Kriminologi
Sonja Nilsson · Carina Östlin
INNEHÅLL
KRIMINOLOGI – EN INLEDNING 7
1 KRIMINOLOGINS HISTORIA 9
Juridikens ursprung 9
Historik – Sverige 14
Lars berättar 19
Sammanfattning 20
Diskussioner 21
2 KRIMINOLOGISKA TEORIER 23
Teorier om biologiska orsaker 24
Cesare berättar 26
Diskussioner 27
Teorier om neuropsykologiska orsaker 28
Diskussioner 31
Teorier om psykologiska orsaker 32
Sigmund berättar 34
Diskussioner 35, 38, 41, 42
Teorier om sociologiska orsaker 43
Diskussioner 49
Hur stor är risken att bli kriminell? 49
Sammanfattning 50
3 BROTTEN OCH BROTTSBEGREPPET 53
Lagstiftning i förändring 53
Dolus, culpa eller casus 55
Strikt ansvar 56
Effektbrott och rena handlingsbrott 57
Objektiva och subjektiva brottsrekvisit 57
Ur brottsbalkens andra avdelning 58
Leif GW berättar 75
Sammanfattning 76
Diskussioner 77
4 DE RIKTIGT GROVA BROTTEN 79
Terrorism 79
Gängkriminalitet och organiserad brottslighet 85
Seriemördare 90
Carin berättar 93
Sammanfattning 94
Diskussioner 95
5 BROTTSUTREDNINGEN 97
Kriminalteknik 98
Vittnespsykologi 105
Finder berättar 109
Sammanfattning 110
Diskussioner 111
6 BROTTSUTVECKLINGEN 113
Statistik och brottsutveckling 113
Brås självdeklarationsundersökningar 115
Den registrerbara statistiken från Brå 120
Övriga datainsamlingsmetoder 124
Sam-Olof berättar 125
Sammanfattning 126
Diskussioner 127
7 GÄRNINGSMANNEN 129
Neuropsykologiskt perspektiv 129
Psykologiskt perspektiv 134
Sociologiskt perspektiv 137
Den ekonomiske brottslingen 140
Skillnader mellan män och kvinnor 141
Hur mår gärningsmannen? 142
Hur mår de anhöriga? 143
Gärningsmannaprofil 144
Henrik berättar 147
Sammanfattning 148
Diskussioner 149
8 VIKTIMOLOGI 151
Direkta och indirekta brottsoffer 151
Lagstiftning till skydd för brottsoffer 152
Vem utsätts för brott? 156
Hur mår brottsoffren? 162
Vilken hjälp finns att få för brottsoffren? 164
Hur mår brottsoffrens anhöriga? 169
Vilken hjälp finns för de anhöriga till brottsoffren? 169
Gärningsmannen som offer 170
Gärningsmannen som inte var någon gärningsman 171
Annika berättar 173
Sammanfattning 174
Diskussioner 175
9 UNGA LAGÖVERTRÄDARE 177
Bestämmelser för straffmyndiga som inte fyllt 21 år 177
Särskilda bestämmelser för straffmyndiga som inte fyllt 18 år 184
Bestämmelser för icke straffmyndiga 188
Kerstin berättar 191
Sammanfattning 192
Diskussioner 193
10 STRAFFSYSTEMET OCH
DOMSTOLARNA 195
Straff och påföljder 195
Försvårande eller förmildrande omständigheter 201
Ansvarsfrihet 203
Domstolarna 204
Lyder vi våra lagar? 213
Christina berättar 215
Sammanfattning 216
Diskussioner 217
11 KRIMINALVÅRDEN 219
Kriminalvårdens värdegrund 219
Häkten 220
Fängelser 222
Frivård 230
Sture berättar 235
Sammanfattning 236
Diskussioner 237
12 ÅTERFALL I BROTT 239
Hur kan återfall i brott mätas? 240
Statistik från Brå 242
Kriminalvård och statistik, KOS 247
Hur kan återfall i brott minskas? 248
Krille berättar 251
Sammanfattning 252
Diskussioner 253
13 BROTTENS KONSEKVENSER 255
Brott mot person 255
Brott mot egendom 256
Brott mot allmänhet och stat 257
Konsekvenser för samhället 258
Konsekvenser för anhöriga 261
Olavi berättar 263
Sammanfattning 264
Diskussioner 265
14 BROTTSPREVENTION 267
Rutinaktivitetsteorin 267
Sociala band 271
Neutralisationstekniker 273
Preventiva åtgärder mot den kriminella miljön 274
Sammanfattning 278
Diskussioner 279
15 UTBLICK 281
Kriminologins historia 281
Kriminologiska teorier 283
Brotten och brottsbegreppet 284
De riktigt grova brotten 286
Brottsutredningen 288
Brottsutvecklingen 290
Gärningsmannen 292
Viktimologi 293
Unga lagöverträdare 295
Straffsystemet och domstolarna 296
Kriminalvården 298
Återfall i brott 300
Brottens konsekvenser 302
Brottsprevention 303
Thomas berättar 305
Register 306
Bildförteckning 311
Kriminologi – en inledning
Den här boken vill ge en förståelse för vad ämnet kriminologi innebär. Den tar upp olika teorier om varför brott begås, studerar hur olika konsekvenser av brottslighet hanteras och vad samhället gör för att undvika att brott begås. Fakta och diskussionsfrågor gör det möjligt att reflektera och diskutera kring förekomsten av brott och dess inverkan på samhället och dess medborgare.
Ordet kriminologi härstammar från latinets crimen som betyder brott och grekiskans loga som betyder lära.
Kriminologi är alltså läran om brottslighet, men det handlar också om brottslighetens utveckling, brottslingars beteenden, straffsystemet, våra lagar, Kriminalvården och rättsväsendets och samhällets reaktioner på de brott som sker.
Under senare år har viktimologi tillkommit som en viktig del av ämnet. Det innebär att även offrets situation studeras och inte som tidigare då mest fokus låg på gärningsmannen.
Rättssystem och lagar måste förändras allt eftersom vårt samhälle förändras. De som har den lagstiftande makten måste se till att handlingar som kan vara farliga eller på annat sätt klandervärda blir belagda med straff. Värderingar i ett samhälle förändras också och våra lagar utformas utifrån synen på vad som anses acceptabelt eller inte.
Böcker och film har påverkat vår bild av kriminologi.
Kriminologins historia
Bokens första kapitel tar upp en del av de synsätt och uppfattningar som präglat utformningen av rättssystemet, hur det vuxit fram och förändrats. Vi börjar redan år 449 f.Kr. för att slutligen hamna i tiden vi lever i nu. Kapitlet avslutas med en kort historisk tillbakablick över utvecklingen i Sverige från 1200-talet och fram till idag.
Juridikens ursprung
En stor del av den moderna juridiken har sitt ursprung i den romerska rätten, det vill säga det rättssystem som började utvecklas i det antika Rom. Lagar om underklassens rättigheter gentemot överklassen skapades redan år 449 f.Kr. Dessa lagar skrevs på tolv trätavlor, som kallas ”De tolv tavlornas lag”. Människor försökte alltså redan då skapa någon sorts ordning och även dokumentera denna ordning.
RÄTTEN VILAR PÅ MORALEN
– NATURRÄTTEN
Naturrätten kan spåras långt tillbaka i tiden. Den har ingen grund i någon lagstiftning eller några domstolar men de antika grekiska filosofernas idéer har haft stor betydelse och moral var viktigt vid bedömningen av brott.
Människorna ansåg att det fanns högre makter som bestämde, vilket gjorde att deras egna beslut inte spelade så stor roll. En lag som upplevdes som orättvis behövde de inte rätta sig efter. Gud, naturen och samhällets krav på vad som ansågs rätt var det som bestämde. Thomas av Aquino, en italiensk präst och filosof som levde på 1200-talet förkunnade att världen styrs av en gudomlig rätt som människan endast delvis kan förstå förnuftsmässigt. Han myntade uttrycket lex malla, lex nulla, vilket betyder ”en dålig lag är ingen lag”.
Fru Justitia härstammar från romerska mytologin och är en symbol som rättssystemet använt sedan länge.
Hugo Grotius var en naturrättslig filosof och jurist som föddes år 1583 och han anses vara den som ändrade inriktning på naturrätten. Den tidigare religiösa inriktningen som ansåg att Gud var den som skapade lagar och regler fick gå åt sidan för den rationalistiska inriktningen. Den rationalistiska naturrätten ansåg att människans förnuft var det som skulle styra. Grotius var internationellt känd och anses vara folkrättens upphovsman.
Naturrätten bidrog till att straffrätten humaniserades och den har även lagt grunden för de mänskliga rättigheterna då människors lika värde var viktigt för anhängare av naturrätten.
RÄTTEN VILAR PÅ DEN SKRIVNA LAGEN –RÄTTSPOSITIVISMEN
Vid 1800-talets början fick vi en rättsuppfattning som mer liknar den vi har idag, det vill säga att alla lagar ska följas. Människorna var skyldiga att följa även de lagar som de ansåg vara orättvisa och felaktiga. Detta kallas rättspositivismen. Det var lagboken, förarbeten, prejudikat och sedvanerätt som styrde. Lagarna vann respekt för att de som bröt mot dem straffades. Etik och moral spelade ingen roll för bedömningen av en brottslig handling.
Domarnas godtycke skulle påverka så lite som möjligt och rätten skulle bli mer förutsebar och rättssäker. Svaret ansågs alltid i första hand finnas i nedtecknade lagar och bestämmelser.
Bentham, Feuerbach och legalitetsprincipen
Engelsmannen Jeremy Bentham, en av rättspositivisterna, är den som tillsammans med Cesare Beccaria haft stort inflytande på straffrätten. Bentham ansåg att rättsreglerna var viktiga och att de var befallningar från makthavare, som skulle verkställas av jurister. Han ansåg att människor har en fri vilja, men att de är hedonistiska, vilket betyder att de gör vad som motiverar dem och vad som ger dem njutning. Människor undviker sådant som plågar dem och om obehaget av att begå brott är större än tillfredsställelsen av brottet, så begår folk inte brott. Bentham ansåg att människor har naturliga rättigheter och skyldigheter.
Jeremy Bentham, 1748-1832.
Han förespråkade yttrandefrihet och jämställdhet och anses vara den som lade grunden för det moderna rättssystemet.
Bentham brukar kallas för legalitetsprincipens grundare, men även den tyske straffrättsprofessorn Paul Johann Anselm Ritter von Feuerbach har bidragit till principens tillkomst. Feuerbach myntade i början av 1800-talet uttrycken nullum crimen sine lege, inget brott utan lag och nulla poena sine lege, inget straff utan lag. Enligt legalitetsprincipen måste allt finnas reglerat just när ett brott begås eller en åtgärd används. Det går inte att använda en lag som upphört eller en lag som ska träda i kraft efter det att gärningen skett. Enligt legalitetsprincipen ska en person frikännas från ansvar för brottslig handling om gärningsbeskrivningen inte stämmer in på vad som i rättskällorna beskrivs som ett brott.
I och med legalitetsprincipens införande ökade rättssäkerheten, då principen utgör ett skydd mot godtyckligt dömande. Det är också viktigt för medborgarna i ett samhälle att kunna förutse vilka handlingar som är kriminaliserade och kan medföra straff.
Legalitetsprincipen fanns inte som tryckt lag i början av 1800-talet, men den gick ändå att åberopa. I 1864 års strafflag erkändes den som gällande rätt, men principen blev inte formellt lagfäst förrän åtskilliga år senare.
LEGALITETSPRINCIPEN
Regeringsformen 2 kap. 10 § 1 st. ”Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.”
Principen finns idag uttryckt på flera ställen i lagen. Brottsbalkens första kapitel inleds med orden: Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet.
Principen innebär också att tvångsåtgärder, till exempel husrannsakan, inte får genomföras om åtgärden inte har tydligt stöd i lagen.
Paul Johann Anselm Ritter von Feuerbach, 1775-1833.
Cesare Beccaria, 1738-1794.
PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
Polislagen (1984:387) 8 §
”En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås.”
Beccaria och proportionalitetsprincipen
Cesare Beccaria var en italienare som tillsammans med Jeremy Bentham haft stort inflytande på straffrätten. Han skrev Om brott och straff år 1764 och han ansåg att alla människor har en fri vilja och därför själva kan avgöra om de ska begå brott eller inte. Enligt honom var brottet en medveten handling, som därför skulle bestraffas. Beccaria ville dock ha humanare straff och enligt honom skulle straffet inte vara en hämnd för det inträffade brottet, utan avskräckande för den enskilde brottslingen och även för övriga samhällsmedborgare. Han ansåg att samhällets främsta uppgift var att förebygga brott.
Beccaria kallas för proportionalitetsprincipens fader. Principen innebär att alla åtgärder och all skada dessa kan medföra ska stå i proportion till den nytta och det syfte de för med sig. Ett exempel är att vid gripande av en misstänkt brottsling ska polis inte använda mer våld än vad som är nödvändigt.
Vid tvångsmedel som till exempel kroppsvisitation och kroppsbesiktning ska proportionalitetsprincipen beaktas. I de fall åtgärden anses nödvändig och nyttan är större än skadan, får åtgärden utföras.
Proportionalitetsprincipen är idag en viktig princip i vårt svenska rättssystem och samhälle. Den finns uttryckt på flera ställen i vår lagbok, bland annat i polislagen.
EGALITETSPRINCIPEN
EU:s stadga, artikel 20. Likhet inför lagen ”Alla människor är lika inför lagen.”
Hart och egalitetsprincipen Rättspositivisten Herbert Hart, en engelsman som levde 1907–1992, ansåg att det var mycket viktigt att alla fall skulle behandlas lika och härifrån härstammar en annan av
våra mycket viktiga principer, egalitetsprincipen. Alla ska försäkras om rätten till en rättvis rättegång. Detta skydd tydliggörs i artikel 6 i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Objektivitetsprincipen
Objektivitetsprincipen är även den en princip som innebär att alla ska behandlas lika inför lagen. En åklagare som företräder staten ska på ett objektivt sätt utreda både vad som är till fördel respektive till nackdel för en misstänkt person. Objektivitetsprincipen finns inskriven i en av våra grundlagar.
KRITISKA TEORIER PÅ SENARE TID
OBJEKTIVITETSPRINCIPEN
Regeringsformen 1 kap. 9 §
”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
I början av 1900-talet kom den så kallade rättsrealismen. Anhängare av den ansåg att lagen innehåller svagheter, eftersom den skapats av människan. Människor kan aldrig förhålla sig helt objektiva och även lagen och tolkningen av lagen blir därför subjektiv. Rättsrealisterna ansåg att eftersom det är domaren som avgör ett mål och domaren är en människa kan en dom till exempel bli beroende av ”vad domaren har ätit till frukost”.
I USA fanns många förespråkare av rättsrealismen, men även i Skandinavien fanns många anhängare. I Sverige kallade sig företrädarna för rättsrealismen för Uppsalaskolan. De kritiserade juridiska begrepp, som till exempel ”rättighet”, vilket är något som varken går att se eller ta på och därför ansåg de att det inte hade någon motsvarighet i verkligheten. De kallade sådana ord och begrepp för metafysiska. De ansåg att lagarna var ”tankespöken” hos de personer som hanterade dem och att det enbart var en värdering om en handling var moralisk eller omoralisk. Lagarna och domstolarna ansågs därför osäkra och godtyckliga.
På senare tid har det kommit flera kritiska rättsteorier, bland annat feministisk rättsteori som anser att kvinnor underordnas män och att rättsordningen i vissa fall bidrar till att förstärka detta. Andra kritiska teorier ifrågasätter om samhället är rättvist och om lagen gynnar kapitalismen. De studerar även sambandet mellan rättssystemet, det politiska och det ekonomiska systemet. Dessa grundas till viss del i Karl Marx teorier om klassmotsättningar.
Historik – Sverige
Här kommer en kort sammanfattning av hur svenskt rättsväsende har vuxit fram. Vi börjar på 1200-talet och följer utvecklingen i stora drag, fram till dagens rättssystem.
LANDSKAPSLAGARNA
På 1200-talet hade vi en lag för varje landskap, de så kallade landskapslagarna.Varje landskaps lagar var utformade att passa just för det landskapets förutsättningar. De äldsta nedtecknade lagarna är Västgötalagarna. I dem står bland annat att det gick att svära sig fri från ett brott. Hade personen tillräckligt många så kallade edgärdsmän, som kunde intyga att personen skulle släppas fri, så släpptes den misstänkte. Hade personen 24 edgärdsmän eller fler så var det en garanti för att bli frisläppt.
Ett utdrag från den Yngre Västgötalagen lyder: Om en fattig man stjäl mat och bröd upp till tre gånger så är det förståeligt, men oftare än så är snatteri och han ska bli av med hud och öron. Vi kan ju bara tänka oss hur den bestraffningen kunde gå till. Straffen på den här tiden var annars ofta böter eller avrättning. De inkomna böterna fördelades med lika stora delar till målsäganden, kungen och invånarna på orten.
År 1350 hade vi i Sverige olika lagar för landsbygden och staden. Anledningen till detta var densamma som att vi hade en lag för varje landskap. Förutsättningarna för dem som levde på landet och dem som levde i staden var väldigt olika och det behövdes helt enkelt olika regler.
1600-TALET
Straffen omkring år 1600 var grymma och det främsta syftet var hämnd och vedergällning. Gärningsmännen torterades och placerades ofta i fångstock på allmän plats, så att alla skulle se vem brottslingen var. Tanken var också att avskräcka andra från att begå brott. Dödsstraffet fanns fortfarande och även det var tänkt att avskräcka andra. Brottslingen ansågs vara besatt av den onde och man straffade inte individen utan hjälpte denne att driva ut den onde.
Avrättningarna skedde ofta offentligt och bevittnades av många människor. Det hände att folk klättrade upp i träd för att se bättre och de surrade ibland fast sig i trädet, då de annars var rädda för att svimma och falla ner från trädet.
På 1600-talet utdömdes ofta straff, även om det inte fanns någon lag som stöd. Likhet inför lagen var heller inte något som dåtidens rättssystem tog någon större hänsyn till.
HÄXPROCESSERNA
Samtida illustration av häxprocesser i Mora 1670.
Från 1500-talet och fram till 1700- talet inträffade något märkligt både i Sverige och i delar av övriga Europa. Människor var enormt rädda för häxor. De ansågs stå i relation med djävulen och de ville skada människor, djur och egendom genom trolldom. Häxorna i Sverige ansågs då och då flyga till Blåkulla, där de levde i synd och hade orgier med djävulen. De kunde också ta med sig oskyldiga barn till Blåkulla. Grannar och släktingar började tro att personer i deras närhet hade magisk kraft och att de på så sätt kunde vara farliga.
I Sverige avrättades ungefär 300 ”häxor” och de flesta avrättningarna ägde rum efter en masshysteri som i folkmun började kallas ”Det stora oväsendet” mellan år 1668 och 1676. Ordet häxa syftar ursprungligen på en kvinna, men trots detta avrättades även en del män. Det vanligaste var att häxorna halshöggs och sedan brändes på bål. Det finns också dokumenterade fall när de brändes på bål levande. Erkände de som skulle avrättas sin skuld, så fick de löfte om syndernas förlåtelse och att komma till himlen. I slutet av 1670-talet började vittnen erkänna att de hade ljugit och avrättningarna av häxor avtog.
1700-TALET OCH FRAMÅT
Under andra halvan av 1700-talet började humanare idéer växa fram och det är nu som legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen börjar ta form i Sverige. Likhet inför lagen var också något som började beaktas.
År 1855 avskaffades kroppsstraffet som påföljd för vuxna personer. Tre år senare blev det förbjudet för en husbonde att aga sitt tjänstefolk. Han fick dock fortfarande aga sin hustru, det blev inte förbjudet förrän år 1865.
År 1905 avskaffades kroppsstraff som påföljd för minderåriga. Inte förrän år
1958 blev det förbjudet för en lärare att aga barn i skolan. Föräldrar hade rätt att aga sina barn till långt in på 1900-talet och det blev inte förbjudet i lag förrän år 1979.
Dödsstraffet avskaffades i Sverige år 1921 för brott begångna i fredstid och för brott begångna under krigstid år 1973. Den siste som avrättades i Sverige hette Johan Alfred Andersson-Ander. Läs mer om den historien på nästa sida.
Den symbol som rättssystemet har använt under många år och fortfarande använder härstammar från romerska mytologin. Det är Fru Justitia och hon anses helt opartisk. Hon tar ingen hänsyn till vem hon har framför sig i rättssalen. Fru Justitia avbildas av den anledningen ofta med ögonbindel, vilken ska symbolisera att hon inte ser vem som står där och vars öde ligger i händerna på människorna som ska döma den brottsmisstänkte. Hon har ett svärd i sin ena hand, det symboliserar makt och en vågskål i sin andra hand, vilken symboliserar rättvisa.
FRU JUSTITIA
ALFRED ANDERSSON ANDER
Trettondagsafton år 1910, strax efter klockan nio på morgonen, klev en man in på ett växlingskontor i Stockholm. Han slog kassörskan Victoria Hellsten i huvudet och hon blev liggande på golvet i en pöl med blod. Mannen rafsade ihop det han kunde hitta av värde, sedlar, mynt och frimärken. Han stoppade allt i en väska och gick tillbaka till det hotell, där han bott natten innan. Mannen bestämde sig för att åka till Vaxholm.
Han lämnade kvar en koffert på hotellet. Polisen hittade kofferten med bytet från rånet och i kofferten fanns också ett fotografi på Johan Alfred Andersson Ander och ett personbevis. Polisen visste nu vem rånaren var. Det gällde bara att hitta honom. De fann honom och han var mycket förvånad över att bli anklagad för rånmord. Han nekade till allt och fortsatte att neka ända fram till avrättningen, tio månader senare.
Den 23 november samma år ställs giljotinen på plats på Långholmens fängelsegård. Den är nästan fem meter hög och skinande blank. Den är aldrig använd tidigare och det här blir första gången den tas i bruk. Skarprättare Anders Gustaf Dalman och hans tre medarbetare är redo att göra sitt jobb. Medarbetarna är Dalmans söner, den yngste är endast 17 år gammal. På fängelsegården finns också fängelsepräster, läkare, åklagare, försvarare, fängelsechefen och några jurister. Alla ska titta så att avrättningen går rätt till.
Dalman har tidigare avrättat fem personer, men det här är första gången han avrättar någon med en giljotin. Han har förberett sig ordentligt och testat apparaten på dockor och det har gått bra, huvudena har rullat.
Prick klockan åtta hämtas Johan Alfred Andersson Ander och förs till giljotinen.
Hans händer är bakbundna, men han har tackat nej till att bära ögonbindel.
Domen läses upp, brutalt rånmord, och han döms till döden genom halshuggning.
Johan Alfred Andersson Ander fortsätter att neka, han säger att han är oskyldig.
Enligt sägen ska Johan Alfred Andersson Ander ha hälsat på alla med ett högt och ljudligt ”God morgon, mina herrar!”. De svarade genom att tysta lyfta på sina hattar.
Johan Alfred Andersson Ander frågade då om han fick säga några ord, men begäran avslogs. Han avrättades. Det var både första och sista gången som giljotinen användes i Sverige.
JOHAN
2000-TALET
Vi har nu kommit fram till hur det ser ut idag, i det samhälle vi lever i på 2000-talet.
Vår svenska lagbok, Sveriges Rikes Lag, har vuxit fram under årens lopp och lagar, förordningar och regler ändras ständigt.
Vi har idag även EU-förordningar och EU-direktiv att ta hänsyn till. Den allt snabbare växande tekniken och utvecklingen ställer stora krav på våra lagstiftare. Det krävs ofta att lagar och förordningar införs eller ändras snabbt. Nätrelaterad brottslighet kan vara svår att sätta stopp för, då utvecklingen vad gäller kunskap och teknik ofta är snabbare än lagstiftningsprocessen. Detsamma gäller droger, en farlig drog kan klassificeras som olaglig och strax därefter har tillverkarna ändrat någon beståndsdel, så att den nya drogen inte passar in under gällande bestämmelser för vad som anses vara olagligt. Även den ökande gängkriminaliteten och den organiserade kriminaliteten innebär att lagar kan behöva ses över. Det är svårt för lagstiftarna att hinna med i utvecklingen.
Det här är Lars Nylander. Han är förste antikvarie på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Han är mycket kunnig i allt som har med Sveriges historia att göra och därför besökte vi honom för att be honom berätta något av det mest spännande han vet. Han berättade det här …
”Det finns så otroligt mycket intressant att berätta från förr i tiden, så det blir lite svårt att välja vad jag ska berätta för er.
En intressant sak är att de olika straffen låg väldigt nära varandra, till exempel kunde en dödsdömd benådas och istället få betala böter. Ibland spelade till och med turen in, som för en präst i Hälsingland, då han i början av 1800talet stoppade en kruttransport, tog krutet och delade ut det till ortens bönder. Krutet visade sig tillhöra staten. Det var ett allvarligt brott och han dömdes till döden. Innan han skulle avrättas föddes en kronprins i Sverige och bestämmelserna var sådana att då skulle en dödsdömd fånge benådas. Denna gång blev det prästen från Hälsingland. Istället för döden fick han sitta i fängelse en månad, med bara vatten och bröd som föda. Han fick sedan tillbaka sin tjänst som präst.
En annan sak förr var att allt sexuellt umgänge utanför äktenskapet var förbjudet och därmed brottsligt. Detta fick till följd att kvinnor som blev med barn utan att vara gifta, dödade sina barn för att undgå straffet för att ha haft sexuellt umgänge med någon de inte var gifta med. Kung Gustav III införde år 1778 något som kallades barnamordsplakatet. Det innebar att en mor anonymt kunde föda sitt
barn och sedan lämna det till ett barnhem. Barnet registrerades då och det uppgavs ”moder okänd” i böckerna. Barnet överlevde och modern slapp straff.
Jag vill också berätta för er om nattmannen eller rackaren, som han också kallades. Det var den lägst stående personen i samhället och hans historia börjar redan på 1500-talet. Han var bödelns dräng och den som tog reda på avrättade människor och djur och han städade också avrättningsplatserna. Ingen ville gifta sig med nattmannens barn, så de fick gifta sig med en annan nattmans barn. Yrket som nattman ärvdes, generation efter generation.
Till sist vill jag säga att jag förfasas över alla hemska avrättningsmetoder som fanns förr och hur hårda straffen ofta var. Många är de justitiemord som begåtts, inte minst alla som avrättats för trolldom. Vi kan idag med säkerhet konstatera att alla de arma som brändes som häxor var oskyldiga. De dömdes av världslig domstol, alltså av staten, inte av kyrkan som många tror idag.
Ja, vi tycker att många av de historiska lagarna och domarna var märkliga. Undrar vad framtiden kommer att säga om de lagar vi har nu?”
SAMMANFATTNING
· Den moderna rätten har sina rötter i det antika Rom. ”De tolv tavlornas lag”, som är de första dokumenterade lagar vi känner till, är från 449 f.Kr.
· Naturrätten kan spåras långt tillbaka i tiden, den byggde på etik och moral. Gud, naturen och samhällets krav bestämde vad som var rätt. Enligt naturrätten behövde inte lagar som upplevdes som orättvisa följas.
· Rättspositivismen innebär att skrivna lagar ska följas oavsett om de anses orättvisa och felaktiga.
· Legalitetsprincipen innebär att brott och straff ska bedömas enligt den lag som är gällande vid brottstillfället.
· Proportionalitetsprincipen innebär att de ingripanden som görs av rättsväsendet ska stå i proportion till vad man vill uppnå.
· Egalitetsprincipen innebär att alla människor ska vara lika inför lagen.
· Objektivitetsprincipen innebär att alla är lika inför lagen och att rättsväsendet ska iaktta saklighet och opartiskhet.
· Under 1900-talet har en del kritiska rättsteorier uppstått som till exempel rättsrealismen. Lagarna och domstolarna ansågs som osäkra och godtyckliga, eftersom de var skapade av subjektiva människor.
· Från 1200-talet och några århundraden framåt hade Sverige landskapslagar. Det innebar att lagarna var anpassade utifrån de olika landskapens förutsättningar.
· Straffens främsta syfte var länge hämnd och vedergällning, och de var ofta grymma. Humanare idéer växte fram och år 1855 avskaffades kroppsstraffet för vuxna. Dödsstraffet avskaffades i Sverige år 1921.
· Idag ska Sverige, förutom de egna rättsreglerna, även ta hänsyn till EU-förordningar och EU-direktiv.
DISKUSSIONER
1. Hur skulle vårt samhälle fungera idag om vi levde efter naturrättens pr incip? Kan det någonsin vara försvarbart att bryta mot lagen?
2. Är vi människor hedonistiska? Ge exempel som visar att vi är det eller att vi inte är det.
3. Försök komma på något exempel på när en lag har ändrats och det kan få betydelse om brottet har skett under den gamla laglydelsen eller den nya.
4. Kan det någonsin vara försvarbart att låsa in någon för ett brott som han eller hon inte gjort, men som vi misstänker att det finns risk för att personen kommer att göra i framtiden?
5. Leta i lagboken och försök hitta exempel på när proportionalitetspr incipen är viktig.
6. Fundera ut olika situationer då det skulle kunna finnas en risk att egalitetsprincipen inte efterföljs i våra rättssalar.
7. Johan Alfred Andersson Ander dömdes mot sitt nekande till döden. Var bevisen tillräckliga för att rätten skulle döma honom skyldig till rånmordet? Vad säger ni om rättssäkerheten för Andersson Ander, skulle det kunna hända idag? Hur mycket bevis behövs egentligen för att döma någon? Vad tycker ni? Diskutera.
UTBLICK 1
Gå till kapitel 15, Utblick och rubriken Kriminologins historia.
Kriminologi, läran om brott, är ett allvarligt och spännande ämne på samma gång. Det försöker förklara varför vissa människor begår brott och hur det påverkar såväl den enskilde individen som samhället i stort.
Boken Kriminologi utgår från teorier om varför brott uppstår och behandlar omständigheter och samband. Vad räknar vi som brott och vem kan bli kriminell? Dessutom behandlar läromedlet olika påföljder och dess inverkan både på individen och dess anhöriga. Vad säger lagarna och hur fungerar rättssystemet? Hur arbetar polisen och Kriminalvården för att förebygga brott? Med fallbeskrivningar och tankeväckande intervjuer belyser boken kriminologi i praktiken.
Denna tredje upplaga är väsentligt omarbetad och har utökats på många områden. Det handlar till exempel om ny lagsti ning och hur samhället med olika brottspreventiva metoder försöker bekämpa olika typer av kriminalitet. Boken har utökats med två nya kapitel. Det ena beskriver de grova brotten terrorism, gängkriminalitet, organiserad brottslighet samt seriemord. Det andra kapitlet handlar om de ständigt utvecklande kriminaltekniska metoderna i kampen mot brott. Bokens sista kapitel tar läsaren med sig ut i världen. Vi vidgar våra vyer – både i nutid och dåtid.
Kriminologi är ett läromedel, men också en bok för övriga som är intresserade av ämnet.
Boken Kriminologi
• ger läsaren förståelse för vad ämnet kriminologi innebär
• tar upp olika teorier om varför brott begås
• beskriver olika brottspreventiva åtgärder
• ger läsaren möjlighet att med fakta och diskussionsfrågor, reflektera och diskutera kring förekomsten av brott och dess inverkan på individen och samhället.
Sonja Nilsson har filosofie magisterexamen i företagsekonomi och pedagogik, filosofie kandidatexamen i psykologi samt universitetsstudier i juridik och kriminologi. Hon har arbetat som gymnasielärare i ekonomi, juridik och psykologi på Bromangymnasiet i Hudiksvall.
Carina Östlin är filosofie magister i företagsekonomi, pedagogik och rättsvetenskap och har dessutom flera års universitetsstudier i ämnet kriminologi. Hon arbetar som gymnasielärare i ekonomi och juridik på Bromangymnasiet i Hudiksvall.