9789152353516

KOLL PÅ

KOLL PÅ

KOLL PÅ HISTORIA

Historia Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

GRUNDBOKEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

DIGER-

Historia handlar om att försöka förstå det som varit och om hur saker och ting hänger ihop.

DÖDEN

Den här boken berättar om tio tusen år i Nordens historia.

Den börjar med inlandsisen, stenåldern, bronsåldern och

– så skyddar du dig!

järnåldern. Sedan kommer vikingatiden och sist medeltiden.

Serien består av

Heliga Birgitta på världsturné

Koll på historia 4 Koll på historia 5 Koll på historia 6

Vikingarnas

Till varje årskurs finns en grundbok,

BÄSTA RESTIPS!

en aktivitetsbok och en lärarguide.

ISBN 978-91-523-5351-6

ISBN 978-91-523-5351-6

9 789152 353516

4

Sano m a U t b il d ning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se O rd e r/ L ä ro m e d e l sinf o rm at io n Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktörer: Ingela Bengtsson, Maria Renck Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Jonathan Lindström Bildanskaffning: Ingela Bengtsson

K o l l p å h ist o ria 4 ISBN 978-91-523-5351-6 © 2019 Jonathan Lindström, Lisa Wahlbom och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Jag är Lisa, författare till boken. En av mina favoriter i boken är drottning Margareta.

Tänk att en kvinna kunde vara mäktigast i Norden under medeltiden.

K op

Jag, Jonathan, är arkeolog och författare och så har jag gjort alla teckningar i boken.

Tänk att vi vet hur Österödskvinnan såg ut fast hon levde för 8000 år sedan!

ie ringsför b u d !

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Balto Print, Litauen 2019

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 2

2019-04-11 08:42

He j oc h v ä lk omme n!

I den här boken kommer du att få läsa om historien ända från början när inlandsisen smälte. Boken slutar när medeltiden är slut.

Det är mer än 10 000 års historia.

I boken beskrivs människorna och hur de flyttade, skaffade mat, handlade med varor och gav sig ut på resor. Men det handlar också om krig och plundring och om att ta makten över större områden och andra människor.

Allt det här vet vi tack vare arkeologer, osteologer, genforskare och historiker.

Nya fynd och nya typer av undersökningar kan ibland göra att historien måste ändras. Det kommer du att se exempel på i boken. Här kan du läsa mer om hur några av forskarna arbetar:

Historikern Bo läser brev, böcker och kvitton som kan vara upp till 900 år gamla för att ta reda på vad som har hänt i historien.

Den som skrev kan ha en krånglig handstil och ett annorlunda språk.

Arkeologhunden Fabel kan nosa upp gamla ben i marken.

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 3

Genforskare Helena tar borrprov i skelett och undersöker generna. De kan till exempel visa ögonfärg och vilka som är släkt. Helena måste ha skyddsdräkt för att inte smutsa ner provet.

Arkeologen Charlotte gräver upp fynd, som krukskärvor, glaspärlor och rostiga knivar. Hon undersöker fynden noga och försöker ta reda på hur gamla de är och vad de har använts till.

Osteologen Anna undersöker skelett. Hon kan se om skelettet tillhört en kvinna eller man och hur gammal människan var.

Ibland hittar hon hål i tänderna, yxhugg i huvudet eller andra skador.

2019-04-11 08:42

I nne hå ll 4. V ik ing af ä rde r Plundring och handel 34 Resor västerut 36 Resor österut 37

1 . F O R N T ID E N Istid 6 Sveriges första invånare 8 Jägarstenåldern 9 Bondestenåldern 10

Vikingaskeppen 40 Skatter från vikingatiden 42 En saga som källa? 44

5 . V ik ing arnas samhä lle

Bronsåldern 12

Familjen 46

Järnåldern 14

En vikingakung 48 Brott och straff 50

2 . P å j ak t e f te r V I K I N G A T I D E N Vikingatid 16

Skriva med runor 52 Vikingarna blir kristna 54

Hur kan vi veta något? 18 Vilka var vikingarna? 20 Hur såg det ut här då? 22

3 . V ik ing arnas liv Livet på landet 24 Huset och maten 26 Kläderna 28 Världsbilden 30 Att blota till gudarna 32 Död och begravning 33

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 4

2019-04-11 08:43

6 . M E D E LT I D E N – liv e t i N orde n Sverige blir ett rike 56 Hur kan vi veta något? 58 Norden förändras 60 Samer i norr 62 Barn på medeltiden 64 Gården och maten 66

9 . V e m be stä mde ?

Kungar och stormän 90

7 . D e n me de ltida k y rk an Kyrkan i Europa 68 Socken och kyrka 70 Jorden, himlen och helvetet 72 Livet i klostret 74 Skolan och skriften 76 Helgonet Birgitta 78

Medeltidens samhälle 92 Kungar och drottningar 94 Birger Jarls bråkiga släkt tar makten 96 Birger Jarls släkt stiftar lagar 98 Margareta skapar en union 100 Medeltiden går mot sitt slut 102 Kolonisation över hav och land 104 Nya sjövägar och nya världsdelar 106

8 . Hande l oc h stä de r Varför uppstod det städer? 80 Vilka levde i staden? 82 Hansan 84 Människor flyttar runt 85 Varor från fjärran länder 86 Sjukdom och sjukvård 88

R e g iste r 1 0 8

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 5

2019-04-11 08:43

F orntide n På en del ställen var isen upp till 3 kilometer tjock. Jämför med byggnaderna i nederkanten.

1

Under istidens varmare perioder levde den ullhåriga mammuten här.

Gustav Adolfs kyrka, Sundsvall, 81 meter

Globen, Stockholm, 85 meter

Läppstiftet, Göteborg, 86 meter

Turning torso, Malmö, 190 meter

I stid D te har v arit f ler a istider i N orden . D ne sen aste isen v ar som stö rst f ö r 2 0 0 0 0 år sed an . D å v ar hel a Sv er ige täc kt av is oc h v arken m än n iskor el ler dj ur kun de lev a här .

När isen sm äl te b ö rj ade m än n iskor kom m a hit f ö r att f iska oc h aj g a. P å 9 0 0 0 - talet f . Kr. f lyttade m än n iskor till sö dra Sv er ige .

Ar keo loger n a har hittat tidiga spår ef ter b åde m än n iskor och dj ur. D å v isste in gen att de t här skulle b li Sv er ige .

6

De spår som finns efter mammuten är mest tänder. Den här tanden är 2 decimeter lång.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 6

2019-04-11 08:43

O R D &

I kapitle t f år du lä ra dig:

B E G R E P P :

inlandsis, tidslinje, forntid, arkeolog, stenåldern, jägarstenålder, bondestenålder, bronsåldern, järnåldern, kronologi.

•

hur man kan visa tid och historia på en tidslinje •

hur Norden befolkades vid slutet av istiden •

att inga länder fanns i Norden under forntiden •

vad olika fy nd kan berätta om stenålder, bronsålder och järnålder.

1 0 0 0 0 f . Kr. IS T ID E N J ä ga rst e n åld e r

S T E N Å L D E R N

B on de s te n åld e r

år 1 8 0 0 f . Kr.

Har du k oll p å tide n?

E n tidslinje gör det lättare att förstå all tid som har varit innan du fanns. Den här tidslinjen börjar vid istidens slut, då de första människorna kom hit. Oc h den slutar i nutiden, då du lever.

Den visar 1 2 0 0 0 år!

B R O N S Å L D E R N

år 50 0 f . Kr. Kristi f ö de lse

JÄ R N Å L D E R N

V I KI N G A T ID E N

( J e sus f ö ds)

år 7 50 Slutet av järnåldern kallas vikingatiden.

M E D E LT I D

år 1 60 0

år 1 1 0 0 E N

V A S A T I D E N

Under vikingatiden slutade forntiden i Norden och medeltiden började.

år 1 50 0

IS T ID E N år 1 7 0 0

S T O R M A KT S T I D E N

S T E N Å L D E R N B R O N S Å L D E R N JÄ R N Å L D E R N

1 7 0 0 -T A L E T

år 1 8 0 0

V I KI N G A T I D E N

 F O 

R N T ID E N

M E D E LT ID E N V A S A T ID E N

L E T 1 8 0 0 -T A

S T O R M A KT S T I D E N 1 7 0 0 -T A L E T

år 1 9 0 0

T A L E T 1 9 0 0 -

1 8 0 0 -T A L E T 1 9 0 0 -T A L E T

år 2 0 0 0

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 7

7 2019-04-11 08:43

S v e rig e s f örsta inv å nare Det finns spår av liv från tiden före den senaste istiden, till exempel bläckfiskar och dinosaurier.

I Dalarna finns spår av strutbläckfiskar, som för 400 miljoner år sedan levde i grunda varma hav.

I Skåne finns 80 miljoner år gamla spår från dinosaurier.

I se n smä lte r

Under en av istidens varmare perioder för 50 000 år sedan fanns mammutar bland annat i Stockholm. År 10000 f.Kr. bodde det isbjörnar här, till exempel i Göteborg.

Isen tryckte ner bergen och slipade dem släta. Den smulade berg till stenar, grus, sand och lera. Så bildades alla släta badklippor och sandstränder.

När isen sedan smälte var stora delar av Sverige täckt av smältvatten.

Eftersom tyngden av isen försvann, började landet resa sig. Rätt ofta blev det jordbävningar. Fortfarande reser sig marken i mellersta och norra Sverige några millimeter om året. Det kallas landhöjning.

Först började det växa gräs, småbjörkar och tallar. Bland de första djuren som promenerade in fanns mammutar och jättehjortar.

Sedan vandrade renar, vildsvin och älgar också in. I smältpölarna kläcktes miljarder knott, mygg och flugor.

Inlandsis finns numera på Grönland och vid Sydpolen.

8

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 8

2019-04-11 08:43

S P Å R HÄR

ÄR N

Å GRA SP

ÅR

F RÅN

F O RN

T I D EN

1• Sveriges äldsta kända m än n iskoskel et t är Öst erödskvinnan från 8 0 0 0 f.K r. Hon hittades sittande i en grop nära kusten i B ohuslän.

När hon levde var det en liten ö i skärgården. Hon var nästan 9 0 år gammal och hade haft ont i nacken och höger fot – det kan arkeologerna se när de studerar skelettet.

H är hittades spåren :

2• R enjägare kom på besök redan 1 2 0 0 0 f.K r. och fick träffa de sista mammutarna. De gjorde vassa redskap som knivar, pilspetsar och spjut av f lin ta.

Pilspets av flinta.

5 Del av Österödskvinnans skallben.

R enarna var lätta att skjuta med pilbåge när de simmade över floder.

R enarna blev så rädda att de bajsade på sig. A rkeologerna har hittat massor av gammalt renbajs och pilar på flodbottnar.

3• I Göt eborgstrakten finns det spår av säljägare från 1 0 0 0 0 f.K r.

De kom på sommarbesök söderifrån. Då bodde det isbjörnar där.

4• R unt år 7 7 0 0 f.K r. besökte jägare Södermanlands y ttersta öar, 1 5 mil från fastlandet. De jagade säl.

1

5• I P ajala finns spår av renjägare från 8 7 0 0 f.K r. och spår av älgjägare som kom några hundra år senare. De gjorde vassa redskap av en vit, glasig sten som kallas kv arts.

6• P å flera ställen i Sverige finns fy nd av en klibbig massa

6

4

3

Redskap av kvarts.

2

som är tillverkad av björk och användes till klister.

E ftersom en del klumpar har märken från tänder, kan man tro att detta var forntidens tuggum m i.

Jä g arste nå lde rn 1 0 0 0 0 – 40 0 0 f . K r.

Jägarfamiljerna flyttade ofta runt och följde djuren de kunde jaga.

Familjerna bodde i små hyddor. Från 6000 f.Kr. hade det vuxit upp skog i stora delar av Sverige. Renen fanns bara kvar längst upp i norr.

Jägarna jagade älg, vildsvin och uroxar. Men allra mest fiskade de i sjöar som fanns överallt. Jägarstenålderns människor var nog mer fiskare än jägare. Kanske var det roligare att skryta om en älgjakt än hur man hade fångat en abborre.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 9

9 2019-04-11 08:43

B onde ste nå lde rn 40 0 0 – 1 7 0 0 f . K r.

De första bönderna flyttade in till Sverige 4000 f.Kr. De brände ner skog, odlade små åkrar och vallade boskap. Deras hus var flera gånger större än jägarnas hyddor. Jägarna och fiskarna som redan fanns i södra Sverige fick flytta på sig eller bli bönder själva.

Tiden 4000–1700 f.Kr. brukar kallas bondestenålder. Men i norra Sverige var det inte många som började med jordbruk. De fortsatte att jaga älg och ren och att fiska.

För att klara Norrlands kalla vintrar byggde de hus och hyddor som var halvt nergrävda i marken.

Under flera tusen år flyttade bönder upp i Europa och kom till Sverige 4000 f.Kr. Bönder i Sverige 4000 f.Kr

Bönder i Mellanöstern 10000 f.Kr

I Mellanöstern började människor odla säd och ha husdjur som kor och får redan 10000 f.Kr. Det här gjorde att familjerna kunde lagra maten och bo på ett ställe. De blev bönder.

På flera håll i södra Sverige byggdes stora stengravar, som kallas dösar och gånggrifter.

Alla grannar var tvungna att hjälpas åt med de tunga stenarna. Med tiden blev gravarna fulla av skelett från dem som bott i närheten.

1 0

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 10

2019-04-11 08:43

n

Le rk ru k or oc h f linty x or Bönder och jägare tillverkade krukor av lera som de gav vacker dekor. I krukorna förvarades mat. Det vet vi eftersom arkeologer till exempel har hittat mjölkrester i krukor från bondestenåldern.

Bönderna var förtjusta i flintyxor, som de bytte till sig från flintgruvor i Skåne. Deras egna yxor av annan sten var egentligen bättre.

Men flinta var på modet.

Lerkruka

S p rå k e t Ingen vet vilka språk människorna i Norden använde under jägarstenåldern. Från bönderna som flyttade hit omkring 4000 f.Kr. har vi kvar enstaka ord: böna, ärta och gnet (lusägg).

2800–2300 f.Kr. flyttade mycket folk in till mellersta och södra Sverige österifrån. Deras förfäder hade kommit hela vägen från Ukraina. De talade ett indoeuropeiskt språk, som blev svenska många tusen år senare. Andra indoeuropeiska språk som svenskan är släkt med är persiska, engelska, kurdiska och ryska.

Flintyxa

Flintyxan hade ett skaft av trä.

Några hundra år senare flyttade andra folk in i norra Sverige och spred språk som är släkt med finskan och samiskan. De kallas finskugriska språk.

RÄK

NEORD

Här är några räkneord på olika språk. F orskare har försökt lista ut hur den tidiga indoeuropeiskan lät. O m du läser de indoeuropeiska räkneorden högt har du talat stenåldersspråk!

Sv

en

ska:

en

två

tre

sex

nio

oin os

dw o

trei es

seks

n ew

P er siska:

y ek

do

se

shish

noh

F in ska:

y ksi

kaksi

kolme

kuusi

y hdeksän

I n doeu ropei ska:

N ordsam iska: Ar ab iska: Man kan höra vilka språk som är släkt!

okta guokte golbme guhtta w ahad tneen talaata sitta

n

ovcci tisa

Pärla i bärnsten formad som en dubbelyxa eller två månskäror. Den bars av barn under bondestenåldern som ett magiskt skydd.

Om räkneorden liknar varandra är orden släkt!

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 11

1 1 2019-04-11 08:43

B ronså lde rn 1 7 0 0 – 5 0 0 f . K r.

Tiden mellan 1700 – 500 f.Kr. kallas bronsålder. Då började människorna använda brons för att tillverka verktyg, vapen och smycken. I början av bronsåldern växte Sveriges befolkning och handeln ökade. Hövdingar blev rika på att köpa pälsar från jägarna i Norrland och byta dem mot brons söderut. Hövdingar krigade mot varandra och tog krigsfångar som blev trälar.

Brons är en guldgul blandning av metallerna koppar och tenn. Från södra Sverige paddlade man i stora båtar till England och kontinenten och bytte till sig tenn och koppar som man tog med sig hem och göt till föremål. Både hövdingar och vanligt folk ville ha brons.

Här är en bronsyxa med mönster från Skogstorp, Södermanland.

Under bronsåldern fanns inget skriftspråk. Men människorna knackade in bilder på berghällar och stenar. De kallas hällristningar.

Man tror att de visar gudasagor.

Rika familjer byggde stora gravar för att visa att de hade makt. Ofta byggdes rösen med massor av sten, som röset Uggarde Rojr på Gotland.

I sydligaste Sverige byggde man högar av jord i stället.

1 2

Så här stora bronsyxor användes inte på riktigt, de var bara för uppvisning.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 12

2019-04-11 08:44

E g tv e df lic k an En bronsåldersflicka har hittats i en stor gravhög i Egtved i Danmark. Hon kallas Egtvedflickan. Det är en av de mest kända gravarna från bronsåldern.

Genom att undersöka graven kan arkeologerna få reda på mycket.

1.

2.

Genom att mäta isotoper (en sorts atomer) i hennes kläder och hår kan man se var hon har bott och hur hon har rest.

3.

4.

EGT

V ED

F L I CK AN

Flickan hade kortklippt, ljust hår.

Kläderna var gjorda av ylle.

Genom att mäta årsringarna i hennes ekkista kan man se exakt vilket år hon begravdes.

S L IV

Tack vare forskarnas arbete kan vi veta en del om flickans liv: Hon föds omkring år 1 3 8 7 f.K r. och väx er upp i en rik hövdingafamilj troligen i B lekingetrakten. A ndra forskare anser att hon föddes i södra Ty skland.

Sommaren 1 3 7 1 f.K r., när hon är 1 6 år, får hon resa till en hövdingafamilj i E gtved. Hon stannar en vinter. K anske ska hon bli bortgift med en pojke i den danska familjen för att hövdingafamiljerna ska förbli goda vänner.

V åren 1 3 7 0 åker hon hem och stannar över sommaren. När hon kommer tillbaka till E gtved dör hon. V arför vet vi inte.

Hon får en fin begravning. E tt femårigt trälbarn som hon haft med sig offras och bränns. B arnets ben läggs bredvid E gtvedflickan i ekkistan.

Ek kistan täcks med en tjock hög blöta grästuvor och jord – därför blev graven så tät att innehållet bevarades.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 13

1 3 2019-04-11 08:44

NO R RIK SKA EN

N

D

ING

LA

SAM

EN

R

RS

KA

HÄLS

RI

K

E

SA

M

ER

MER

IKEN SK A R

E IK

RNA

NR

EA

RA

Sverige var uppdelat i många små kungariken under järnåldern. De krigade ofta mot varandra, plundrade och tog trälar. Det var bara en del samer i norra Sverige som klarade sig undan. Svearna i Mälardalen blev allt mäktigare, särskilt deras kungar som brukade bo i närheten av Gamla Uppsala.

SA

FIN

Under järnåldern började man tillverka saker i järn.

Järnet var starkt och av det kunde man tillverka yxor, skäror, knivar och svärd. Järnmalm fanns i Sverige.

N orde ns k u ng arik e n

NO

Jä rnå lde rn 5 0 0 f . K r. – 8 0 0 e . K r.

SV ÖSTERVÄSTERGÖTLAND GÖTLAND

GOTLAND ÖLANDSMÅLAND

DANERNA

SKÅNE

I Sandby borg på Öland finns spår av ett av Sveriges värsta massmord från 500 f.Kr. En sommarnatt dödades hundratals människor i borgen, både vuxna och barn.

Det blev vanligt att hålla korna inomhus på vintern.

Man skottade upp kobajset och la som gödsel på åkrarna, så att det växte bättre.

Under järnåldern började folk från Norden åka ner till Romarriket och arbeta som soldater. De fick betalt i guldpengar som de tog med hem och gjorde om till smycken, som den här guldhalskragen.

1 4

En nordbo som fått lära sig latinska alfabetet i Romarriket åkte hem och hittade på runorna omkring år 150. Det var Nordens första skriftspråk.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 14

2019-04-11 08:44

MER

NSK

A RIKEN

M ä ste rmy rf y nde t

En kista från järnåldern hittades i Mästermyr. I kistan fanns olika verktyg.

Kan du se hammare, såg och tång?

År 1936 råkade en traktorförare på Gotland plöja upp en gammal kista i en åker. Traktorföraren trodde att han hade hittat en skatt med guld och silver. Men när han bröt upp kistans lock blev han besviken.

Han berättade att han bara såg ”en soppa av rost”.

Arkeologerna tyckte att fyndet var mycket roligare än en guldskatt.

Kistan var nämligen från järnåldern och innehöll många olika verktyg.

Den som ägde kistan var nog en kringvandrande hantverkare. (En hantverkare tillverkar saker med hjälp av sina händer och olika verktyg.)

På verktygen kan man se att han arbetade som både smed och snickare.

Mästermyrfyndet är från slutet av järnåldern. I Norden kallas den tiden för vikingatiden.

I kapitlen som följer får du läsa mer om vikingatiden.

F O R N T ID E N

01-55 Koll pa Historia 4 GB.indd 15

1 5 2019-04-11 08:44

KOLL PÅ

KOLL PÅ

KOLL PÅ HISTORIA

Historia Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

GRUNDBOKEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

4

DIGER-

Historia handlar om att försöka förstå det som varit och om hur saker och ting hänger ihop.

DÖDEN

Den här boken berättar om tio tusen år i Nordens historia.

Den börjar med inlandsisen, stenåldern, bronsåldern och

– så skyddar du dig!

järnåldern. Sedan kommer vikingatiden och sist medeltiden.

Serien består av

Heliga Birgitta på världsturné

Koll på historia 4 Koll på historia 5 Koll på historia 6

Vikingarnas

Till varje årskurs finns en grundbok,

BÄSTA RESTIPS!

en aktivitetsbok och en lärarguide.

ISBN 978-91-523-5351-6

ISBN 978-91-523-5351-6

9 789152 353516

4