Naturligtvis NATURKUNSKAP 1b
KARL-NIKLAS HULT PETER OLSSON
INNEHÅLL
ANATURVETENSKAPLIGT ARBETSSÄTT 6
A1 Ett naturvetenskapligt arbetssätt 7
Testa dig själv 14
A2 Egna naturvetenskapliga undersökningar 15
Testa dig själv 23
Fördjupning – Observationer och simuleringar 24
A3 Att inte bli lurad 25
Testa dig själv 33
Sammanfattning 34
Uppgifter 36
BCELLEN, DNA OCH GENTEKNIK 38
B1 Vad är liv? 39
Testa dig själv 42
B2 Cellen 43
Testa dig själv 49
B3 Cellens och individens genetik 50
Testa dig själv 58
Fördjupning – Mendel och arvets mekanismer 59
B4 DNA:s funktion 61
Historik – Upptäckten av DNA 69
Testa dig själv 70
B5 Mutationer 71
Testa dig själv 75
Fördjupning – Industrialiseringen påverkar evolutionen 76
B6 Växtförädling och husdjursavel 77
Testa dig själv 80
Fördjupning – Lantraser, gamla kulturväxter och genbanker 81
B7 Genmodifiering 82
Testa dig själv 88
Fördjupning – Genmodifierad lax 89
Fördjupning – För eller emot GM-grödor? 90
B8 Genterapi på människor 91
Testa dig själv 96
Fördjupning – Otillåten användning av CRISPR/Cas9 97
Sammanfattning 98
Uppgifter100
C HÅLLBAR UTVECKLING 102
C1 En hållbar utveckling 103
Testa dig själv 108
Fördjupning – Planetära gränser 109
C2 En hållbar produktutveckling 110
Testa dig själv 118
Fördjupning – Tillväxtens dilemma 119
C3 Ekologi och ekosystem 120
Testa dig själv 128
Fördjupning – Övergödning i Östersjön 129
C4 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster 132
Testa dig själv 140
Fördjupning – Biologisk mångfald på olika nivåer 141
C5 En hållbar energiproduktion 143
Testa dig själv 153
Fördjupning – Den gröna omställningen 154
C6 Ett förändrat klimat 156
Testa dig själv 171
Sammanfattning 172
Uppgifter 174
D KROPPEN, LIVSSTIL OCH HÄLSA 176
D1 Vetenskapen om hälsa 177
Testa dig själv 180
D2 Kost och hälsa 181
Testa dig själv 191
Fördjupning – Framtidens mat 192
D3 Träning och hälsa 193
Testa dig själv 202
Fördjupning – Dopning 203
D4 Droger och beroende 204
Testa dig själv 220
D5 Återhämtning och sömn 221
Testa dig själv 225
D6 Psykisk hälsa 226
Testa dig själv 231
Fördjupning – Anorexi och bulimi 232
D7 Global folkhälsa 233
Testa dig själv 243
Sammanfattning 244
Uppgifter 246
ESEXUALITET, SAMTYCKE OCH RELATIONER 248
E1 Samtycke och relationer 249
Testa dig själv 258
E2 Kön, genus och sexualitet 259
Testa dig själv 267
E3 Konsekvenser av sex 268
Testa dig själv 275
Sammanfattning 276
Uppgifter 277
Facit 278 Register 285
Bildförteckning 288
NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSÄTT
A1 Ett naturvetenskapligt arbetssätt
A2 Egna naturvetenskapliga undersökningar
A3 Att inte bli lurad
A1 Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Diskutera
På vilket sätt har de senaste århundradenas naturvetenskapliga upptäckter påverkat hur vi föreställer oss världen?
Det är nog ingen överdrift att påstå att de naturvetenskapliga upptäckterna har förändrat hur de flesta av oss uppfattar omvärlden och oss själva.
Den vetenskapliga revolutionen
Grundidéerna till den moderna naturvetenskapen har utvecklats på olika håll i världen. Det verkliga genombrottet inträffade i Europa efter medeltiden under en period som brukar kallas för den vetenskapliga revolutionen. Innan dess var det vanligt att man letade efter svar på frågor om världen i antika skrifter eller i kyrkans lära. Nu började man istället använda systematiska undersökningsmetoder och göra experiment. En av föregångarna var astronomen Nicolaus Copernicus. Med hjälp av noggranna observationer av himlakropparnas rörelser kunde han visa att det är solen, och inte jorden, som ligger i solsystemets centrum.
Sedan den vetenskapliga revolutionen inleddes i slutet av 1500 talet har mänskligheten gjort ett stort antal vetenskapliga upptäckter som förändrat vår syn på världen. Upptäckter inom jordbruk, medicin och teknik har också lett till att livsvillkoren förbättrats för det stora flertalet på jorden.
Den italienska vetenskapsmannen Galileo Galilei var en förgrundsgestalt under den vetenskapliga revolutionen. Eftersom han förespråkade att man skulle använda experiment för att testa olika teorier omnämns han ibland som ”den moderna vetenskapens fader”. Enligt en välkänd (om än omstridd) berättelse lät Galilei utföra ett experiment där han släppte två klot, med olika massor, från det lutande tornet i Pisa. Syftet var att motbevisa den rådande föreställningen att tyngre föremål faller snabbare än lätta.
Vad är ett naturvetenskapligt arbetssätt?
Det övergripande syftet med naturvetenskapliga undersökningar är att ta reda på hur vår omvärld är uppbyggd och fungerar. På så sätt kan vi få ny kunskap och vidga vårt vetande. En naturvetenskaplig undersökning utgår i regel från en vetenskaplig frågeställning och en hypotes. En frågeställning är en specifik och avgränsad fråga som preciserar syftet med en undersökning. Det kan exempelvis vara en fråga om vad något beror på. En hypotes formuleras i form av ett påstående och ger ett möjligt svar på frågeställningen. När en hypotes föreslås vet vi inte om den är sann eller falsk.
Frågeställning
Varför fungerar inte belysningen?
Hypotes
Belysningen fungerar inte eftersom ljuskällan är trasig.
Är formulerad som en fråga. I det här fallet handlar frågan om vad något beror på. Är formulerad som ett påstående. I det här fallet som en möjlig förklaring till varför takbelysningen inte fungerar.
Frågeställningar och hypoteser besvaras och testas genom att man systematiskt samlar och tolkar data från observationer, experiment och simuleringar. För att en undersökning ska anses vara vetenskaplig är det viktigt att följande kriterier uppfylls:
• Hypotesen ska vara både testbar och falsifierbar.
• Experimentet måste vara repeterbart.
En testbar hypotes ska kunna undersökas genom experiment och observationer. Är den falsifierbar måste den också vara möjlig att motbevisa. Det kan exempelvis ske genom att resultaten i ett experiment motsäger hypotesen. Ett repeterbart experiment måste kunna upprepas och kontrolleras av andra.
Naturvetenskapens begränsningar
Kriteriet för testbarhet innebär att naturvetenskapen är begränsad till att undersöka sådant som kan testas i vetenskapliga undersökningar. Frågor av karaktären ”Vad finns utanför universum?” och ”Finns Gud?” anses därför hamna utanför de naturvetenskapliga ämnenas räckvidd. Naturvetenskapen kan inte heller användas för att besvara frågor om vad som är rätt och fel i moralisk mening. Vi kan använda ett naturvetenskapligt arbetssätt för att studera klimatförändringarna på jorden, men vi kan inte använda det för att besvara frågan om förändringarna är ”bra” eller ”dåliga”. Det är istället en fråga om värderingar.
Ett träsnitt som visar en person som försöker se vad som finns utanför vårt synliga universum. Det är en fråga som än så länge inte är möjlig att studera med hjälp av någon naturvetenskaplig metod.
Både som privatpersoner och i våra yrken händer det att vi ibland behöver undersöka varför något inte fungerar. Det kan handla om att en belysning slutat fungera, att en bil inte startar eller att ett djur ser ut att må dåligt. Den arbetsgång vi använder när vi undersöker vad som orsakat felet påminner om den som används för att få fram nya kunskaper inom naturvetenskapen.
Forskningens arbetsgång
Ibland hänvisas det till ”den vetenskapliga metoden” som en beskrivning av en viss bestämd ordning av steg som måste följas. Det finns i själva verket inte en enda metod som alla naturvetare följer, utan forskning kan bedrivas på ett varierat sätt inom olika forskningsfält. Ibland använder vi oss faktiskt av metoder som påminner om ett naturvetenskapligt arbetssätt i vår vardag, utan att vi ens tänker på det. Det gäller till exempel när vi systematiskt felsöker något som slutat fungera. Tänk dig att belysningen i det rum du befinner dig plötsligt slocknar och allt blir mörkt. Det får oss att ställa frågan: Varför slutade belysningen att fungera?
Det är en fråga som inom naturvetenskapen kallas för en frågeställning. En möjlig förklaring till att det slutade lysa kan vara att ljuskällan gått sönder. En annan möjlig förklaring kan vara att en säkring löst ut i husets elcentral. Den här sortens kvalificerade gissningar kallas för hypoteser. Om felet beror på att ljuskällan är trasig är det rimligt att anta att belysningen kommer fungera igen om lampan byts ut mot en ny. Den här sortens konsekvens av vad vi förväntar oss ska hända om en hypotes stämmer kallas för en förutsägelse. Genom att byta ut den gamla ljuskällan mot en ny utför vi ett experiment där vi testar om hypotesen om att ljuskällan är trasig stämmer eller inte.
Om det visar sig att belysningen börjar fungera igen när vi byter ut den gamla ljuskällan mot en ny, kan vi dra slutsatsen att felet troligtvis orsakats av en trasig ljuskälla. Om det varken hjälper att byta ut ljuskälla eller proppar tyder det istället på att felet beror på något annat än det vi föreslagit. Då behöver vi formulera nya hypoteser och testa andra möjliga förklaringar till varför belysningen inte fungerar.
Den hypotetisk-deduktiva metoden
Frågeställning
En fråga ställs om det som ska undersökas: ”Varför fungerar inte belysningen?”
En motbevisad hypotes behöver ersättas av nya hypoteser.
Vetenskaplig hypotes
Formuleras som en möjlig förklaring och besvarar frågeställningen: ”Belysningen fungerar inte eftersom ljuskällan är trasig”.
Förutsägelse
Formuleras som ett påstående om vad vi förväntar oss ska hända om vi utgår från att hypotesen stämmer; ”Om ljuskällan byts ut kommer belysningen fungera”.
Undersökning
Förutsägelsen prövas i ett experiment: ”Den gamla ljuskällan byts ut mot en ny”
Slutsats
Resultaten tolkas för att avgöra om förutsägelsen inträffat eller inte. Om förutsägelsen inträffar ger det stöd åt att hypotesen stämmer. Om förutsägelsen inte inträffar motbevisas (falsifieras) hypotesen.
Den metod som ofta ligger till grund för naturvetenskapliga undersökningar kallas för den hypotetisk-deduktiva metoden. Den kan både användas för att strukturera naturvetenskapliga undersökningar och för att lösa problem i vardagen.
Vetenskaplig teori
Fler förutsägelser kan testas för att ge mer stöd åt hypotesen.
En hypotes som stöds.
Noggrant testade hypoteser kan upphöjas till vetenskapliga teorier.
I historien har det hänt att felaktiga teorier utvecklats eller ersatts av andra, bättre förklaringsmodeller. Ett exempel på det är när den polske astronomen Nicolaus Copernicus på 1500-talet kunde visa att det är solen, och inte jorden, som ligger i solsystemets centrum.
Naturvetenskapliga teorier
Naturvetenskaplig kunskap baseras på data som samlas in genom noggranna och systematiska mätningar från observationer, experiment och simuleringar. Ju fler gånger en hypotes testas desto tillförlitligare blir slutsatserna om hypotesen. Mest pålitliga är försök som upprepats och kontrollerats av andra. Hypoteser som får stöd från många olika experiment kan med tiden upphöjas till vetenskapliga teorier. Det är väl underbyggda förklaringsmodeller kring hur något i vår omvärld är uppbyggt eller fungerar. Till skillnad mot hur begreppet teori används i vardagsspråket är en vetenskaplig teori alltså långt mycket mer än bara en gissning.
Något som kännetecknar vetenskapliga teorier är att de är öppna för förändring. Det innebär att nya upptäckter kan leda till att föråldrade teorier revideras och ersätts. Ett exempel på det är när teorin om att jorden ligger i solsystemets centrum (den geocentriska världsbilden) ersattes av teorin att alla planeter kretsar runt solen (den heliocentriska världsbilden). Att vetenskapliga teorier med tiden utvecklas innebär inte att det vetenskapliga arbetssättet är opålitligt. Snarare tyder det på motsatsen! Att förklaringsmodellerna är öppna för prövning är en del av naturvetenskapens karaktär och har bidragit till att felaktiga teorier med tiden rensats ut och ersatts. När en vetenskaplig teori ersätts av en annan, säger man att det sker ett paradigmskifte.
Naturvetenskap har förbättrat samhället
Naturvetenskapen har haft en enorm påverkan på samhället under de senaste århundradena och förbättrat våra liv på många sätt. Här ges exempel på praktiska användningar inom olika områden:
Medicin
Sterilteknik
Antibiotika
Vaccin
Nya mediciner
Medicinsk teknik (röntgen och EKG)
Genetiska analyser
Jordbruk
Växtförädling och djuravel
Genteknik (GMO)
Konstgödsel
Bekämpningsmedel
Teknologi
Elektricitet
Datorer
Internet
Radio
Energi och miljö
Förnybar energi (sol, vind och vatten)
Kärnkraft
Kunskap om miljöproblem
Hållbarhet
Praktiska tillämpningar
Transport och bygg
Fordon (båtar, tåg, bilar, motorcyklar och bilar)
Infrastruktur (vägar, broar, vatten och avlopp)
Byggnader
Reningstekniker
Rymdforskning
Satelliter
Raketer
GPS
Rymdfärder
Fusion
Forskningsetik
Utöver de lagar som reglerar forskningen i Sverige, finns också en etikprövningsmyndighet och etiska kommittéer som ger vägledning till forskare, så att deras arbete utförs på ett etiskt sätt. Det räknas exempelvis som forskningsfusk att plagiera, förfalska eller undanhålla resultat från sin forskning. För försök på bläckfiskar, ryggradsdjur och människor behöver man i regel göra en etikprövning innan ett experiment får utföras. Ett uppmärksammat fall om forskningsfusk är den läkare som i början av 2010 talet utförde tre operationer med konstgjorda luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Det visade sig att metoden inte hade blivit testad tillräckligt noga, samt att läkaren redovisat felaktiga forskningsresultat. Det ledde till att flera patienter dog och till att förtroendet för forskare och forskning skadades.
TESTA DIG SJÄLV
1. Vad menas med den vetenskapliga revolutionen?
2. Vad är en hypotes?
3. Vad menas med att en hypotes måste vara testbar?
Vi vill kunna lita på att behandlingar bygger på en vetenskaplig grund och har testats på ett etiskt sätt innan de utförs inom vården.
4. Vad menas med att en undersökning måste vara repeterbar?
5. Vilka är stegen i den hypotetisk-deduktiva metoden?
6. Vad är en vetenskaplig teori?
7. Vad menas med forskningsfusk?
A2 Egna naturvetenskapliga undersökningar
Diskutera
Varför kan det vara viktigt att själv kunna planera och utföra en naturvetenskaplig undersökning?
Ett vetenskapligt försök ska kunna upprepas och kontrolleras av andra. För att kunna återge alla steg är det viktigt att noggranna anteckningar förs under hela arbetsprocessen.
Exempel på en specifik frågeställning
Hur påverkar mängden ljus tillväxten hos lökplantor (Allium cepa), mätt som ökningen av biomassa?
Specifik eftersom både den oberoende variabeln (mängden ljus) och den beroende variabeln (ökning av biomassa) anges. Dessutom avgränsas frågeställningen eftersom namnet på växtarten som undersöks anges.
Att formulera frågeställningar och hypoteser
Naturvetenskapliga undersökningar kan ha olika syften. De kan utföras för att beskriva samband eller för att testa förutsägelser utifrån hypoteser. Det kan exempelvis handla om att undersöka hur mängden ljus påverkar tillväxten hos en viss växtart. Syftet med undersökningen kan preciseras i form av en frågeställning. Som ett komplement eller alternativ till frågeställningen kan även en hypotes formuleras. En hypotes formuleras som ett påstående och är ett möjligt svar på frågeställningen.
Exempel på en hypotes följt av en testbar förutsägelse
Mängden ljus begränsar tillväxten hos lök (Allium cepa). Om plantor av lök (Allium cepa) utsätts för en ökad mängd ljus kommer deras tillväxt, mätt som ökningen av biomassa, också att öka.
Hypotesen är ett möjligt svar på frågeställningen. Den är testbar eftersom den åtföljs av en förutsägelse om vad det förväntade resultatet kommer att bli.
Inspirationen till frågeställningar och hypoteser kan komma från en rad olika håll. Det kan vara något man själv funderat på eller iakttagit och inte hittar en förklaring till. Det kan också grunda sig på forskning som andra redan gjort, men som man själv vill testa i en ny situation. För att frågeställningar och hypoteser ska kunna besvaras behöver de vara specifika och avgränsade. Det kan exempelvis innebära att det tydligt beskrivs vilka variabler som undersöks, vad som mäts och att de vetenskapliga namnen på de organismer som undersöks anges.
Hypoteser måste dessutom vara testbara. Det innebär att det måste gå att göra förutsägelser om vad resultatet förväntas bli i en vetenskaplig undersökning.
Att utföra experiment
För att kunna besvara frågeställningar och testa hypoteser görs ofta ett experiment. Ett experiment kännetecknas av att den som utför försöket avsiktligt ändrar en variabel för att undersöka effekten på något annat. Det som förändras, och som antas orsaka en förändring, kallas den oberoende variabeln. Det som mäts, och som antas påverkas, kallas den beroende variabeln. För att säkerställa att resultatet inte beror på något annat behöver alla andra faktorer, så kallade störvariabler, hållas så konstanta som möjligt. Faktorer som kontrolleras kallas gemensamt för kontrollerade variabler.
De kontrollerade variablerna
– jordmån – näringstillgång – tillgång till vatten
– temperatur
Den beroende variabeln – tillväxt
Grupp 1
Grupp 2
Den oberoende variabeln
belysningsstyrka
Grupp 3
Grupp 4
Grupp 5
Genom att variera mängden ljus en växt utsätts för kan vi exempelvis undersöka hur tillväxten påverkas. Det förutsätter att alla andra faktorer, som också kan tänkas påverka tillväxten, hålls konstanta.
Eftersom det kan finnas individuella variationer mellan hur snabbt olika plantor växer är det också viktigt att mätningarna i exemplet ovan görs på mer än en planta i varje försöksgrupp. Generellt gäller att ju fler individer som ingår i försöket, desto pålitligare resultat kan vi förvänta oss. Det beror bland annat på att påverkan från slumpmässiga variationer och eventuella mätfel minskar i takt med att antalet mätvärden ökar.
I vissa försök ingår även en kontrollgrupp i experimentet. Det gäller exempelvis i försök där effekten av en viss behandling eller tillsats av något undersöks. Kontrollgruppen utsätts inte för
någon behandling eller tillsats, men i övrigt väljs de ut och ingår i experimentet på samma sätt som de som utsätts. På så sätt kan inverkan från eventuella störvariabler minskas, och vi kan vara säkrare på att skillnaden beror på det vi undersöker. I medicinska studier är det vanligt att människor som ingår i kontrollgruppen inte själva får veta om de får någon aktiv substans eller inte. Det kallas för en blindstudie och görs för att utesluta eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten är påverkan på ett behandlingsresultat, som beror på att försökspersonen förväntar sig att bli bättre av en viss behandling, och därmed också känner sig bättre trots att den inte fått någon riktig verksam medicin.
För att utesluta att placeboeffekten ska påverka resultatet får försökspersonerna, som ingår i den medicinska studien, inte själva veta om de får den aktiva substansen eller inte. Även om det vetenskapliga värdet kan vara högt kan det också innebära svåra moraliska dilemman. En konsekvens kan bli att eventuellt sjuka personer i kontrollgruppen inte får någon verksam medicin och därmed inte heller någon fungerande behandling.
Att redovisa resultat
Resultatet redovisas vanligen i form av tabeller och diagram. En tabell kan exempelvis visa alla mätdata följt av ett beräknat medelvärde för varje grupp. I diagram som visar resultat från flera olika försöksgrupper är det i regel bara medelvärden som presenteras. På så sätt blir resultatet mer överskådligt.
Ökning av biomassa (g)
(lux)
Ökning av biomassa (g) hos plantor av lök (Allium cepa) som odlats i olika belysningsstyrkor under två veckor.
Ökning av biomassa (g) Trendlinje
Belysningsstyrka (lux/m2)
Resultaten är sammanställda i ett punktdiagram som visar medelvärdet för varje försöksgrupp. I diagrammet finns också en trendlinje som visar att biomassan ökar i takt med att växterna får mer ljus. Såväl x- som y-axeln är försedda med axelrubriker där enheterna anges inom parentes.
Att dra slutsatser
När resultaten har sammanställts används de för att dra slutsatser. Om undersökningen utgår från en frågeställning används resultaten för att besvara frågeställningen. Om undersökningen istället utgår från en hypotes används slutsatserna för att avgöra om de förutsägelser man gjort har inträffat eller inte. Om förutsägelserna har inträffat talar det för att hypotesen är sann. Eftersom det inte med absolut säkerhet går att säga att hypotesen är sann eller bevisad, säger man istället att hypotesen stöds. Om förutsägelserna inte har inträffat har hypotesen dock visat sig vara falsk. I vissa fall är resultaten lätta att tolka och visar på ett tydligt samband mellan de variabler som undersökts. I andra fall kan det vara svårare att urskilja något samband alls. Det kan antingen bero på att det inte finns något samband mellan variablerna eller på att vi inte hittat de samband som faktiskt finns. Undersökningen har kanske inte omfattat tillräckligt många individer eller gjorts tillräckligt noggrant.
Varmt och soligt sommarväder
Orsakssamband
Orsakssamband
Glasskonsumtion
När resultaten tolkas är det viktigt att vara medveten om risken med att dra förhastade slutsatser om orsak och verkan. Bara för att en undersökning visat på ett samband mellan olika variabler innebär det inte nödvändigtvis att det finns ett orsakssamband mellan dem. I en del fall kan det istället vara så att de variabler man undersökt har samvarierat (korrelerat) av en slump. I vissa fall kan två variabler som tycks bero på varandra i själva verket ha påverkats av en annan tredje faktor.
Samvariation (korrelation) men inget orsakssamband
Solbränna
Trots att det finns en samvariation (korrelation) mellan glasskonsumtion och solbränna finns det inget som tyder på att det finns ett orsakssamband mellan dem. Istället tycks både glasskonsumtion och solbränna orsakas av ytterligare en faktor, nämligen hur varmt och soligt väder det är.
Skriftlig redovisning av ett experiment
Den skriftliga redovisningen av ett experiment sker i regel genom en rapportskrivning. Det är viktigt att rapporten är välstrukturerad och tydlig. Nedan ges ett exempel på hur en vetenskaplig rapport kan struktureras, men rubrikerna kan ibland variera något.
Titel
Det är viktigt att rapportens titel avspeglar innehållet i undersökningen.
Inledning
Här ges nödvändig bakgrundsinformation som läsaren kan behöva känna till för att förstå undersökningen. Svåra begrepp förklaras. Om undersökningen bygger på några speciella teorier bör de förklaras. Undersökningen kan också sättas i ett större sammanhang. Varför är det exempelvis viktigt att undersökningen görs?
I inledningen ska också frågeställningen och eventuell hypotes finnas med.
Material och metod
Här beskrivs noggrant vilken utrustning som använts samt hur experimentet utförts. De som läser beskrivningen ska själva kunna upprepa experimentet.
Resultat
Här redovisas resultatet av undersökningen. Tabeller och diagram används för att göra resultaten lättöverskådliga. Om medelvärden beräknats kan de visas i diagrammet istället för alla mätdata. Tabeller och figurer behöver tabell- och figurtexter.
Diskussion
Här besvaras frågeställningen och hypoteser utvärderas genom tolkningen av resultaten. Om det finns resultat som avviker, eller gör att en säker slutsats inte kan dras, behöver de tänkbara orsakerna till det diskuteras. Om undersökningen utgår från någon teori bör diskussionen ta upp ifall slutsatserna stödjer teorin eller inte. I diskussionen är det också vanligt att eventuella begränsningar och svagheter med försöket diskuteras. Det är också lämpligt att ange förbättringsförslag till undersökningen samt föreslå hur den ska kunna utvecklas vidare.
Källförteckning
I alla vetenskapliga arbeten ska de källor som det refereras till i texten finnas angivna i form av en källförteckning. Det finns olika standardsätt för hur en källförteckning skrivs.
Säkerhet i laboratoriet
När naturvetenskapliga undersökningar planeras och utförs är det viktigt att utrustning och kemikalier används på ett säkert sätt. På så sätt kan risken för skada minskas. Ett sådant säkerhetstänkande kan också komma till användning i vardagslivet och i ett framtida yrkesliv. En del av säkerhetsarbetet handlar om att göra en riskbedömning innan vi påbörjar det praktiska arbetet. Det gäller såväl laborationer där vi hanterar kemikalier och biologiskt material som när vi samlar in svar via enkätundersökningar och intervjuer. I det praktiska arbetet, exempelvis i en laborationssal, finns vissa generella regler som måste följas. Det kan handla om att skolans säkerhetsföreskrifter måste följas och att skyddsutrustning ska användas då läraren säger det. Det kan också vara att inga experiment får utföras utan lärarens tillstånd och det kan vara ett krav att närvara vid en säkerhetsgenomgång för att få vara med och delta. Utöver de generella reglerna kan det också finnas specifika regler som gäller vid arbete med kemikalier, öppen låga och biologiskt material.
Skadlig. Kan ge klåda och irritation på huden eller i ögonen. Kan ge allergi vid hudkontakt. Kan göra dig dåsig och yr.
Brandfarlig. Produkten är brandfarlig och kan brinna våldsamt. Den ska därför hållas borta från värme, gnistor och öppen låga.
Frätande. Farlig att få på huden, i ögonen eller i munnen.
Hälsofarlig. Produkten kan vara cancerframkallande, ge fosterskador och störa fortplantningen. Produkten är därför farlig att förtära eller andas in.
Miljöfarlig. Produkten är farlig för vattenmiljön.
Giftigt. Produkten ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt och förtäring.
För att förebygga skada och olyckor ska hälso- och brandfarliga produkter vara märkta med farosymboler.
TESTA DIG SJÄLV
1. Varför är det viktigt att en frågeställning är avgränsad och specifik?
2. Vad kännetecknar ett experiment?
3. Vad menas med en beroende variabel i en undersökning?
4. Varför är det viktigt att alla andra variabler, än de som undersöks, hålls så likartade som möjligt i ett experiment?
5. Varför kan ett experiment som upprepas flera gånger tänkas ge säkrare slutsatser än om experimentet bara utförs en gång?
6. Vad menas med placeboeffekten?
7. Vilka delar ingår i en vetenskaplig rapport?
8. Vad betyder följande farosymboler?
Observationer och simuleringar
Det är inte allt som kan studeras med hjälp av experiment. I vissa fall får vi nöja oss med att samla in resultat via observationer eller simuleringar istället. Det gäller exempelvis inom astronomin, där vi snarare får förlita oss på observationer istället för experiment, när vi studerar avlägsna himlakroppar. Det gäller också inom mycket av den nutida klimatforskningen. Genom observationer kan vi samla in data om orkanernas antal och styrka för att se hur de samvarierar med den globala uppvärmningen.
Inom klimatforskningen används datorsimuleringar för att beräkna vilken temperaturförändring vi kan förvänta oss på jorden framöver. Simuleringar görs med hjälp av komplicerade
klimatmodeller som bygger på kunskap om hur klimatsystemen på jorden fungerar, samt på stora mängder insamlade data. I klimatmodellen vägs faktorer in som kan tänkas påverka klimatet, exempelvis storleken på utsläppen av växthusgaser och jordens strålningsbalans. För att kontrollera om en modell stämmer eller inte, testar man om den kan återskapa de förändringar vi hittills haft. Det kan göras genom att startpunkten för simuleringen sätts tillbaka i tiden, varefter beräkningarna körs fram tills nu. Om modellen lyckas återskapa det klimat vi har idag ger det stöd för att modellen också kan förutsäga framtida förändringar.
Uppmätt temperaturförändring
Beräknad temperaturförändring
Temperaturförändring vid ”värsta” tänkbara scenario (RCP 8,5)
Temperaturförändring vid ”bästa” tänkbara scenario (RCP 2,6)
Den beräknade genomsnittliga temperaturförändringen på jordytan vid två olika scenarier. Röd kurva visar prognosen om vi fortsätter att vara beroende av fossila bränslen och om befolkning ökar till 12 miljarder till år 2100. Blå kurva visar prognosen om vi gör en snabb omställning till förnybara energikällor och om jordens befolkning inte når fler än 9 miljarder till år 2100. De skuggade områdena visar osäkerheten i beräkningarna. (Källa: IPCC 2014) 1950 2000 2050 2100
A3 Att inte bli lurad
Diskutera
Hur ska vi undgå att bli lurade av felaktig information som medvetet eller omedvetet sprids av andra?
I takt med att information sprids allt snabbare har också risken för att utsättas för felaktig information och osanningar ökat.
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att man har ett kritiskt tänkande, är opartisk, är öppen för nya idéer och att man baserar sina slutsatser på välgrundade fakta, exempelvis från vetenskapliga undersökningar. Kan vi inte skilja det som är sant från det som är falskt, kan det leda till att vi blir lurade och drar felaktiga slutsatser. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan i stort sett vem som helst publicera ogrundade påståenden som kan läsas och delas av andra användare. Det innebär att felaktiga uppgifter snabbt kan få stor spridning. Viktiga strategier för att skydda sig från att bli lurad av såväl andra, som sig själv, innebär bland annat:
• Att använda källkritik för att kritiskt granska information och reklam.
• Att vara uppmärksam på fenomen som desinformation, konspirationsteorier, faktaresistens, ekokammare och filterbubblor.
• Att känna till psykologiska mekanismer som gör att vi inte alltid tänker rationellt.
• Att kunna skilja mellan vetenskap och pseudovetenskap.
Källkritik
Källkritik innebär att man systematiskt granskar och bedömer källors trovärdighet. Genom att sortera bort inaktuella och opålitliga källor undviker vi att bli lurade samtidigt som vi förhindrar att den vilseledande informationen sprids vidare till andra. För att bedöma om en källa är trovärdig eller inte behöver vi försäkra oss om att källan är äkta och att upphovspersonen är den som den utger sig för att vara. I de fall där källan är anonym eller referenser till andra källor saknas gäller det att vara särskilt kritisk.
För att avgöra trovärdigheten i ett påstående kan man fråga sig om den som står bakom påståendet har något att tjäna på det. I reklam används ofta experter som säger att du ska köpa en viss produkt eller att just den här produkten har bevisad effekt.
Ett källkritiskt förhållningssätt kan också användas för att kritiskt granska reklam. Ofta används kändisar eller experter för att bygga trovärdighet. Men det är viktigt att komma ihåg att de här personerna kan få betalt för att säga positiva saker om produkten.
Genom att granska datumet för när källan publicerades kan vi också bedöma om informationen fortfarande är aktuell. Inom vissa naturvetenskapliga områden går utvecklingen fort, vilket gör att informationen snabbt blir föråldrad.
När man bedömer tillförlitligheten av en källa kan det vara relevant att ta reda på om källan är en primär eller sekundärkälla. Vetenskapliga artiklar räknas som primärkällor eftersom de ofta baseras på observationer och experiment. Som sekundärkällor räknas alla de källor som hämtar sin information från andra källor. Sekundärkällor är mindre pålitliga än primärkällor eftersom de är beroende av att den ursprungliga informationen, det vill säga den de hänvisar till, är korrekt. Om flera sekundärkällor ger samma information oberoende av varandra stärks trovärdigheten. När man bedömer en källas tillförlitlighet är det även viktigt att ta reda på om den är tendensiös (vinklad), det vill säga om det finns underliggande politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen. Vinklade källor är mindre trovärdiga, till exempel kan det finnas anledning att vara skeptisk mot källor om rökningens skadeverkningar som finansieras av tobaksindustrin eftersom företagen samtidigt tjänar pengar på att underdriva riskerna.
Tips på hur man källkritiskt kan granska en källa.
Vetenskapliga källor är överlag mer tillförlitliga än de som hänvisar till bloggar och hemsidor. Det händer ibland att forskare överdriver betydelsen av sina upptäckter eller tolkar resultaten fel. Det är därför vanligt att en vetenskaplig rapport granskas av minst två andra oberoende forskare innan den publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Processen kallas ”peer review” och är ett sätt att garantera kvaliteten på vetenskapligt publicerade artiklar.
Är källan aktuell?
Använd information från nya och uppdaterade källor.
Är källan äkta?
Kolla upp om källan är pålitlig och om upphovspersonen verkligen är expert inom ämnesområdet. Om en upphovsperson saknas (exempelvis då genererats av AI) gäller det att vara särskilt uppmärksam!
Är källan tendensiös?
Identifiera om det kan finnas några bakomliggande intressen som kan påverka informationens trovärdighet. Faktagranska information som du misstänker är vinklad!
Är källan beroende?
Källor som samlat in egen data är generellt sett mer pålitliga än de som bygger på uppgifter från andra källor. Försök därför hämta information från källor som är så nära ursprungskällan som möjligt.
Är källan granskad?
Vetenskapliga källor som granskas av andra forskare är i allmänhet mer pålitliga än inlägg på sociala medier och bloggar!
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) har ökat kraven på användandet av källkritik. Det beror på att AIsystem automatiskt kan skapa texter, bilder och videoklipp utan mänsklig inblandning. Ett exempel på det är chattbotar som kan skriva artiklar utifrån de instruktioner som en användare matar in. Även om texten kan verka trovärdig är det viktigt att komma ihåg att den kan innehålla falsk information. Till skillnad från texterna i ett traditionellt uppslagsverk har inte AIgenererad text granskats av någon expert. Chattbotar kan ange källor till sina påståenden om man matar in den instruktionen, men källorna kan ibland vara påhittade eller sakna anknytning till texten.
Desinformation
Utvecklingen av internet och sociala medier har gett ett ökat utrymme för spridning av felaktig information. Det kan både ske medvetet och på grund av okunskap. Felaktig information som sprids medvetet för att lura eller vilseleda någon benämns desinformation. Anledningar till att någon vill sprida desinformation kan vara att man vill gynna sina egna intressen eller försöka påverka opinionen i en viss politisk fråga. Syftet med att sprida desinformation kan också vara att skapa misstro, splittring och kaos i samhället. Det är skadligt eftersom det kan öka polariseringen mellan olika grupper och undergräva människors förtroende för myndigheter och forskare.
Desinformation kan spridas på en rad olika sätt. Exempel på spridningsvägar är:
• Vinklade nyhetssajter och bloggar: Tillåter personer och grupper att sprida falska eller vilseledande artiklar.
• Sociala medier: Plattformar där användarna delar den felaktiga informationen vidare. Problemet förvärras av att algoritmerna på sociala medier ofta prioriterar innehåll som genererar starka reaktioner. Det gör att falska nyheter som får många ”likes” och ”shares” kan spridas snabbare än sanna nyheter.
• Automatiserade program (botar) och anonyma konton: Program och anställda ”troll” som kan användas för att sprida en stor mängd desinformation på sociala medier. Det kan skapa en illusion av att viss falsk information är populär eller allmänt accepterad.
• Deepfakes: Tekniker som använder AI (artificiell intelligens) för att skapa falska bilder, videor och ljudinspelningar av personer.
• Propaganda: En form av kommunikation som syftar till att påverka den allmänna opinionen och undergräva politiska motståndare. Propaganda kan vara både sann och falsk. Används den för att medvetet sprida falsk information räknas den som desinformation.
• Ryktesspridning: När falska rykten medvetet sprids räknas det som desinformation. Syftet kan vara att undergräva förtroendet för en meningsmotståndare.
Under flera decennier har det publicerats inlägg på sociala medier med innehåll som strider mot det som sägs av forskarna i FN:s klimatpanel. Det inkluderar inlägg om att det inte sker någon klimatförändring eller att människans roll i klimatförändringarna inte är så stor som forskarna säger. Hur kan man avgöra om inläggen är desinformation eller information som går att lita på?
Det kan vara svårt att på egen hand avslöja vad som är desinformation eller inte. Det är därför viktigt att använda ett källkritiskt förhållningssätt när man bedömer trovärdigheten i ett pågående. Är man osäker kan man använda webbtjänster som ägnar sig åt faktagranskning. Man kan också själv bildra till att minska spridningen på internet genom att inte sprida misstänkt desinformation vidare.
Konspirationsteorier
Kända konspirationsteorier som berör naturvetenskap grundar sig ofta i en misstro mot de officiella förklaringarna kring månlandningarna, klimatförändringen, virussjukdomar och vacciner. Konspirationsteorier är föreställningar om att det finns någon form av sammansvärjning där hemliga grupper arbetar med att uppnå dolda mål. Även om de flesta konspirationsteorierna saknar stöd i forskningen finns det också några historiska exempel på när det funnits sanning i dem. Ett exempel på det är Watergateskandalen, en politisk skandal som avslöjades efter det att president Richard Nixons administration på 1970 talet försökt mörklägga att de gjort inbrott hos sina politiska rivaler. I regel kännetecknas konspirationsteorier av att det finns en djup misstro mot den officiella förklaringen. Istället hävdar anhängarna att både myndigheter och experter medvetet ljuger för att försöka dölja sanningen för befolkningen. Enligt anhängarna vill forskare, företag, myndigheter och och regeringar luras för att exempelvis få politiska fördelar, tjäna pengar eller för att kontrollera befolkningen.
En konspirationsteori är att de vita strecken efter flygplan, så kallade ”chemtrails”, är ämnen som medvetet sprutas ut i atmosfären av myndigheterna. Orsaken anses vara att kontrollera vädret eller förgifta mänskligheten. Den vetenskapliga förklaringen är att strecken är kondensstrimmor som bildas när varm fuktig luft från flygmotorer möter kall luft på hög höjd.
Faktaresistens, ekokammare och filterbubblor
Begreppet faktaresistens används för att beskriva ett fenomen, där en person håller fast vid sin egen övertygelse, även om det finns fakta som talar emot. Att hålla fast vid en övertygelse, av den enda anledningen att det bekräftar det man vill tro, strider mot ett vetenskapligt förhållningssätt. Faktaresistens kan bidra till att förstärka felaktiga uppfattningar och leda till svårigheter att nå enighet kring viktiga samhällsfrågor, exempelvis vaccinationer och klimatåtgärder.
Filterbubblor är ett fenomen där personer med likartade uppfattningar befinner sig i samma ”bubbla”, avskärmade från personer med avvikande åsikter.
En ekokammare är en miljö, exempelvis på sociala medier, där åsikterna i en grupp förstärks på grund av att användarna ständigt bekräftar varandras övertygelser. Filterbubblor är ett likartat fenomen men uppstår istället på grund av att algoritmerna på sociala medier anpassar innehållet efter en persons användarprofil. Både ekokammare och filterbubblor hindrar oss från att möta uppfattningar som strider mot våra egna övertygelser. Att endast ta del av källor som bekräftar det vi redan tror är inte förenligt med ett vetenskapligt förhållningssätt och riskerar med tiden att ge en snedvriden världsbild.
Psykologiska mekanismer
Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att våga ifrågasätta egna uppfattningar och ta del av annan information än den som bekräftar det vi redan tror. Även om vi bör tillämpa ett kritiskt förhållningssätt innebär det inte att vi per automatik ska avfärda allt som går emot den egna uppfattningen som struntprat. Snarare innebär det att vi ibland måste ersätta felaktiga förklaringar med sådana som bättre beskriver verkligheten. I grund och botten är det ett sådant ständigt ifrågasättande som driver all forskning framåt!
Att ifrågasätta egna uppfattningar är dock lättare sagt än gjort. Det finns flera psykologiska mekanismer som gör det svårt för oss att ändra ståndpunkt trots att vi blir motbevisade. En sådan är att vi tenderar att ha högre tilltro till information som redan stämmer med våra egna uppfattningar. Det kallas bekräftelsebias och kan innebära att vi omedvetet avfärdar sådant som strider mot våra övertygelser, även om det skulle vara sant. Det finns även mekanismer som kan få oss att hålla fast vid den världsbild vi redan har, trots att det vore rationellt att ändra uppfattning. Det har sin grund i att motstridiga fakta som inte stämmer med våra övertygelser kan skapa en inre konflikt. Det kallas kognitiv dissonans och gör att vissa väljer att förneka fakta snarare än att ändra sina uppfattningar.
I flera studier har man visat att det finns ett psykologiskt fenomen som gör att människor verkar acceptera ett falskt påstående som sant om de hör det upprepade gånger. Det innebär att personer som ständigt utsätts för samma felaktiga information kan börja acceptera informationen som sann, även om de ursprungligen var skeptiska.
Pseudovetenskap
Begreppet ”vetenskapligt” har fått en hög status i vår kultur och används därför för att ge trovärdighet åt både produkter och idéer. I ett vetenskapligt förhållningssätt kan det därför vara användbart att kunna skilja ”verklig” vetenskap från pseudovetenskap.
Pseudo betyder falsk och med pseudovetenskaper avses läror som gör anspråk på att vara vetenskapliga fast de inte har vetenskapligt stöd. Exempel är idéer om att det finns linjer med energifält, så kallad ”jordstrålning” som påverkar oss och att himlakropparnas positioner kan avgöra människors personlighet och livsöden. Det senare kallas astrologi och klassas som en pseudovetenskap eftersom inga experiment kunnat visa på ett samband mellan personlighet och stjärntecken. De förutsägelser som görs i horoskop är också ofta för vaga för att kunna testas med vetenskapliga experiment. Sedan 1960 talet publicerar ändå flera svenska dagstidningar horoskop.
Problemet med pseudovetenskap är att den ofta presenteras på ett sätt som gör att den påminner om ”verklig” vetenskap. Det kan leda till att människor blir lurade att tro på saker som inte är sanna. Det kan också leda till att människor använder pseudovetenskapliga behandlingar i tron om att de får effektiv vård. Det kan leda till en falsk trygghet och att personen avstår från att söka beprövad sjukvård.
TESTA DIG SJÄLV
1. Ange två exempel av källkritikens ABC.
2. Vad menas med att en källa är tendensiös?
3. Vad är desinformation?
4. Varför bör man även använda källkritik mot bilder, ljud och filmer?
5. Vad menas med faktaresistens?
6. Vad är en filterbubbla?
7. Ge exempel på en konspirationsteori.
8. Vad menas med pseudovetenskap?
Sedan 1960-talet publicerar flera svenska dagstidningar horoskop där en människas personliga öde förutspås beroende på i vilket stjärntecken man är född. Eftersom förutsägelserna är skrivna generellt är de i allmänhet öppna för tolkning vilket gör att de inte kan testas med hjälp av vetenskaplig metod.
A SAMMANFATTNING
» Under den vetenskapliga revolutionen började mänskligheten ifrågasätta gamla ”sanningar” och istället använda observationer och experiment för att förklara hur vår omvärld är uppbyggd och fungerar.
» Naturvetenskapliga undersökningar kan göras i form av; observationer, experiment och simuleringar. För att en undersökning ska anses vara vetenskaplig är det viktigt att den utgår från testbara och falsifierbara hypoteser och att den är repeterbar.
» Inom den hypotetiskdeduktiva metoden härleds en eller flera förutsägelser som måste inträffa ifall en viss hypotes stämmer. Därefter utförs experiment för att undersöka om förutsägelserna inträffar eller inte. Om förutsägelsen inträffar får hypotesen stöd.
» Hypoteser som testats i många olika experiment, och fått mycket stöd, kan upphöjas till, eller ingå i en vetenskaplig teori. Det är en väl underbyggd förklaringsmodell för hur världen fungerar eller är uppbyggd.
» Det finns både internationella och nationella vetenskapsråd och etiska kommittéer som ger vägledning till hur forskning kan utföras på ett etiskt och objektivt sätt. Det anses vara forskningsfusk att plagiera samt manipulera eller undanhålla resultat från sin forskning.
» I ett experiment ändras en variabel medvetet, den oberoende variabeln, för att undersöka hur det påverkar en annan variabel, den beroende variabeln. Samtidigt hålls de kontrollerade variablerna så konstanta som möjligt, för att undvika påverkan.
» Ju fler försökspersoner som ingår i en studie eller ju fler gånger ett försök repeteras, desto mer sannolikt är det att resultatet beror på något annat än slumpen.
» En kontrollgrupp fungerar som en jämförelsegrupp genom att de som ingår i gruppen inte får någon behandling eller verksamt ämne. Det minskar risken för att andra variabler kan påverka vår slutsats.
Kontrollgrupp
Experimentgrupp
Foderpellets utan någon tillsats.
Foderpellets med en tillsats av mörk choklad.
I försök som syftar till att undersöka hur exempelvis mörk choklad påverkar blodtrycket hos möss behövs också en kontrollgrupp. Kontrollgruppen får foderpellets utan någon tillsats och fungerar som en jämförelsegrupp till experimentgruppen. Vilka möss som ska ingå i kontrollgruppen respektive experimentgruppen avgörs av slumpen.
NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSÄTT
» När slutsatser dras är det viktigt att veta att en samvariation (korrelation) mellan två faktorer inte nödvändigtvis måste betyda att det också finns ett orsakssamband mellan dem.
» Vetenskapliga undersökningar redovisas ofta i form av en rapport i vilken följande delar kan ingå: Inledning, material och metod, resultat, diskussion och källförteckning.
» I den källkritiska processen ingår att utvärdera ifall källan är äkta, oberoende, granskad, tendensiös och aktuell. Vetenskapliga källor är i allmänhet pålitliga eftersom de grundar sig på vetenskapliga studier som granskats av andra forskare innan de publicerats.
» Är man osäker på om informationen är sann eller inte kan man jämföra den med information hämtad från andra källor.
» För att undvika att luras av desinformation (falsk information som sprids medvetet) i det ständiga informationsflöde som möter oss kan ett vetenskapligt förhållningssätt vara till hjälp.
» Ibland kan ett vetenskapligt förhållningssätt kräva att vi ifrågasätter våra egna övertygelser och använder oss av rationella beslut för att godta den bästa förklaringsmodellen för något.
» Om de sökmotorer vi använder på internet använder olika algoritmer för att anpassa innehållet till enskilda användare kan det uppstå filterbubblor. Ekokammare är miljöer på sociala medier där personer med samma åsikter förstärker varandra. Det kan leda till att vi inte tar del av den information som motsäger den egna verklighetsuppfattningen.
» På grund av psykologiska mekanismer och fenomen som ekokammare och filterbubblor finns det en risk att vi får en snedvriden världsbild. I extrema fall kan vi utveckla faktaresistens, det innebär att det finns kunskap som vi inte verkar ta till oss.
» En pseudovetenskap uppfyller inte de kriterier som ställs på vetenskap. Det kan bero på att de läror som pseudovetenskapen vilar på inte kan ge upphov till testbara förutsägelser eller att de inte fått stöd av vetenskapliga undersökningar.
A UPPGIFTER
Förklara och
utveckla
A1
1. Ge några olika exempel på vetenskapliga upptäckter som lett till att levnadsvillkoren för det stora flertalet har förbättrats.
2. Vilka slutsatser kan vi dra i ett försök beroende på om förutsägelserna inträffar eller inte?
3. Vad skiljer en vetenskaplig teori från en gissning?
4. Ge ett exempel på en situation där moralen kan sätta stopp för genomförandet av ett vetenskapligt experiment.
A2
5. Anta att vi vill undersöka sambandet mellan den omgivande vattentemperaturen och hur snabbt isbitar smälter.
a) Ge förslag på en specifik och avgränsad frågeställning som syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan det omgivande vattnets temperatur och hur snabbt isbitar smälter.
b) Formulera en hypotes som kan användas för att vetenskapligt testa din frågeställning (uppgift a).
c) Föreslå en förutsägelse som måste inträffa förutsatt att din hypotes (uppgift b) är sann.
d) Ge förslag på hur en vetenskaplig undersökning skulle kunna göras för att testa din förutsägelse (uppgift c).
e) Vilken slutsats kan du dra om din förutsägelse (uppgift d) inträffar?
6. Hur kan vi vetenskapligt testa om en klimatmodell ger korrekta resultat eller inte?
NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSÄTT
A3
7. Ge några exempel på varför en person medvetet skulle kunna vilja sprida falska uppgifter (desinformation) på internet.
8. Ge några olika exempel på varför det kan vara relevant att veta vem som är upphovspersonen till en internetsida om exempelvis djurförsök?
9. På vilket sätt kan ekonomiska intressen påverka en källas trovärdighet?
10. Varför är vetenskapliga artiklar som genomgått ”peer review” i regel mer pålitliga än bloggar?
11. Varför kan det finnas anledningar att vara kritisk till information som genererats med hjälp av AI?
12. Vad skiljer ett vetenskapligt förhållningssätt från faktaresistens?
13. Förklara hur fenomen som filterbubblor och ekokammare kan leda till en snedvriden världsbild.
14. Ge exempel på hur psykologiska mekanismer kan göra det svårt för oss att ändra ståndpunkt trots att vi blir motbevisade.
Ta ställning och argumentera
1. Hur pålitliga är de vetenskapliga teorierna som ligger till grund för vår världsbild?
2. Vad ska krävas för att det ska vara moraliskt rätt att göra försök med människor?
3. Är alla vetenskapliga upptäckter ”bra” eller finns det också upptäckter som vore bättre om de inte gjorts?
4. Vilka problem kan det finnas med att begreppet ”vetenskapligt bevisat” används när en viss produkt marknadsförs?
5. Vad har desinformation med naturvetenskap att göra?
6. Hur vanligt är det med faktaresistens?
Naturligtvis NATURKUNSKAP 1b
Naturligtvis naturkunskap 1b är ett läromedel i gymnasieämnet Naturkunskap, nivå 1b (100 p), som utgår från den uppdaterade ämnesplanen Gy25.
Boken har följande kapitelindelning:
A Naturvetenskapligt arbetssätt
B Cellen, DNA och genteknik
C Hållbar utveckling
D Kroppen, livsstil och hälsa
E Sexualitet, samtycke och relationer
Karl-Niklas Hult har många års erfarenhet av att undervisa i naturkunskap på gymnasiet. Han har även en masterexamen i biologi, har erfarenhet av fiskodling och har deltagit i ett projekt finansierat av WWF med sy e att kartlägga vithajsbeståndet utanför Sydafrikas kust. Karl-Niklas har även erfarenhet av att undervisa på IB-programmet.
Peter Olsson arbetar som gymnasielärare med undervisning i naturkunskap, biologi och även på IB-programmet. Tidigare har han doktorerat och forskat om fåglars syn vid Lunds universitet samt undervisat på universitetsnivå. Han har även medverkat i den populära Biologishowen som anordnas av naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
KARL-NIKLAS HULT PETER OLSSON