SO för lärare 1–3
Anna-Lena Lilliestam, Olof Franck, Sara Blanck,
Carina Holmqvist Lidh & Anna Pettersson
2 UPPL.
5. Religionskunskap
Olof Franck
6. Samhällskunskap
1. Inledning
Anna-Lena Lilliestam
Att undervisa lågstadieelever i de samhällsorienterande ämnena är kul och givande! Men läraren ställs inför många överväganden och beslut som kan vara nog så knepiga. Hur ska man balansera på ett bra sätt mellan de olika ämnena och de olika centrala innehållen? Hur ska man skapa en intresseväckande och lärorik undervisning? Hur ger man eleverna den bästa grunden för deras fortsatta studier i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap?
SO för lärare 1–3 vill stötta dig i arbetet med att skapa en god undervisning i de samhällsorienterande ämnena på lågstadiet. Du får ta del av ämnesdidaktisk teori och aktuell ämnesdidaktisk forskning, som diskuteras i relation till kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena i Lgr22. Sedan ger vi exempel på hur man på denna teoretiska grund kan skapa en väl fungerande undervisning. Under den återkommande rubriken Så kan du göra återfinns ett femtiotal tydligt beskrivna undervisningsförslag kring skilda innehåll i de olika ämnena. Undervisningsförslagen går att använda som de är, men troligtvis kommer du att ha dem som inspiration och själv vidareutveckla undervisning med förslagen som utgångspunkt.
Vi hoppas och tror att du ska få glädje och nytta av SO för lärare 1–3! 9
Bokens innehåll och upplägg
Boken består av sju kapitel som fokuserar på olika aspekter av undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Kapitel ett, två och sju tar upp övergripande frågor som gäller alla fyra ämnen, medan kapitel tre, fyra, fem och sex fokuserar på ett ämne i taget. Dessa ämneskapitel inleds med en bakgrund till respektive ämne i svensk skola och resonerar kring det specifika ämnet, dess syfte, innehåll och roll i kursplanen för Lgr22. Sedan får du en ämnesdidaktisk grund för ämnet och får möta aktuell ämnesdidaktisk forskning. Den teoretiska bakgrunden sätts sedan i ett praktiskt sammanhang i Så kan du göra-avsnitten.
• Kapitel 2. De samhällsorienterande ämnena på lågstadiet
Kapitel två resonerar kring övergripande frågor som gäller alla SOämnena: deras syfte i skolan, kursplanerna, ämnesspråk, behovet av konkretisering samt hur elevernas kunskaper kan bedömas.
• Kapitel 3. Geografi
Ett viktigt innehåll i geografiämnet är kunskap om geografiska förhållanden, rumsliga begrepp och kartor. Hur du kan arbeta med detta diskuteras i geografikapitlet. Studiet av geografi ska även ge eleverna insikter kring olika former av samspel mellan människa och natur, med specifikt fokus på hållbarhet. I kapitlet ges exempel på undervisning kring hållbarhetsfrågor och om hur man kan arbeta med geografiska verktyg och metoder.
• Kapitel 4. Historia
Under lågstadiet ska eleverna få lära om forntidens och lokalsamhällets historia. I historiekapitlet får du stifta bekantskap med centrala begrepp för historieämnet och förslag på hur man kan skapa undervisning som både ger historiska faktakunskaper och tränar elevernas förmåga att resonera historiskt. Du får också modeller för hur man kan arbeta med bilder och föremål som historiska källor.
• Kapitel 5. Religionskunskap
Hur en icke-konfessionell religionskunskapsundervisning kan bedrivas i ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle som Sverige diskuteras i kapitel fem. Här återfinns frågor kring livsåskådningar, världsreligioner, livsfrågor och etik. Aspekten ”levd religion” lyfts särskilt; att eleven ska få möta människan i relation till olika religiösa traditioner och berättelser.
• Kapitel 6. Samhällskunskap
Samhället kan studeras ur sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala perspektiv. I kapitel sex utvecklas teorier bakom dessa perspektiv. Du får förslag på hur man kan använda sig av exempel som ligger nära elevernas egen verklighet för att skapa undervisning där de får en grundläggande förståelse för dessa olika sätt att se på samhället.
• Kapitel 7. Ämnessamspel och ämnesövergripande undervisning
Vissa företeelser och frågor kan vinna på att studeras ämnesövergripande, från flera olika ämnens synvinklar. Det avslutande kapitlet visar hur du kan låta ämnen samspela i undervisningen.
Referens till Lgr22
Boken bygger på Lgr22 och i texten hänvisas ofta till kursplanerna för de fyra samhällsorienterande ämnena i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. För att skapa en lättläst text avstår vi från att hänvisa till ”Skolverket, 2022”, varje gång vi skriver om de olika kursplanerna för samhällsorienterande ämnen i Lgr22, utan skriver bara kursplanen. Inte heller återkommer den fullständiga referensen efter varje kapitel, utan endast här nedan:
Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Stockholm: Skolverket.
Övningar – så kan man göra
Kristendomens
Studiebesök
3. Geografi
Anna Pettersson
Barn har en naturlig nyfikenhet vad gäller sin omgivning och världen runt omkring dem. Frågorna tar aldrig slut. Varför är det inte sommar hela året? Varför blir det jordbävningar på vissa platser? Varför är det dåligt för miljön att köra bil? Vad är norrsken? Geografin har svaren till många av dessa frågor och när man börjar intressera sig för ämnet öppnas en ny, fascinerande värld. Geografi är verkligen världens ämne i dubbla bemärkelser.
Ordet geografi kommer ursprungligen från grekiskans geo graphien. Geo betyder jord och grafi betyder rista, men har under åren kommit att översättas med ordet beskriva. Förenklat betyder alltså ordet geografi ”att beskriva jorden”, så det är inte konstigt att kartor i hög grad har blivit en symbol för ämnet geografi. Kartan beskriver och representerar de geografiska förhållandena på jorden men ämnet geografi rymmer betydligt mycket mer än kartor. Geografiämnet hjälper oss att förstå världen omkring oss. Inom ämnet studerar man sambanden mellan människan, naturen och samhället och hur de påverkar varandra. Allt hänger ihop! Människor behöver kunskap om alla dessa delar för att kunna hitta lösningarna på världens stora framtidsfrågor, för ingen människa och inget land kan på egen hand lösa världens problem. Det vi står inför kräver globala lösningar, så därför är det av största vikt att bredda och fördjupa förståelsen för och kunskapen om ämnet geografi och dess olika aspekter.
Inom den vetenskapliga världen har ämnet geografi delats upp i två
olika discipliner: naturgeografi och kulturgeografi. Inom naturgeografin studeras naturprocesser som påverkat och påverkar landskapet, till exempel vittring, erosion och inlandsis, men även samspelet mellan landskapet, biosfären, hydrosfären och atmosfären. Inom kulturgeografin inriktar man sig på människornas liv på jorden, hur människan på olika sätt formar, påverkar, upplever, beskriver och tolkar livet på jorden. I skolämnet geografi görs inte denna uppdelning utan där ingår båda disciplinerna. Geografins komplexa natur, där bland annat frågor om klimatförändringar, miljöförstöring, fattigdom och ojämn resursfördelning ingår, gör att det oftast krävs ett tvärvetenskapligt synsätt för att få med alla aspekter av de olika ämnesområdena. Som pedagog behöver man därför vara öppen för att arbeta över ämnesgränserna – geografi är ett ämne som verkligen inbjuder till samarbete med andra ämnen.
Detta kapitel utgår från ämnets syfte och centrala innehåll i årskurserna 1–3 och är avsett att ge inspiration till och idéer för undervisning. Som alltid då det gäller undervisning är det viktigt att göra förslagen till sina egna. Våga pröva!
Skolämnet geografi
Geografi som skolämne har genomgått många olika faser genom århundradena, men har oftast setts som ett viktigt bildningsämne. Redan på medeltiden, i undervisningen av de sju fria konsterna, fanns ämnet geografi med. Då undervisades eleverna främst i världskartan och jordens form. Första gången man talade om geografi som ett skolämne i Sverige var i skolförordningen från år 1724. Då undervisade lärarna om jordtyper, mineraler, kartografi och astronomi. År 1820 reviderades kursplanen och ämnet geografi slogs samman med ämnet historia. Fokus och utgångspunkt för undervisningen var hembygdens historia och i första hand var det platser och regioner i Sverige som eleverna skulle känna till, följt av namngeografin i Norden och Europa (Molin, 2006, 2014).
I början av 1900-talet var geografiundervisningens syfte att bidra till att stärka byggandet av den egna nationen genom att stärka elevernas
”identitet med fäderneslandet” (Molin, 2017, s. 83). Skolan skulle fostra eleverna till att bli goda medborgare som värnade om sitt land. Under slutet av 1900-talet fick hållbar utveckling och miljöfrågor en central position inom ämnet. Det är numera ett större fokus på människors livsvillkor i världen och de ojämlikheter som finns vad gäller till exempel utbildning, hälsovård och fördelningen av naturresurser än vad det varit tidigare då fokus mer har varit på naturgeografin (Molin, 2014).
Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen
I dag handlar skolämnet geografi främst om samspelet mellan människa, samhälle och natur. Det som är specifikt för geografin är att ämnet spänner över flera olika ämnesdiscipliner som naturkunskap, samhällskunskap och humaniora. Det finns ett fokus på att få kunskap om och redskap för att kunna tolka och analysera processer där människor och miljö interagerar. I syftestexten för ämnet geografi i Lgr22 lyfts bland annat vikten av att eleverna utvecklar förmågan att kunna se geografiska mönster och om att kunna växla mellan olika rumsliga perspektiv. Kursplanen betonar även att det är viktigt att eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor och att de får kunskaper om hur de på olika sätt kan använda sig av kartor.
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen
• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling
• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
Som beskrivits i kapitel 1 är det centrala innehållet i de fyra samhällsorienterande ämnena på lågstadiet sammanslaget i Lgr22. Dessa punkter kan kopplas till geografiämnet:
• Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
• Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
• Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck.
• Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
I Skolverkets kommentarmaterial till ämnet geografi (Skolverket, 2022) lyfts det faktum att människans naturliga upptäckarglädje och nyfikenhet på sin omvärld är en tillgång för ämnet. Det finns ett egenvärde i att utveckla kunskaper om jordens olika livsmiljöer, samhällen och människor, vilket i sin tur skapar förståelse och engagemang kring människors olika levnadsvillkor. Genom att eleverna ges förutsättningar att växla mellan olika rumsliga perspektiv: lokala, regionala och globala, liksom mellan olika tidsperspektiv blir det möjligt för dem att sätta sig själva i relation till olika miljöer och till människor som lever på andra platser liksom till det förflutna och framtiden. Något som också lyfts fram är att eleverna under alla årskurser behöver bygga upp och vidareutveckla en geografisk referensram som innefattar namn och lägen för att kunna orientera sig i sin omvärld.
Fältstudier är en viktig del av ämnet geografi. Genom att eleverna får träna på att använda vetenskapliga arbets- och förhållningssätt ökar deras förmåga att förstå, tolka och kritiskt granska geografiska
minst när vi pratar om hållbar utveckling. Mycket av det vi gör påverkar jordytans utseende och förändrar landskapet.
Att ge sig ut på äventyr för att upptäcka dessa spår tillsammans med eleverna brukar vara en spännande upplevelse. Beroende på var man bor i landet ser förutsättningarna lite olika ut, men fenomen som isräfflor, flyttblock, rullstensåsar och jättegrytor finns på de flesta platser och är lätta att skapa en fascination inför.
Så kan du göra
Undersök en sten
Syfte: att förstå några av naturens processer och att få kunskaper om närområdets natur- och kulturlandskap.
Material: en sten per person eller grupp, papper, penna och lupp. En bergartsnyckel.1 Be eleverna ta med sig var sin sten till skolan.
• Låt eleverna undersöka de medhavda stenarna noga, eventuellt med hjälp av en lupp. Undersök vilka färger stenen har, om den är randig eller prickig, hur den känns att ta på (mjuk, hård, porös, smulig), om den går att bryta sönder och så vidare.
• Låt eleverna rita av sin sten och skriva ner vilka egenskaper den har (randig, hård, lite vass).
• Jämför med en bergartsnyckel och se om det går att identifiera vilken slags sten det är. Är det många i gruppen som har likadana stenar? Hur kommer det sig? Vilken sten är finast? Varför? Hur kan stenen ha bildats?
1 geologinsdag.nu/wp-content/uploads/2016/05/Ta-med-en-sten-1-6.pdf
Så kan du göra
Spår
av inlandsisen
Syfte: att få kunskaper om och kunna upptäcka inlandsisens spår i närområdet.
Material: bilder på exempelvis en rundhäll, isräfflor och ett flyttblock.
• Förbered eleverna genom att berätta om att det finns många spår av inlandsisen runt omkring oss, Visa bilderna och diskutera tillsammans med eleverna hur de har kunnat bildas.
• Välj ut en plats i närområdet där det finns en synlig berggrund och ta med eleverna dit. Ge dem i uppdrag att leta efter spår av inlandsisen. Hur ser berggrunden ut? Är den rund, kantig, slät eller brant? Går det att se några isräfflor? Finns det något flyttblock i närheten? Hur kan det ha hamnat där?
• Många gånger finns det lokala sägner om varför ett flyttblock hamnade på en specifik plats. Ibland sägs det vara jättar som inte kunde tåla ljudet från kyrkklockorna och kastade en stor sten mot kyrkan. Sök på internet om sägner från din ort eller kontakta hembygdsföreningen eller biblioteket för att få hjälp att hitta sägner. Diskutera med eleverna hur det kommer sig att dessa sägner finns.
Så kan du göra
Spår av människor
Syfte: att få kunskaper om hur vi människor påverkar landskapet och att i stort sett allt runt omkring oss är format av oss.
Material: en lämplig plats att studera. Det kan till exempel vara skolgården, ett bostadsområde eller ett jordbrukslandskap.
• Ge eleverna tid att studera platsen och låt dem sedan få fundera tillsammans två och två. Vad på den här platsen har påverkats av oss människor? Finns det vägar, hus, odlingar, gatlyktor, skog, asfalterade ytor? Hur tror de platsen hade sett ut om vi människor inte påverkat den?
• Samla sedan eleverna i storgrupp och reflektera tillsammans runt frågorna.
Geografi och identitet
I Lgr22 lyfts samspelet mellan människa, samhälle och natur som en av de viktiga kunskapsdelarna i ämnet geografi. Med hjälp av geografin får vi möjligheter att förstå vår omvärld och en beredskap att främja hållbar utveckling.
Människan är ett ”geografiskt väsen” – vi är alla placerade någonstans i landskapet och har ett behov av att tillhöra en plats som skapar tillhörighet och identitet. Det kan vara huset där vi bor, en ort eller ett land, helt enkelt en plats som vi fyller med mening och betydelse (Sanderoth, Werner & Båth, 2015). Vi både påverkar och påverkas av det geografiska rum där vi befinner oss. Vi kategoriserar oss själva och andra och skapar identiteter. En identitet kan skapas utifrån många olika kategorier, till exempel ålder, kön, ursprung, yrke eller hemort. Med hjälp av identiteter kan vi inkludera eller exkludera, och vi kan skapa eller riva gränser mellan olika grupper. Det kan vara geografiska gränser (man bor på ”fel” sida av staden), men även sociala och kulturella gränser.
I en studie jämförde Ruth Reynolds, forskare vid universitetet i Newcastle, och Monika Vinterek, professor vid högskolan Dalarna, svenska och australiensiska elevers (9–11 år) geografiska kunskaper om världen genom att de fick rita en världskarta och namnge alla länder de kunde. De skulle även göra en lista på de fem länder de tyckte mest om i världen och de fem länder de tyckte minst om. Resultatet i både Sverige och Australien visade att de länder eleverna hade minst kunskap om
6. Samhällskunskap
Sara Blanck & Carina Holmqvist Lidh
Ella är sju år och bor i en kommun någonstans i Sverige. När hon möter skolans samhällskunskapsämne har hon redan många erfarenheter av att leva och ingå i ett samhälle. Ella tränar fotboll i den lokala fotbollsföreningen där hennes föräldrar också är aktiva. Vid den stora veckohandlingen brukar Ella följa med sin pappa och handla mat på en stormarknad. Ibland frågar hon om olika varors priser och blir också medveten om att det står Krav på några av frukterna de köper men inte på andra. Utanför affären ser hon en kvinna som sitter och tigger och på vägen hem åker de igenom olika bostadsområden. De passerar ett område med stora villor och gröna gräsmattor, och andra områden som Ella tycker ser slitna och tråkiga ut. Ella funderar på varför en del är rika medan en del människor måste be andra om pengar. Varannan vecka tar Ella och mormor bussen till biblioteket och lånar böcker och ibland går de också en sväng i secondhandbutiken innan de åker hem. Ella har besökt vårdcentralen när hon har haft ont i öronen och en gång om året går hon till folktandvården för att undersöka sina tänder. Ella har flera kompisar både i skolan och på fotbollen som inte är födda i Sverige. Ibland berättar de och visar bilder från sina hemländer.
Ella tycker att det är spännande att se att det finns både likheter och skillnader mellan deras liv och hennes. När Ella är ledig från skolan gillar hon att gå på bio med sina kusiner, titta på Barnkanalen, kolla på roliga Youtube-klipp och spela spel på nätet.
Ella och andra elever i årskurs 1–3 har många osorterade erfaren-
heter och kunskaper av att vara del av sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och till viss del politiska sammanhang. Dessa perspektiv kan sägas utgöra grunderna för samhällskunskapsämnet. Ella är en del av en familj, en släkt och en kompiskrets, men hon är också en del i det större samhället som hon möter i föreningslivet och genom kommunens och regionens tjänster. I fotbollslaget får hon lära sig normer och regler, exempelvis att bidra till lagets bästa eller att göra ett inkast på ett godkänt sätt. Fotbollsplanen, skolan, vårdcentralen och biblioteket finansieras av skattepengar. Skatter är en del av det samhällsekonomiska systemet som Ella också ingår i. När hon är med och handlar får hon inblick i familjens privatekonomi. Miljömärkningen i mataffären gör att hon uppmärksammar miljöfrågor kopplade till hemmets konsumtion. Än så länge har hon inte så stort politiskt inflytande och makt i det större samhället men inflytande över vissa beslut i sin familj, i lekar med kompisar och i skolan.
Ella är liksom alla andra elever i årskurs 1–3 en samhällsmedborgare. Att vara en samhällsmedborgare handlar om att vara en del av det gemensamma samhället och åtnjuta samhällstjänster, men också om inflytande, makt, ansvar och att kunna påverka i det större och i det nära. Undervisningen i samhällskunskap kan utgå ifrån Ellas och andra elevers erfarenheter och med hjälp av ämneskunskaper bygga vidare på dessa. Det är också möjligt att börja i det som är nytt och främmande för att sedan koppla det till elevers konkreta erfarenheter. När människor utvecklar kunskap och förståelse för sin omvärld har de lättare att påverka och förbättra den. En annan viktig utgångspunkt är att vi människor är beroende av varandra. Vi behöver samarbeta för att kunna leva tillsammans och utveckla våra samhällen (Skolverket, 2022b, s. 5).
Detta kapitel inleds med en kort historisk bakgrund och en beskrivning av hur ämnet ser ut i dag. Därefter introduceras innehållsbegrepp och tankeredskap som är användbara när elever ska träna sig på att analysera, förstå och bli beredda på att agera i samhället. Den sista delen är strukturerad utifrån sex perspektiv som visar olika sidor av samhället. Till varje perspektiv finns exempel på övningar och undervisningsupplägg för årskurs 1–3.
Skolämnet samhällskunskap
Det var först under 1960-talet som samhällskunskap blev ett eget ämne i den svenska skolan. Tidigare hade elever i den så kallade fortsättningsskolan undervisats i ämnet medborgarkunskap. Tanken var att eleverna skulle fostras till ansvarsfulla medborgare som kände till sina rättigheter och skyldigheter. Barn från högre samhällsklasser som studerade på läroverket fick i stället undervisning i historia med samhällslära. Där låg fokus på kunskaper om grundlag och statsskick i Sverige (Larsson, 2015).
Andra världskriget blev på många sätt en vändpunkt för svensk utbildningspolitik. Hur skulle utbildningen kunna bidra till att skapa framtida medborgare som värnar demokratin och som inte låter sig lockas av auktoritära ledares lockrop? En skolkommission tillsattes 1946 med uppdrag att lägga fram en plan för framtidens skola. Kommissionen identifierade en rad allvarliga brister. Pedagogiken var föråldrad och undervisningen verklighetsfrånvänd. Mot bakgrund av bristerna föreslog kommissionen att ett nytt ämne, samhällskunskap, skulle införas (Olsson, 2016). Undervisningen skulle inte längre utformas efter ett överordnat nationalistiskt och kristet innehåll, utan i stället vila på en objektiv vetenskaplig grund (Larsson, 2015). Samhällskunskapsämnet fick ett specifikt ansvar för kunskapen om och värnandet av demokratin samtidigt som ämnet skulle ha en tydlig nutidsorientering. De här bärande principerna finns kvar i dagens kurs- och ämnesplaner.
Många skolämnen har sin motsvarighet på universitetet, men det gäller inte för samhällskunskap. Ämnet är i stället tvärvetenskapligt med rötter i olika vetenskapliga discipliner såsom statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, rättsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och kulturgeografi. Ämnets tvärvetenskaplighet kan bidra till att det kan upplevas som osammanhängande (jfr Kristiansson, 2017). En annan möjlig förklaring till att samhällskunskap beskrivs som mer konturlöst och svårfångat än de andra samhällsorienterande ämnena kan vara att delar av innehållet är abstrakt. Några exempel på detta kan vara normer och värden, rättigheter och skyldigheter, styrelseskick och ekonomiska kretslopp.
Så kan du göra Aktuella samhällsfrågor exemplet migration
Syfte: Att eleverna med hjälp av berättelser och arbete utifrån en analysmodell får kunskap om några orsaker till och konsekvenser av migration
Material: En berättelse eller ett nyhetsinslag om migration samt en whiteboard eller något annat att skriva på.
Orsak
Orsak
PROBLEM
SAMHÄLLSFRÅGA
Orsak
Figur 6.1 Analysmodellen
Åtgärder/lösningar
Konsekvens
Konsekvens
Konsekvens
• Rita en variant av analysmodellen i figur 6.1 på tavlan.
• Ta ett elevnära, konkret exempel för att förklara modellen. Här nedan finns ett exempel om blöta strumpor som kan användas.
• Låt eleverna ta del av en berättelse om någon som har migrerat.
• Skriv migration (eller en annan samhällsfråga) i mitten och använd modellen för att skriva ut orsaker till att personerna i berättelsen migrerat och flyttat mellan länder.
• Resonera tillsammans med eleverna om konsekvenserna för individerna och för samhället.
• Vad kan orsaka blöta strumpor? Låt eleverna komma med förslag (någon kan ha tappat ett glas vatten och jag har trampat i det, mina skor kanske har ett hål, någon kan ha gått in med snöiga skor osv.).
• Vad kan det få för konsekvenser? (Obehagligt, förkyld, skäll av förälder osv.)
• Åtgärder/lösningar? (Hänga upp strumporna på ett element, torka upp spillt vatten, ställa snöiga skor i hallen osv.)
Fortsättning och fördjupning:
Exemplet ovan handlar om migration men detta kan bytas ut och varieras med andra samhällsfrågor. Förslag på böcker som rör migration kan vara bilderboken Akim springer av Claude K. Dubois (Dubois, 2016) eller Nadine längtar hem av Bernard Ashley (Ashley, 2016).
I övningen Vi bygger ett samhälle nedan får eleverna fundera över och konkret gestalta vad ett samhälle kan vara och vad som behöver finnas för att vi ska kunna leva våra liv tillsammans. Det här är ett exempel på ett arbetsområde som knyter an till fler ämnen. Här kan exempelvis geografi och bild ingå (läs mer om ämnessamspel i kapitel 7).
Så kan du göra
Vi bygger ett samhälle
Syfte: Att hjälpa eleverna att se vad vi människor behöver ordna tillsammans i samhället.
Material: Lera, kartong, färg, papp, gips, sand, piprensare, tyg, garn, papper, pennor.
• Be eleverna att fundera över vad vi behöver för att leva ett bra liv. Använd gärna EPA-modellen (först funderar eleverna enskilt, sedan samtalar de i par, därefter samtal i helgrupp).
128
• Samla elevernas förslag och gör en gemensam behovstrappa på tavlan, utifrån Maslows modell (se avsnittet om ekonomi längre fram i kapitlet) i en förenklad form, för att hjälpa eleverna att se hur olika behov förhåller sig till varandra. Vad är viktigast för att överleva? Vad kommer sedan? Vad är lyx? Diskutera skillnaden mellan behov och önskningar (begär).
• När eleverna kartlagt behoven får de med stöd av läraren försöka komma fram till vad som krävs för att behoven ska kunna tillfredsställas på bästa sätt. Vad kan människor göra själva och vad behöver vi ordna och hjälpas åt med tillsammans?
• Gör en gemensam lista tillsammans med eleverna över samhällsfunktioner som behövs för att tillfredsställa de behov som de funnit. Dela sedan in eleverna i grupper med ansvar för att ta reda på fakta om en funktion var.
• Eleverna får sedan arbeta i grupper och ”bygga” sina respektive samhällsfunktioner. Några bygger en brandstation, en annan grupp bygger ett renhållningsverk och så vidare. De kan till exempel använda lera, kartong, papp, gips, papper och tyg.
• Nästa steg är att placera ut gruppernas arbeten i en gemensam modell av ett samhälle i miniatyr.
• Eleverna får presentera och berätta om sin samhällsfunktion för varandra.
Fortsättning och fördjupning:
Klassen kan bjuda in andra klasser på skolan, vårdnadshavare eller kommunpolitiker och presentera sitt samhälle. Eleverna kan också ställas inför utmaningar som de behöver hantera i sitt ”samhälle”. Det kan bli översvämning, det kan komma många nya människor till samhället och de behöver någonstans att bo, skolan kan behöva byggas ut eller liknande.
SO för lärare 1–3
Anna-Lena Lilliestam, Olof Franck, Sara Blanck, Carina Holmqvist Lidh & Anna Pettersson
I de samhällsorienterande ämnena får elever lära sig om olika aspekter av vår sociala verklighet. SO för lärare 1–3 är tänkt som en hjälp för att skapa en intresseväckande och lärorik undervisning i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap på lågstadiet. Boken kombinerar didaktik med metodik och är tänkt att inspirera till en undervisning där de olika ämnenas innehåll synliggörs, samtidigt som deras specifika innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en bred och djup samhällsorienterande kunskap.
Denna andra upplaga av SO för lärare 1–3 är uppdaterad och utökad. Varje ämne får ett kapitel, som behandlar dess historia och hur ämnet beskrivs i Lgr22 med mål och centralt innehåll för lågstadiet. Läsaren får ta del av ämnesdidaktiska frågeställningar och aktuell ämnesdidaktisk forskning. I varje kapitel finns förslag på hur man kan skapa undervisning kring olika ämnesinnehåll och här presenteras ett stort antal konkreta, och detaljerat beskrivna, undervisningsupplägg. Ett av bokens kapitel behandlar ämnesövergripande arbete och visar hur läraren kan låta ämnen samspela i undervisningen. Ett kapitel ägnas åt bedömning av elevers kunskaper.
Bokens författare har alla gedigen erfarenhet av att arbeta som lärare. De är nu verksamma som lärarutbildare vid Göteborgs universitet och arbetar med forskning som rör undervisning och lärande inom SO-området.
ANDRA UPPLAGAN