9789151109961

HÄLSOPEDAGOGIK

Tredje upplagan

TOVE PHILLIPS

STUDIEGUIDE

I den här studieguiden kan du snabbt och enkelt följa ditt eget lärande och kontrollera att du får med dig de viktigaste kunskaperna från varje kapitel. På så sätt vet du att du får med dig samtliga punkter i kursens centrala innehåll. För varje kapitel finns en kort förklaring av vad du ska lära dig, en lista över centrala begrepp och en checklista där du kan kryssa i det du kan.

Kapitel 1: Perspektiv på hälsa

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter”. Det tar upp definitionen av hälsobegreppet och hur man kan betrakta människors hälsa utifrån olika perspektiv, i olika tider och i olika kulturer.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Objektiv hälsa

• Subjektiv hälsa

• Psykosomatisk

TESTA DIG SJÄLV

• Fysisk hälsa

• Psykisk hälsa

• Social hälsa

• Anatomi

• Epidemi

• Pandemi

F Jag kan förklara begreppen objektiv och subjektiv hälsa.

• Folkhemmet

• Socioekonomisk status

F Jag kan ge exempel på hur människans hälsa förändrats historiskt och vad det berott på.

F Jag kan ge exempel på faktorer som gör att hälsan ser olika ut i olika delar av världen.

F Jag vet vad Världshälsoorganisationen är och vad de gör.

F Jag kan diskutera hälsa utifrån ett miljöperspektiv.

F Jag kan förklara sambandet mellan kultur, livsstil och hälsa.

F Jag kan ge exempel på hur socioekonomisk status påverkar människors hälsa och varför.

Kapitel 2: Folkhälsoarbete

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet "Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå". Det handlar om allt det hälsoarbete som pågår i samhället, dels i offentliga verksamheter och dels i förenings- och näringsliv. Det tar också upp folkhälsoarbete i särskilda grupper, som barn, vuxna och personer med funktionsnedsättning.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Folkhälsa

• Region

• Ideell

• Kommersiell

• Komplementärmedicin

TESTA DIG SJÄLV

• Primärvård

• Funktionsnedsättning

• Hälsopedagogik

• Inre motivation

• Yttre motivation

F Jag kan ge exempel på några statliga myndigheter som arbetar med folkhälsan samt vad de har för uppdrag.

F Jag kan redogöra för regionernas ansvar i hälso- och sjukvården.

F Jag kan redogöra för kommunernas ansvar i hälso- och sjukvården.

F Jag kan förklara skillnaden mellan ideella och kommersiella verksamheter och kan ge exempel på sådana som bidrar till folkhälsoarbetet.

F Jag kan beskriva hur hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är strukturerat.

F Jag kan diskutera balansen mellan frihet och ansvar för den egna hälsan.

F Jag kan beskriva hur hälsan förändras när man blir äldre.

F Jag kan diskutera samband mellan hälsa och funktionsnedsättning.

F Jag kan ge exempel på hur man arbetar med folkhälsan internationellt.

F Jag kan förklara vikten av motivation i folkhälsoarbetet och ge exempel på hur alla motiveras av olika saker.

Kapitel 3: Det salutogena perspektivet

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Innebörden av ett salutogent förhållningssätt”. Det handlar om hur man ser personen genom ett salutogent perspektiv, det vill säga att man fokuserar på de faktorer som gör människan frisk, snarare än vad som gör henne sjuk. Det tar också upp KASAM-teorin och hur den kan tillämpas.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Salutogen

• KASAM

TESTA DIG SJÄLV

• Holistiskt perspektiv

• Självkänsla

• Självförtroende

• Coping

F Jag kan förklara innebörden av ett salugent perspektiv och berätta hur det uppstod.

F Jag kan ge exempel på salutogena faktorer i samhället, i familjen och inom individen.

F Jag vet vad KASAM står för och kan förklara vad det innebär.

F Jag kan ge exempel på hur man kan stärka känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

F Jag kan förklara vad det innebär att ha ett holistiskt perspektiv på hälsa.

F Jag kan ge exempel på hur man kan stärka individers självförtroende och självkänsla.

F Jag vet vad coping är och kan ge exempel på bra och dålig coping.

F Jag kan diskutera betydelsen av att ha en balans mellan frihet och ansvar utifrån ett hälsoperspektiv.

Kapitel 4: Arbete, fritid och hälsa

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa”. Det handlar om arbetets betydelse för vår hälsa, men också hur vi påverkas av den fysiska och psykiska miljön på arbetsplatsen. Du får också läsa om vad fritid är och hur det vi gör på vår fritid kan påverka vår hälsa på olika sätt.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna

meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Förvärvsarbeta

• Yrkesidentitet

• Fysisk arbetsmiljö

TESTA DIG SJÄLV

• Psykisk arbetsmiljö

• Utmattningssyndrom

• Rehabilitering

F Jag kan beskriva människors motivation att arbeta.

F Jag kan förklara vad yrkesidentitet är och hur den påverkar oss.

• Primära behov

• Sekundära behov

F Jag kan ge exempel på hur den fysiska arbetsmiljön kan påverka hälsan.

F Jag kan ge exempel på hur den psykiska arbetsmiljön kan påverka hälsan.

F Jag kan ge exempel på politiska åtgärder mot sjukskrivningar.

F Jag känner till arbetsgivarens ansvar för de anställdas hälsa.

F Jag kan förklara skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ hälsa.

F Jag förstår vikten av balans mellan aktivitet och vila på fritiden.

F Jag kan beskriva hur det vi gör på fritiden kan uppfylla flera av våra behov.

Kapitel 5: Inflytande, delaktighet och jämställdhet

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa”. Det handlar om hur viktigt det är för vår hälsa att känna att vi har möjlighet att påverka och vara del av en gemenskap. Du får också läsa om hälsa utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Inflytande

• Delaktighet

TESTA DIG SJÄLV

• Självförverkligande

• Jämställdhet

F Jag kan ge exempel på hur möjligheten till inflytande påverkar individens hälsa.

F Jag kan förklara hur socioekonomisk bakgrund påverkar möjligheten till inflytande.

F Jag kan ge exempel på hur individers brist på ansvarstagande kan påverka deras hälsa.

F Jag kan förklara hur delaktighet i samhället kan påverka hälsan positivt.

Anton vaknar av att hans alarm ringer. Klockan är 05.30. Han går på toa och drar sedan snabbt på sig träningskläder och löparskor. Snart är han ute i den ljumma sommarmorgonen. Det är dimmigt och koltrastarna sjunger som tokiga. Anton njuter av sin morgonrunda, fem kilometer på trettio minuter.

Väl hemma igen tar han en snabbdusch och klär på sig. Han går sedan till köket och gör iordning sin frukost: müsli med fil och en fullkornsmacka med ost, skinka och paprika. Till det dricker han ett stort glas vatten och en liten kopp kaffe. Han sitter med sitt kaffe och läser morgontidningen när hans sambo Patrik kommer in i köket.

– Morrn! säger Anton glatt.

– Morrn, svarar Patrik och gäspar. Fan, vad jag är stel i nacken idag. Och trött också.

– Du borde inte sitta så mycket vid datorn och kanske gå och lägga dig lite tidigare, säger Anton med ett syrligt leende.

– Okej, morsan. Tack för tipset, muttrar Patrik och skär upp tre stora skivor vitt bröd. Han toppar med ost och ett rejält lager västkustsallad. Sedan häller han upp en skål med fruktyoghurt och ett stort glas juice. Han sätter sig mitt emot Anton, som blänger på Patriks frukost.

– Du borde lägga om dina matvanor lite, säger han. Det där är inte bra för din hälsa.

– Men det är gott! svarar Patrik och strör socker över yoghurten.

– Kan vi inte börja springa tillsammans på morgonen? Det skulle vara kul och du skulle må mycket bättre. Jag lovar!

– Över min döda kropp, säger Patrik och rapar ilsket.

6 Frisk- och riskfaktorer

Det här kapitlet handlar om hur olika inre och yttre faktorer påverkar

vår hälsa positivt och negativt. I detta kapitel får du lära dig om:

− Individuella förutsättningar

− Kost

− Motion och rekreation

− Sömn och vila

− Stress

− Droger

− Sex och relationer

− Frisk- och riskfaktorer i miljön

diskutera · fundera på

1. På vilka sätt tror du Antons och Patriks olika levnadsvanor påverkar deras hälsa?

2. På vilka sätt tror du att Antons och Patriks olika levnadsvanor påverkar deras relation?

3. Finns det några risker med att vara extremt hälsomedveten?

4. Varför tror du att Patrik blir irriterad?

Punkt 6 i kursens centrala innehåll:

”Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress”

CENTRALT BEGREPP

Friskfaktorer är sådana faktorer inom individen och i omgivningen som kan ha en positiv inverkan på individens hälsa. Det kan alltså vara allt ifrån medfödda egenskaper till familj och socioekonomisk bakgrund.

Riskfaktorer är sådana faktorer inom individen och i omgivningen som kan ha en negativ inverkan på individens hälsa. Det kan alltså vara allt ifrån medfödda egenskaper till familj och socioekonomisk bakgrund.

Självbilden är den bild av man har av sig själv och den egna identiteten. Det är också hur man tror att andra personer uppfattar en.

Individuella förutsättningar

Frisk- och riskfaktorer kallas sådana faktorer i individens liv som har positiv eller negativ inverkan på dess hälsa. En del av dessa faktorer har att göra med livsstil, levnadsvanor och omgivning. Andra har snarare att göra med individens medfödda förutsättningar och personlighet.

Medfödda förutsättningar

Vissa saker i livet kan vi inte råda över. Det gäller till exempel våra medfödda egenskaper och våra fysiska förutsättningar. En person som är mycket kort kan inte göra sig själv lång och måste kanske därför lägga drömmarna om en elitbasketkarriär på hyllan. Ärftliga sjukdomar kan innebära riskfaktorer som påverkar individens hälsa under hela livet. Om man t.ex. har mycket cancer eller hjärtsjukdom i släkten så kan det i vissa fall öka risken för att man själv drabbas.

Självbild och kroppsuppfattning

Självbild är den bild man har av sig själv. Den är inte nödvändigtvis sann och stämmer sällan överens med bilden som andra har. Självbilden handlar dels om hurdan man tror att man är som person, dels om hur man tror att man ser ut.

Om man har en positiv självbild så är man nöjd med sig själv och tycker att man duger. Det gör att man mår bra, vågar mer och lättare reser sig upp efter motgångar. Om man har en negativ självbild så uppfattar man sig som sämre än andra. Kanske tycker man att man är ful, dum och ovärdig och tror att andra också tycker det. Med en förvrängd självbild så är den egna uppfattningen väldigt annorlunda från verkligheten. Man kanske tror att man är jätterolig och populär när man i själva verket är ganska impopulär. Ett exempel på hur kroppsuppfattningen kan vara förvrängd är när människor som lider av anorexi uppfattar sig själva som knubbiga eller tjocka, trots att de är extremt magra.

Självförtroende och självkänsla

Andra frisk- och riskfaktorer som är starkt sammankopplade med självbilden är självförtroendet och självkänslan. Om man har ett bra självförtroende så vågar man mer, vilket kan leda till ökad

livskvalitet och hälsa. Å andra sidan kan ett överdrivet självförtro-

ende göra att man tar stora risker som faktiskt kan äventyra hälsan. Självkänslan handlar om hur man värderar sig själv – om man tycker att man duger eller inte. En hög självkänsla är positivt för hälsan. Dels ger självkänslan i sig ett inre välmående, dels får det individen att våga mer och engagera sig mer. En person som inte tycker att den duger till, att den springer för långsamt eller sjunger för dåligt, går inte med i fotbollslaget eller kören, trots att den egentligen vill. Den missar därmed en möjlighet till motion, socialt umgänge och den ökade självkänsla som det ger att utvecklas och vara delaktig. Självkänslan kan alltså ha ganska stor inverkan på individens hälsa.

För att ge sig på extremskidåkning måste man ha bra självförtroende, något som både kan vara en frisk- och en riskfaktor.

Vilja och motivation

Hälsan påverkas också av individens energi, vilja, kämparglöd, uthållighet och motivation. Om man har stark drivkraft och en intensiv vilja att utvecklas, så är chansen stor att man också tänker på sin hälsa. Det finns en mening i att hålla sig frisk och stark, eftersom man vill kunna nå sina mål.

Om man saknar vilja och motivation så kan det vara svårt att se någon mening i att tänka på hälsan. Varför ska jag sitta här och äta morötter när livet ändå är skit? Jag är inte noga med att leva länge, så jag kan lika gärna fortsätta röka.

Vad är det då som gör att vissa människor är energifyllda framåtsträvare medan andra tycker det är så oerhört svårt att hitta motivation, ork och viljekraft? Till viss del kan våra medfödda egenskaper spela roll för vår energinivå, koncentrationsförmåga och uthållighet, men större roll spelar kanske vår uppväxt och våra erfarenheter. Om man mötts av ständiga motgångar som man inte klarat av att hantera så är det svårare att tro på framgång än om man faktiskt lyckats med jämna mellanrum. Det blir som en god eller ond cirkel – ju mer man lyckas, desto bättre självförtroende får man och desto större är chansen att lyckas igen. Ju mer man misslyckas, desto sämre blir självförtroendet, risktagandet och chansen att lyckas.

Lyckobuffert och KASAM

Lycka är ett område som engagerat och förbryllat människor under alla tider. Det är också något som är sammankopplat med hälsa, eftersom god hälsa ökar vår chans att bli lyckliga samtidigt som lycka ökar våra möjligheter till god hälsa. På senare tid har det också bedrivits en del forskning i ämnet.

Ett begrepp som ibland används är lyckobuffert. Lyckobuffert kan beskrivas som lyckokapital eller lyckoreserv. Har man en stor lyckobuffert så har man en inre styrka och lyckokänsla som gör att man lättare klarar av motgångar. En stor lyckobuffert kan alltså väga upp för de negativa faktorer som påverkar hälsan, som sjukdom, arbetslöshet, separationer eller sorg. Alla människor har olika stor lyckobuffert som påverkar deras allmänna känsla av lycka och välmående. Teorin om en lyckobuffert påminner mycket om det salutogena perspektivets KASAM (känsla av sammanhang) som du läst om tidigare. Vår lyckobuffert och vår känsla av sammanhang är alltså en betydelsefull frisk- eller riskfaktor.

diskutera · fundera på

1. Hur skapas våra självbilder?

2. Tror du att du har en realistisk självbild? Finns det några områden där du tror att den är mindre realistisk?

3. Hur kan man hjälpa människor att få en mer positiv självbild?

4. Har du bra eller dåligt självförtroende? Hur visar det sig?

5. Brukar du vara positiv och självsäker när du möter en utmaning eller är du inställd på misslyckande från starten? Varför?

Frisk- och riskfaktorer i miljön

Frisk- och riskfaktorer finns inte bara inom individen och i individens beteende och livsval. De finns naturligtvis också i den omgivande miljön.

Farliga miljöer

Vissa miljöer är farligare än andra rent fysiskt, eftersom de innebär större risker för olycksfall. Det kan gälla allt ifrån geologiska förutsättningar, som risker för naturkatastrofer, till de förutsättningar som skapats av människan. Varje år dör hundratals människor i trafiken i Sverige. Hårt trafikerade områden, oskyddade industriområden, gamla gruvschakt och byggarbetsplatser kan utgöra hälsorisker för såväl barn som vuxna.

Miljöutsläpp

Bor du på landsbygden med frisk skog, rent vatten och oförstörd luft så är du mer skyddad än om du bor i en hårt industrialiserad stadsmiljö som ständigt utsätts för utsläpp av gifter och avgaser.

Miljöutsläpp kan exempelvis öka risken för vissa cancerformer och sjukdomar i lungor, luftrör och andra viktiga organ. De kan också påverka vår fertilitet och orsaka fosterskador.

Våld, krig och svält

Att bo i områden som är drabbade av krig eller svält ökar naturligtvis också riskerna för ohälsa. Sverige som stat har inte deltagit i regelrätt krig på tvåhundra år, så de enda krig som når oss är bilderna från medierna. I vårt land finns dock många människor som tvingats fly från krig och förföljelse och som kommit till Sverige för att skydda sig själva och sina familjer.

Våldsamma miljöer finns inte bara i krigsdrabbade länder. Många länder i väst, som är förskonade från krig i sitt eget land, har områden med hög kriminalitet, gängvåld och ökad risk för våldsolyckor. Men våld finns också i hemmen, inom familjen. Våld i hemmet förekommer i alla samhällsklasser. Att leva i en familj där det förekommer våld är att ständigt vara utsatt för hot mot hälsan.

Krig innebär alltid hälsorisker, inte minst för civilbefolkningen.

SAMMANFATTNING

> Frisk- och riskfaktorer kallas faktorer hos oss själva och i vår omgivning som påverkar hälsan positivt eller negativt.

> En viktig hälsofaktor är våra inre förutsättningar, t.ex. självbild, självkänsla, vilja, motivation, lyckobuffert och känsla av sammanhang (KASAM).

> Vår kost har stor betydelse för hälsan. Många stora folksjukdomar, som hjärtoch kärlsjukdomar och cancer, har direkt koppling till våra matvanor. Många sjukdomar kan förebyggas med bra mat.

> Att motionera regelbundet är viktigt för hälsan. Det förebygger övervikt, fetma och många sjukdomar och det är bra för hjärtat, magen och sömnen.

> Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska kunna återhämta sig. Långvariga sömnproblem kan orsaka fysiska och psykiska besvär. Stress är en vanlig orsak till sömnproblem, men också levnadsvanor och sjukdom.

> Stress kan vara positiv eller negativ. Stress blir negativ när den pågår under lång tid och man inte har någon möjlighet till återhämtning. Då kan man drabbas av nedsatt immunförsvar, ökat blodtryck, värk, magproblem, trötthet, ångest, oro eller depression.

> Missbruk av droger som alkohol, tobak och narkotika kan innebära riskfaktorer för hälsan. Olika droger påverkar hälsan på olika sätt, såväl fysiskt som psykiskt.

> Sex och relationer är friskfaktorer när de fungerar bra och riskfaktorer när de fungerar dåligt.

> Det finns frisk- och riskfaktorer i vår miljö och omgivning. Farliga miljöer, naturkatastrofer, trafik, industrier, miljöutsläpp, våld, krig och svält är alla hot mot hälsan.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad betyder självbild?

2. Hur kan vår självbild påverka vår hälsa?

3. Hur kan självkänsla och självförtroende påverka hälsan?

4. Vad är vår lyckobuffert och hur påverkar den hälsan?

5. Vad har proteiner för funktion och i vilka livsmedel finns de?

6. Vad har kolhydrater för funktion och i vilka livsmedel finns de?

7. Vilka faktorer påverkar våra matvanor?

8. På vilka sätt kan kosten påverka hälsan?

9. Ge exempel på följder av övervikt.

10. På vilka sätt är motion en friskfaktor?

11. Vad är rekreation?

12. Varför måste vi sova?

13. Beskriv sömnens olika faser.

14. Vad kan man göra för att förebygga sömnproblem?

15. Varför kan man få sömnproblem av att spela datorspel sent på kvällen?

16. Vad har stress för funktion i människor och djur?

17. Förklara begreppen positiv stress och negativ stress.

18. På vilka sätt kan negativ stress påverka hälsan?

19. Vilka följder kan alkoholmissbruk ha för hälsan?

20. Vilka följder kan rökning ha för hälsan?

21. På vilka sätt kan en dålig relation påverka hälsan?

22. Varför kan klamydia vara farligt?

23. Ge exempel på olika riskfaktorer som kan finnas i den yttre miljön.

UPPGIFTER

1. Arbeta enskilt. Leta information om lyckoforskning och läs om lycka. Skriv en egen uppsats om lycka där du kommenterar resultat från lyckoforskningen och bidrar med dina egna tankar om lycka.

2. Arbeta i grupp. Varje grupp ska fördjupa sig i en diet/bantningskur och läsa på om den. Ta reda på hur den fungerar, vad man får äta och vad den har för resultat. Försök gärna hitta tester och undersökningar som granskar dieten. Redovisa er diet för resten av klassen och avsluta med en diskussion. Om ni har tid och möjlighet kan ni också bjuda på en måltid som är komponerad enligt dieten.

3. Arbeta i helklass. Gör en motionsvaneundersökning bland eleverna på skolan. Gör en enkät och dela ut i så många klasser som möjligt. Ställ frågor om motionsvanor och varför man motionerar som man gör. Presentera resultaten i en utställning med tabeller och diagram (gärna i samarbete med matematiken).

4. Arbeta i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om en drog utifrån ett hälsoperspektiv. Använd litteratur, informationsmaterial

5. Tillbaka till Anton och Patrik: Tiden har gått och Patrik har skaffat sig allt mer ohälsosamma vanor. Han har gått upp i vikt, tappat kondition och har sömnsvårigheter. Anton har bestämt sig för att försöka övertala Patrik att ändra sina levnadsvanor. Arbeta i par och diskutera hur Anton bör göra. Presentera era förslag för varandra i mindre grupper, välj ut det bästa förslaget och redovisa för resten av klassen.

HÄLSOPEDAGOGIK

TOVE PHILLIPS Varför har den psykiska ohälsan ökat? Hur påverkas vår hälsa av kost, motion, droger och stress? Vad kan man göra för att påverka människor så att de väljer en mer hälsosam livsstil?

Den här boken är för dig som studerar hälsopedagogik eller helt enkelt vill lära dig mer om hälsa och hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik tar upp allt ifrån faktorer som påverkar hälsan till folkhälsoarbete, krishantering och hälsoanalys.

Detta är den tredje upplagan av Hälsopedagogik och den innehåller uppdaterad information, omarbetade texter och fokus på centrala begrepp. Det finns även helt nya inslag i form av en studieguide och text om källkritik.

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Hälsopedagogik, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.