Synpunkt Naturkunskap 1b
Gy25
Anders Henriksson Torill Kornfeldt Olle Lind
Innehåll
5.4 Skogsbruk ..................................................................124
5.5 Jordbruk 127
5.6 Övergödning .............................................................128
Utblick – Regenerativt jordbruk 130
5.7 Försurning .................................................................131
5.8 Produktion 134
5.9 Miljögifter stannar kvar i naturen 135
5.10 Avfallshantering.......................................................138
5.11 Ozonskiktet 140
5.12 Ansvar för miljön ....................................................142
5.13 Organiserad miljövård 145
5.14 Livscykelanalys .........................................................148 Utblick – Utmärkta varor ..................................... 149 Sammanfattning 150 Testa dig själv ............................................................151
6. Gener, arv och genteknik ...................... 153
6.1 Livsformer förändras 154
6.2 DNA och protein 157
6.3 Genetiskt arv ............................................................162
6.4 Växtförädling och djuravel..................................167
6.5 Genteknik ...................................................................169
6.6 Genetiskt modifierade organismer 172
6.7 Att genetiskt förändra människor ................... 175
Utblick – Designade människor 178
6.8 Kloner 179
6.9 DNA-analys ................................................................181
6.10 Stamceller 182
Utblick – DNA i vardagen .................................... 184 Sammanfattning 185
Testa dig själv ............................................................186
7. Du och din kropp ................................... 187
7.1 Hälsa och folkhälsa ................................................188
7.2 Kroppens arbetsenheter 192
7.3 Våra näringsämnen ................................................196
Utblick – Diabetes 203
7.4 Hur ska vi äta? ..........................................................
Utblick – Vad är en kalori?
Människans
Kampen mot infektioner
Centralt innehåll
Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 1b ska behandla följande centrala innehåll:
Natur och hållbar utveckling
• Ekosystems bärkraft, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och resursutnyttjande.
• Energi, klimat, produktion och konsumtion ur perspektivet hållbar utveckling.
• Hållbar produktutveckling. Råvaror, kemiska processer, energiförbrukning och avfallshantering.
Människokroppen och hälsa
• Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk.
• Sexualitet och sexuell hälsa samt hur dessa kan kopplas till relationer, identitet och samtycke.
• Global hälsa och människors levnadsförhållanden med utgångspunkt i geografiska förutsättningar och statistik om folkhälsa.
• Cellens och individens genetik och evolutionära aspekter på detta. Gentekniska metoder och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter.
Naturvetenskap i omvärlden
• Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser i omvärlden samt naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle.
• Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet.
• Naturvetenskap som tillämpas inom arbetslivet.
Naturvetenskapliga arbetsmetoder
• Fältstudier, laborationer och simuleringar. Frågeställningar, planering, riskbedömning, utförande, värdering och redovisning med olika uttrycksformer.
• Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
1. Vetenskapen och samhället
Vad tycker du?
1. Kan vetenskapen svara på frågan: Vad är kärlek?
2. Vem ska styra vad vi forskar om i framtiden?
3. Finns det vetenskap som har lett till både bra och dåliga saker?
En rymdkapsel som har utvecklats av ett privatägt företag. Här ska den släppas efter ett besök på den internationella rymdstationen ISS för att återvända till jorden.
1.1 Vetenskap påverkar samhället
Nästan allting som finns i din vardag har på något sätt utvecklats med hjälp av naturvetenskap – från kläderna du har på kroppen till mobiltelefoner och datorer. Forskare undersöker och försöker förstå världen omkring oss. De vetenskapliga upptäckterna kan sedan leda till teknisk utveckling.
Kombinationen av vetenskapliga upptäckter och teknisk utveckling förändrar samhället snabbt. För bara några årtionden sedan fanns inga datorer, surfplattor och smartphones. Vad skulle hända idag om strömmen försvann eller om internet kraschade?
Den här utvecklingen påverkar också hur vi arbetar. Många tunga arbeten i fabriker görs nu av robotar istället för människor. Smarta datorprogram och artificiell intelligens gör att många kontorsarbeten kan skötas av datorer. Det gör att vissa yrken kommer att försvinna och helt nya jobb kommer att skapas.
Ett annat område där utvecklingen går snabbt är medicin. Sjukdomar som förr var obotliga och livshotande kan nu förebyggas med vaccin, lindras med behandling eller botas med antibiotika. Forskning inom genteknik gör det också möjligt att utveckla nya behandlingar. Samtidigt kan mer avancerad sjukvård kosta väldigt mycket pengar. Det skapar svåra beslut. Om vi inte har råd att ge alla den bästa vården, vem ska då få vård?
Artificiell intelligens (AI) innebär möjligheter, till exempel automatisering av arbetsuppgifter och förbättrade medicinska behandlingar, men även risker som arbetslöshet om AI-system ersätter arbetare.
Snabb teknisk utveckling kan också ställa till med problem. Klimatförändringarna och många miljöproblem beror på den nya teknik som människor börjat använda de senaste 150 åren.
Spridning av växthusgaser, skövling av regnskogar och utrotning av arter drabbar livet på hela jordklotet. Det är problem som kräver globala lösningar där länder måste komma överens och samarbeta.
1.1.1 Samhället bestämmer hur vetenskapen används
Vetenskapliga framsteg väcker etiska frågor om hur vi ska använda ny kunskap. Forskning om gener gör att vi kan ändra arvsmassan hos djur, växter och människor. Forskning om atomer och kärnfysik har gett oss både kärnkraftverk och atombomber.
Det är samhället som måste bestämma hur den vetenskapliga utvecklingen ska användas. Eftersom du är en del av samhället så betyder det att du är med och fattar besluten. Det gör du genom att sprida dina åsikter och värderingar i det dagliga livet, och när du engagerar dig politiskt. För att göra det krävs kunskap, inte minst naturkunskap.
Du påverkar samhällsutvecklingen genom att välja vilka energislag … ... och vilka transportmedel som vi ska prioritera att utveckla. Teknisk utveckling kan både orsaka problem och bidra till lösningar.
1.2 Vår kunskap utvecklas
Genom hela vår historia har vi människor lärt oss saker om världen. En människa som levde i Sverige på stenåldern visste antagligen mycket mer om hur man kan använda olika växter och insekter än vad vi gör idag. Den kunskapen byggde på samlade erfarenheter, och inom gruppen delade man med sig av sin kunskap.
När människor började skriva kunde kunskapen från erfarenheter spridas till många fler. Det gjorde att vår kännedom om världen växte, och ny teknik utvecklades. Människor på olika platser kunde lära av varandra, och en person som var extra duktig på att till exempel bygga hus kunde både utvecklas mer och sprida sin kunskap till fler.
Kunskap som kommer från erfarenhet har spelat stor roll under mänsklighetens historia och är fortfarande viktig i samhället. Men det är inte samma sak som vetenskap. Forskning och vetenskap bygger istället på det som kallas den vetenskapliga metoden.
Tre personer som var viktiga för att utveckla vetenskapen:
Ibn al-Haytham (965–1040) var en fysiker som använde experiment för att undersöka ljus och optik, och testade om teorier från tidigare tänkare stämde. Han levde i dagens Irak.
Galileo Galilei (1564–1642) var en astronom som utmanade antika föreställningar. Han visade bland annat att alla föremål faller lika snabbt om man tar bort luftmotståndet.
Maria Sibylla Meriann (1647–1717) var en biolog som upptäckte att insekter utvecklas från ägg till larv till puppa till vuxen insekt. Tidigare trodde man att insekter uppstod av sig själva när det var smutsigt.
1.2.1 Hur fungerar den vetenskapliga metoden?
Den vetenskapliga metoden går ut på att göra experiment och tester för att ta reda på om våra gissningar om världen verkligen stämmer. Metoden har en lång historia, men utvecklades framför allt under 1600-talet i Europa. Sedan dess har den förfinats av många olika människor och på många olika platser.
Den vetenskapliga metoden bygger på ett antal steg. Det första är en observation. Kanske märker du att vissa fåglar försvinner varje vinter. Det leder till en frågeställning: Vart tar fåglarna vägen?
Nästa steg är att formulera en hypotes, ett möjligt svar på frågan. När man utformar en hypotes är det viktigt att tänka på att det måste gå att visa om den är sann eller falsk. Det kallas att hypotesen är falsifierbar. En hypotes som inte är falsifierbar kan man inte testa vetenskapligt.
Botanikern Carl von Linné hade hypotesen att vissa fåglar övervintrar på botten av sjöar. Det hade han läst i äldre texter. Kan det stämma?
Den hypotesen är falsifierbar och vi kan testa den genom att utforma ett experiment. Du kan till exempel fånga in 100 fåglar och sätta höjdmätare på dem. Om de dyker ned i sjöar kommer höjdmätaren att visa det.
När du gjort ditt experiment samlar du in ditt resultat och gör en analys. Ingen av höjdmätarna visade att en fågel varit på en sjöbotten, alltså stämmer inte Linnés hypotes. Nästa steg är att formulera en ny hypotes och börja om igen.
OBSERVATION
FRÅGESTÄLLNING
HYPOTES
hypotesen testas med observationer och experiment
hypotesen håller hypotesen håller inte och ändras därför
TEORI
Ett vetenskapligt arbetssätt bygger på att hypoteser prövas och omprövas.
Vetenskapen
Charles Darwin presenterade evolutionsteorin år 1859. Han kombinerade sin egen forskning med resultat från många andra forskare.
1.2.2
Teorier och systematiska undersökningar
Inom vetenskap betyder ordet teori något helt annat än vad det gör när vi pratar till vardags.
En vetenskaplig teori sätter forskare samman efter att ha gjort många experiment och testat många olika hypoteser. Den sammanfattar det vi vet om ett område och är den bästa vetenskapliga förklaringen som forskningen har just nu. Men precis som alltid inom forskning kan den förändras.
Vetenskapliga teorier är till exempel evolutionsteorin (att allt levande utvecklas genom evolution) och atomteorin (att allting är uppbyggt av atomer, som i sin tur består av mindre elementarpartiklar).
För att kunna skapa en teori måste man göra systematiska undersökningar. Det räcker inte med ett enda experiment för att hitta svaret på en fråga. Även om ett första experiment visar att hypotesen stämmer gör forskare om samma experiment många gånger. Det är för att kontrollera att resultatet inte berodde på slumpen eller något misstag.
En forskare måste också fundera på om andra saker kan påverka resultaten, och utforma experiment som utesluter dem. Detta är den viktigaste skillnaden mellan forskning och erfarenhet: att forskaren hela tiden försöker hitta på experiment för att kritiskt granska sin egen och andras forskning.
1.2.3 Konsten att ställa frågor
Med hjälp av den vetenskapliga metoden har mänskligheten kunnat ta reda på otroligt mycket om vår värld. Men eftersom den vetenskapliga metoden bygger på att använda experiment för att testa hypoteser finns det också frågor som det inte går att hitta svar på.
Det finns många viktiga frågor som vetenskapen inte kan svara på. Till exempel om det finns en Gud, varför man blir kär i en viss person eller hur man blir en bra människa. Vetenskapen kan inte svara på detta eftersom det inte går att utforma experiment för att testa frågorna. Istället kan man använda till exempel filosofi för att resonera kring sådana frågor.
Det finns också många frågor som vi inte kan svara på idag, men som vetenskapen kanske kan svara på i framtiden. Till exempel om det finns liv på andra planeter, om datorer kan bli lika smarta som människor eller om en människa kan bli 200 år gammal.
Utblick
Forskning och konsekvens
Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming 1928. Sedan dess har man utvecklat flera varianter av antibiotika som används mot olika slags bakterier i olika situationer. De flesta har någon gång fått antibiotika mot vardagliga bekymmer som urinvägsinfektion och bihåleinflammation. Men antibiotika är också en förutsättning för säkra operationer och ett skydd mot större sjukdomsutbrott. Idag kan man till exempel behandla digerdöden, Yersinia pestis, med en antibiotikakur.
Antibiotika används även i köttindustrin. Genom att ge djuren antibiotika växer de snabbare och ger en större vinst. Det ekonomiska värdet av antibiotika i jordbruket är enormt, men vinsterna har en allvarlig baksida – resistenta bakterier som inte påverkas av antibiotika. När vi använder antibiotika överlever bara resistenta bakterier som plötsligt inte behöver konkurrera med andra bakterier. Då blir de vanligare
och vanligare ju mer antibiotika vi använder. Med en överdriven användning av antibiotika ”odlar” vi ofrivilligt resistenta bakterier.
Inom sjukvården orsakar resistenta bakterier bekymmer som svårläkta sår, obotliga sjukdomar och misslyckade operationer. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattade år 2019 att resistenta bakterier orsakar runt 700 000 dödsfall om året och problemet växer. Även om läget är relativt bra i Sverige räknar Folkhälsomyndigheten med att antalet fall med resistenta bakterier kommer att öka och ge stora merkostnader för samhället.
Antibiotika är ett exempel på hur en vetenskaplig upptäckt ger upphov till en produkt som har stor betydelse för ekonomi och välfärd. Samtidigt är produkten så attraktiv att vi riskerar att göra den verkningslös med en överdriven användning som ger resistenta bakterier. Hur når vi en hållbar användning av antibiotika?
En miljö med bakterier där ett fåtal är resistenta mot antibiotika.
Med antibiotika dör bakterierna, men inte de resistenta.
De resistenta bakterierna kan växa till sig och bli vanligare. De kan sedan sprida sig till andra miljöer.
1.3 Hur man gör ett experiment
Vi ska följa ett exempel på hur experiment kan genomföras och antar att du arbetar med frågeställningen: Vad behöver ärtor för att gro?
Du har en hypotes att ärtor behöver syre för att gro. Fullvuxna växter behöver syre för att överleva så det är rimligt att även ärtan behöver syre för att påbörja sin utveckling mot en fullvuxen planta.
För att testa hypotesen gör du följande experiment. I två glasbehållare (E-kolvar) placerar du ärtor på blöt bomull enligt bilderna nedan.
I en av kolvarna blåser du ner ren koldioxid som är tyngre än luft och därför tränger undan luften (och syret i luften). Sedan stänger du kolven med en gummipropp.
Den andra kolven låter du stå öppen så att ärtorna omges av luft. Du ställer kolvarna på samma plats så att temperatur, ljus och liknande är lika för alla ärtor. Du ser också till att bomullen i båda behållarna har samma fuktighet. Om ärtorna bara gror i en av kolvarna vill du ju kunna utesluta att det beror på andra faktorer än just tillgången till syre.
Efter några dagar ser du att ärtorna i koldioxid inte har utvecklats medan ärtorna i luft har grott. Det här resultatet tyder på att din hypotes stämmer, men helt säker kan du inte vara än!
Experimentet visar ju att ärtorna behöver luft för att gro och att de inte kan gro i bara koldioxid. Men luft innehåller andra gaser än syre och koldioxid, till exempel kväve. Kanske är det kvävgas som ärtorna behöver för att gro?
För att få reda på det måste du göra fler experiment, och precis så fungerar vetenskap. Idéer och hypoteser testas och resultaten ger upphov till nya hypoteser som i sin tur testas i nya experiment.
gummipropp
Kan ärtor gro utan syre?
1.3.1 Att skriva en laborationsrapport
Grunden i det vetenskapliga arbetet är att en forskare berättar om sina experiment i en vetenskaplig rapport. Rapporten gör att andra kan ta del av resultaten, men också att andra forskare kan kontrollera resultaten genom att göra om experimentet.
En laborationsrapport följer samma mall som en vetenskaplig rapport. Mallen gör det enkelt för läsaren att följa alla steg i experimentet och leta upp den information som behövs för att granska metoder eller resultat. För att skriva en laborationsrapport gör du så här:
Inledning
Här beskriver du experimentets syfte: vilken frågeställning och hypotes som du testar genom experimentet. I inledningen ger du också läsaren den fakta som hen behöver känna till för att förstå metoder och resultat. Ange de källor du har använt så att läsaren förstår var informationen kommer ifrån.
Material och metoder
Här beskriver du vilken utrustning som används och hur experimentet utförs. Den som tar del av din beskrivning ska kunna upprepa experimentet på samma sätt som du utförde det.
Resultat
Berätta för läsaren om resultatet från dina studier, observationer och mätningar. Använd sammanställningar i tabeller och diagram för att göra resultaten överskådliga. Tänk på att dina beskrivningar av resultaten ska vara sakliga och objektiva.
Diskussion
I diskussionen tolkar du dina resultat. Vad säger resultaten om din frågeställning och hypotes och hur passar de ihop med den fakta som du har beskrivit i inledningen? Diskutera gärna hur resultaten kan användas av till exempel andra forskare, i tekniska lösningar eller i vardagen. I diskussionen har man också utrymme att utvärdera det egna experimentet; vilka möjliga felkällor finns det och hur skulle experimentet kunna förbättras?
Källhävisningar
Här anger du dina källor så att läsaren kan leta upp och granska den information som du har använt.
Den pseudovetenskapliga rasbiologin ledde bland annat till Förintelsen i Tyskland under andra världskriget och till förtryck av samer i Sverige.
1.4 Pseudovetenskap
En föreställning som gör anspråk på att vara vetenskaplig men som inte har kunnat bekräftas med observationer och experiment kallas pseudovetenskap. Ibland är pseudovetenskap också äldre vetenskap som har motbevisats i experiment, men som en del människor fortsätter att tro på. Pseudovetenskap kan vara harmlös, men ibland kan det leda till allvarliga konsekvenser.
Ett exempel på pseudovetenskap är astrologi, tron på att stjärnornas eller planeternas placering kan påverka vilken personlighet man har, eller kan säga något om vad som kommer att hända under vissa dagar eller månader. Det kan visserligen vara roligt att läsa horoskop, men det saknar vetenskaplig grund och många studier har visat att astrologi inte stämmer.
En pseudovetenskap som är allvarligare och som har orsakat stora tragedier är rasbiologin. Det är tanken på att det existerar mänskliga ”raser” och att vissa raser är bättre än andra. De som förr delade in människor i raser utgick ofta från kulturella eller sociala indelningar och hävdade att dessa var biologiska. Även om det finns små genetiska skillnader mellan människor så finns det ingen vetenskaplig grund för att dela upp människor i raser. Det stämmer helt enkelt inte, utan är lika falskt som astrologi.
1.4.1 När blir det pseudovetenskap?
Följande fyra fenomen skiljer sig mellan pseudovetenskap och forskning som följer den vetenskapliga metoden. Man kan använda dem för att känna igen pseudovetenskap.
1. Auktoritetstro: Man tror på något bara för att en viktig person säger det, utan att tänka själv.
2. Handplockade exempel: Man väljer bara exempel som stödjer ens teori, och ignorerar exempel som säger emot.
3. Inte falsifierbart: Teorin kan varken bevisas eller motbevisas med experiment, det går inte att testa om den är falsk.
4. Bristande upprepbarhet: När man säger att man har observerat något, men ingen annan kan upprepa samma observation eller göra ett experiment med samma resultat.
1.5 Kritisk granskning
Vi möter hela tiden reklam och andra budskap som hävdar att de bygger på forskning och vetenskap, till exempel den fejkade reklamen här bredvid för kosttillskottet PIGG. Hur kan du använda ett vetenskapligt tankesätt för att kritiskt granska om reklamen verkligen är sann?
1.5.1 Symbolspråk och trovärdighet
I annonsen används en symbol som liknar en DNA-sträng tillsammans med någon som springer. Annonsören vill att produkten PIGG ska kopplas till naturvetenskap och hälsa. Målet är att ge produkten en seriös och pålitlig image.
1.5.2 Statistik
För att bedöma budskapet ”90 % nöjda kunder” behöver vi veta hur undersökningen som gav detta resultat genomfördes. Om man till exempel bara intervjuade 10 kunder, kan slumpen ha påverkat resultatet mycket. Om man hade frågat 10 andra kunder hade kanske bara 4 av dem varit nöjda, vilket skulle ge resultatet ”40 % nöjda kunder”. Om 90 av 100 intervjuade kunder visade sig vara nöjda, skulle resultatet på 90 % vara mer pålitligt. För att det ska stämma måste valet av intervjuade kunder dessutom vara slumpmässigt. Många företag gör sådana här undersökningar bland de som följer dem på sociala medier, men de är problematiska e ersom de personerna antagligen redan gillar produkten.
1.5.3 Vilken e ekt har den?
En av de största utmaningarna med en klinisk prövning är att kunna mäta eller bedöma om testpersonerna blir piggare. Det är också ett problem att annonsören inte nämner hur länge man måste ta PIGG innan man märker en tydlig e ekt. Det är också vanligt att testa e ekterna av kost och kosttillskott på möss. Har PIGG verkligen testats på människor?
Om företaget som marknadsför PIGG vill bli betraktat som pålitligt måste de kunna berätta om vilka studier som gjorts för att visa e ekten. Annars skulle marknadsföringen vara oseriös.
Ett extrakt av utvalda bär för dig som vill prestera och orka mer.
90 % nöjda kunder!
Påhittad reklam för kosttillskott.
Mediciner utan verkan kallas för placebo. Det händer att personer som får placebomedicin mår bättre, om de tror att de fått riktig medicin. Det kallas för placeboeffekten.
Hur kan vi kontrollera om PIGG verkligen ökar energin och prestandan hos den som tar det? En möjlig metod är att genomföra en klinisk prövning. Det innebär att testpersoner tar extraktet och sedan utvärderar effekten. En sådan studie måste innehålla tillräckligt många testpersoner för att resultaten inte bara ska bero på slumpen.
Vi måste också tänka på placeboeffekten, där testpersoner kan känna sig piggare för att de har positiva förväntningar snarare än att extraktet faktiskt har en effekt. För att undersöka detta kan hälften av testpersonerna få en produkt som inte innehåller det undersökta extraktet. Under studiens gång bör varken testpersonerna eller forskarna veta vilka personer som får den riktiga produkten. En sådan studie kallas dubbelblind.
1.5.4 Kosttillskott är en miljardindustri
I Sverige räknas kosttillskott som mat och den viktigaste myndigheten som övervakar mat kallas Livsmedelsverket. De har regler som bestämmer hur produkter ska märkas och presenteras, och hur näringsinnehållet ska anges.
Försäljningen av hälsokost har ökat snabbt de senaste åren och genererar årligen flera miljarder kronor till företag bara i Sverige. Detta trots att det för de allra flesta räcker att äta en vanlig kost.
Den växande marknaden och myndigheternas begränsade resurser för kontroll gynnar oseriösa företag. Dessutom sker en stor del av försäljningen på internet, där både seriösa och oseriösa företag tävlar om kunderna. Detta kräver att konsumenterna är uppmärksamma.
Risken är inte bara att köpa produkter som inte ger någon effekt, utan i värsta fall kan de också innehålla skadliga ämnen.
Försäljningen av kosttillskott har blivit en stor industri som omsätter miljarder kronor, även om de flesta människor anses få tillräckligt med näring genom vanlig mat.
Sammanfattning
Du behöver naturkunskap för att kunna kritiskt värdera och ta ställning i ämnen med vetenskapligt innehåll, som frågor om klimat, jordens resursfördelning, kretslopp och hälsa. Naturvetenskap har stor betydelse för samhällsutvecklingen.
Ny teknologi, nya material, mediciner och uppfinningar påverkar våra hem, arbetsplatser, hur vi reser och vad vi gör på fritiden.
Naturvetenskap bygger på att man gör observationer som ger upphov till frågeställningar och hypoteser. Det måste gå att testa om hypotesen är sann eller falsk, det kallas falsifierbarhet.
En hypotes testas sen genom experiment. Om systematiska undersökningar stöder hypoteserna kan dessa sammanställas till vetenskapliga teorier. I annat fall måste hypoteserna ändras och testas på nytt.
OBSERVATION
FRÅGESTÄLLNING
HYPOTES
hypotesen testas med observationer och experiment
hypotesen håller hypotesen håller inte och ändras därför
TEORI
Inom naturvetenskapen används teorier för att förklara och förutse händelser. Ett exempel är evolutionsteorin som berättar för oss hur livet utvecklas och hur nya arter uppkommer.
Vetenskap förutsätter att experiment och resultat redovisas detaljerat och öppet så att andra kan granska och upprepa dem. När en föreställning gör anspråk på att vara vetenskaplig men inte uppfyller de här kraven kallas det pseudovetenskap. Rasbiologi är ett exempel på pseudovetenskap.
Kunskap om naturvetenskap kan vara ett kraftfullt verktyg för att kritiskt granska företeelser i samhället.
Försäljningen av hälsokost har ökat och omsätter årligen flera miljarder kronor i enbart Sverige. Detta trots att vanlig mat anses vara fullt tillräcklig för de allra flesta.
Testa dig själv
Snabbkoll
1.1 Varför behöver du förstå vad vetenskap är?
1.2 a) Vad skiljer en vetenskaplig teori från en hypotes?
b) Ge exempel på vetenskapliga teorier.
1.3 a) Vad är skillnaden mellan vetenskaplig forskning och teknisk utveckling?
b) Ge något exempel på hur vetenskaplig forskning har lett till teknisk utveckling.
1.4 a) Vad är pseudovetenskap?
b) Ge exempel på pseudovetenskaper.
1.5 Vad menas med att en hypotes kan falsifieras?
1.6 Förklara begreppet
a) klinisk prövning
b) placeboeffekt
Sv ara med egna ord
1.7 Ge exempel på hur vetenskap påverkar samhället du lever i.
1.8 Beskriv hur forskare söker kunskap med hjälp av hypoteser och experiment.
1.9 Ge exempel på två forskare och deras upptäckter.
1.10 Tänk dig att du har utför t experimentet med ärtor som beskrivs på sidan14. Redovisa experimentet skriftligt enligt mallen på sidan 15.
Förbered ditt svar och diskutera
1.11 Använd den vetenskapliga metoden på något i din vardag. Starta med en observation, hitta en frågeställning och formulera en hypotes. Skriv ned din hypotes och beskriv ett experiment som kan testa den.
1.12 Ta reda på vad alkemi och homeopati är. Varför klassas de som pseudovetenskap?
1.13 I reklam för en eltandborste står det så här: Denna innovativa modell avlägsnar upp till 80 % mer plack! Vad säger detta om produkten och kan påståendet testas vetenskapligt?
1.14 Vad anser du om nedanstående beskrivning av månens inverkan på människan? Är den vetenskaplig eller ovetenskaplig? Vilka eventuella brister har den?
– Månen påverkar vattnet på jorden så att vi får ebb och flod. Eftersom vi människor består mest av vatten blir vi också påverkade. Det märks särskilt när det är fullmåne. Då blir man lätt lynnig och humöret svänger. Man blir vad som ibland kallas för ”mångalen”.
1.15 Läs utblicken på sidan 13. Man har känt till problemen med antibiotikaresistenta bakterier länge. Alexander Fleming varnade själv för problematiken! Varför har det tagit så lång tid för världen att reagera på ett så pass allvarligt hot?
Synpunkt Naturkunskap 1b
Synpunkt Naturkunskap 1b är ett basläromedel i ämnet naturkunskap på nivå 1b, 100 poäng. Boken är utformad för att ge en bred och djup förståelse av ämnets olika delar. För att göra lärandet mer intressant och engagerande, innehåller boken utblickar med fördjupningar och intressanta exempel.
Efter varje kapitel finns sammanfattningar som ger en översikt av de viktigaste punkterna, både som text och som film via QR-koder. Respektive kapitel avslutas med ”Testa dig själv” där innehållsfrågor kompletteras med fördjupnings- och diskussionsuppgifter.
Boken har följande kapitelindelning:
1. Vetenskapen och samhället
2. Livets mångfald och förutsättningar
3. Ekologi
4. Energi och klimat
Anders Henriksson har undervisat på gymnasiet under mer än 20 år. Han är också naturfotograf och har skrivit ett flertal olika läroböcker inom naturvetenskapliga ämnen.
Torill Kornfeldt är biolog och vetenskapsjournalist med fokus på hur forskning påverkar samhället. Hon har bland annat arbetat på Vetenskapsradion och som programledare.
5. En hållbar utveckling
6. Gener, arv och genteknik
7. Du och din kropp
8. Sex och samliv
Olle Lind disputerade i biologi år 2011 och har bland annat forskat om färgseendet hos fåglar. Han har undervisat på universitet, folkhögskola och gymnasium.