br an on eE të yr ,S e vi n dl a nd Fr ed eh r ik öj G de us a r Br ta ve em F la e r, Ch ub He ar er r th le t, sD a M ad ar wi am n, eB Fj O od ov m ar or ar y te Do rn st as oj up ev pk sk om ij, st Br ot t Ém oc h ile str Zo aff la , Th ér ès eR aq uin

18 13

8

Nytt för realismen var också intresset för vanliga människor och deras livsöden.

Med tiden skärptes skildringen av verkligheten genom naturalismen, som bland annat tog intryck av natur­veten­ skapliga metoder. Mot slutet av den realistiska epoken kom en reaktion mot verklighetsstudiet, när författare återigen släppte in fantasi, känsla och romantik i berättandet. En an­ nan strömning mot slutet av epoken var den så kallade sekel­ skifteslitteraturen med stämningar av vemod och pessimism.

bakgrund

Jo, den vackra irländskan av Gustave Courbet, 1866.

Diskutera

Ge o

19 14

19 12

2 19 0

91 18

8 18 8

86 18

85 18

79 18

79 18

73 18

rg e

Br an d se es rie fö i K relä öp sn en ing ha sÉm m ile n Zo l a He ,H nr al la ik rn Ib a se Au n, gu Et st td St oc r in kh db em er g Vi ,R ct öd or a ia ru Be mm ne et di Ge ct rd s so av n, on Pe M ng ick ar wi Au tz gu , M st äs St sli rin ng db e Se r g lm ,F rö a La ke nJ ge uli r lö e f, Gö sta Be Au rl i gu ng Hj st ss alm St ag r in a ar db Sö er de g, rb Et Se er td g, lm rö a De ms La n pe ge al l l va r lö rsa f, Ke mm jsa a rn lek av en Po r tu ga lli e n

18 7

1

1. Vilka förändringar i samhället skedde under 1800-talet?

2. Ge exempel på hur Charles Darwins tankar om evolution påverkade litteraturen.

3. Vad är typiskt för Flauberts sätt att skriva, enligt Sara Danius?

4. På vilket sätt lever realismen kvar i dagens litteratur?

Ge exempel från böcker ni har läst.

Sv_impulser_2_2020.indb 271

271

2020-06-25 11:23

Gå på djupet Tolka en novell av Franz Kafka I den här slutuppgiften ska ni arbeta i mindre grupper med en novell av Franz Kafka. Ni ska läsa och diskutera novellen, därefter välja modernistiska konstverk som ni tycker passar den och slutligen presentera era tolkningar för varandra.

Material • Framför lagen av Franz Kafka.

• Två till fem modernistiska konstverk som ni söker upp på nätet.

Arbetsgång

Leta efter konstverk på dessa museers webb­ platser: Moderna ­museet, Mjellby konst­museum, Guggenheim (New York), MoMA, Tate Modern, Getty Center, M ­ useo Reina Sofía.

Förberedelser 1. Repetera lärobokens avsnitt om Kafka (s. 338).

2. Läs Framför lagen noga.

3. Diskutera frågorna: a. Vad handlar novellen om? Sammanfatta kort. b. Vilken stämning eller känsla genomsyrar den? c. Vad kan mannen, lagen och dörrvakten symbolisera? d. Hur uppfattar ni berättelsens budskap?

4. Välj två till fem modernistiska konstverk som ni tycker passar er tolkning av berättelsens innehåll, stämning och budskap.

5. Förbered en presentation på cirka fem minuter. Använd ett digitalt presentationsprogram. För varje konstverk behöver ni berätta a) vem konstnären är b) vad verket heter c) vilka kopplingar ni ser mellan verket och Kafkas berättelse.

Genomförande 6. Håll era presentationer för varandra.

Efterarbete 7. Diskutera likheter och skillnader i era olika tolkningar och val av konstverk.

Bedömningsmatriser Litteraturanalys, s. 482.

Muntlig framställning inför grupp, s. 480.

358

"Och ur dess aska flammar solen upp"

Sv_impulser_2_2020.indb 358

2020-06-25 11:25

Franz Kafkas novell Framför lagen (1920) Framför lagen skrevs som en del av romanen Processen, men Kafka bröt ut den och publicerade den som en separat berättelse. Den finns med i novellsamlingen En läkare på landet som gavs ut 1920.

När Processen gavs ut efter Kafkas död ingick Framför lagen som ett kapitel i boken.

Framför lagen står en dörrvakt. Till denna dörrvakt kommer en man från landet och ber om tillträde, och frågar därefter om han får gå in senare.

– Det är möjligt, säger dörrvakten, men inte just nu.

Eftersom porten till lagen står öppen som alltid och dörrvakten går år sidan, lutar sig mannen fram för att se in genom porten. När dörrvakten märker detta skrattar han och säger: – Om det är så frestande för dig kan du väl försöka gå in trots mitt förbud. Men kom ihåg: jag är mäktig. Och jag är bara den lägsta dörrvakten. Från sal till sal möter man dörrvakter, den ena mäktigare än den andra. Redan åsynen av den tredje står inte ens jag ut med.

Sådana svårigheter har mannen från landet inte väntat sig, lagen ska ju alltid stå öppen för alla och envar, tänker han, men när han nu ser närmare på dörrvakten som står där i sin päls med sin stora spetsiga näsa, sitt långa, tunna, svarta tatarskägg, beslutar han sig ändå för att hellre vänta tills han får tillåtelse att gå in. Dörrvakten ger honom en pall och låter honom slå sig ned bredvid dörren.

Där sitter han sedan år ut och år in. Han gör många försök att bli insläppt och tröttar ut dörrvakten med sina böner. Dörrvakten förhör honom lite då och då, frågar ut honom om hans hembygd och mycket annat, men han är egentligen inte intresserad utan frågar bara så som höga herrar brukar fråga och säger till slut återigen att han ännu inte kan släppa in honom. Mannen som har utrustat sig ordentligt för sin resa använder allt han har, hur värdefullt det än är, för att försöka muta dörrvakten. Denne tar visserligen emot allt men säger samtidigt: – Jag tar emot allt bara för att du inte ska tro att du har försummat något.

Modernismen och litteraturens förnyelse

Sv_impulser_2_2020.indb 359

359 2020-06-25 11:25

Dystopier som varnar och väcker debatt

Repetition av en uppsättning av Aniara i den amerikanska staden Philadelphia.

Dystopin, den mörka framtidsskildringen, har varit en populär genre inte minst under tider av oro och osäkerhet. Genom att skildra en framtid där problem förstoras riktar dystopierna läsarens uppmärksamhet mot de utmaningar som finns här och nu. I det här kapitlet får du läsa om dystopigenrens utveckling från början av 1900-talet fram till vår egen tid.

384

"Och ur dess aska flammar solen upp"

Sv_impulser_2_2020.indb 384

2020-06-25 11:26

tema Litteraturens framtidsskildringar Hur ser världen ut om trettio år? Om hundra år? Har utvecklingen gått framåt? Har demokrati spridits till fler platser i världen? Har vi tagit itu med klimathotet och har krigen blivit färre? Eller har det blivit precis tvärtom?

Att föreställa sig framtiden har varit en tankelek som syssel­satt många författare. I litteraturens framtids­skild­ ringar är det oftast dystra bilder av utvecklingen som teck­ nas. Sådana mörka framtidsskildringar kallas för dystopier.

Men även om dystopierna tar med läsaren in i en mörk framtid handlar de minst lika mycket om författarens egen samtid och de problem och hotbilder som är aktuella då.

Om vi inte passar oss kan det gå det så här illa, tycks böcker­ na vilja säga sina läsare.

Kopplingen mellan samhällsutveckling och litteratur blir därför särskilt tydlig vad gäller just dystopierna.

Litteraturvetaren Sarah Ljungquist, som har forskat om dystopier, skriver så här i sin doktorsavhandling: Att 1900-talets omvälvande och grymma historia ligger till grund för de mardrömsvisioner som gestaltas i den litterära dystopins form är uppenbart. Så starka och tydliga är näm­ ligen de kopplingar man kan göra mellan verklighetens diktatur­­stater och fiktionens extremtotalitära stater eller verklig­hetens miljöhot och fiktionens döende jord.

Sarah Ljungquist, Den litterära utopin och dystopin i Sverige 1734–1940, 2001

Så här skulle huvuddragen i dystopins utveckling kunna sammanfattas: • Under åren runt andra världskriget skrevs det många dystopier om extremt totalitära övervakningssamhällen.

• Från 1950 och framåt har det skrivits många dystopier om livet efter någon form av katastrof. Under 1950-talet var det hotet från kärnvapen som speglades i dystopierna, medan det från 1980-talet och framåt framför allt handlat om ekologiska katastrofer.

• Mot slutet av 2010-talet kom en våg av feministiska dysto­ pier som skildrar kvinnors villkor och utsatthet.

Dystopier som varnar och väcker debatt

Sv_impulser_2_2020.indb 385

385 2020-06-25 11:26

Feministiska dystopier

Kvinnor protesterar, klädda som karaktärer i Tjänarinnans berättelse.

Buenos Aires, Argentina.

I slutet av 2010-talet började det skrivas allt fler dystopier som behandlar frågor som rör maktförhållanden mellan könen. Som förklaring till den nya vågen av feministiska dystopier har litteraturvetare särskilt lyft fram metoorörelsen, som startade 2017 och som satte fokus på sexuella trakasserier och våld mot kvinnor. Även det stora genomslag som Margaret Atwoods (f. 1939) roman Tjänarinnans berättelse fått, inte minst sedan den blev tv-serie, har haft betydelse.

Tjänarinnans berättelse handlar om hur kristna extremister tar makten i USA och förvandlar landet till en diktatur, som får namnet Gilead. Kvinnor får inte längre arbeta, läsa el­ ler äga saker. Miljöförstöring har dessutom gjort en stor del av befolkningen steril. Därför tvingas fertila kvinnor att leva som "Tjänarinnor". De måste först genomgå en form av ut­

396

"Och ur dess aska flammar solen upp"

Sv_impulser_2_2020.indb 396

2020-06-25 11:27

bildning, ledd av de så kallade "Tanterna". Sedan skickas de till ­familjer i samhällets härskarklass där de tvingas ha sex med männen, "Anförarna". Om de blir med barn tas dessa omhand av familjerna.

Romanens huvudkaraktär heter Offred. I det här utdraget har hon nyligen kommit till en ny härskarfamilj och bor där i ett litet, opersonligt rum.

En säng. Smal, madrassen medelhård, täckt med ett vitt vadderat överkast. Ingenting försiggår i sängen annat än sömn; eller ingen sömn. Jag försöker låta bli att tänka för mycket. I likhet med annat måste tänkandet numera ransoneras. Det finns åtskilligt som inte tål att tänka på.

Tänkande kan skada ens möjligheter, och jag har för avsikt att klara mig. Jag vet varför där inte finns något glas, framför akvarellen med blå irisar, och varför fönstret bara kan öppnas på glänt och varför glaset i det är splitterfritt. Det är inte rymning de är rädda för. Vi skulle inte komma långt.

Det är de andra flyktvägarna, dem man kan öppna i sig själv, förutsatt att man har en vass egg.

Alltså. Bortsett från de här detaljerna skulle detta kunna vara ett gästrum på college, för de mindre framstående gästerna; eller ett rum på ett enklare pensionat, förr i tiden, för damer i knappare omständigheter. […]

Men en stol, solsken, blommor: det är ingenting att avfär­ da. Jag är vid liv, jag lever, jag andas, jag sträcker fram han­ den, utbredd, i solljuset. Vad jag befinner mig i är inte ett fängelse utan ett privilegium, enligt Tant Lydia, som var för­ tjust i antingen/eller.

iris blomma privilegium förmån

Offred lämnar sitt rum för att uträtta några ärenden i stadens centrum. Utanför huset väntar hon på en annan "Tjäna­rin­na" som varje dag gör henne sällskap.

En gestalt, röd med vita vingar kring ansiktet, en gestalt som min, en obestämbar kvinna i rött som bär på en korg, kommer längs tegelstenstrottoaren mot mig. Hon kommer fram till mig och vi kikar nyfiket på varandras ansikten, tittar genom de vita tunnlarna av tyg som innesluter oss. Hon är den rätta.

Dystopier som varnar och väcker debatt

Sv_impulser_2_2020.indb 397

397 2020-06-25 11:27

Generationsromaner Romaner som fångar en särskild tidsanda och med tiden uppnår en form av kultstatus brukar kallas för generationsromaner.

Generationsromaner utforskar frågor som rör identitet, relationer, sex och ensamhet, men också ungas möten med och motstånd mot en oförstående vuxenvärld. I det här kapitlet får du bekanta dig med några av de mest uppmärksammade generationsromanerna från 1950-talet fram till vår tid.

400

"Och ur dess aska flammar solen upp"

Sv_impulser_2_2020.indb 400

2020-06-25 11:27

Klas Östergren.

1970-talet och romanen Gentlemen 1970-talet präglades mycket av den vänstervåg som hade svept fram över Sverige och flera andra länder i slutet av 1960-talet. Den internationella solidariteten – det vill säga solidaritet med människor runt om i världen som drabbas av krig, fattigdom eller förtryck – levde kvar och fick nytt bränsle av bland annat statskuppen i Chile 1973, då genera­ len Augusto Pinochet tog makten och förvandlade landet till en militärdiktatur.

Vänstervågen påverkade även kulturen och musiken, inte minst genom framväxten av den så kallade proggen. Proggen blev samlingsnamn för en musik- och proteströrelse med band som Blå Tåget och Hoola Bandoola Band i spetsen.

Mot slutet av 1970-talet slog även punken igenom med grupper som hade politiska och samhällskritiska budskap.

En populär artist var annars Bob Dylan, som på 1960-talet hade etablerat sig som en av de främsta amerikanska protestsångarna.

Vid sidan av vänsterrörelsen växte miljörörelsen fram. En för tiden betydelsefull händelse var Almstriden i Kungsträd­ gården i Stockholm våren 1971. I samband med ­protester mot att tretton almar skulle fällas på grund av byggandet av en ny tunnelbane­station drabbade demonstranter sam­ man med poliser. Resultatet blev att tunnelbaneuppgång­ en flyttades till en närliggande fastighet. Almstriden är en av

408

"Och ur dess aska flammar solen upp"

Sv_impulser_2_2020.indb 408

2020-06-25 11:27

Generationsromaner i vår tid Internet fick sitt genombrott under 1990-talet, men det var med smarttelefonerna i slutet av 00-talet som nätet blev en del av vår vardag på allvar. Sedan dess har utveck­ ling­en gått snabbt, och i dag är internet och sociala medier helt integrerade delar i våra liv som på djupet har förändrat hur vi konsumerar och kommunicerar. Vare sig vi vill sälja eller köpa något, nätverka med andra eller finna kärleken finns det appar och digitala kanaler till vårt för­fogande.

Elise, huvudkaraktären i Isabelle Ståhls (f. 1988) roman Just nu är jag här, är en person som mer eller mindre lever sitt liv genom telefonen. Hon dejtar på Tinder och kollar hela tiden hur många likes hon har fått på sina sociala medier. Samtidigt är livet tomt och hon längtar efter en fast relation i en tillvaro som är flyktig och ter sig närmast spöklik.

Just nu är jag här är Isabelle Ståhls debutroman. Den no­ minerades till Augustpriset och blev omedelbart omskriven som en generationsroman av tidningarnas recensenter. I ro­ manen får läsaren följa Elises sökande efter trygghet och kärlek i en värld där människorna har börjat undvika varan­ dras närhet i rädsla för att avslöja för mycket om sig själva.

Jag står i tunnelbanevagnen och äter en proteinbar. Männ­ iskor sitter eller stirrar in i sina skärmar. De är på väg hem till sina privatliv, ombonade liv fyllda av familj, hundar och inredning. Jag undviker att håll mig i vagnens ledstång för att den är full av andra människors bakterier, hellre faller jag omkull. Tåget rullar över bron mellan Gamla stan och Söder­ malm. Stomatolskylten vid Slussen lyser rött i dimman. Jag slår på GPS:n och öppnar Tinder, genomsöker närområdet för att känna att jag fortfarande finns till.

GPS uppfanns av militären för positionsbestämning av fienden i krig.

Ett tyst krig mot osynliga fiender och med outtalade order, det finns inga slag, bara en massa tid som forceras, lång, mörk tid. Jag sveper fram ansikten på skärmen. Männen på Tinder är alltid fotograferade på avstånd, som om de ständigt förföljdes av paparazzifotografer, de klättrar i berg, fiskar och dricker ekologisk öl.

Isabelle Ståhl.

Augustpriset litteraturpris som delas ut varje år

forcera påskynda, ­driva på paparazzi kändis­ fotograf

416

"Och ur dess aska flammar solen upp"

Sv_impulser_2_2020.indb 416

2020-06-25 11:27

Synen på minoritetsspråk i början av 1900-talet Vilken syn myndigheter och skolan hade på minoritets­ språken i början av 1900-talet blir tydligt i Pia Mariana ­Raattamaa Viséns roman Där rinner en älv genom ­Saivomoutka by, som är en släktkrönika från norra Sverige. Händelsen som skildras i det här ut­draget utspelar sig 1926.

Gustav och Erik leker på skolgården.

Gustav och Erik är både kusiner och bästa vänner och har börjat skolan. De bor i köken bredvid varandra i samma hus och leker varje dag. Men nu är de ”De stora pojkarna – Isotpojat”. De går stolt till skolan på morgonen. På frukost­ rasten skyndar de hem och får mjölk och lite bröd av mor.

I skolan ska man tala svenska. Det vet de. De försöker, men orden ligger fel i munnen, har inget fäste i hjärtat, inga uttryck i kroppen. Ingen där hemma talar svenska. I skolan tar fröken fram linjalen när finskan vill komma, slår den ur dem, slår dem mot svenskan. Och lättnaden är alltid så stor när skoldagen är slut och de äntligen utanför grinden kan tala och skratta igen men tyst så inte fröken ska höra. Hon behöver inte höra!

Pia Mariana Raattamaa Visén, Där rinner en älv genom Saivomoutka by, 2019

Samtala om texten 1. Gustav och Erik går stolta till skolan – men är lättade när skoldagen är över. Varför?

2. Varför är det så svårt att tala svenska?

3. Vilken bild ger utdraget av hur det kan kännas att inte få tala sitt eget språk?

Språken omkring dig

Sv_impulser_2_2020.indb 429

429 2020-06-25 11:28

Grammatik för skrivande En stor del av de texter du skriver i skolan är av karaktären formella utredande texter. I det här avsnittet får du möjlig­ het att undersöka ditt eget språk med hjälp av några gram­ matiska verktyg som är särskilt bra att ha vid arbetet med just denna typ av texter.

I uppslagsdelen finns förklaringar till både de begrepp som används här och andra begrepp som du kanske kommer att stöta på eller behöver använda när du talar om språk.

Huvudsatsformade meningar Den kanske tydligaste enheten i en skriven text är den gra­ fiska meningen. En grafisk mening börjar med stor bokstav (versal) och slutar med ett stort skiljetecken (. ? ! ).

I många slags texter, särskilt de som har mer formell karak­ tär, bör de grafiska meningarna också vara huvudsatsforma­ de. Att en mening är huvudsatsformad betyder att den be­ står av en eller flera huvudsatser.

En mening behöver inte vara huvudsatsformad för att vara uttrycksfull eller meningsfull. Vi möter varje dag mängder av grafiska meningar som inte är huvudsatsformade i tidningar och böcker, på webben och i personlig kommunikation med andra. Däremot vinner man ofta i tydlighet med huvud­sats­ formade meningar. Det är ett skäl till att meningar bör vara huvudsatsformade i formella utredande texter.

Den nödvändiga finita verbformen Satser kan se ut på olika sätt, men det finns ett gemensamt krav: en sats måste innehålla en finit verbform. Om man vill undersöka satserna i sina meningar är det därför bra att känna igen just de finita verbformerna. De tre vanligaste finita verb­formerna i svenska är presens (läser/läses), preteritum (läste/lästes) och imperativ (läs!), och av dessa är presens och preteritum de allra vanligaste.

En verbform som inte är finit kallas för en infinit verbform.

Vanliga infinita verbformer i svenska är till exempel grund­ form (läsa) och supinum (läst).

En grafisk mening börjar med stor bokstav och slutar med ett stort skiljetecknen: punkt, utropstecken eller frågetecken.

En huvudsatsformad mening är en grafisk mening som består av en eller flera huvudsatser.

Använd gärna ”Grammatik­­översikt” i Svenska Impulser 1 om du behöver repetera grundläggande gramma­ tiska begrepp om ord­ klasser och satsdelar/ satsled.

Få syn på språket

Sv_impulser_2_2020.indb 449

449 2020-06-25 11:28

Resursdel: mallar och matriser Mallar • Respons på muntliga anföranden • Respons på texter • Analys av noveller och romaner • Analys av dikter • Analys av dramatik

Bedömningsmatriser • Bedömningsmatris förberett samtal och diskussion • Bedömningsmatris muntlig framställning inför grupp • Bedömningsmatris skriftlig framställning • Bedömningsmatris litteraturanalys • Bedömningsmatris svenska språkets uppbyggnad och grammatik • Bedömningsmatris språksituationen i Sverige och övriga Norden

Övriga mallar i boken • Checklista: Förberett samtal (s. 21) • Checklista: Källkritik (s. 25) • Checklista: Citatteknik (s. 33) • Checklista: Utredande text (s. 43) • Checklista: Utredande tal (s. 51) • Checklista: Argumenterande tal (s. 75) • Checklista: Argumenterande text (s. 79) Texterna i matriserna är hämtade från Skolverkets kunskapskrav för kursen svenska 2. I några fall har text inom meningar – som inte är relevant i gällande matris – utelämnats. Dessa utelämnade avsnitt visas med […].

Texterna har också undantagsvis anpassats för att bli grammatiskt korrekta.

Sv_impulser_2_2020.indb 473

473 2020-06-25 11:29

carl-johan markstedt sven eriksson

Svenska impulser 2 carl-johan markstedt sven eriksson Hur blir du en säkrare talare? Vad kännetecknar utredande och argumenterande texter? Hur ser relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling ut? Vilka olika språk och dialekter talas i Sverige och övriga Norden? Hur kan grammatiken hjälpa dig att utveckla ditt skrivande?

Svenska impulser 2 är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 2 förstärker och fördjupar dina kunskaper.

Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

markstedt eriksson

ISBN 978-91-523-5402-5

www.sanomautbildning.se

Sv_impulser2_omslag.indd 1

2020-06-24 10:54