9789151112091

Psykiatri Nivå 1 Susanne Niemi

LÄRARHANDLEDNING Gy25

Innehåll Progression i ämnet Psykiatri.............................................................................................................................5 Introduktion.......................................................................................................................................................................6 Psykiatri – ämnets syfte, centralt innehåll och betygskriterier........................................ 25 Start – gemensam begreppsgrund............................................................................................................ 31 1. Psykiatrins historiska utveckling............................................................................................................ 32 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................36 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 1...................................................................................................42 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................45

2. Synen på psykisk hälsa.................................................................................................................................... 52 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................55 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 2...................................................................................................60 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................62

3. Frisk- och riskfaktorer.................................................................................................................................... 68 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................70 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 3...................................................................................................73 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................76

4. Lagar och bestämmelser............................................................................................................................... 81 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................83 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 4...................................................................................................84 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................87

5. Kommunikation, samarbete och samverkan............................................................................... 90 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................92 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 5...................................................................................................93 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................96

6. Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess................................................................. 104 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................105 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 6................................................................................................107 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................111

7. Möjligheter till stöd....................................................................................................................................... 113 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................114 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 7................................................................................................116 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................119

8. Diagnoser, klassificering och behandling................................................................................... 121 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................123 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 8................................................................................................124 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................126

9. Psykiska störningar, sjukdomar och funktionsnedsättningar................................... 127 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................129 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 9................................................................................................131 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................134

10. Kriser och krishantering........................................................................................................................ 139 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................140 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 9................................................................................................142 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................144

Sammanfattning av Psykiatri nivå 1...................................................................................................... 146 Bok-, film- podd- och länktips.................................................................................................................... 149 Viktiga ord och begrepp på arabiska.................................................................................................... 152

3 3. Frisk- och riskfaktorer Det här kapitlet handlar om att förklara varför psykisk ohälsa uppstår och vad det kan bero på. Det handlar om olika faktorer som hjälper oss människor, frisk- och skyddsfaktorer, men även om faktorer som kan leda till ohälsa, riskfaktorer. Kapitlet handlar också om en del förklaringsmodeller, olika perspektiv på vad psykisk ohälsa kan förklaras av.

Kapitlet bygger på punkt 3 i det centrala innehållet Frisk- och riskfaktorer som kan påverka psykisk hälsa och ohälsa, däribland individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska förutsättningar samt könstillhörighet.

A. Lärarstöd Kollegialt stöd Detta kapitel handlar om frisk- och riskfaktorer och den delen brukar eleverna inte tycka är svår att förstå.

Det finns flera korta fallbeskrivningar som är bra att arbeta med. Ett tips är att låta eleverna läsa olika fall­ beskrivningar och sedan berätta för varandra om ”sin” fallbeskrivning.

Ett annat tips är att när eleverna har arbetat sig igenom kapitel 1, 2 och 3 ha någon slags examinerande aktivitet som till exempel enskilt eller grupprov i skolan, hemprov, examinerande diskussion eller inlämningsuppgift som bedöms mot betygskriterierna. Det finns de elever som hellre vill ha prov eller examinerande uppgifter oftare och på mindre områden och det går givetvis att göra så. En del elever vill också ha instuderingsuppgifterna som examinerande inlämningsuppgifter.

Kapitlet innehåller faktorer som kan vara svåra att prata om för en del elever, till exempel könsidentitet och könsdysfori, och då kan det hjälpa att se någon kort informationsfilm. På Youtube finns det mycket att välja mellan, allt från någon minuts kortfilm till över timmen långa föreläsningar. Sök på könsidentitet och köns­ dysfori. Vid närundervisning kan man se filmen tillsammans i klassrummet, vid fjärr- och hybridundervisning kan filmerna läggas ut digitalt och sedan kan eleverna se dem innan de kommer till det digitala klassrummet för att få förkunskaper. Vid distansundervisning kan filmen läggas ut som en lärresurs i lärplattformen.

Språkförstärkande tankar Kapitlet uppfattas av många som svårt eftersom det innehåller många olika begrepp som kan uppfattas som något abstrakt. Det är därför viktigt att eleverna får tid på sig att riktigt bearbeta och förstå texten. Dela gärna upp detta kapitel i olika delar. En del som handlar om friskfaktorer, en som handlar om riskfaktorer och så den del som upplevs som svårast, psykisk ohälsa och könsidentitet, för att den delen innehåller så många ord. Starta med en genomgång av innehållet och ge eleverna en översikt över vad kapitlet innehåller. Lyft sedan under intro­duktionen upp de nya orden som kommer att dyka upp. Använd gärna kopieringsunderlag 3.2 som finns här i lärarhandledningen på s. 77. Där finns också förslag på hur man kan jobba med orden. Med fördel kan även arbetsprocessen under bearbeta texten i elevboken användas.

Läs något stycke i taget, stanna upp och sammanfatta, sök upp nya ord och förklara dem. En del elever behöver kanske översätta orden till sitt modersmål, så ge tid till det. Området könsidentitet och könsdysfori samt HBTQIA-begrepp pratar inte alla kulturer öppet om. Denna del kan alltså vara ett känsligt ämne, så jag påminner om att dela in eleverna i mindre grupper eller par när de ska diskutera detta före helklassdiskussioner. En del elever behöver stöd i att höra texten läsas upp samtidigt som de följer med i texten och läser. Här kan högläsning av läraren, talsyntes, ljudinspelning eller högläsning i par användas.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

68

3 B. Bearbeta texten i elevboken 1. Arbeta med texten på samma sätt som i de tidigare kapitlen. Plocka ut och förklara nyckelord, läs sedan texten i sin helhet eller för den som behöver läs in texten och lyssna därefter på ljudfilen. Alternativt läs ett stycke i taget, stanna upp, sammanfatta tillsammans och lyft upp ord som känns nya. Förslag på nyckelord: Ingresstexten: frisk- och skyddsfaktorer, riskfaktorer, vägledning Vad är psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande?: anpassa, psykisk ohälsa, psykiskt välbefinnande, nedsatt psykiskt välbefinnande Frisk- och riskfaktorer: påverkas, utbildningsnivå, könsidentitet Friskfaktorer: psykosocial arbetsmiljö, stress, mobbning, minska arbetslöshet, sysslolöshet, känslor, beteenden, delaktighet, samhörighet, trygghet, struktur, självkänsla, självförtroende, självbild, utmaning, förtroende, hälsofrämjande Riskfaktorer: IT-utvecklingen, tv-spel, datorspel, sociala medier, sömnbrist, sömnstörningar, stress, nedstämdhet, minskad prestation, misslyckad, bristande självkänsla, dåligt självförtroende, sociala nätverket, nära vänner, ungdomsarbetslöshet, ungdomsfattigdom, belastningsskador, förslitningsskador, smärttillstånd, akut eller kronisk, kvinnodominerade yrken, hemstress, isolerade, anhöriga, hantera känslor, förtvivlan, intresseföreningar, information och stöd, bekräftelse Samhället idag: kunskaps- och IT-samhälle, tempot, uppdrivet, flexibilitet, effektivitet, bearbeta, sortera information, stressrelaterade sjukdomar, överbelastning, kränkande behandling, trygg arbetsmiljö, påtaglig ökning Psykisk ohälsa och könsidentitet: föreställningar i samhället, egenskaper förknippas, stereotypa föreställningar, förenklade förklaringar, cisnormen, könsidentitet, sexualitet, transsexualism, könsdysfori, hbtqia-begrepp, homo­sexuell, bisexualitet, queer, icke-binär, genderqueer, pansexuella, asexuella, intersexvariation, inkluderande, nationella strategier, självskadebeteende, normbrytande 2. Reflektera kring och diskutera en fördjupad fallbeskrivning. I kopieringsunderlag 3.1, på s. 76, finns en fördjupad fallbeskrivning som eleverna kan arbeta med på olika sätt. Antingen reflekterar de kring tankar som uppkommer när de läser fallbeskrivningen och jämför med vad de själva känner och upplever, eller upplevde, en självreflektion. Reflektionen kan sedan diskuteras i par eller grupp. Eller får eleverna i uppgift att identifiera tecken på och konsekvenser av psykisk ohälsa och ger förslag på hur personen kan få hjälp och med vad.

Uppgiften kan sedan redovisas för varandra i par eller grupp, eventuellt med en ”walk and talk”. Alternativt besvarar de frågorna som finns inbyggda i fallbeskrivningen och lämnar in svaren som en inlämningsuppgift på anvisad plats.

69

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

3 C. Lektionsförslag Frisk- och riskfaktorer (när- hybrid- och fjärrundervisning) Grupp eller helklass.

1. Rita upp två kolumner på tavlan, i klassrummet eller en digital.

2. Skriv friskfaktorer överst på den ena och riskfaktorer på den andra kolumnen.

3. Låt eleverna tillsammans komma fram till vad som ska skrivas i den ena respektive andra kolumnen.

4. Se till att alla elever förstår vad orden som ni skriver in i kolumnerna betyder.

5. Sammanfatta var kolumn för sig.

Nu har eleverna fått en introduktion kring risk- och friskfaktorer och kan lättare börja arbeta med dem var för sig.

Grupp eller helklass. (distansundervisning) 1. Skapa ett forum där eleverna ska skriva ner friskfaktorer i en tråd och riskfaktorer i en annan tråd.

Alternativt skapa ett delat dokument med två kolumner. Den ena kolumnen kallas friskfaktorer och den andra kallas riskfaktorer. Be eleverna fylla i dokumentet.

2. Sammanfatta forumet eller det delade dokumentet genom att skriva en återkoppling.

Nu har eleverna fått en introduktion kring risk- och friskfaktorer och kan lättare börja arbeta med dem var för sig.

Fördjupningsuppgift – riskfaktorer (när-, hybrid- och fjärrundervisning) Enskild, par och grupp. Reflektera kring friskfaktorer.

1. Utgå från de korta fallbeskrivningarna på sidorna 65 och 66 i elevboken.

2. Be sedan eleverna reflektera enskilt över vad skolpersonal, företagsledare eller arbetsledare kan göra konkret

för att öka förutsättningarna för elever och personal i skolan och på arbetet, för att öka friskfaktorerna.

3. Låt eleverna bilda par och diskutera sina reflektioner.

4. Efter pardiskussionen kan två eller tre par slås ihop till grupper om 4–6 personer. Låt gruppen diskutera sina

olika reflektioner.

5. Sammanfatta tillsammans i helklass genom att låta alla grupper kort återge vad de diskuterat.

Alternativ för distansundervisning Enskild. Reflektera kring friskfaktorer. Skapa en inlämningsuppgift för eleverna och gör enligt punkt 1 och 2 ovan.

Be eleverna skriva ner sina reflektioner i en inlämningsuppgift och skicka in på anvisad plats för återkoppling eller bedömning.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

70

3 Fördjupningsuppgift – illustrera (när-, fjärr-, hybrid- och distansundervisning) Enskild. Illustrera riskfaktorer med bilder.

1. Be eleverna leta upp bilder som representerar olika riskfaktorer utifrån nyckelord. Förslag på nyckelord: IT-

utveckling, tv-spel, datorer, sömnbrist, sömnstörningar, ökad stress, sämre prestationer i skolan, bristande självkänsla, dåligt självförtroende, social media, ungdomsarbetslöshet, ungdomsfattigdom, psykosociala arbetsmiljön, belastningsskador, förslitningsskador, smärttillstånd, hemstress, ensamhet, isolering, utsatthet, mobbning, att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa

2. Av de olika bilderna ska eleverna skapa ett bildspel som beskriver riskfaktorerna.

3. Be eleverna dela bildspelen med varandra i klassen genom att antingen visa dem under lektionstid i klass-

rummet eller publicera dem på någon digital plattform så klasskamraterna kommer åt dem.

4. Titta på varandras bildspel.

Fördjupningsuppgift – skriftligt (utmanande uppgift) Par. Skriftligt fördjupningsarbete 1. Be eleverna välja ett begränsat område eller begrepp att fördjupa sig i. Förslag på områden: IT-utvecklingen

och sömnproblem och störningar, skolstress och ungdomar, ungdomsarbetslöshet, arbetslöshet, ungdomsfattigdom, psykosociala arbetsmiljön som riskfaktor, belastnings- och förslitningsskador samt smärta som riskfaktor för psykisk ohälsa, hemstress som riskfaktor för psykisk ohälsa, att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa en riskfaktor, ensamhet och social isolering som riskfaktor, utanförskap som riskfaktor för psykisk ohälsa.

2. Instruera eleverna att skriva ner en kort beskrivning av sitt fördjupningsarbete, med en planering för: hur

de ska söka information och fakta, hur de tänker bearbeta och sammanställa den fakta de sökt fram, hur de tänker arbeta tillsammans med skrivandet, en tidsplan för hela processen, samt hur de tänker delge läraren och klasskamraterna sitt resultat.

3. Hjälp eleverna vid behov i processen med att planera, söka information, bearbeta, analysera och tolka fakta,

samt hur de ska dokumentera. Vissa skolor har mallar för hur fördjupningsarbeten och rapporter ska designas.

Denna uppgift är tänkt som ett fördjupningsarbete inte en hel vetenskaplig rapport.

4. Eleverna redovisar sitt fördjupningsarbete på valfritt sätt.

Diskussion – dagens samhälle som riskfaktor (när-, hybrid- och fjärrundervisning) Grupp. Ha en öppen och reflekterande diskussion i klassrummet, i skolan eller i det digitala klassrummet kring frågeställningen: Samhället idag som riskfaktor för psykisk ohälsa.

Distansundervisning: Skapa ett forum där det diskuteras reflekterande kring frågeställningen ovan.

71

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

3 Fördjupningsuppgift – kritisk granskning (utmanande uppgift) (när-, hybrid-, fjärr- och distansundervisning) Enskild eller i par. Granska fakta och information källkritiskt kring samhället idag som riskfaktor för psykisk ohälsa.

1. Be eleverna välja område och utgångssida på internet. De kan gå in på

www.folkhalsomyndigheten.se under rubrikerna Livsvillkor & levnadsvanor, Psykisk hälsa och suicidprevention och söka upp en av artiklarna som finns på sidan.

2. Be dem granska artikeln källkritiskt och sedan leta upp minst en sida till på internet som tar upp samma

tema och granska den.

3. Eleverna ska sedan jämföra de olika sidorna.

4. Avslutningsvis ska de sammanställa sin granskning och delge klasskamraterna resultatet.

Det kan göras på olika sätt:

a. Eleverna delas in i grupper så att det blir blandade grupper med dem som har granskat barn och

ungdomar, vuxna och äldre. Sedan redogör de sin granskning för varandra.

b. Eleverna delas in i grupper så de hamnar med elever som arbetat med samma tema. Sedan redogör

de sin granskning för varandra.

c. Eleverna delar sin sammanställda granskning skriftligt till utsedda klasskamrater som läser och

kommenterar granskningen skriftligt, via kamratrespons.

Psykisk ohälsa och könsidentitet Ungdomar, könsroller och psykisk ohälsa (när-, fjärr-, hybrid- och distansundervisning) Enskild. Be eleverna söka upp ett reportage, ett radioprogram, ett tv-program eller en blogg om psykisk ohälsa med fokus på ungdomar och könsroller eller könsdysfori på internet och göra en skriftlig reflektion om inne­ hållet. Avsluta uppgiften med att delge reflektionen till klasskamraterna på valfritt sätt.

Undersök medier (när-, fjärr-, hybrid- och distansundervisning) Enskild. Be eleverna leta i veckotidningar, dagstidningar och i andra medier efter diskussioner som kan kopplas till psykisk ohälsa och könsroller. Begränsa urvalet till en sorts media och bevaka under cirka en vecka. Samla sedan ihop reflektionerna och gör en presentation i ett valfritt program.

Grupp. Ladda upp presentationen i ett forum och starta en diskussion med klasskamraterna i forumet om olika iakttagelser. Be eleverna läsa några av presentationerna och vara delaktiga i de olika diskussionerna. Det blir hela klassens ansvar att alla klasskamrater får respons på sin presentation.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

72

3 D. Ord att öva på Arbeta med Ord att öva på såsom beskrevs i kapitel 2. I kopieringsunderlag 3.3 och 3.4 på s. 79–80, finns tabeller att kopiera ut till eleverna. Det går också bra att arbeta enligt nedanstående punkter.

1. Låt eleverna skapa ett memory av orden och betydelserna genom att klippa ut 48 kort av ett lite hårdare

papper. På ett kort skriver eleven begreppet och på ett annat skriver eleverna betydelsen. Låt eleverna sedan spela memory och para ihop begreppet med betydelsen (passar bäst vid närundervisning).

2. Skapa ett självskattningstest som eleverna kan göra många gånger i ett digitalt verktyg som till exempel

forms eller lärplattformen som används på skolan.

3. Skapa ett ”glosprov” i tävlingsformat i något digitalt verktyg till exempel Kahoot.

Alternativ 2 och 3 passar både när-, hybrid- och fjärrundervisning medan alternativ 2 passar för alla under­ visningsformer.

E. Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 3 1. Förklara vad som menas med självbild? Svar: Självbild handlar om hur man ser på sig själv, vad man har

för bild av sig själv.

2. Förklara vad som menas med självförtroende. Svar: Självförtroende handlar om den uppfattning man

har om sig själv när det handlar om bland annat prestationer och förmågor att klara av saker, att man har tillit till sig själv.

3. Förklara vad som menas med självkänsla Svar: Självkänsla handlar om de tankar och känslor man har

om sig själv.

4. Vad kan en undersköterska göra för att öka en patients självkänsla, självförtroende och självbild?

Svar: En undersköterska kan göra mycket genom sitt bemötande, sitt stöttande och sitt coachande av patienten. Genom att låta patienten gör det hen klarar av själv och när patienten inte klarar av något så kan undersköterskan vägleda och hjälpa till med stöttning. Då känner patienten att hen klarar av saker hen inte trodde hen skulle göra.

5. Vad är socioekonomiska faktorer? Svar: Socioekonomiska faktorer är förhållanden som påverkar en

persons eller grupps levnadsstandard, hälsa och möjligheter i samhället. Exempel på sådana faktorer inkluderar inkomst, utbildning, yrke, bostadsförhållanden och sociala nätverk. Dessa faktorer kan påverka tillgång till resurser som sjukvård, utbildning och arbete, och därmed också människors fysiska och psykiska välmående.

6. Hur påverkar de socioekonomiska faktorerna den psykiska hälsan och ohälsan? Svar: Socioekonomiska

faktorer, som inkomst, utbildning och boende, kan påverka hur vi mår psykiskt. Till exempel kan låg inkomst och dåliga boendeförhållanden skapa stress och oro. Om man har låg utbildning kanske man inte vet hur man kan få hjälp för psykisk ohälsa. Att sakna vänner eller stöd från familjen kan göra att man känner sig ensam och mår sämre. Arbetsmiljöer som är stressiga kan också påverka hur vi mår. Samman­ fattningsvis kan dessa faktorer göra att vi mår sämre psykiskt.

7. Hur beskriver Folkhälsomyndigheten nedsatt psykiskt välbefinnande? Svar: Folkhälsomyndigheten

beskriver nedsatt välbefinnande som en situation där en person inte mår bra psykiskt. Det kan handla om att känna sig stressad, nedstämd, orolig eller ha svårt att hantera vardagen. Nedsatt välbefinnande kan också innebära att man har svårt att sova, känner sig trött eller har problem med koncentrationen. Det är ett tillstånd som kan påverka både hur man känner sig i sitt inre och hur man klarar av sitt dagliga liv.

73

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

3 8. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos barn och ungdomar?

Svar: Att känna social gemenskap och tillhörighet, att ha en trygg och stark självkänsla, att få utveckla en könsidentitet som stämmer för individen, att det skapas förutsättningar för stimulans och utmaning i skolan och hemma, att det finns tillgång till stöd när det behövs både i skolan och hemma, att ha möjligheter till fritidsaktiviteter.

9. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos vuxna? Svar: Att få känna

delaktighet och tillhörighet, att känna förtroende för någon och att känna att andra har förtroende för en samt att ha gemensamma mål på arbetsplatsen.

10. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos äldre? Svar: Goda och hälso-

samma matvanor, meningsfullhet i vardagen, fysisk träning för hjärnan och kroppen.

11. Förklara vad riskfaktorer är. Svar: En riskfaktor är något som ökar risken för att något negativt ska

hända, till exempel att man blir sjuk eller mår dåligt. Det kan vara saker i ens liv eller omgivning som gör det svårare att må bra, som stress, dåliga relationer, brist på sömn eller att inte röra på sig.

12. Förklara vad friskfaktorer är. Svar: En friskfaktor är något som hjälper oss att må bra och håller oss

friska. Det kan vara saker som stöd från familj och vänner, regelbunden motion, bra kost, god sömn och att ha positiva aktiviteter i vardagen. Friskfaktorer skyddar oss mot stress och andra problem.

13. Vad bör samhället göra för att minska den psykiska ohälsan? Svar: Satsa på stöd i skolan, öka kunskapen

om psykisk ohälsa, stödja familjer, skapa trygga och meningsfulla aktiviteter, minska stressen i samhället.

14. Vad bör skolan göra för att minska den psykiska ohälsan? Svar: Erbjuda stödresurser, arbeta med stress-

hantering, minska betygsstressen, främja en trygg och inkluderande miljö, öka kunskapen om psykisk ohälsa.

15. Vad kan en undersköterska göra för att öka en patients självkänsla, självförtroende och självbild?

Svar: Visa respekt och lyhördhet, uppmuntra delaktighet, ge positiv feedback, stärka självständighet, visa empati och tålamod.

16. Förklara begreppet hbtqi. Svar: HBTQI står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersex. Det

är en förkortning som används för att beskriva olika sexuella läggningar och könsidentiteter. Begreppet HBTQI används för att synliggöra och inkludera människor med olika identiteter och läggningar utanför de traditionella normerna.

17. Vad kan det delvis bero på att icke-binära transpersoner och kvinnliga bisexuella upplever sig må

sämre än cispersoner? Svar: Diskriminering och fördomar, känsla av osynlighet, stress av att dölja sin identitet, svårt att få stöd och vård.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

74

3 F. Utvärdering av centralt innehåll kopplat till betygskriterier Utgår från punkt 3 i det centrala innehållet: Frisk- och riskfaktorer som kan påverka psykisk hälsa och ohälsa, däribland individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska förutsättningar samt könstillhörighet.

Betygskriterier kopplade till frisk- och riskfaktorer: Eleven redogör på ett godtagbart sätt för faktorer som påverkar hälsa och ohälsa.

Enskild. Be eleverna göra en tillbakablick på det de gjort under arbetet med kapitel 3. Låt dem sedan besvara följande frågeställningar för sig själva.

1. Vad har jag lärt mig genom att arbeta med kapitel 3?

2. Hur har jag gjort om jag inte har förstått något? Har jag ändrat strategi sedan förra utvärderingen

(av kapitel 2)?

3. Hur har jag bemött åsikter som jag själv inte delar jämfört med tidigare utvärdering?

4. Hur lyssnar jag på andra jämfört med tidigare utvärdering?

5. Vilka har varit mina starka sidor under arbetet med kapitel 3? Har jag tagit dem till hjälp i arbetet

med uppgifterna?

6. Vilka har varit mina svaga sidor under arbetet med kapitel 3?

7. Vilka förmågor har jag fått möjlighet att utveckla i arbetet med kapitel 3?

8. Känner jag mig bekant med det centrala innehållet som är kopplat till kapitel 3? Kan jag det?

9. Har jag nått upp till mina personliga mål som jag satte inför arbetet med kapitel 3?

10. Vilka personliga mål ska jag sätta upp inför arbetet med kapitel 4? Vad kan jag utveckla?

Grupp. Låt eleverna tillsammans i en liten grupp utvärdera hur de tycker att ni har arbetat med det centrala innehållet i nivåns tredje del. Jämför med utvärderingen av kapitel 2 genom att svara på följande frågor: 1. Hur har samarbetet fungerat?

2. Hur har vår uppmärksamhet i allmänhet varit under våra lektioner/arbeten?

3. Hur har gruppen bidragit till att det har hunnit pratas färdigt om viktiga frågor?

4. Hur har gruppen lyssnat på varandras åsikter?

5. Kan ni säga att ni lärt er något tillsammans?

6. Vad är gruppens starka sidor? Hur har de använts?

7. Vad är gruppens svaga sidor? Hur har de använts?

8. Har ni gett varandra feedback som lett till utveckling under arbetets gång?

9. Vad ska gruppen utveckla under arbetet med kapitel 4?

Helklass. Gör en avslutande sammanfattning tillsammans i klassen och koppla samman med ämnets syfte, era diskussioner om värdeorden i betygskriterierna och det centrala innehållet.

75

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

3 Kopieringsunderlag 3.1, Fallbeskrivning – risk- och friskfaktorer Jag sitter vid datorn på min hemarbetsplats och tittar bara på mina två skärmar som är kopplade till den. Både tonårssonen och mannen är hemma idag. Jag skriver listor för att komma ihåg vad jag ska hinna med under arbetsdagen. Listan blir lång och jag känner hur kroppen förbereder sig för att öka tempot. Jag måste hinna. Dessutom ser jag mig omkring, huset borde städas, dammsuga borde jag hinna ikväll, hur är det med tvätten, disken?

Lunchen är klar men plötsligt leder en diskussion vid matbordet till en konflikt mellan mig och mannen, sonen backar och bråket eskalerar. Jag går därifrån tillbaka till min dator. Får svårt att koncentrera mig och fokusera. Jag tänker att jag borde gå ut i det fina vårvädret men jag känner ingen ork. Ryggen gör ont sedan tidigare men nu börjar även huvudvärk komma och ont i magen.

Jag tvingar mig själv att fortsätta jobba men det blir inget bra.

Jag börjar fundera kring varför det blev så här och kommer snabbt fram till att jag inte sovit bra i natt, lider av sömnbrist och andra psykosomatiska symtom. Bråket känns fortfarande i luften. Allt känns jobbigt. Dottern som lider av psykisk ohälsa ringer och mitt hjärta slår extra slag, hur mår hon idag? Pust, det verkar vara bra med henne idag, just nu i alla fall. Jag hade inte orkat annat.

Jag börjar tänka igenom hela situationen, nu har det gått ett tag och tankarna snurrar långsammare och jag känner att kroppen slappnar av. Kanske jag ska ta tag i detta så atmosfären blir bättre men hur ska jag börja? Hur ska jag göra? Hur brukar jag göra? Hur brukar det bli? Kan jag göra annorlunda idag eller kan jag göra som jag brukar? Hur kan jag göra för att det inte ska upprepa sig? Börjar jag känna mig nedstämd, deprimerad, eller är det ångest jag känner? Oro för hur jag ska hantera detta? Åh, om tankarna inte slutar så blir jag tokig av dem? Hur mycket ska jag tåla? Hur mycket tål jag?

Varför känns det som om det är jag som ska reda upp det? Pulsen ökar igen och jag bestämmer mig för att ta tag i det men först ska jag ta mig ut. Med en ljudbok i öronen och bara ta mig ut i skogen och sitta där en stund. Den strategin brukar hjälpa mig. Jag gör så.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

76

3 Kopieringsunderlag 3.2, Uppgift: Riskfaktorer för psykisk ohälsa Instruktioner: 1. Vad är psykisk ohälsa? (Steg-för-steg läsning och diskussion)

• Läs tillsammans med en lärare, assistent eller klasskompis om vad psykisk ohälsa innebär. Använd

enkla och tydliga texter från källor som till exempel Vårdguiden 1177. Du kan också titta på en kort video om psykisk ohälsa.

• Diskutera vad du läst med din lärare eller assistent. Använd tydliga frågor som: – Vad betyder psykisk ohälsa?

– Vad gör att människor ibland mår dåligt psykiskt?

2. Välj två riskfaktorer Välj två riskfaktorer som kan bidra till psykisk ohälsa. Du kan välja riskfaktorer från listan nedan, eller be om hjälp att hitta andra:

• Mobbning – när någon blir retad eller utstött.

• Stress – när man har för mycket att göra eller känner sig pressad.

• Sömnbrist – när man inte får tillräckligt med sömn.

• Social isolering – när man inte träffar andra människor eller känner sig ensam.

För varje riskfaktor, svara på följande frågor (använd korta meningar eller punkter):

• Vad är detta? (Förklara enkelt vad riskfaktorn innebär.)

• Hur kan det påverka en persons mående? (Hur kan det få någon att må dåligt?)

• Vad kan man göra för att må bättre eller minska risken för detta?

3. Välj ditt arbetssätt Du får välja hur du vill redovisa ditt arbete:

• Skriftligt: Skriv korta svar (med stöd om du behöver det).

• Muntligt: Berätta dina svar för din lärare eller spela in dina tankar.

• Bild och text: Rita en enkel bild som visar varje riskfaktor, och skriv en kort förklaring till.

4. Individuell reflektion Fundera över om du känner igen några av riskfaktorerna från ditt eget liv eller om du sett andra som har upplevt dem. Vad skulle kunna hjälpa i sådana situationer? Du kan skriva ner dina tankar eller diskutera dem muntligt.

Exempel på hur en enkel uppgift kan se ut: 1. Mobbning:

• Mobbning är när någon blir retad eller behandlad illa av andra.

• Det kan göra att man känner sig ledsen och ensam.

• Man kan få hjälp av vuxna och vänner för att stoppa mobbning och må bättre.

77

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

3 forts. kopieringsunderlag 3.2 2. Sömnbrist:

• Sömnbrist är när man inte sover tillräckligt.

• Man kan bli trött, lättirriterad och få svårt att koncentrera sig.

• Det är viktigt att ha en lugn sovplats och en bra rutin för att sova bra.

Tips!

• Tydliga instruktioner: Bryt upp uppgiften i kortare steg. Du kan få hjälp att planera arbetet genom att sätta små delmål.

• Anpassat läsmaterial: Använd korta och enkla texter eller videomaterial om ämnet.

• Extra tid och stöd: Du kan få extra tid på dig eller arbeta i ett lugnare tempo. Diskutera uppgiften regelbundet med din lärare för att få stöd och vägledning.

• Visualisering: Du kan använda bilder, mindmaps eller andra visuella hjälpmedel för att lättare förstå och redovisa dina svar.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

78

3 Kopieringsunderlag 3.3, Ord att öva på kapitel 3:A Begrepp

Betydelse

Kommentar/på hemspråk

mestadels

ofta, för det mesta

en faktor

omständighet, förhållande

hälsofrämjande

nyttig, stärkande

en förutsättning

utgångspunkt

en konsekvens

utfall, resultat

en självkänsla

Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull.

en självbild

Hur man ser på sig själv.

ett självförtroende

Den uppfattning man har om sin prestations­ förmåga, att man har tillit till sin egen förmåga.

en stereotyp

En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

icke-binär

En person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna och man.

genderqueer

En person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna och man, ibland synonymt med icke-binär.

pansexuell

En person som blir kär i och sexuellt attraherad av personer oavsett kön, inte bara två kön finns som pansexuell.

asexuell

En person som inte upplever sexuell attraktion till andra människor.

transexualism

Ett tillstånd då en person uppfattar sitt biologiska kön att inte överensstämma med sitt själv­ uppfattade kön.

könsdysfori

När kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten och att det innebär ett lidande för personen.

79

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

3 Kopieringsunderlag 3.4, Ord att öva på kapitel 3:B Begrepp

Betydelse

Kommentar/på hemspråk

ofta, för det mesta omständighet, förhållande nyttig, stärkande utgångspunkt utfall, resultat Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull.

Hur man ser på sig själv.

Den uppfattning man har om sin prestations­ förmåga, att man har tillit till sin egen förmåga.

En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

En person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna och man.

En person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna och man, ibland synonymt med icke-binär.

En person som blir kär i och sexuellt attraherad av personer oavsett kön, inte bara två kön finns som pansexuell.

En person som inte upplever sexuell attraktion till andra människor.

Ett tillstånd då en person uppfattar sitt biologiska kön att inte överensstämma med sitt själv­ uppfattade kön.

När kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten och att det innebär ett lidande för personen.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

80

Psykiatri Nivå 1 Susanne Niemi

LÄRARHANDLEDNING Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Psykiatri nivå 1. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll och ämnets syftesbeskrivning är i fokus i innehållet.

Lärarhandledning till Psykiatri nivå 1 innehåller:

• allmänna tankar kring ämnets progression, betygskriterier, styr­ dokument och läromedlets upplägg

• lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplägg och genomförande

• lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor • kopieringsunderlag • bok-, film- och poddtips • ordlistor med viktiga begrepp på svenska och arabiska.

Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan: allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förut­ sättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.

Det är författarens ambition att lärarhandledningen ska kunna användas överallt där utbildning inom ämnet genomförs, därav finns det lektionstips för undervisningsformer som när-, fjärr-, hybrid- samt distansundervisning.

Susanne Niemi, vårdlärare och specialpedagog på Lapplands gymnasium.