Täby Enskilda Kultur och koriander
Kultur och koriander en tanke- och kokbok om utvecklingens umami
Individen
Illustratör: Emelie Silvén
Individen
5
Individen
Vi tänker oss ofta att stora reaktioner följer på stora händelser, men så är det inte alltid. Ibland är det inte så mycket som behövs för att en persons dag skall bli förstörd, och ibland är det inte så mycket som behövs för att en dag som började snett skall vändas rätt igen. Många elever - och många i personalen också för den delen - möter jag under deras mest avgörande stund på dagen, den då de kliver in i skolan. Även om man inte alltid vet vad som försiggår i människors huvuden är det ganska lätt att se vilka som är stressade och vilka som haft en dålig morgon. Kanske har man bråkat med sin familj eller så har man inte kunnat sova på natten. Kanske är det en enorm seger att man orkat upp ur sängen och släpat sig till skolan. Hur man då blir bemött av den som står i receptionen blir faktiskt rätt avgörande. Ett vänligt ord, ett leende, eller att man blir insläppt när man glömt sitt passerkort kan vara det som bestämmer riktningen för resten av dagen. Ett motsatt bemötande kanske är det som gör att dagen fortsätter i moll. Receptionens jobb kretsar kring ordning och reda, men ordningen får aldrig hamna i konflikt med själva kärnan i uppdraget - att se till att undervisningen kan bli av som tänkt. Vi har förstås en mängd regler och rutiner, men som alltid när det gäller regler är det helheten som är viktigast. Få regler är absoluta, och undantagen tenderar ju att sammanfalla med situationer där reglerna finns där för att brytas. Rollen som förste “bemötare” kräver ett stort mått empati och flexibilitet och att man förstår att uppskatta hur stor betydelse man kan ha för de personer man möter. Minna
6
Individen
D
et lilla barnet är en gastronomisk neofob - nyhetsfobiker. Vid ett till två års ålder slutar hon ofta prova nya smaker, och regredierar, återgår till de smaker hon redan känner till. Detta var en gång evolutionärt begripligt, eftersom det var vid den åldern barnet själv började söka och samla sin egen mat. Om du någon gång undrat varför ett barn vill ha ketchup på allt - även sådan mat som inte traditionellt serveras med ketchup är anledningen densamma: ketchup utgör en så komplett smakpalett - salt, sött, syrligt och umami - att den effektivt kan dölja andra smaker och få maten att smaka välbekant för den som är rädd för nyheter. Även om vi växer ifrån den värsta neofobin så fortsätter mat att vara förknippad med trygghet och identitet. På individnivå finns mycket att förhålla sig till rent gastronomiskt, allt ifrån allvarliga allergier till rena önskemål och populära dieter. Vi försöker att möta det mesta och kräver inte läkarintyg för specialkost av våra elever. Det viktigaste är att man blir serverad något som man kan äta och som inte gör en sjuk. Det ska finnas en trygghet i att veta att vilken lunchrätt som än serveras så smakar den bra och förhoppningsvis ser man fram emot den. Med närmare 1000 unika lunchgäster varje skoldag är det en stor utmaning att tilltala dem alla med endast två olika maträtter. Dessutom är vi en del av en skola som har som mål att individen kan och ska utvecklas. Vi har ett ansvar att utbilda våra gäster gastronomiskt genom att servera intressant mat med olika smaker, texturer och färger. Den utslätade industriframställda
maten provocerar inga smaklökar och innebär ingen utmaning - den hämmar utveckling och kan inte bli normen. Vi vill lyfta fram svenska mattraditioner och peka på råvarors plats i vår historia och kultur, och på samma gång vidga vyerna utåt och ge exempel på hela världens goda mat. Därför utmanar vi med nya smaker och klassiska rätter i nya format för att fostra våra elever till en varierad och hälsosam och medveten kosthållning. Även det är att lära för livet.
Den utslätade industriframställda maten provocerar inga smaklökar och innebär ingen utmaning - den hämmar utveckling och kan inte bli normen Vi får då och då frågan om recept av både elever och lärare vilket såklart är superkul, ett kvitto på nöjda matgäster, vilket inspirerar och ger oss i köket massor av energi. Med största glädje delar vi här med oss av en rad olika vegetariska recept och hoppas att de kan inspirera. Vi anger antal portioner i våra recept för 4 och för 1000 portioner, dels för att det kan vara lite roligt att se vilka volymer livsmedel det handlar om när man lagar mat till 1000 personer, dels kanske vi kan inspirera andra som jobbar i storkök med offentliga måltider, inom exempelvis skola och omsorg. Vi tycker att alla har rätt till god mat! Lycka till i köket! 7
Individen
8
Sprödbakad rotselleri
“Copenhagen” med dansk remoulad
Rotselleri som vi skivar och panerar i ris eller majsmjöl, kikärtsspad, och glutenfria brödsmulor. Vi använde här glutenfria formbröd som vi torkat och sedan malt i vår kvarn. Hemma kan man lämpligast rosta bröden lite och sen köra till smulor med knivarna i en matberedare. Det går såklart lika bra med vanligt ströbröd eller med fördel Panko, som också ger en riktigt spröd panering. Skulle vi istället servera denna rätt en dag då vi har en vegetariskt-till-alla-dag (1000 portioner) skulle vi kanske inte valt en glutenfri panering, då skulle vi panera en mindre mängd glutenfritt som specialkost. Vi vill generellt få med så många som möjligt på originalkosten utan att tulla på kvalitet och smak och därför väljer vi att panera glutenfritt, då det är en vanlig vegetariskt-alternativ lunch (200 portioner) Serveras med kokt potatis, curryremoulad, citron och dill.
4 portioner
Ingredienser
1000 portioner
800 g - 1 kg
rotselleri
150 kg
2 dl
kikärtsspad
10-15 l
2 tsk
salt
6 dl, efter smak
1 tsk
svartpeppar
3 dl
1 msk
torkad dragon
1l
1,5 dl
valfritt mjöl (från ris eller majs)
10-15 l
1 msk
torkad dragon
2l
1 tsk
salt
2-5 dl
2 tsk
vitlökspulver
1l
Panko ströbröd eller för glutenfritt välj glutenfritt ströbröd
eller torkat malt vitt bröd, mer likt frasigt Panko
Gör så här: Skala rotsellerin och skär i ungefär 1 cm tjocka skivor. Blanda kikärtsspadet med salt, peppar och dragon. Blanda ströbrödet/smulorna med dragon, salt och vitlökspulver. Ta fram tre djupa fat och lägg mjölet i ett fat, häll i kikärtsspadet i ett fat och ströbrödet i det sista. Panera och vänd selleriskivorna först i mjölet, sedan i spadet och sist i ströbrödet/smulorna. Stek i stekpanna i ganska rikligt med olja eller annat valfritt fett. Några minuter på varje sida. Servera gärna med kokt potatis, eller pommes för lite “fish and chips”-känsla, och en härlig gul curryremoulad se sidan 171. 17
18
Fiskgryta ”Phi-phi Island”
med kokos, ingefära och lime
En populär klassiker hos oss. Här det trevligt att blanda lite olika fiskar. Blanda gärna också i lite skaldjur om du vill ha lite extra lyx.
4 portioner
Ingredienser
1000 portioner
800 g
fiskfilé, gärna blandade sorter,
200 kg
skuren i 3 cm kuber. 1 st
tärnad färsk gul lök
20 kg
2 st klyftor
tärnad färsk vitlök
2 kg
1 dl
strimlade bambuskott
9 kg
1 dl
skivad vattenkastanj
9 kg
4 msk
currypasta röd, grön eller gul
4 kg
1 st lime
1 l färskpressad limejuice
3 dl
fisk eller kycklingbuljong
20 l
3 dl
kokosgrädde
30 l
3 st
limeblad
1 kg
1 st kruka
färsk koriander
1 kg
salt
Gör så här: Fräs lök, vitlök och currypasta i rapsolja tills löken mjuknat. Tillsätt buljong och kokosgrädde och koka upp såsen. Tillsätt bambu, vattenkastanj och limeblad. Sjud tills såsen börjar tjockna något. Stäng av värmen och tillsätt limejuice och finhackad färsk koriander. Smaka av med salt. Lägg fiskkuberna i ugnsfasta formar. Om du använder flera olika sorters fisk är det viktigt att se till att du får en bra blandning av fisk i varje form. Ångkoka fisken färdig i ugnen. Häll sedan av vattnet som eventuellt bildats i formarna och häll såsen över fisken. Om du lagar grytan hemma så låter du fisken sjuda färdigt i såsen, 3-5 minuter. Vi brukar toppa formarna med en finskuren blandning av rättika, morot, koriander, rädisa och chili. Servera med jasminris eller risnudlar.
11
12
Handlingskraften
När jag kommer in i klassrummet har eleverna redan blivit insläppta, eller släppt in sig själva. Jag märker att det redan är lite dålig luft i rummet och öppnar två fönster, men inte det tredje eftersom jag vet att det krånglar lite. Jag har valet att be eleverna att gå ut så att jag kan förbereda, eller låta dem vara kvar men då missa min förberedelsetid. Jag väljer att låta dem vara kvar för jag tänker att gruppen kanske tycker det är konstigt att bli “utkastade” och jag vill inleda lektionen på plus, eftersom detta kommer att bli ett ganska krävande pass, iallafall tyckte parallellklassen det, och just den klassen brukar kunna hantera utmaningar relativt väl. En konsekvens av att eleverna är kvar blir att det blir svårare för mig att placera dem som jag hade tänkt. Jag har valet mellan att låta det bero, eller att be alla att flytta på sig. En risk med att be dem att flytta på sig är att några kanske kommer stöna eller låta irriterade, vilket kanske kan tolkas av någon elev som att de inte vill sitta bredvid vederbörande, så jag väljer att låta det bero, så slänger jag istället in en liten lek som just den här klassen brukar gilla, typ tio minuter in på lektionen där de tvingas byta platser till de jag hade tänkt. Jag inser också att jag inte har testat ljudet på min dator, som ibland inte fungerar som det ska. Jag vet att klippet jag har valt att inleda med har lite lågt ljud, och jag måste på något sätt undersöka om det kommer att höras tillräckligt. Jag väljer att göra det lite diskret medan eleverna småpratar med varandra. När jag provar kommer inget ljud. Jag har nu valet mellan att skippa klippet, eller att lägga tid på att försöka lösa problemet. Klippet är en utmärkt introduktion till lektionen som de flesta elever brukar tycka är kul och motiverande, men jag riskerar att tappa tempo om jag står och felsöker datorn, och det kan i sig sänka motivationen. Jag väljer att skippa klippet, och
gör istället en grej av att jag inte kan visa klippet och försöker återberätta det. Jag gör det medvetet fånigt och driver lite med mig själv för att lätta upp stämningen, så att jag åter hamnar på plus med gruppen. Precis när jag berättat färdigt börjar ljudet att fungera. Jag har nu valet mellan att spela upp klippet ändå, eller fortsätta lektionen. Jag har här lite tur eftersom ett annat webbläsarfönster är öppet och spelar ett YouTube-klipp som mina barn tittat på hemma på morgonen. Eleverna börjar skratta och jag drar nåt skämt om att mina barn förstört min YouTube-algoritm. Jag får plötsligt en fråga från en elev som blir lite väl grundläggande i sammanhanget och jag märker att klassen blir lite fnissig. Jag märker att eleven märker detta, och hon tappar ansiktet litet grann inför resten av gruppen. Samtidigt vill jag inte bli arg på gruppen om jag kan undvika det, och det kommer förmodligen göra situationen värre för eleven. Jag inser att jag nu måste försöka se till att lyfta eleven under en senare del av lektionen, och kanske att jag måste plantera lite information hos henne, så att hon kan få hamna på plus med resten av gruppen. Allt detta sker medan jag pratar kontinuerligt med gruppen, kollar att alla är på plats, ägnar extra uppmärksamhet åt två elever som jag vet har det lite tufft just nu och samtidigt som jag känner att jag (återigen) har ätit för mycket av den goda vitlökssåsen på lunchen, trots att jag egentligen vet att jag inte tål vitlök. Det har gått två minuter av lektionen.
153
Individen
13
Individen
14
Individen
För oss som arbetar i elevhälsoteamet är det viktigt att vi är en integrerad del av skolan. Vårt viktigaste uppdrag är att finnas till för eleverna, men det kan vara omöjligt svårt att hjälpa någon om man bara får se en fasett av en situation eller av en person, eftersom alla människor och mänskliga relationer är komplexa och mångfasetterade. Därför behövs så många kontaktytor som möjligt mellan de olika vuxna som arbetar kring eleven; alla har ögon och vi behöver allas blick för att få en representativ bild av vad som är och vad som bör göras. Häromdagen hade vi en elev som befann sig i en besvärlig situation. Vi fick information om eleven från Minna i receptionen, som ju är den som träffar eleven i samma stund som hon kliver in på skolan, och någon stund senare blev vi informerade av Henrik som jobbar i underhållsgruppen, som hade viktig input eftersom han hela tiden rör sig i skolans lokaler och lägger märke till mycket. Sedan träffade vi lärare som kunde ge oss en bild av hur undervisningen fungerar och vad eleven behöver göra när det gäller skolarbetet. Hade vi bara elevens egen känsla att utgå ifrån så hade vårt uppdrag, att se till att eleven har de bästa förutsättningarna att orka vara i skolan trots att läget är besvärligt, varit mycket svårare. Det är ju viktigt att komma ihåg hur hög tröskeln kan vara för en tonåring att söka hjälp, och vilken sats de måste ta för att våga språnget. Om man saknar kunskap eller perspektiv som vuxen kan det därför vara svårt att bemöta eleven på rätt sätt. Men om man samverkar med varandra kan man bygga upp ett skyddsnät kring eleven som inte är beroende av en enstaka person, och risken är inte lika stor att eleven hamnar mellan stolarna. Alla vi vuxna som arbetar i elevens studiemiljö har vår egen roll att spela, men alla har samma ansvar för att titta, lyssna och bry sig. På vissa skolor kan det finnas en rädsla eller ovilja från lärarnas sida att göra det man
upplever som “kuratorns jobb”, det vill säga att hjälpa även de elever som har problem som inte strikt är kopplade till skolarbetet. Här gäller det dock att inte dra en för skarp skiljelinje mellan någon sorts “vi” och “dom” - alla som jobbar på skolan är i det hänseendet en del av elevhälsan, eftersom vårt allra viktigaste uppdrag inte är de enskilda kurserna eller lektionerna, utan att se till att eleven har förutsättningar att klara av sin utbildning. Dessutom är det inte alltid så att man behöver komma med några lösningar på elevens problem, eller åtgärda det som är fel. I de allra flesta fall är ens roll enbart att lyssna. Det är först när man har lyssnat färdigt och har tagit in vad eleven vill ha sagt som man kan veta vad som skall göras, om något överhuvudtaget skall göras. Fram till den stunden att ett beslut måste fattas behövs inte mer än att man lyssnar och själv försöker att ta så lite plats som möjligt. Märker man att det finns behov av något man själv inte kan erbjuda så söker man hjälp hos den man tror är bäst skickad att hjälpa till, och även om man inte då personligen “löste” något problem har ens insats förstås varit helt avgörande. Ibland vilar lösningen inom eleven, och hon behöver bara få syn på den. Ibland vilar lösningen i mötet med en annan person, och ibland - ganska sällan - måste eleven ha mer kvalificerad hjälp. Så långt det bara går gäller det då att det är hjälpen som kommer till eleven, inte att eleven och hennes problem skickas iväg att lösas någon annanstans. Tillsammans är den viktigaste, styrande principen för vårt arbete, och inte sällan har elevens problem sitt ursprung just i att de frivilligt eller ofrivilligt försöker lösa saker själv som man löser bättre tillsammans med andra. Elevhälsoteamet 29
Helgrillad primörkyckling ”Hot Spot”
med grillad jalapeñocrème
Vi använder gärna hel kyckling. Den är god och smidig att helsteka och är prisvärd. Ibland har vi turen att få tag i små primörkycklingar eller vårkyckling som de också kallas. Om du ska köpa primörkyckling till 1000 personer är det viktigt att kontrollera storleken på dem när du beställer eftersom den kan variera en del, du behöver totalt cirka 300 kilo kyckling.
4 portioner
Ingredienser
1000 portioner
4 st
primörkycklingar
1000 st
1 tsk
farinsocker
5 dl
1 tsk
salt
5 dl
1 tsk
rökt paprikapulver
5 dl
0,5 tsk
finmalda chiliflakes (torkad chili)
1 dl
4 msk
olivolja
2l
2 st
färska jalapeños
3 kg
1 st klyfta
vitlök
1 kg skalade färska klyftor
1 st lime
5 dl färskpressad limejuice
25 g
färsk babyspenat
1 kg
3 dl
rapsolja
30 l
2 st
äggula
3 kg
salt
Gör så här: Skär bort stjälken på jalapeñon och grilla den på en het grill eller rosta den i en het, torr stekpanna. Den ska bli rejält grillad och lite mjuk. Låt jalapeñon svalna och mixa den, vitlöken och spenaten med rapsoljan. Lägg äggulan i en skål och vispa ner oljan i en fin stråle tills du har fått en fast, grön majonnäs. Smaka av den med salt och limejuice. Låt gärna stå i kyl ett dygn för att få fram jalapeñosmaken. Blanda socker, salt och de torra kryddorna väl. Gnid in kycklingen med olivolja och sedan med kryddblandningen. Lägg kycklingen på plåtar med bröstet uppåt och stek i 150 grader i varmluftsugn. Ta ut kycklingen när den nått en kärntemperatur på 80 grader och låt den vila 15 minuter. Dela kycklingen på mitten och värm på den försiktigt före servering. Klyftpotatis och grillad majs passar bra till. 15
16
Fläskkarré ”Corn Cob”
med rostad majsaioli
En lättlagad grillrätt med en härlig sås där ljus sirap lockar fram majssmaken i såsen.
4 portioner
Ingredienser
1000 portioner
1 kg hel bit
fläskkarré
200 kg
1 msk
salt
1 kg
0,5 msk
farinsocker strö
500 g
0,5 msk
rökt paprikapulver
500 g
1 tsk
finmalda chiliflakes
120 g
Rostad majsaioli 2 st färska majskolvar
20 kg majskorn, frysta eller konserverade
2 st klyftor
skalad färsk vitlök
1 kg klyftor
3 dl
färsk majonnäs, se sid: 173
20 kg
1 msk
ljus sirap
5 dl
1 tsk
tabasco
2 dl
salt
Köttet, gör så här hemma: Blanda samman kryddorna och gnid in köttet med blandningen. Ugnsstek köttet i varmluftsugn på 100 grader tills det nått en kärntemperatur på 72 grader. Låt köttet svalna och ligga i kylen över natten. Skiva köttet i 2 cm tjocka skivor och gnid in dem med lite rapsolja. Krydda dem lätt med salt och svartpeppar eller använd kryddblandningen om du har någon kvar. Grilla köttet varmt igen på en het grill och servera med rostad potatis och en tomatsallad.
Majsaioli, gör så här hemma: Grilla majskolvarna tills de är väl genomgrillade och mörka i färgen, cirka 30 minuter. Låt majsen svalna något och skär sedan bort majskornen från kolven och mixa dem i matberedare tillsammans med vitlöken. Tillsätt majonnäs, sirap och tabasco och mixa lite till. Smaka av med salt.
33
Köttet, gör så här i storkök: Blanda samman alla kryddor och gnid in fläskkarrén med blandningen. Ugnsbaka köttet i varmluftsugn, 72 grader i 12 timmar, kyl sedan ner köttet. Skiva köttet i 2 cm tjocka skivor och gnid in dem med rapsolja och krydda lätt med salt och svartpeppar. Om du har något kvar av kryddblandningen går det utmärkt att krydda med den. Grilla skivorna varma på en het grill och låt dem få en frasig yta, skiva sedan upp köttet i tunna skivor och servera med majsaiolin. Rostad potatis och tomatsallad passar till.
Majsaioli, gör så här i storkök: Lägg ett cirka 2 cm tjockt lager av majskornen på smorda plåtar och rosta dem i ugnen 230 grader i ungefär 30 minuter, rör om då och då under tiden, majsen ska vara ordentligt rostad. Låt vitlöken rosta med i ugnen de sista fem minuterna. Mal majsen och vitlöken i köttkvarn eller mixa den i matberedare och låt den sedan svalna. Blanda majs- och vitlökspurén med den färska majonnäsen, tillsätt sirap och tabasco. Smaka av med salt. 34
Bemรถtandet
Illustratรถr: Alma Vestlund
Individen
F
ör den som växte upp under 60-, 70- eller 80-talet kan det vara lite förvånande att umgås med ungdomar som växer upp idag. Det verkar lättare, iallafall är det så på vår skola, att få vara den man är; spektrumet av vad begreppet “normal” innefattar tycks vidare. Man behöver inte se ut som alla andra, och man behöver inte äta det de andra äter; flera könsidentiteter är möjliga, liksom andra sätt att relatera till det “typiskt” manliga och kvinnliga. När det gäller specifikt skolan är det också vanligare att det som tidigare kanske identifierats som en karaktärsbrist, exempelvis svårigheter att läsa eller att koncentrera sig, går att beskriva i termer av ett konstitutionellt konstaterande så här fungerar jag. Det verkar som att det idag helt enkelt finns många fler sätt än tidigare att vara precis som alla andra. Det pratas ibland om “svenska värderingar” som om det vore något konstant och oföränderligt. De som förespråkar dessa “svenska” värderingar tillhör ironiskt nog den del av befolkningen som inte passar så bra in i de genomsnittliga svenska värderingarna. Det går nämligen att empiriskt undersöka även något så luddigt som värderingar. I den stora, världsomspännande värderingsundersökningen World Values Survey placerar sig Sverige i en särställning. Undersökningen innehåller en mängd olika frågor, men man kan förklara variationen mellan olika länders värderingar genom att placera ut dem på en graf med två axlar, där den ena axeln representerar en skala från traditionella/religiösa värden till rationella/sekulära. Den andra axeln representerar värden på en skala från fokus på
ren överlevnad till fokus på individens subjektiva välmående och rätt att uttrycka sin egen, unika personlighet. Här hamnar Sverige på en plats som är tydligt skild från nästan alla andra länder. Sverige har det högsta värdet på individualism-skalan, och det näst högsta på den sekulära/rationella delen av skalan. Det har skett en tydlig utveckling i de svenska värderingarna under de närmare 40 år som undersökningarna har genomförts, där vi från 1981 har rört oss från ungefär den plats som Tyskland innehar idag. Den här placeringen skvallrar om att man i Sverige över tid har utvecklat en stor öppenhet mot det “främmande”, acceptans av sådant som tidigare setts som avvikande beteende, att man ställer höga krav på jämlikhet och jämställdhet, samt visar ett intresse för miljöfrågor. Placeringen är också ett tecken på att Sverige är ett rikt och välmående land där invånarnas basbehov är tillgodosedda. Framförallt betyder det att Sverige är ett land där graden av tilltro människor emellan och mellan stat och medborgare är ovanligt hög. Människor litar på att samhället som helhet 19
Individen
bryr sig om att skapa förutsättningar för en bred definition av normalbegreppet, där många olika åsikter och åskådningar får plats och där många olika sorters individer kan trivas. Detta återspeglas förstås i skolan. Individen är skolans kärna, dess minsta, odelbara enhet. Detta är på en och samma gång det som gör skolan till en sådan fantastisk plats att befinna sig i, och det som gör det så svårt att bedriva bra utbildning. Liksom talesättets flod kan man inte stiga in på samma skola två gånger; eftersom människorna som utgör skolan hela tiden förändras, förändras skolan med dem. Detta är ibland frustrerande, men också beroendeframkallande. Att arbeta inom skolan passar den som lätt blir beroende av saker, för precis som med all annan förstärkning så är känslan av tillfredsställelse alltid störst när den inte kommer jämt, när det alltid finns en chans att nästa gång blir ännu bättre. En lärare känner sig sällan bättre än sin senaste lektion, en skola aldrig bättre än sitt senaste läsår. Allting värderas och omvärderas, förutsättningarna och utmaningarna förändras och den kunskap och kompetens som krävs förändras med dem. Det är svårt att överskatta betydelsen av konceptet läsåret i hur det påverkar själva livsbetingelserna för skolan. Kalenderåret är egentligen illa anpassat till hur de flesta människor idag förmodligen uppfattar tillvaron; det sanna nyåret kommer inte i januari utan i augusti. Lärandets år - läråret - börjar med upprop och slutar med skolavslutning. Det finns förstås nackdelar med detta: Alla framgångar, allt det man lyckats med ligger bakom en och minnet
av dem bleknar fort. Men det finns också något annat som ger styrka och liv: Spelbrädet är rensat, positionerna återställda och man får en helt ny chans att lyckas eller misslyckas med. Detta stämmer nog inte så väl in på hur människor utanför professionen ser på läraryrket, vilket bland annat märks i samhällsdebatten när det pratas om ordning och reda i skolan, återinförandet av ordningsbetyg eller i vilka andra sammanhang som helst där man gör misstaget att förutsätta att skolans mål - kunskapen - och objekt - människan - är statiska och oföränderliga och att det finns en svunnen guldålder att återvända till. Men som aktiv lärare i skolan är tidsuppfattningen knappast så linjär, utan snarare cyklisk. För den utomstående kan detta säkert verka som ett enträget sisyfosarbete, men i själva verket - och detta blir man snart varse när man börjar arbeta med utbildning - så är olika människor i behov av olika saker för att utveckla samma kunskaper. Det betyder inte nödvändigtvis att elever i grunden lär sig på olika sätt - tvärtom - men vi är olika på en massa andra sätt som i grunden påverkar våra förutsättningar att lära. När man sedan tar med i beräkningen att alla människor faktiskt inte är i behov av att utveckla samma kunskaper - inte ens i samma kurs eller klass - så blir komplexiteten snabbt uppenbar. I en och samma grupp elever är såväl målet som resan dit inte på förhand givna variabler. Man behöver inte ens prata om intelligens eller andra medfödda egenskaper för att inse att individers förutsättningar att uppnå samma mål 20
Individen
är olika. Om vi till åtminstone lika stor del formas av vår miljö som av våra gener betyder ju detta att skillnaderna i uppväxtmiljö och skolhistorik spelar en avgörande roll för individens möjligheter att förverkliga sig själv. Och om man dessutom ser på lärande som något som sker inom såväl som utanför skolan, blir det lätt att se att olika elevers förkunskaper och andra förutsättningar som påverkar klassrumssituationen kan påverkas enormt av faktorer över vilka läraren eller skolan har ingen eller mycket liten kontroll. Skolengelska är ett bra exempel på en "framgångssaga" i skolsammanhang, där Sverige befinner sig i det absoluta toppskiktet. Detta kan dock till rätt liten del tillskrivas skolans arbete med ämnet eftersom elevernas engelskkunskaper till så stor del påverkas av hur och hur mycket de använder engelska utanför skolan. Beroende på faktorer över vilka läraren har liten kontroll och ofta begränsad kunskap kommer eleven att vara mer eller mindre förberedd att nå utbildningens mål vilket betyder att skolan aldrig kan ha någon annan startpunkt än individen, den enskilt största variabeln i skolans värld. Det enda sättet man kan göra detta är med utgångspunkt i relationen individer emellan, framförallt relationen mellan elev och lärare, eftersom det är med hjälp av relationer som vi människor får kunskap om varandra.
Individer och situationer
S
amtidigt som vi skall ha en grundmurad respekt för individen ska vi inte överdriva individens kontroll över sin egen kunskapsutveckling. Individer agerar i stort sett alltid inom ramen för en situation, och de si-
de situationella faktorerna spelar större roll för vårt beteende än vi kanske anar tuationella faktorerna spelar större roll för vårt beteende än vi kanske anar. Detta är en allmän sanning kring mänskligt beteende, men kommer till speciella uttryck inom skolan. Sedan 1970-talet har staten försökt förmå skolorna att inse att även om utbildningen skall utgå från individen, är det inte där man skall söka efter fel och brister när något inte fungerar som tänkt. Det är i relationen mellan individ och skolsituation som problem kan uppstå, och det är genom justeringar av skolmiljön och skolsituationen som problemen enklast löses. Ändå fungerar verkligheten ofta inte så. Istället för att förstå den enorma makt situationen har över människor överdriver vi istället betydelsen av personlighet och den personliga intentionen. Vi hyllar de hjältar som tillfälligheternas spel placerat i situationer där de uträttat storverk, och vi dömer de som fångats i situationer där deras handlingar bidragit till ondska. Inom psykologin brukar man kalla detta för the fundamental attribution error, det vill säga ett 21
Individen
fundamentalt missförstånd i hur man skall begripliggöra sin omgivning. Ondska och godhet, hjältar och monster är enkla och trygga men i grunden meningslösa förklaringsmodeller. I själva verket måste man ofta söka anledningarna bakom framgång eller nederlag i betydligt svårare och mindre tydliga - och framförallt för oss människor mindre attraktiva - förklaringar, med utgångspunkt i gruppdynamik, maktstrukturer och, inte minst, relationer.
ströms undersökning. Listan på variationer och kostavvikelser kan göras lång: glutenfritt, laktosfritt, baljväxtfritt, vegetariskt, pescetariskt, flexitariskt, lakto-ovo-vegetariskt och veganskt; vitt men inte rött kött, nöt men inte fläsk, viltkött men inte boskap. Det är förstås tacksamt att raljera över denna typ av individualisering där maten går från att ha en kollektiv, relationsbyggande funktion till att bli en del av konstruktionen av den egna identiteten, men samtidigt är det viktigt att förstå hur mycket det kan betyda, inte minst för ungdomar, att konkretisera jakten på jaget i tydliga beslut och handlingar. Att kunna erbjuda alternativ för elever som inte bara av hälsoskäl, utan också på ideologiska eller etiska grunder väljer en speciell kosthållning är ett led i att låta individen vara just individ. Men matpreferenser går också bortom de kulturella och ideologiska dimensionerna. Journalisten Malcolm Gladwell (född 1963) beskriver hur svårt det kan vara att förbättra matprodukter i jakten på den perfekta versionen av produkten, eftersom upplevelsen av vad som är eller Howard Moskowitz (född 1944) bör vara typiskt för en produkt varierar människor emellan. Gladwell beskriver hur psykofysikern Howard Moskowitz på 1970-talet revolutionerade marknadsundersökningsbranschen med det han kallade “perfektionens pluralistiska natur”, det vill säga att det inte finns en perfekt version av en produkt, utan flera
Identitet och uttryck
M
at- och måltidsforskaren Richard Tellström (född 1960) beskriver hur mat, som förstås alltid varit en klassfråga, idag också är en fråga om ett viktigt individuellt uttryck. I branscher och områden där individualismen är särskilt etablerad, det vill säga i staden snarare än på landsbygden och
inte bara av hälsoskäl, utan också på ideologiska eller etiska grunder bland akademiker eller kontorsarbetare snarare än hantverkare eller jordbrukare, är det så vanligt att man äter "avvikande" kost att standardkosten snarast är ett undantag. Medan konferenser för matintresserade i stort sett inte ser några kostavvikelser alls, beställer deltagare i konferenser för kontorsfolk specialkost i 20% av fallen. För psykologer är samma siffra 75% i Tell22
slut på smakprov
Kultur och koriander - en tanke- och kokbok om utvecklingens umami.