9789151103204

Ge

GEOGRAFI 7–9 Utkik

Bo Andersson Anna Windirsch

Utkik Geografi 7–9

Bo Andersson, Anna Windirsch

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik geografi 7-9

© 2020 Bo Andersson, Anna Windirsch och Gleerups Utbildning AB

Projektledare Frans af Schmidt

Bildredaktör Carin Carlsson

Formgivning omslag Sten Melin Grafisk Form

Formgivning inlaga Lönegård & Co

Kartor och illustrationer Lönegård & Co

Omslagsfoto Lukas Bischoff/iStock Storseisundet, Norge

Andra upplagan, sjunde tryckningen

ISBN 978-91-511-0320-4

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Prepress Exakta Print AB, Malmö, 2024.

Tryck OÜ Print Best, Estland 2024.

UTKIK GEOGRAFI är ett läromedel som ska hjälpa dig att klara målen i geografi. När du har gått igenom allt i slutet av nian har du fått ta del av alla delar av kursplanen.

Utkik Geografi för högstadiet har nio kapitel. Det första är ett inledande kapitel som tar upp hur man läser geografi på högstadiet och hur man ska tänka för att arbeta med geografiska frågor och analyser. Alla andra kapitel inleds med ett uppslag där några bilder, ord och frågor ska få dig att fundera över vad du redan vet och ge dig lite vägledning till det som kommer. Varje kapitel inleds också med ett geografiskt exempel som tar upp geografisk fråga som kapitlet behandlar.

Du får som läsare hjälp att arbeta med texten i kapitlet på olika sätt:

• Efter varje lite längre avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen.

• Varje kapitel har debattrutor, där du tränar dig att diskutera och argumentera.

• Centrala begrepp är markerade med fet stil och förklaras i texten.

• Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du också de centrala begreppen samlade i grupper.

• I slutet av varje kapitel finns lite mer övergripande uppgifter – Repetition och reflektion

Varje kapitel innehåller övningar som kallas Fördjupning & metod. Dessa är en viktig del av läromedlet, eftersom det är övningar där du kan visa att du behärskar de förmågor som krävs för att nå målen. Dessa övningar gör man bäst tillsammans med en eller flera klasskamrater, eftersom det inte alltid finns ett tydligt rätt eller fel. Ofta är det viktiga att man kan se saker ur olika perspektiv, tänka kritiskt och analysera om det finns ett samband eller inte mellan två saker.

Vår förhoppning är att denna lärobok ska ge dig en förståelse för helheten, hur naturen skapat förutsättningarna för vårt sätt att leva, men också hur vi idag påverkar naturen med vårt sätt att leva. Vi hoppas boken ger dig kunskap att välja en hållbar livsstil så att klimatförändringen kan hejdas.

Vi som skrivit boken har bred erfarenhet av undervisning på olika stadier, men också av att arbeta med läromedel för olika stadier.

Bo och Anna

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KLIMAT

VÅR PLANET

VÄRLDENS

BEFOLKNING ......... 134

Att leva i en kåkstad ............................. 136

Världens befolkning ökar ................... 138

Använda modeller: Familjeplanering ........ 140

Var bor människorna? ........................ 142

Analysera samband: Varför bor européerna där de bor? ....................... 147

Befolkningslära ................................. 148

Arbeta med demografiska begrepp: Befolkningslära .................................. 151

Analysera samband: Den demografiska transitionen ..................................... 152

Migration ........................................ 153

Urbanisering .................................... 154

Sveriges befolkningsutveckling 157

Klimatförändringen: Klimatflyktingar .......... 160

Sammanfattning och repetition ........... 162

PRODUKTION –HANDEL – TRANSPORTER ..... 164

Är Volvo en svensk bil? .......................... 166

Produktion av varor och tjänster.......... 168

Näringsgrenar .................................. 170

Svensk varu- och tjänsteproduktion ..... 172

Var ligger industrierna? ...................... 175

Arbeta med geografiska data: Innovationsöar ................................. 176

Analysera samband: Var ska järnverket byggas? .......................................... 178

Näringslivet i några länder med olika ekonomisk utveckling ................ 180

Transporter och transportmedel .......... 184

Några internationella handelsvägar ...... 187

Internationell handel ......................... 190

Orsak och konsekvens: Vårt konsumtionssamhälle ......................... 193 Sveriges utrikeshandel ....................... 194 Orsak och konsekvens: Tänk om, tänk nytt! ..................................... 197

Klimatförändringen: Klimatförändringen och jordbruket ............ 198

Sammanfattning och repetition .......... 200

VÄLSTÅND OCH

FATTIGDOM I VÄRLDEN ........ 202

Små företag i fattiga länder ................... 204 Världen idag .................................... 206 De Globala målen ............................ 209

Orsak och konsekvens: Jämlikhet och jämställdhet ..................................... 211

Indelningar av länder ......................... 212

Att ta sig ur fattigdom ....................... 219

Orsak och konsekvens: Olika typer av bistånd ....................................... 221

Orsak och konsekvens: Fattigdomsbekämpning ....................... 223

Klimatförändringen: Brist på rent vatten .... 224

Sammanfattning och repetition .......... 226

SÅRBARA

PLATSER

................ 228

Nederländerna – lägre än havets yta .......... 230

Sårbara platser .................................. 232

Jordbävning i Haiti ........................... 233

Tsunami i Indonesien ........................ 236

Tropiska orkaner och tromber ............. 239

Översvämningar i Bangladesh ............ 242

Torka i Afrika ................................. 244

Analysera samband: Platsers sårbarhet ... 247

Klimatförändringen: Skogsbränder blir fler och större på grund av klimatförändringar 248

Orsak och konsekvens: Oväder och extremt väder ................................... 250

Sammanfattning och repetition ........... 251 Register ........................................... 252

Bildförteckning ................................. 255

VÄDER, KLIMAT OCH VEGETATION

Vi påverkas alla av vädret på många olika sätt. En jordbrukare är till exempel beroende av lagom regnmängder när hans grödor växer på åkern medan han vill ha torrt väder vid skörden. Under vintern är bland annat sportbutiker beroende av kyla och snö för att sälja sportutrustning och varma kläder. Men kyla och snö innebär samtidigt problem för tåg­, flyg­ och biltrafiken. Många platser i världen, bland annat lågt liggande kustområden som Bangladesh och önationer som Maldiverna, drabbas av orkaner och översvämningar som ger både dödsoffer och stora materiella skador. Andra områden kan få för lite nederbörd med torka och svält som följd.

Det här kapitlet handlar om hur olika typer av väder uppstår och varför klimatet är olika på olika platser i världen. Du får också lära dig om hur nederbörd uppstår och var i naturen sötvatten och saltvatten finns. Kapitlet handlar även om klimatets inverkan på vad som växer i de olika klimatzonerna och vilka konsekvenser det får för människors livsvillkor. Människor är bland annat beroende av tillgång till vatten för att kunna leva. I torra områden där det sällan regnar lever miljontals människor med ett ständigt hot om torka och svält. Även i världens kallaste och bergigaste områden är livsvillkoren hårda.

• Hur påverkas ditt liv av klimatet?

• Vilka samband finns mellan klimat och var människor bor?

• Varför regnar det?

• Varför har vi årstider?

väder klimat vegetation nederbörd klimatzon

Andernas klimatzoner

I Sydamerika finns världens längsta bergskedja – Anderna. Den är också en av världens högsta bergskedjor. Klimatet längs Anderna varierar mycket eftersom bergen sträcker sig flera hundra mil från norr till söder. Den norra delen ligger runt ekvatorn där jordens varmaste klimat finns, medan den sydligaste delen är långt från ekvatorn och har betydligt kallare klimat. Men det finns ytterligare en viktig faktor som bestämmer klimatet – höjden över havet. Den faktorn får till följd att nära ekvatorn vid Andernas fot är det varmt och fuktigt och klimatet är tropiskt medan ju högre upp man kommer i bergen, desto svalare blir klimatet. Det är alltså skillnaden i höjd över havet och inte avståndet till ekvatorn som till stor del bestämmer vilket klimatet blir och också växt- och djurlivet och livsvillkoren för de människor som bor i bergen.

Kartan visar att de länder som Anderna sträcker sig genom och runt ekvatorn är Peru, Ecuador och Colombia. Länderna är till större delen spansktalande och för att beskriva klimat och växtlighet på olika höjd finns en indelning i höjdled med hjälp av spanska uttryck. På den östra sidan av Anderna är indelningen tydligast.

Här följer en beskrivning och en profilbild som visar hur klimatet varierar med höjden:

BananodlingutanförstadenIquitossomliggervidAmazonflodenärenviktighamnstad,merän300milfrånmynningen i Atlanten. Iquitos är den största stad i världen som inte kan nåsviavägutanendastmedbåtellerflyg.

På Andernas östra sluttning, upp till omkring 1 000 meter över havet, finns tierra caliente (varmt land). Här är klimatet varmt och fuktigt med mycket regn, ett tropiskt regnskogsklimat. Klimatet lämpar sig väl för att odla bananer, sockerrör, kakao och gummiträd. Här finns den peruanska staden Iquitos på 100 meters höjd över havet. Här, nära ekvatorn, är det i stort sett samma temperatur året runt. Medeltemperaturen varje månad är cirka +26 °C.

Profilen visar Andernas östsluttning i den tropiska zonen.

Tierra nevada

4000 m

Tierra helada

3000 m

Tierra fria

2000 m

Tierra templada

1000 m

Tierra caliente

Högre upp i bergen – 1 000 till 2 000 meter över havet – finns tierra templada (tempererat land). Här är klimatet svalare än i regnskogen med en medeltemperatur per månad som varierar mellan +17 °C och +22 °C. På många platser är nederbörden stor. Grödor som odlas är kaffe, tobak, majs, avokado och citrusfrukter.

Nästa höjdnivå kallas tierra fria (kallt land) och sträcker sig upp till trädgränsen på drygt 3 000 meters höjd över havet. Medeltemperaturen per månad varierar mellan +10 °C och +17 °C, vilket är betydligt kyligare än i de lägre zonerna. Temperaturskillnaderna mellan dag och natt är stora. Här odlas pot atis, majs, vete, råg och korn och bedrivs boskapsskötsel. På den här höga höjden finns flera stora städer. 2 600 meter över havet ligger Colombias huvudstad Bogotá med omkring

Cuscoärettpopulärtresmål.Stadenvarhuvudstadsamt kulturelltochreligiöstcentrumiInkariket.

7 miljoner invånare. Klimatet i Bogotà liknar en sval svensk sommar. På 2 800 meters höjd över havet ligger Ecuadors huvudstad Quito med 1,7 miljoner människor. Trots att Quito ligger mitt på ekvatorn har staden ett svalt klimat.

På den höjd där det är för kallt för träd att växa finns tierra helada (fruset land), som sträcker sig upp till gränsen för evig snö på omkring 4 500 meters höjd. Här är medeltemperaturen per månad vanligen lägre än +10 °C. Här växer gräs och andra

örter och här odlas några grödor som är typiska för Anderna, bland annat quinoa. Man bedriver också boskapsskötsel med får, lamadjur och alpacka. Vid trädgränsen på 3 400 meters höjd i den södra delen av Peru finns den historiska staden Cusco. Hit reser hundratusentals turister varje år för att besöka ruinstaden Machu Picchu från Inkarikets tid.

Den högst belägna zonen i Anderna är tierra nevada (snöns land) och här finns endast berg, snö, is och glaciärer. De högsta bergen i området är Huascaran (Peru) cirka 6 700 meter över havet, Chimborazo (Ecuador) cirka 6 200 meter över havet och Pico Cristóbal Colón (Colombia) cirka 5 700 meter över havet.

1. Vilka länder i Sydamerika genomkorsas av ekvatorn?

2. Nämn några faktorer som är bestämmande för hur klimatet på en plats blir?

3. Förklara med egna ord följande begrepp.

a. tierra

b. trädgräns

c. glaciär

4. Runt ekvatorn blir klimatskillnaderna i höjdled särskilt tydliga i jämförelse med bergiga områden långt från ekvatorn. Förklara varför!

Caracas

Iquitos

Cusco

Huascaran

Chimborazo ekvatorn

Christóbal Colón

Amazonasfloden

Långtfrånekvatorn,tillexempel iSverige,fördelasenvissmängd solenergiöverenmycketstörreyta änvidekvatorn.Därförvärmsjordytanvidekvatornmycketmeräni områdenlångtfrånekvatorn.

Solen ger oss värme och liv

Solen är bara en av oändligt många stjärnor i universum. Många av de stjärnor vi ser på natthimlen är flera gånger större än solen, men eftersom solen är så nära oss lyser den mycket starkare än de andra stjärnorna. Utan närheten till solen skulle inget liv finnas på jorden. Solens strålar ger olika mycket energi till olika delar av jorden beroende på hur snett de faller in mot jordytan. Det gör att väder och klimat varierar mycket beroende var man befinner sig. Solen består nästan bara av två ämnen, väte och helium. När väte omvandlas till helium i solens inre bildas energi. När vätet tar slut upphör solen att stråla ut energi. Då kommer allt liv på jorden att upphöra, men till dess är det cirka fem miljarder år.

Det är varmast runt ekvatorn Jordens varmaste områden finns nära ekvatorn, i tropikerna, och de kallaste vid polerna. I tropikerna är det mycket varmt eftersom solen står högt på himlen mitt på dagen året runt. När solen står som högst, dvs. i zenit, faller solstrålarna rakt in mot jorden. Då värms en mindre yta på jorden än om solljuset faller in snett. Ju närmare polerna man kommer, desto mer lutar jordytan i förhållande till solens strålar. Det betyder att lika många solstrålar som värmer upp en liten yta i tropikerna träffar en mycket större yta nära polerna. Varje kvadratmeter av jordytan får då mindre energi än i tropikerna. Jordytan och luften värms då inte lika mycket och ju längre från ekvatorn vi kommer desto kallare blir det.

Storleken hos den jordyta som uppvärms av solen på norra halvklotet

Motsvarande storlek hos den jordyta som uppvärms av solen när den står i zenit

infallande solljus

infallande solljus

norra polarzonen norra tempererade zonen tropikerna ekvatorn (södra vändkretsen)Stenbokens vändkrets (norra vändkretsen)Kräftans vändkrets

Årstiderna

Under ett år rör sig jorden ett varv runt solen. Under vårt sommarhalvår lutar norra halvklotet mot solen. Samtidigt lutar södra halvklotet från solen. Nästa halvår lutar norra halvklotet från solen. Då inträffar vårt vinterhalvår, medan södra halvklotet får mer sol.

När vi har midsommar står solen som högst på himlen på norra halvklotet. Därför är sommaren den varmaste och ljusaste årstiden. Sommarsolståndet inträffar den 21 juni. Då står solen i zenit vid norra vändkretsen, som ligger på 23,5 grader nordlig bredd. Det är jordaxelns lutning på 23,5 grader som bestämmer var vändkretsarna finns.

På vintern står solen som lägst på himlen, eftersom norra halvklotet lutar från solen. Solens strålar faller in snett mot marken, vilket gör att vi får mindre värme och ljus än under sommaren. Vintersolståndet, årets mörkaste dag, inträffar den 21 december. På polcirkeln går inte solen upp över horisonten under den dagen och vid nordpolen finns solen under horisonten hela vinterhalvåret eftersom norra halvklotet lutar från solen.

Under våren övergår vintern i sommar och under hösten blir sommar till vinter igen. Vid vårdagjämningen den 21 mars och höstdagjämningen den 21 september är dag och natt tolv timmar överallt på jorden. Då står solen i zenit vid ekvatorn, eftersom varken norra eller södra halvklotet lutar mot solen.

Under vårt sommarhalvår lutar norra halvklotet mot solen och under vinterhalvåret lutar norra halvklotet frånsolen.Detärjordaxelnslutning somgörattdetblirfyraårstider. Iverklighetenärsolenåtskilliga gångerstörreänjorden.

1. Vad kallas områdena runt ekvatorn?

2. Vad innebär det att solen står i zenit?

3. När är dag och natt ungefär lika långa på hela jorden?

Höst på norra halvklotet

Vår på norra halvklotet

Vinter på norra halvklotet

Sommar på norra halvklotet

Solen

Jordens bana

Ihögtrycketrörsigluftennedåt ochilågtrycketuppåt.Vidjordytan blåserdetfrånhögtrycketmot lågtrycket.

Högtryck

Väder och vind

När luften vid jordytan rör sig från ett ställe till ett annat säger vi att det blåser. Om luften rör sig långsamt blåser det en svag vind, och om den rör sig snabbt är vinden hård. Det är energin från solen som får luften att röra sig. Så här kan det gå till:

Tänk dig att solen värmer marken mer på en plats än på en annan i omgivningen. Luften på den platsen värms då också och tar större plats och utvidgar sig uppåt. Den varma luften är lättare än den kallare omgivande luften och fortsätter därför att stiga. (Det är samma sak som händer med den varma luften runt ett element. Hänger du något lätt i fönstret ovanför elementet kan du se hur det kommer i rörelse när den varma lätta luften stiger mot taket.)

När luften stiger blir det för lite luft vid marken och vi säger att det har bildats ett lågtryck. Då fylls det på med luft från omgivningen där lufttrycket är högre, ett högtryck, och det uppkommer en vind som blåser från områden med högre tryck till områden med lägre tryck.

Lågtryck och högtryck

I varm luft är det större avstånd mellan luftens gasmolekyler än i kall luft. När kall luft värms av solen kommer den därför att utvidgas, bli lättare och stiga. När vi vill veta lufttrycket mäter vi egentligen tyngden av all luft över en plats. I ett område där luften stiger har vi lägre tryck, dvs. lågtryck, vid jordytan. I lågtryck rör sig luften uppåt i en spiral. Det beror på att jorden snurrar runt sin axel, dvs. det beror på jordrotationen. På norra halvklotet snurrar spiralen åt vänster. När luften stiger i ett lågtryck avkyls den så att moln bildas och nederbörd kan uppstå.

Lågtryck

Den kalla luften på hög höjd är tyngre än varm luft och därför sjunker den, och då uppstår ett högtryck vid marken. I ett högtryck sjunker alltså alltid luften mot jordytan. Den rör sig nedåt och utåt i en spiral som vrider mot höger (på norra halvklotet).

Lågtryck och högtryck hänger ihop så att den luft som stiger i ett lågtryck blåser till högtrycket på hög höjd och sjunker där. Vid marken blåser det alltid från högtrycket, där det finns mycket luft, mot lågtrycket, där det finns mindre luft. Högtryck betyder ofta torrt och soligt väder, eftersom den sjunkande luften blir varmare och torrare när den når jordytan.

Vindar vid våra kuster

En sommardag vaknar du av att vädret är perfekt. Vindstilla och inte ett moln på himlen. Du ringer en kompis, packar väskan och cyklar till badklipporna vid kusten. Men redan vid ett–tvåtiden på eftermiddagen händer saker med vädret. Det börjar blåsa och vita molntussar skymmer solen. Min vanliga otur tänker du kanske. Men det som sker är vanligt under varma sommardagar och kan beskrivas så här:

1. När solen skiner på jordytan värms land snabbare än havet.

2. Då börjar den varma och lätta luften att stiga och ett lågtryck bildas över land. Ofta bildas det moln i den stigande luftmassan.

3. För att fylla ut lågtrycket över land blåser luft in från havet där ett högtryck har bildats. Det är sjöbrisen som kommer och den kan bli en ganska hård vind framåt eftermiddagen.

4. På kvällen avtar vinden, men framåt natten kan det börja blåsa lite lätt igen. Då kommer landbrisen som blåser från land mot kusten. Det beror på att land avkyls fortare än hav. Den varmare luften över havet stiger då och ger upphov till en svag vind från land.

Sjöbrisenblåserfrånhögtrycket över vattnet mot land, medan landbrisenblåserfrånetthögtrycköver land mot havet.

Passadvindar och monsunvindar blåser i tropikerna Områdena vid ekvatorn, tropikerna, är de varmaste platserna på jorden. Här står solen högt mitt på dagen. Den värmer luften som blir lättare och stiger så att stabila lågtrycksområden uppstår. Luften vid ekvatorn stiger ända upp till troposfärens yttersta delar på 10–15 kilometers höjd. Där blåser den på hög höjd mot norr och söder till vändkretsarna. Vid vändkretsarna har luften blivit så kall och tung att den sjunker mot jordytan där ett högtryck bildas. När luften når marken, kanske någonstans i Saharaöknen i norra Afrika, är den varm och torr. Från högtrycken vid vändkretsarna blåser det ständigt mot lågtrycket vid ekvatorn. Vindarna kallas för passadvinoch har namn efter det väderstreck de blåser ifrån. Nordostpassaden blåser på norra halvklotet och sydostpassaden blåser från vändkretsen på södra halvklotet mot ekvatorn. De upplevs som behagliga vindar eftersom de inte är särskilt hårda och ger svalka i de varma tropikerna.

Du läste tidigare i kapitlet om sjöbrisen som blåser en varm sommardag och landbrisen som är en svag vind under sommarnatten. Tänk dig att du byter ut dagen mot sommar och natten mot vinter och kustområdet mot en stor kontinent, till exempel Asien, och angränsande hav. De årstidsvindar som uppstår där liknar sjöbris och landbris och kallas monsunvindar. De påverkar klimatet allra mest i Syd- och Ostasien. På sommaren är det mycket varmt i södra Asien och ett djupt lågtryck bildas där när den varma luften stiger. För att fylla ut lågtrycket blåser sommarmonsunen från Indiska oceanen och Stilla havet in över land. Det är en varm och fuktig vind som kommer med regn i stora mängder. På vintern blir den stora asiatiska kontinenten mycket kallare än haven i söder och öster. Då bildas högtryck inne på kontinenten och lågtryck över havet. Det gör att vintermonsunen blåser från land mot havet. Det är en kall och torr vind som ibland för med sig stoft från öknarna i Asiens inre. Eftersom monsunen ändrar riktning med årstiden kallas den årstidsvind. Vill man turista i till exempel Indien och slippa hetta och hällregn är alltså vår vinter den bästa tiden.

Västvindar

I avsnittet ”Lågtryck och högtryck” läste du att luften rör sig nedåt och utåt i ett högtryck. Från högtrycken vid vändkretsarna blåser det därför inte bara passadvindar mot ekvatorn, utan också vindar mot polerna. På norra halvklotet finns lågtryck som ofta ligger på våra breddgrader, dvs. på 50–60 grader nordlig bredd. När luften rör sig från vändkretsen Kräftansvändkrets

mot lågtrycken i norr påverkas den av att jorden snurrar. Därför blir vinden inte sydlig utan böjs av mer och mer mot höger så att det bildas västvindar. I vår del av världen, i Europa, för västvindar från Atlanten med sig regn och rusk till oss. Det gör att vintrarna blir ganska milda trots att vi befinnar oss långt från ekvatorn. Västvindarna för med sig mycket värme från tropikerna till de delar av jorden som ligger långt från ekvatorn på både norra och södra halvklotet. Vindarna fördelar alltså värmen över jordklotet.

1. Hur förändras lufttrycket vid marken när luften stiger?

2. Hur förändras lufttrycket vid marken när luften sjunker?

3. När på dagen kommer sjöbrisen en solig sommardag?

4. Hur påverkar västvindar klimatet i Sverige?

Väderfenomenet El Niño beror på att ytvattnet i östra delen av Stilla havet nära ekvatorn blir varmare än normalt. Med tre till sju års mellanrum ändras därför vädret i Ecuador, Peru och Chile på Sydamerikas västkust. I vanliga fall är det torrt vid slutet av året, men en del år kommer oväder med skyfall och stormar. Samtidigt minskar fisket i kustvattnen utanför Peru. Precis som Jesusbarnet gjorde kommer ovädren i december och därför kallas de El Niño, som betyder gossebarnet. Människorna har känt till El Niño i århundraden, men inte vilket år han ska dyka upp, om det blir i år, nästa år eller något annat år.

Forskarna förstår ännu inte varför El Niño uppstår vissa år, men det som händer är att de i vanliga fall ostliga passadvindarna över

stigande, fuktiga luftströmmar

lågtryck

Normalt läge

Stilla havet minskar och till och med upphör. Därför bildas högtryck med torrt väder över Australien och Indonesien, risken för skogsbränder i regnskogen blir stor. När inga passadvindar för med sig ytvattnet västerut, blir det kvar utanför Sydamerikas västkust. Där värms det upp till nästan 30 °C, avdunstar och ger upphov till varm och fuktig luft som ger stormar och skyfall i Peru och grannländerna. Det kalla, tunga och näringsrika bottenvattnet hindras från att komma upp till ytan av det lättare varma vattnet. Fisket minskar eftersom fiskstimmen simmar till andra områden på jakt efter föda. Vanligtvis fångas mycket av fiskarten anchovetas som mals till fiskmjöl och ger goda inkomster. Men under ett El Niño-år kan fiskeinkomsterna minska till bara några procent jämfört med ett normalt år.

passadvind höghöjdsvind höghöjdsvind ekvatorialströmmen Peruströmmen kallt

lågtryck stigande, fuktiga luftströmmar högtryck högtryck

djuphavsvatten kallt djuphavsvatten varmt ytvatten Australien Australien

Inverkan av El Niño Sydamerika Sydamerika

El Niño – gossebarnet

Kräftans vändkrets

ekvatorn

Stenbockens vändkrets

Polarzonen

Tempererade zonen

Subtropiska zonen

Tropiska zonen

Klimat och vegetation

När du vaknar av att solen skiner från en klarblå himmel tänker du kanske att idag blir det vackert väder. Men att det är vackert väder idag säger inte mycket om klimatet där du bor. Dagen efter kan det ju faktiskt bli störtregn. Begreppet klimat kan beskrivas som medelvärden av alla väderobservationer som gjorts under minst trettio år. För att kunna skilja olika klimat åt är det viktigast att studera lufttemperatur och nederbörd. Utifrån det kan man dela in jorden i olika klimatzoner. Sverige ligger i den så kallade tempererade zonen eftersom klimatet varken är bland de varmaste eller kallaste på jorden.

Kartan visar namn och utbredning för jordens klimatzoner: tropiska zonen, subtropiska zonen, tempererade zonen och polarzonen.

Vad påverkar klimatet i ett område?

Det är flera faktorer som bestämmer klimatet i ett område:

• Avståndet till ekvatorn Ju längre bort från ekvatorn ett område befinner sig, desto snedare faller solens strålar mot jordytan. Vid ekvatorn står solen högt på himlen, ibland i zenit, och då blir uppvärmningen mer effektiv.

• Höjden över havet

På hög höjd är klimatet kallare. Det beror på att luften är tunnare ju högre upp man kommer och den tunna luften värms inte lika effektivt som luften vid havsytans nivå. Det hjälper alltså inte att man kommer närmare solen. Nätterna är särskilt kalla eftersom värmeutstrålningen från marken blir stor när luften är tunn. Det blir då lätt att förstå att det finns berg med snö och is i Anderna i Ecuador, trots att landet ligger mitt på ekvatorn i Sydamerika.

• Avståndet till havet

Havet värms upp långsammare än land, men behåller också värmen längre. Det gör att havet verkar utjämnande på temperaturen. På en plats nära havet blir därför sommaren inte så varm, men vintern blir inte heller särskilt kall. Havet gör också att temperaturskillnaderna mellan dag och natt blir små, dvs. på dagen blir det inte så varmt och natten blir inte alltför kylig. Inne i landet, långt från havet är det tvärtom mycket stora skillnader mellan temperaturen under sommar och vinter.

• Vindar och havsströmmar

Om havet är uppvärmt av en varm havsström, till exempel Golfströmmen i Nordatlanten, blir klimatet varmare, eftersom vindarna som blåser in mot land värms upp. När en kall havsström påverkar ett område blir klimatet istället kallare. Så är det i Peru i Sydamerika, som påverkas av den kalla Peruströmmen.

I fortsättningen av kapitlet kan du läsa om de olika klimatzonerna och om vilka vegetationstyper som hör till respektive zon. Kom ihåg att se på världskartan som visar klimatzoner. De klimatzoner som beskrivs är tropiska zonen, subtropiska zonen, tempererade zonen och polarzonen.

Människans påverkan

Klimatforskare är överens om att också vi människor påverkar klimatet. Den globala temperaturhöjningen som skett under de senaste hundra åren är främst ett resultat av förbränningen av fossila bränslen som olja och kol. Klimatförändringarna ger konsekvenser som påverkar människors livsvillkor över hela jorden. Du kan läsa mer om klimatförändringarna i kapitlet ”Hållbar utveckling”.

1. Förklara skillnaden mellan begreppen väder och klimat?

2. Vilka är de två storheter som är viktigast att mäta när man vill skilja olika typer av klimat åt?

IdentropiskaregnskogenElYungue, PuertoRico,ärdetvarmt,högluftfuktighetochtätvegetation.

Tropiskt klimat

Mellan de båda vändkretsarna står solen högt på himlen och där ligger jordens varmaste område, tropikerna. Där nederbörden är tillräckligt stor finns tropiska regnskogar och där det regnar mindre finns savanner som är grässlätter med träddungar och enstaka träd. Där det är ännu torrare kan inga träd växa och där bildas gräs- och buskstäpp.

Tropisk regnskog

I ett smalt bälte runt ekvatorn finns tropiska regnskogar. Där är det mycket varmt och fuktigt året runt. I regnskogen märker man knappt av några årstider och medeltemperaturen är ofta mer än 25 °C. För att det ska bildas en tropisk regnskog måste det regna minst 1 500 mm/år. När den fuktiga regnskogen värms upp av solen under förmiddagen är avdunstningen stor. Framåt eftermiddagen har den fuktiga luften stigit och avkylts och då kommer regnet. Nästa dag sker samma sak igen. Därför regnar det varje dag under stora delar av året. Är man inte van vid regnskogens klimat är det svårt att trivas där. Men för ursprungsbefolkningen vars förfäder levt där i många generationer är det en naturlig miljö. Regnskogar är glest befolkade, vilket beror på att jorden oftast är näringsfattig och därför inte lämpar sig så bra för jordbruk. Över hälften av jordens djur- och växtarter finns i regnskogen. Det gör den till världens artrikaste ekologiska system (ekosystem). Den tropiska regnskogen är jordens mest produktiva ekosystem, dvs. ingen annanstans växer det så snabbt. Men eftersom marken ofta är näringsfattig är regnskogar mycket känsliga för ingrepp från människor. Nästan all näring finns i träd och buskar. Om man hugger ner regnskog tar det därför mycket lång tid innan det växer en ny regnskog på platsen. Under de senaste cirka hundra åren har stora delar av jordens tropiska regnskogar huggits ner och ersatts av olika typer av kulturlandskap. Orsakerna är flera: inflyttade jordbrukare och boskapsskötare, plantager för bland annat sojabönor, bananer, kakao, gummi och palmolja samt planterade skogar av teak, mahogny och jakaranda med mera.

Jordens största regnskogsområde är Amazonas i Sydamerika. Det är lika stort som halva Brasilien. De flesta platser i Amazonas får mer än 2 000 mm regn per år. Tropiska regnskogar finns också i Mellanamerika, Väst- och Centralafrika och i Sydostasien.

Savann och stäpp

I de tropiska områden där nederbörden är för liten för att det ska bli regnskog breder savannen ut sig, både på norra och södra halvklotet. Ofta är gränsen mellan regnskog och savann mycket skarp. Det beror på att regnen minskar tydligt i gränszonen. En annan orsak är att de bränder som är så vanliga på den torra savannen och där hindrar att det bildas skog inte förmår att tränga in i regnskogen. Savanner finns i Syd-

och Mellanamerika, Australien och Asien, men det är den afrikanska savannen som vi i första hand tänker på. Här finns stora hjordar av växtätande djur, bland annat zebror, antiloper, giraffer och elefanter. Från juli till september infaller regntiden på savannen norr om ekvatorn medan det är torrtid resten av året. Under regntiden när savannen grönskar har djuren gott om mat, men under den mycket längre torrtiden räcker inte födan till. Då vandrar enorma hjordar av antiloper och andra växtätare långa sträckor för att få tag på föda och vatten. Den stora befolkningsökningen i bland annat Afrika gör att konflikter uppstår mellan naturintressen och människan. På savannerna i Kenya och Tanzania i Östafrika lever massajerna. Tidigare flyttade de omkring med sina betesdjur, men nu när de har blivit bofasta herdefolksätter de upp stängsel som hindrar djuren från att ta sina vanliga vandringsvägar för att skydda sina betesmarker mot vilda gräsätare. På savannerna i Brasilien i Sydamerika plöjs stora områden upp av ranchägare som odlar sojabönor och sår europeiska gräsarter som bete för sin boskap. I dessa områden försvinner den naturliga artrika savannen och ersätts av så kallade monokulturer (odling av en gröda).

I torra områden övergår savannen i gräs- och buskstäpp. Norr om den afrikanska savannen på norra halvklotet ligger Sahelbältet, ett mycket torrt stäppområde som sträcker sig från Västafrika i väster till Sudan i öster.

1. Hur mycket regnar det minst i en tropisk regnskog under ett år? Jämför med hur många mm nederbörd per år din hemort får.

2. Vilka typer av växtlighet finns i torrare tropiska områden?

Savann i det östafrikanska landet KenyamedvulkanenKilimanjaroi bakgrunden.

Lyxhotell eller massajer

På savannen i Tanzania har tiotusentals massajer beordrats lämna sina marker. Där ska istället privata företag bygga lyxhotell för att lagligt anordna exklusiva jaktsafarier. Området gränsar till viltreservatet Serengeti och är en av de bästa platserna för att få syn på stora vilda djur. Nu vill bolagen ha bort massajerna därför att deras tamboskap konkurrerar med de vilda djuren om vattnet och gräset.

Massajernas traditionella livsstil riskerar att försvinna när deras rätt till savannen ställs mot viktiga turistinkomster för staten. Rätt eller fel, vad tycker du? Hur ska man lösa konflikten?

I den subtropiska zonen

I subtropiska områden är klimatet inte lika varmt som i tropikerna, eftersom de ligger längre från ekvatorn, både på norra och södra halvklotet. Medeltemperaturen för årets varmaste månad är mer än 20 °C, men under den kallaste månaden kan medeltemperaturen vara så låg som 5 till 10 °C. Här finns jordens stora öknar, men där nederbörden är tillräcklig finns också stora tätbefolkade områden med lövskog och åkermark.

Jordens öknar

Öknarna är jordens torraste områden och finns i högtrycksområdena nära vändkretsarna (jämför med texten på sidan 50). I en öken regnar det sällan mer än 250 mm/år, och oftast under en mycket kort regntid. När regnet väl kommer är det som häftiga störtskurar som gör uttorkade flodbäddar till forsande floder. Regnen i öknarna är också opålitliga och vissa år uteblir de helt. I en öken kan det bli 55 grader varmt under dagen. Under natten är det däremot kallt eftersom det inte finns någon vegetation eller några moln som håller kvar värmen. Då kan det närma sig minusgrader. Oftast tänker man sig en öken som ett område av sanddyner, men klippöknar och stenöknar är vanligare. Världens största öken är Saharaöknen i norra Afrika. Den sträcker sig från Atlanten i väster till Röda havet i öster och ligger norr om Sahelbältet. I södra Afrika finns Kalahariöknen. En stor del av Australiens inre är öken och i Asien finns Arabiska halvön med ett av världens största ökenområden. Öknar kan också finnas i kallare områden som Gobiöknen i Asiens inre. Här är det mycket torrt eftersom området ligger långt från havet

GobiökneniMongolietidetinreav Asien.Härärvinterntorrochmycket kall. Under sommaren kan det bli riktigtvarmt och då faller det också lite nederbörd.

och i regnskugga från stora bergsområden, bland annat Himalaya. En del öknar bildas utefter kuster som Atacamaöknen i Chile och Namiböknen i Namibia. De uppstår eftersom kalla havsströmmar förhindrar att moln bildas över land.

Medelhavsklimat

Vad är det som lockar oss att turista vid Medelhavet? Det är naturligtvis det behagliga klimatet, med heta och torra somrar, som gör att vi nordbor gärna reser dit på solsemester. På sommaren står solen i zenit vid norra vändkretsen och det betyder att högtrycket över Sahara rör sig norrut mot Medelhavet med torrt väder som följd. Det som är bra för turistnäringen är sämre för jordbruket, som till stor del måste använda sig av konstbevattning. Under vintern drar västvindar med lågtryck och regn in från Atlanten. Det innebär att den största delen av nederbörden faller under vintern och att det sällan blir särskilt kallt.

Medelhavsklimat uppstår i områden som ligger på omkring 30 till 40 grader nordlig bredd. Där har man pålitliga högtryck under hela sommaren och lågtryck med regn från havet i väster under vintern. Därför finns liknande klimat också i Kalifornien, i ett litet område runt staden Valparaiso i centrala Chile, i sydvästra Sydafrika och i det sydvästra hörnet av Australien. Gemensamt för dessa områden är att de ligger på kontinentens västsida i ett subtropiskt område.

BenidormviddenspanskaMedelhavskustenärettpopulärtturistmål. Spanientaremotomkring80miljoner turisterårligen.

1. I öknen är det stor skillnad mellan dag­ och nattemperatur. Förklara varför!

2. Beskriv vädret sommar respektive vinter i ett område med medelhavsklimat.

Att tolka klimatdiagram

Ett klimatdiagram visar medelvärden för varje månad. Lufttemperaturen ritas som en kurva, från januari till december, och visar hur temperaturen varierar under ett år. (Se den röda kurvan i klimatdiagrammen.). Nederbörden visas med staplar, en för varje månad. (Se de blå staplarna.) Vill man veta hur mycket nederbörd en plats får under ett år är det bara att lägga ihop alla staplarna. Värdena för temperatur (°C) och nederbörd (mm) står vid sidan

av diagrammet. Ett klimatdiagram ger naturligtvis en mycket förenklad bild av vädret och klimatet.

Men om man har lärt sig att läsa och tolka ett klimatdiagram får man snabbt en uppfattning om hur klimatet är på platsen.

• Är nederbörden tillräcklig för jordbruk?

• Är det så kallt att människor har svårt att klara sig?

• Hur bör man klä sig om man bor på platsen?

LosAngelesharmedelhavsklimat.

Vancouverharetttempererat kustklimat.

LosAngelesliggerivästraUSAidensubtropiskazonen. VancouverochWinnipegärstäderiKanadasombådaligger identempereradezonenpå49°nordligbredd.

Winnipegharetttempererat inlandsklimat.

Polarzonen

Tempererade zonen

Subtropiska zonen

Tropiska zonen

Besvara uppgifterna för vart och ett av klimatdiagrammen

1. a. Vilken månad är årets varmaste? Vilken är medeltemperaturen för månaden?

b Vilken månad är årets kallaste? Vilken är medeltemperaturen för årets kallaste månad?

2. a. Vilken är årets nederbördsrikaste månad?

b. Vilken är årets torraste månad?

c. Ungefär hur stor är årsnederbörden?

3. ”I Los Angeles är sommaren mycket varm och torr. Vintern är mild och ganska regnig.”

Beskriv på liknande sätt som ovan klimatet i Vancouver och Winnipeg.

Tempererat klimat

Större delen av Nordamerika, Europa och Asien har ett tempererat klimat. Det betyder att det oftast inte är vare sig särskilt varmt eller extremt kallt, men att det förekommer stora variationer. I den tempererade zonens södra delar är lövskogar vanliga och i en del områden är de gröna året om. I vissa områden långt från havet är det för lite nederbörd för att skog ska kunna växa. Där finns grässlätter som ofta är uppodlade, som till exempel amerikanska prärien och stäppen i Ukraina. I centrala Asien och sydvästra USA är det i en del områden så torrt att det finns öknar. I de norra delarna där klimatet är kallare är barrskog den vanligaste vegetationen.

Norrlands gran- och tallskogar är en del av det stora barrskogsbältet tajgan som fortsätter i norra Ryssland och Sibirien. Ju längre österut man kommer på kontinenten, desto vanligare är inslag av lärkträd. Även i Nordamerika finns ett stort barrskogsområde, som också det är en fortsättning på den sibiriska tajgan. På södra halvklotet är de tempererade områdena små, eftersom det mest är hav på motsvarande breddgrader.

Kustklimat

De västra delarna av Europa och Nordamerika har kustklimat. Påverkan från havet gör att sommaren är sval och vintern mild. I den nordnorska staden Tromsö som ligger på 70 grader nordlig bredd är det bara ett par minusgrader på vintern och på västra Irland är skillnaden mellan sommar- och vintertemperaturen bara 7–8 grader. Närheten till havet gör att det regnar mycket. Kustklimat är gynnsamt både för människor, djur och växter, och i Västeuropa där det fanns vidsträckta lövskogar har de nu fått ge plats åt bördiga jordbruksområden.

BarrskogiKlippigabergeniColorado,USA.Härrådertempererat inlandsklimat.

Vinter i Sibirien nära staden Irkutsk, somharetttypisktinlandsklimat. GenomIrkutskflyterflodenAngara.

Inlandsklimat

1. Varför är de områden på södra halvklotet som har tempererat klimat mycket mindre än de på norra halvklotet?

2. Vilken del av Europa har kustklimat?

3. Under vilken del av året faller det mest nederbörd i ett område med inlandsklimat?

Längre in på kontinenterna minskar påverkan från de fuktiga och ljumma västvindarna från havet. Här är vintrarna betydligt kallare. Ju längre österut, desto kallare är vintrarna. Stabila högtryck härskar i kontinenternas inre där kall luft sjunker från hög höjd och ger kyligt och klart väder. I nordöstra delen av den stora asiatiska landmassan finns Asiens ”köldpol”. Den ryska staden Verkhojansk, som anses som världens kallaste stad med en medeltemperatur i januari på –47 °C, ligger där. På sommaren värms den stora landmassan upp snabbt och i Verkhojansk är det lika varmt som i Mellansverige. Typiskt för inlandsklimat är varma somrar och kalla vintrar. Nederbördsmängderna är mindre än vid kustklimat och den mesta nederbörden faller under sommaren.

Att avläsa isotermer

Flera faktorer påverkar klimatet i ett område. Det kan du läsa om på sidan 53. Avståndet till havet är den avgörande faktorn som bestämmer om en plats har kustklimat eller inlandsklimat.

På Europakartorna finns linjer ritade. Linjerna binder samman platser med samma medeltempe-

Isotermen för 0 °C i januari

1. a. Skriv namnen på några städer som ligger på eller nära januari­isotermen för 0 °C. Använd skolatlasen.

b Vad har de städer du valt gemensamt när det gäller klimatet?

c. Diskutera varför januari­isotermen till stor del går från norr till söder.

d. På vilken sida av isotermen för 0 °C, den västra eller östra, är medeltemperaturen för januari varmare än 0 °C?

2. a. Skriv namnen på några städer som ligger på eller nära juli­isotermen för +20 °C. Använd skolatlasen.

b. Vad har de städer du valt gemensamt när det gäller klimatet?

ratur. En sådan linje kallas isoterm. På kartan som visar temperaturen i januari är isotermen för 0 °C markerad. Alla platser som ligger på linjen har alltså medeltemperaturen 0 °C i januari. På samma sätt är juli-isotermen för +20 °C ritad på den andra kartan.

Isotermen för +20 °C i juli

c. Diskutera varför juli­isotermen till stor del går från väster till öster.

d. På vilken sida av isotermen för +20 °C, den södra eller norra, är medeltemperaturen för juli varmare än +20 °C?

e. Avståndet till havet påverkar klimatet. Det gör också avståndet till ekvatorn. Vilken av dessa två faktorer påverkar klimatet mest i januari? Vilken av faktorerna påverkar klimatet mest i juli? Motivera dina svar!

3. a. Nämn några städer eller länder som du anser har kustklimat.

b. Nämn några städer eller länder som du anser har inlandsklimat.

Vinteridengrönländskastaden Angmagssalik.Härråderpolarklimat. Sommarenärljusmedanvinternär lång,mörkochmycketkall.

Polarklimat

I polarzonen, som till större delen ligger mellan polcirklarna och polerna, finns jordens kallaste områden. Polarområdet runt nordpolen heter Arktis, medan området runt sydpolen heter Antarktis. I polarzonen råder polarklimat, vilket betyder att årets varmaste månad har en medeltemperatur under 10 °C. Kylan gör att det bildas stabila högtrycksområden och den kalla luften gör också att det faller lite nederbörd i de flesta polarområden.

Arktis

Vid nordpolen finns ett delvis istäckt hav, Ishavet. När isen rör sig packar den upp sig i vallar som kan bli tjugo meter höga och det är bara sommartid som starka isbrytare kan ta sig fram genom isen. Vid Ishavets kuster finns de norra delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Det är bara i nordligaste Norge som klimatet är tempererat. I resten av Arktis är det polarklimat. Här finns vidsträckta områden med tundra, som består av gräs, mossor, lavar och buskar. Under den korta sommaren tinar marken på ytan men därunder är det evig tjäle, så kalllad permafrost. Där är marken frusen och hård som sten året runt och permafrosten kan sträcka sig flera hundra meter ner i marken.

Vid Ishavets kuster i Alaska, Kanada och Ryssland samt på Grönland lever människor som har lyckats med att anpassa sig till det hårda klimatet. Området är glest befolkat, men här bor ändå omkring en kvarts miljon (250 000) människor.

Antarktis – den frusna världsdelen

I Antarktis är det alltid kallt, det snöar sällan och det blåser ofta hårda vindar. Här är det för ogästvänligt för människor att leva naturligt och de enda som finns här är forskare som bor i skyddade läger. På Östantarktis isplatå ligger den ryska forskningsstationen Vostok på 3 500 meter höjd. Här är årets medeltemperatur –60 °C. Vid slutet av mars går solen ner över Antarktis och sedan ligger stora delar i ett isande kallt mörker under nästan ett halvår. I september kommer solen tillbaka och lyser dag och natt under den korta sommaren. Men eftersom den står lågt på himlen värmer den inte så mycket. Vid sydpolen faller det bara omkring 70 mm nederbörd (snö) varje år, vilket är lika lite som i jordens torra öknar. Närmare kusten är nederbörden 200–500 mm per år. Året runt där terrängen lutar blåser vindar med stormstyrka och gör klimatet ännu svårare att uthärda. Även haven runt Antarktis är stormiga, med hårda västvindar året om.

FÖRDJUPNING & METOD │ Orsak och verkan

Europas vegetationszoner

Använd en skolatlas och studera tematiska Europakartor som visar:

• Vegetation

• Årsnederbörd

• Klimatzoner

• Kustklimat, inlandsklimat och medelhavsklimat

• Befolkningstäthet

1. a. Vilka vegetationszoner finns i Europa? (Börja i norr och gå söderut.)

b Vilka klimatzoner finns i Europa? (Börja i norr och gå söderut.)

2. a. Ge en förklaring till varför västra Europa har kustklimat.

b Förklara varför Östeuropa har inlandsklimat.

c. Sydeuropa ligger i den subtropiska klimatzonen. Vad kallas den typen av klimat som finns i Sydeuropa?

1. Var finns Arktis? Var ligger Antarktis?

2. I Arktis finns stora områden med tundra och permafrost. Förklara vad de båda begreppen betyder!

3. a Vilket samband finns det mellan kallt klimat och befolkningstäthet?

b Förklara varför det inre av Spanien har lägre befolkningstäthet än de flesta andra delarna av Sydeuropa.

4. I sydöstra Europa finns ett stort område med grässtäpp. Vilken är den främsta orsaken till att stäppen bildats?

Sötvatten

Saltvatten

Vatten i naturen

Det mesta av vattnet på jorden finns som saltvatten i haven. I bäckar, åar, floder och sjöar finns vattnet som sötvatten. Mycket av jordens sötvatten finns även som is i de stora landisarna i Antarktis och på Grönland och i många mindre glaciärer. Det finns också vatten som man kanske inte tänker på. I marken och i sprickor i berggrunden finns stora mängder grundvatten och atmosfären innehåller också mycket vatten, både i form av vattenånga och i form av små vattendroppar som bildar moln. Dessutom finns en hel del vatten i jordens växter och djur eftersom alla levande organismer behöver vatten för att kunna leva. Vet du att du själv till stor del består av vatten? En människa som väger 60 kg innehåller cirka 40 l vatten.

Vattnet blir till nederbörd

Cirkeldiagrammetvisarattnästan alltvattenpåjordenfinnsihaven som saltvatten. Sötvatten finns både somis,vattenochvattenånga.

Vattnets kretslopp

Vattnet i naturen rör sig ständigt. När solen värmer platser där det finns vatten, till exempel hav, sjöar och skogar, blir en del av vattnet vattenånga. Det kallar vi avdunstning. För att flytande vatten ska bli vattenånga, som är en gas, behövs energi från solen. Därför är avdunstningen större över varma tropiska hav än över haven på våra breddgrader. När luften med vattenångan stiger avkyls den. Kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga som varm luft och därför bildas det små vattendroppar av vattenångan. Det kallas för molnbildning eller kondensation. Det syns tydligt på vilken höjd det sker, eftersom molnen får en platt undersida precis på den höjd där kondensationen sker. Om molnen stiger ännu mer, till exempel om de blåser in över land och tvingas uppåt, kan de bli så kalla att ännu mer vattenånga kondenseras och vattendropparna blir så stora att de börjar falla och bilda regn.

Solen är motorn i vattnets kretslopp Vattenånagan i atmosfären kondenserar och når jordytan som nederbörd.

97,5 % av jordens vatten är saltvatten i haven.

Vatten avdunstar och stiger upp i atmosfären som vattenånga.

Vatten finns bundet som snö och is.

Vatten finns bundet i växteroch i djur.

Ytvatten rinner ner i marken som s.k. grundvatten vilket så småningom når till haven.

Nederbördstyper

Nederbörd kan falla som regn, snö eller hagel. Om vi undersöker hur nederbörd uppstår talar vi om nederbördstyper. Här beskrivs hur det går till när följande nederbördstyper uppstår: konvektiv nederbörd, orografisk nederbörd och frontnederbörd.

Konvektiv nederbörd – tropiska regn och åska

Moln bildas när fuktig luft stiger och avkyls. Varma sommardagar bildas ofta vackert-vädermoln (cumulus) när den varma luften stiger framåt eftermiddagen, men de ger sällan regn utan försvinner efter några timmar. När luften stiger för att den har värmts av solen och blivit lättare än omgivande luftmassor talar vi om konvektion. Om luften är tillräckligt fuktig och stiger högt så att den avkyls kraftigt kan det bildas mörka åskmoln. Det är vanligt i lågtrycksområdet vid ekvatorn, men sker också i Sverige under sommaren. Ett åskmoln kan sträcka sig ända upp till troposfärens yttre del på 10–15 kilometers höjd. Det regn som bildas kallas konvektiv nederbörd.

Orografisk nederbörd – regn vid kuster och berg När vindar från havet för med sig fuktig luft in över land tvingas den att stiga. Om det finns höga berg stiger luften ännu högre upp. Då avkyls den och det bildas orografisk nederbörd (oros är grekiska och betyder berg). Bergiga kustområden där det ofta blåser från havet får därför mycket nederbörd. Så är det i till exempel västra Norge i staden Bergen. Där är årsnederbörden 2 000 mm. Höga bergsområden längre från havet får också mycket regn på den sida som vinden blåser ifrån. På Himalayas sydsluttningar ligger jordens nederbördsrikaste plats, den

KlimatetidennorskastadenBergen påverkasavnärhetentillAtlanten. Dehögabergenfårdenfuktigaluftenattstigaochavkylas.Vilkentyp avnederbörduppstårdå?

Konvektiv nederbörd

regnskugga

Orografisknederbörd

Varm, fuktig luft stiger och avkyls

Varm, fuktig luft stiger och avkyls

Varm, fuktig luft

som är lättare

än den kalla

luften stiger och avkyls

Frontnederbörd

indiska staden Cherrapunji. Där regnar det 11 000 mm/år, men som mest har det kommit 24 000 mm under ett år. Det är när den fuktiga sommarmonsunen stiger mot bergens sydsluttningar som de häftiga regnen uppstår. När luften har passerat Himalayas bergstoppar och sjunker är den inte längre fuktig. Därför är det mycket torrt i området norr om bergen, som ligger i regnskugga.

Frontnederbörd – regn vid varmfront och kallfront

I Nordatlanten möts varm tropisk luft och kall polarluft. När det sker bildas lågtryck som rör sig med västvindar in mot Europa, så kallade vandrande lågtryck. Under sommaren kommer lågtrycken oftast in mot

KLIMATFÖRÄNDRINGEN | Väder, klimat och vegetation

Högre temperatur och nya klimatgränser

Världens ledare lovade år 2015 att begränsa jordens uppvärmning till ”klart under två grader”, men tyvärr finns det mycket som pekar på att målet inte kommer att uppnås. Enligt ledande forskare kommer därför många områden att få ett förändrat klimat. Först efter hundratals år eller kanske ännu längre tid kommer vi att helt förstå hur stor inverkan utsläppen av växthusgaser egentligen får på jordens klimat.

Du har tidigare i kapitlet läst om att klimat grundar sig på många års väderobservationer. Först efter lång tid kan man beräkna medelvärden för temperatur och nederbörd, vilka ligger till grund för indelningen i klimatzoner och vegetationstyper. (Studera världskartan med klimatzoner på sidan 52.) En mer detaljerad beskrivning av vilka temperaturintervall som bestämts för de olika klimatzonerna följer här:

• Polarzonen: Den varmaste månadens medeltemperatur är lägre än +10 °C.

• Tempererade zonen: Den varmaste månadens medeltemperatur är minst +10 °C.

• Subtropiska zonen: Den varmaste månadens medeltemperatur är mer än +20 °C.

• Tropiska zonen: Medeltemperaturen för hela året är mer än +20 °C.

Ändrade klimatzoner

Det är alltså temperaturen som bestämmer indelningen i klimatzoner, men nederbörden har också stor betydelse för vilken typ av naturlig vegetation (växtlighet) som bildas. En del naturtyper, bland annat öken och stäpp, kan finnas i olika klimatzoner. Exempel på andra naturtyper är regnskog, savann, lövskog och barrskog.

På grund av klimatförändringar kan forskare nu se att gränserna mellan de olika klimatzonerna flyttar sig. Även om jordens medeltemperatur inte ökar mer än målet på under två grader visar klimatmodeller att 5 % av landytan kommer att byta klimatzon. Om temperaturökningen skulle bli tre till fyra grader kommer så mycket som en femtedel av landytan att hamna i en annan klimatzon. Det är ett möjligt scenario eftersom de globala åtgärder som gjorts de första åren efter 2015 inte räcker till, utan pekar mot en sådan stor ökning av medeltemperaturen vid slutet av vårt århundrade. När temperatur och nederbördsmönster ändras blir konsekvensen att många arter får svårt att klara sig och flera arter riskerar att dö ut.

I Sverige och de flesta andra länder är mycket av den naturliga vegetationen starkt påverkad och

Norden och under vintern kan de röra sig in över Medelhavet. De kommer alltid med regn och blåst och ger mest nederbörd i kustområden. Vandrande lågtryck bildas över alla hav på cirka 40–60 grader nordlig eller sydlig bredd. När en varm luftmassa möter en kall luftmassa stiger den varma luften upp över den kalla. Om den varma luften är fuktig bildas moln och frontnederbörd när den stiger. Gränsen mellan varm och kall luft kallas för en front. I ett vandrande lågtryck finns två fronter,  varmfronten där varm luft stiger upp över kall luft och kallfronten där kall luft blåser mot varm luft och tvingar den att stiga. Både vid varmoch kallfronten bildas det nederbörd. Frontnederbörd är den vanligaste nederbördstypen i Sverige.

1. I vilka former kan nederbörd falla?

2. Var finns sötvattnet på jorden?

3. Vad är avdunstning respektive kondensation? Förklara!

4. Nederbörd uppstår på olika sätt.

a. Vilka tre nederbördstyper finns det?

b Beskriv hur nederbörd bildas vid var och en av de tre typerna.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN | Väder, klimat och vegetation

förändrad av oss människor, till exempel genom jordbruk, boskapsskötsel, plantager eller skogsbruk. Det betyder att klimatförändringar också kommer att påverka dessa näringar och i framtiden ge problem med försörjningen. Men på vilket sätt vi i Sverige och övriga Norden kommer att påverkas är än så länge svårt att exakt veta.

GlaciärernapåKebnekaisekrymper.HärsermanStorglaciären fotograferad1955respektive2018.Itaktmedatttemperaturenökarkryperväxtlighetenpåallthögrehöjd.

Klimatzonerna ändras till följd av den globala uppvärmningen

1. Vilka två faktorer bestämmer indelningen i klimatzoner och vegetationstyper?

2. Vilka konsekvenser kan förskjutningen av klimatzoner få för växter, djur och andra organismer? Diskutera!

3. Vilka näringar kan komma att påverkas när gränserna mellan klimatzonerna flyttar sig?

VÄDER,

KLIMAT OCH VEGETATION

Från solen får vi värme och ljus. Det är solen som gör att det blåser, regnar och snöar. Det betyder att all energi som driver jordens vädersystem kommer från solen.

När solens strålar värmer jordytan blir luften ovanför varm och lätt. Då stiger luften och ett lågtryck har bildats. Om luften är fuktig bildas moln och nederbörd. På ett annat ställe sjunker luften, därför att den har avkylts och blivit tyngre. Då bildas ett högtryck med vackert väder. Det blåser alltid från högtryck mot lågtryck.

Klimatet i ett område bestäms av avståndet till ekvatorn, närheten till hav, höjden över havet, av vindar och havsströmmar. Vid ekvatorn är klimatet tropiskt med en årsmedeltemperatur på mer än 20 °C. Omkring 30 grader nordlig eller sydlig bredd är klimatet subtropiskt. Där har årets varmaste månad en medeltemperatur på över 20 °C och vintern är mild. I områden där medeltemperaturen

för sommaren är under 20 °C men över 10 °C är klimatet tempererat. Så är det i Sverige. Nästan alla områden med tempererat klimat finns på norra halvklotet. I Arktis och Antarktis är sommaren kallare än 10 °C i medeltemperatur och vintern är mycket kall. Där är det polarklimat

Om vi undersöker klimat (temperatur, nederbörd med mera) och vegetation i ett område får vi en uppfattning om hur det kan vara att leva där. Här är några exempel på olika klimattyper i skilda delar av världen: Tropiskt regnskogsklimat, tropiskt savannklimat, medelhavsklimat och tempererat stäppklimat.

Nästan allt vatten som finns på jorden är saltvatten i haven. De 2,5 % som är sötvatten finns i form av snö och is, som grundvatten, ytvatten (sjöar, floder) och luftfuktighet. Nederbörd bildas på tre olika sätt: konvektiv nederbörd, orografisk nederbörd och frontnederbörd.

Kräftans vändkrets

ekvatorn

Stenbockens vändkrets

Polarzonen

Tempererade zonen

Subtropiska zonen

Tropiska zonen

HÅLLBAR UTVECKLING

Kanske har du hört talas om klimatkonferenser, lämnat återvinning eller funderat över varför de ekologiska varorna i affären är dyrare än icke ekologiska varor. Klimatförändringar och hållbar utveckling är något det talas mycket om i media, i skolan och i samhället, och det med all rätt. De klimatmatförändringar som vi ser i vårt samhälle är stora och vi behöver göra något nu för att minska våra utsläpp och de avtryck som vi gör på jorden.

I det här kapitlet får du lära dig om hållbar utveckling, om orsaker till de klimatförändringar som sker och vilka konsekvenser de får för människor och natur. Du får även lära dig vad du som individ kan göra och vad politiker och andra makthavare behöver ta ansvar för.

• Vilka är de tre hållbarhetsperspektiven?

• Hur kan vi mäta vår konsumtion?

• Vad innebär växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten?

• Vilka för­ och nackdelar finns det med olika energikällor?

Ekologisk hållbarhet

hållbar utveckling

klimatförändringar

global uppvärmning

växthuseffekt

Hållbar utveckling

Ekonomisk hållbarhet

Social hållbarhet

förstärkt växthuseffekt

naturresurser energikällor

Finns Maldiverna om hundra år?

Maldiverna med sina atoller (korallöar som helt eller delvis innesluter en lagun) och korallöar är många människors drömresemål. Här finns fantastiska stränder, klart vatten och korallrev att upptäcka. På ögruppen finns ett tropiskt monsunklimat som även det lockar turister.

Maldiverna är en ögrupp i Indiska oceanen som ligger sydväst om Indien. Den består av cirka 1200 öar, varav cirka 200 är bebodda. Huvudstaden Malé ligger på huvudön med samma namn. Öarna är toppen av en vulkanisk djuphavsrygg, Maldiverryggen.

Maldiverna är platt och de flesta öarna når mellan 1-2 meter över havet.

De klimatförändringar vi ser i världen påverkar världens plattaste land på många sätt. Dels dör korallreven till följd av stigande havstemperaturer och dels påverkas landet av stigande havsnivåer. När tsunamin drog in över Sydostasien 2004 drabbades Maldiverna hårt. Stora delar av landets täcktes av havsvatten som förstörde hem, natur och tillgången till rent vatten. Om temperaturen på jorden fortsätter att stiga kommer Maldiverna att helt ligga under vatten om 100 år. Det gör Maldiverna till en av jordens mest sårbara plaster för en stigande havsyta.

För att uppmärksamma frågan om klimatförändringar sammankallades ett ovanligt regeringsmöte

Regeringsmöteunderhavetsyta.Tankenmedmötetvarförståsattväckadebatt,menmötetvisartyvärrocksåpåenmöjligframtid.

2009 av Maldivernas president. Mötet hölls fem meter under vattenytan för att sända ett budskap om vad klimatförändringarna kommer att innebära för Maldiverna och för andra låglänta platser på jorden. President Nasheed och hans ministrar skrev under mötet ett dokument för att uppmana världens ledare att minska koldioxidutsläppen.

Mer än ett decennium har gått sedan det uppmärksammade mötet på Indiska oceanens botten och frågan är idag precis lika aktuell som då.

Maldiverna

INDIEN

1. Varför drabbas Maldiverna så hårt av en stigande temperatur?

2. Vad behövs för att världens ledare och människor ska ta klimathotet på allvar?

3. Hur påverkas Sverige av klimatförändringarna?

4. Känner du oro för stigande havsnivåer?

SRI LANKA

Kanskemåstevireparera iställetförattköpanytt. Attproduceranyttär energikrävande–att laga,repareraochkläom möblerärbådemiljövänligtochekonomiskt.

En hållbar värld

I media ser vi dagligen larmrapporter om vad klimatförändringarna ställer till med för människor och djur, exempelvis bränder, extremväder och en varmare temperatur. Mycket görs redan för att stoppa de förändringar som vi ser men ännu mer behöver göras och där är alla viktiga: politiker, företag och enskilda människor.

Hållbar utveckling brukar definieras som ”en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Det betyder att vi inte kan använda mer resurser än vad jorden hinner återskapa, om de ska räcka även till kommande generationer. I hållbar utveckling ingår tre olika perspektiv: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Det är när vi når hållbarhet inom alla tre perspektiven som vi når hållbar utveckling.

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar om att ta hänsyn till naturen och skydda växter och djur. Livskraftiga ekologiska system, så kallade ekosystem behövs för att naturlandskapet ska fungera och för vår överlevnad. Ett ekosystem är ett avgränsat område där alla växter och djur påverkar och är beroende av varandra. Fungerande ekosystem behövs för att vi ska kunna få mat, men också byggmaterial. De skar vi fångar och äter lever av mindre skar som i sin tur lever av plankton. Om någon del av ekosystemet förstörs minskar också vår möjlighet att få mat. Vi måste därför skydda dessa, för att vi även i framtiden ska kunna odla mat, äta sk och ha växter som tar hand om en del av den koldioxid som vi släpper ut samt fungera som mat och boplats för djur.

Det gör vi genom att behålla den biologiska mångfalden, alltså genom att bevara livsmiljöer för olika sorters växter och djur. Det kan till exempel innebära att vi förbjuder bekämpningsmedel i jordbruket för att skydda insekters överlevnad eller att vi bevarar skog och natur även i städer och när vi bygger nya vägar och bostadsområden.

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om ett samhälle där mänskliga behov uppfylls. I social hållbarhet ingår att tillgodose grundläggande behov som mat, bostad, rent vatten, en trygg miljö och utbildning för alla. I ett socialt hållbart samhälle är alla människor lika mycket värda och ska ges samma möjligheter och rättigheter att överleva och leva.

För att nå dit värnar vi mänskliga rättigheter oavsett kön, ursprung, kultur, funktionsnedsättningar, ålder, religiös tillhörighet eller sexualitet. Mänskliga rättigheter tillvaratas bäst i en demokrati eftersom makten där utgår från folket och att man i demokratier även tar hänsyn till och värnar om minoriteters rättigheter. Det är därför viktigt att arbeta för en värld där människor som lever i fattigdom och i diktaturer kan försörja sig och att förtrycket i deras länder upphör. Politiker men även företag både i låg- och höginkomstländer, har ett stort ansvar. Men även i en rik demokrati som Sverige nns det mycket arbete att göra för att samhället ska bli jämställt och jämlikt. Stora skillnader i skolresultat visar exempelvis att nyanlända och människor med olika ursprung kan ha svårt att utöva sina rättigheter och få samma möjligheter som andra i samhället.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom och om att alla ska kunna försörja sig. Men samtidigt måste vi hushålla med jordens resurser så att de räcker och förnyas både till oss och kommande generationer. Vi behöver även fördela dessa resurser jämnare mellan oss människor på jorden.

Ekologisk hållbarhet

Hållbar utveckling

Ekonomisk hållbarhet

Social hållbarhet

Denriktigthållbarautvecklingen sker i området där de tre cirklarna möts.Därharvisåvälekologisksom ekonomisk och social hållbarhet.

Ekonomisk hållbarhet

Social hållbarhet

Ekologisk hållbarhet

Detta är ett annat sätt att visa de treolikaperspektivenpåhållbar utveckling.Jämfördennabildmed bildenovan.Tänkerdupåolikasätt beroendepåvilkenbilddutittarpå?

Trefjärdedelaravmatenviäterhar pollineratsavbin.Närbinaslivsutrymmeminskar,hotassamtidigt människanslivsmedelsförsörjning.

Ekonomisk hållbarhet innebär att människor behöver uppnå en social hållbarhet utan att försämra den ekologiska hållbarheten. Vi behöver alltså använda jordens resurser bättre så att miljön inte påverkas. Det kan till exempel innebära att svenska företag ser till att arbetarna på deras fabriker utomlands får en skälig lön och att produktionen tar hänsyn till miljön, både lokalt och globalt. Det kan också handla om att förse samhällen med rent vatten så att kvinnor och barn kan arbeta och gå i skolan istället för att ägna flera timmar varje dag åt att hämta vatten. De skulle då kunna skapa en framtid för sig själva och även senare bidra till familjens försörjning samt bidra till sitt lands utveckling genom att vara med och betala skatt.

När perspektiven krockar

I ett hållbart samhälle ingår alla tre perspektiven: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Problemet är att det kan vara svårt att ta hänsyn till alla tre perspektiven samtidigt. Länder i till exempel södra Asien har ett varmt klimat som gör att många människor från våra breddgrader gärna besöker dessa länder under vårt vinterhalvår. När man bygger hotell, restauranger och underhållning, i exempelvis Thailand, skapar man ekonomisk och social hållbarhet eftersom arbetstillfällen skapas och människor som annars kanske hade varit fattiga får arbeten och kan försörja sig om lönen är skälig. Dessutom är dessa människor med och betalar skatt och konsumerar för den lön de tjänar, vilket bidrar till ekonomisk utveckling i landet. Men när man bygger hotell nära vattnet skövlas ibland mangroveskog, vilket påverkar den biologiska mångfalden och försämrar förutsättningarna för området att klara flodvågor och översvämningar. I det här exempelet har man alltså inte tagit hänsyn till den ekologiska mångfalden. Miljön tar också skada när de

turister som besöker området bidrar till nedskräpning och ökar belastningen på den ekologiska hållbarheten i området.

När städer växer omvandlas bördig jordbruksmark till bostadsområden, vägar, fabriker och parkeringsplatser. Ungefär en miljard människor i världen saknar idag tillräckligt med föda och därför är det inte hållbart att bygga bostäder på bördig jordbruksmark. Samtidigt behöver jordens växande befolkning bostäder och infrastruktur. I Skåne, som har Sveriges bördigaste åkermark, har länsstyrelsen en nollvision, inga bostäder får byggas på jordbruksmark. Trots det kommer bördig åkermark av en yta lika stor som 11 000 fotbollsplaner att försvinna de närmaste åren. Sveriges kommuner avgör själva om det nationella skyddet av jordbruksmark väger tyngre än behovet av bostäder. Här krockar både den ekologiska hållbarheten med social och ekonomisk hållbarhet. Men det finns även krockar inom det sociala hållbarhetsperspektivet när bostäder ställs mot tillgång på mat.

Det finns också exempel i Sverige där man tar hänsyn till ekologisk hållbarhet när man odlar ekologisk mat. Det krävs dock större odlingsmark vid ekologisk odling, än vid annan odling för att få fram samma mängd mat. Den ekonomiska och sociala hållbarheten får stå tillbaka för den ekologiska hållbarheten. De här exemplen visar att det är svårt att ta hänsyn till alla de tre hållbarhetsperspektiven samtidigt.

Det är heller inte alltid enkelt att veta vad som är mest ekologiskt. Vi har under senare år ofta fått höra att det allra viktigaste för miljön är att den mat vi äter är närodlad. Transporten är dock en liten del av utsläppen och det kan därför vara bättre att handla ekologisk mat producerad från ett annat land än att köpa närodlad mat från icke ekologiska jordbruk. Det är bra för den ekologiska hållbarheten på jorden, men inte lika bra för den ekonomiska och sociala hållbarheten i Sverige om vi importerar mat från andra länder.

Kan ni komma på fler exempel på när de tre hållbarhetsperspektiven krockar?

1. Förklara vad hållbar utveckling innebär.

2. Vilka är de tre hållbarhetsperspektiven?

3. Ge exempel på när de tre perspektiven krockar.

Vivillallahatillgångtillmiljövänlig ochbilligenergi,mendetärkänsligt omdenförändrarvårnärmiljö.

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet

Köpcentrum

Köpcentrum

Industriområde

Bostäder Bostäder

Industriområde

Centrum

Bostäder

Bostäder

Bostäder

Bostäder

Industriområde

Bostäder

Det ser ut som om Hököpings kommun inte kommer att klara sina klimatmål. Biltrafiken i staden bara fortsätter att öka. Som en lösning funderar kommunens politiker på att bifalla ett medborgarförslag att man som en miljöåtgärd ska förbjuda all privat bilkörning i innerstaden. Bara bussar och varutransporter ska få lov att köra i centrum. Staden har 40 000 invånare och många företag – både inne i centrum och ute i förorterna. Kommuninvånarna handlar gärna inne i staden fast det finns även ett litet köpcentrum norr om staden. Bostadsområden finns både i centrum och längre ut. Den kommunala busstrafiken är rätt väl utbyggd men alla bussar går via stadens torg och sedan ut till stadens olika utkanter.

1. Är det ett bra förslag att begränsa den privata biltrafiken? Se på förslaget och resonera ur socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Du kan till exempel fundera på:

• Hur den sociala situationen förändras för: a) den pendlande småbarnsföräldern b) pensionären c) ungdomar i skolan?

• Hur kostnaderna förändras för: d) den enskilde e) kommunen f) företagen? Hur förändras handeln? Blir det bättre eller sämre för företagen?

• Hur miljön påverkas. Tänk till exempel på mängden avgasutsläpp, på typ av fordon som trafikerar gatorna, att vissa gator skulle användas mer och andra mindre etc.

2. Vilka vinner, och vilka förlorar, på förslaget på lång respektive kort sikt?

Skola Kyrka

Skola

Vi utnyttjar naturresurser – och påverkar miljön

För att bo och leva på en plats utnyttjar vi de resurser som finns i naturen, naturresurser. Bördig jord, rent färskvatten, växande skogar, malmer från jordskorpan liksom föda från haven är några exempel på naturresurser.

Naturresurser används som råvaror vid tillverkning av de varor vi använder, från mat och dryck till datorer, mobiltelefoner, bilar och fartyg. De används också för att ge energi – som när ved, flis och pellets värmer våra hus eller ett vindkraftverk förser oss med elström.

Vatten och luft är livsviktigt för människan. Vatten behövs som dricksvatten, i industrier och som vattenkraft. Förorenat vatten och förorenad luft påverkar både människor och djurliv negativt.

I Sverige har vi rika tillgångar på värdefulla naturresurser som vatten, skog, och järnmalm. Våra stora älvar är naturresurser som gjort det möjligt att bygga vattenkraftverk. På så sätt får vi en stor del av den elström samhället använder. Men Sverige saknar också naturresurser som vi använder – bland annat olja – som vi därför måste köpa från andra länder.

Järnmalmärenviktignaturresurs. IEisenerzideösterrikiskaalperna harmanbrutitjärnmalmiflera hundra år och förändrat naturen för all framtid. Även skönhetsvärde är en resurs.

1. Ge exempel på två naturresurser.

2. Ge två exempel på vad människor använder naturresurser till.

3. Vilka tre naturresurser har vi gott om i Sverige?

4. Ge två exempel på icke förnybara naturresurser.

5. Ge två exempel på förnybara naturresurser.

Konkurrens om naturresurserna

Inte sällan uppstår konkurrens om hur en naturresurs ska användas och de olika hållbarhetsperspektiven krockar. Det kan gälla om vatten från en flod ska användas till konstbevattning inom jordbruket eller ledas in till en stad och renas till dricksvatten. På många håll i världen uppstår konkurrens om hur mark ska användas. I en tropisk regnskog kan naturintressen stå emot att fälla skog och anlägga en bananplantage eller en plantering av träd för möbeltillverkning.

Ändliga och förnybara naturresurser

Många av de naturresurser som vi förbrukar kommer en gång att ta slut. Olja, kol och naturgas är fossila bränslen som bildades i jordskorpan för miljontals år sedan. Det gäller också metaller från gruvor och dagbrott. Sand och grus har också bildats för länge sedan. Sett ur människans tidsperspektiv är alla dessa resurser icke förnybara eller ändliga, eftersom det tar så lång tid för dem att bildas. En del resurser kan vi återanvända, bland annat metallerna järn och koppar. På så sätt räcker de längre, men till slut är resurserna ändå förbrukade.

Vi använder också naturresurser som ständigt förnyas. Vattenkraft och vindkraft som ger oss elström är exempel på förnybara resurser. Så länge solen skiner och ger energi till vattnets kretslopp och vindarna kan vi utnyttja dessa energikällor. Det gäller också jordbruksmarken där vi odlar våra grödor och skogen som förädlas till virke och papper samt biobränslen som ved och flis. Så länge vi utnyttjar dessa förnybara resurser förnuftigt och inte tar mer än vad som nybildas genom växternas fotosyntes kan de användas långt in i framtiden.

Härskördasenergiskogsomblirflis till värmeverk. Energiskog räknas till deförnybaraenergislagen.

Om alla länder levde som vi gör i Sverige, skulle vi redan i början av aprilbehövaettnyttjordklotför att tillfredsställa vår konsumtion av naturresurser.

Hur mycket av jordens resurser använder vi?

Det finns olika sätt att synliggöra att vår konsumtion inte är hållbar. Vi kan till exempel titta på hur mycket olika länder och människor använder av jordens resurser.

Vi har ett jordklot, men i Sverige använder vi i genomsnitt resurser som, om alla konsumerade lika mycket som vi, skulle motsvara cirka fyra jordklot per år. I USA motsvarar resursanvändningen cirka fem jordklot och i Indien mindre än ett. Det visar inte bara att många människor i höginkomstländer konsumerar alldeles för mycket och inte ser till att jordens resurser räcker till kommande generationer. Det visar också att fördelningen av jordens resurser är ojämn och orättvis. Medan många människor i den rika världen överkonsumerar och lever i överflöd och slänger mat, kläder och annat, finns det många människor på jorden som inte har mat för dagen.

Resursanvändningen kan också beskrivas genom att man tittar på hur långt jordens resurser räcker. För att leva hållbart behöver vi på jorden kunna leva ett helt år på de naturresurser som finns, så att de hinner återskapas till nästa år och finnas kvar även till kommande generationer. På engelska kallas dagen då jordens resurser tar slut för året Earth overshoot day, på svenska ”Den ekologiska skuldens dag”. 1971 inföll den dag då vi började låna av nästa generation, det vill säga den dag då jordens resurser var slut för det året, i december. 1991 inföll den i oktober och 2024 i juli De här beräkningarna visar att vårt samhälle inte är hållbart. Vilket datum ”Den ekologiska skuldens dag” inträffar

Hurvibyggervårahusbetyder mycketförvilketekologisktfotavtryck vi gör. I Nederländerna har man tagitframettlitetekologiskt husförenfamilj.Storafönster släpper in mycket ljus och växtlighetenpåtaketbådeisoleraroch tar hand om regnvattnet.

Vad kan ni i klassen göra för att minska ert ekologiska fotavtryck? Vad kan ni göra för att minska mängden osynligt vatten som ni använder?

är självklart olika i olika länder. I Sverige inträffar den redan i april, i Qatar i februari och i Jamaica inte förrän i november.

Tillsammans behöver vi vända trenden och se till att vi skapar: Hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Gro Harlem Brundtland)

Ekologiskt fotavtryck

Klimatpåverkan från de olika faserna i plaggens livscykel

Produktion Kundens transport

Tvätt och tork Distribution

Avfallshantering

Källa: Chalmers

Produktionen och kundens resor till och från affärer står för den allra störstadelenavklädersmiljöpåverkan. Cirka en tredjedel av alla kläder vi köper hänger oanvända i garderoben.

För att beräkna hur mycket av det vi konsumerar påverkar skogen, vattendragen, luften, djuren, naturen och haven pratar man om ekologiska fotavtryck. Med det menas hur stor yta av jordens resurser som behövs för att till exempel tillverka tröjan som du har på dig, eller för att ta hand om det avfall som bildas vid produktionen av tröjan. På Världsnaturfondens webbsida kan du testa ditt ekologiska fotavtryck och då se hur din livsstil påverkar jorden.

För att synliggöra det ekologiska fotavtrycket kan man till exempel titta på hur mycket vatten det går åt för att tillverka olika produkter. Ett miljöproblem är att mycket av det vatten som behövs i produktionen tas från områden där det är ont om rent vatten. För att tillverka ett par jeans går det år cirka 8 000 liter vatten och för att tillverka en t-shirt krävs det cirka 2 500 liter vatten. För att odla bomullen till kläderna du har på dig, har det alltså gått åt mycket vatten. Bomullen har kanske odlats i Pakistan där man tagit stora mängder vatten från Indusfloden vilket gör att bland annat floddelfinen hotas av utrotning. När det används så mycket vatten för att producera bomull påverkas ekosystemen i Pakistan och befolkningen där får ont om rent vatten. Det är en vattenförbrukning som vi kanske inte är medvetna om.

Därför har begreppet virtuellt vatten införts. Vi skulle också kunna säga osynligt vatten. Även vår mat kräver vatten. För att odla 1 kilo vete krävs det cirka 1 000 liter vatten och för att producera 1 kilo nötkött går det åt cirka 15 000 liter vatten. Det ekologiska fotavtrycket visar alltså hur stor yta som människor använder i form av resurser för det de behöver i form av exempelvis kläder, mat möbler och resor, sammantaget med den påverkan som vårt avfall har på jorden.

Andrahandsförsäljningenavkläder harökatmeränförsäljningenav nyakläder.Framföralltärdetyngre personer som handlar allt mer second hand.

1. Förklara varför det är bra att synliggöra vår konsumtion genom att visa på hur många jordklot vi använder.

2. Förklara varför ”Earth overshoot day” är bra sätt att synliggöra vår konsumtion.

3. Förklara varför ekologiska fotavtryck är ett bra sätt att synliggöra vår konsumtion.

FÖRDJUPNING & METOD │ Orsak och konsekvens

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

Titta på orsaker till och konsekvenser av vår livsstil och resonera kring hur vi kan minska vårt ekologiska fotavtryck.

1. Börja med att testa ditt ekologiska fotavtryck på:

https://www.wwf.se/klimat/ekologiska­fotavtryck/ I Sverige infaller Earth overshoot day nuförtiden redan under våren. Det innebär att vi under resten av året lånar av framtida generationer.

2. Lista tre saker som du och andra människor i Sverige kan göra för att minska det ekologiska

fotavtrycket och genom det se till att vi inte lånar av framtiden. Vilka möjligheter och vilka svårigheter ser du med dina förslag?

3. Lista tre saker som politiker kan göra för att minska Sveriges ekologiska fotavtryck i världen. Här kan du tänka både på ekonomiska styrmedel i form av skatter och bidrag samt på nya lagar. Resonera kring hur individer och samhället påverkas av förslagen.

Växthuseffektenärenförutsättning förlivpåjorden.

Klimatförändringar

När temperaturen på jorden ökar ger det upphov till klimatförändringar. Temperaturen på jorden har alltid förändrats naturligtoch gått både upp och ner under de miljarder år som jorden har funnits. Skillnaden nu är att vi ser att det är människan som orsakar förändringen och att temperaturökningen går så snabbt att jordens ekosystem påvekas negativt.

För att nå en hållbar utveckling satte världens länder 2015 upp de Globala målen. Ett av de målen är att temperaturökningen inte får överstiga 2 grader, men helst ska hållas under 1,5 grader. (Mer om de Globala målen, se Välstånd och fattigdom)

Växthuseffekten

Runt jorden finns en atmosfär som består av olika gaser. Den största andelen, 99 procent, av gaserna i atmosfären är kväve och syre. Den procentenhet som är kvar är bland annat så kallade växthusgaser, till exempel koldioxid, lustgas och metan. Jordens atmosfär är förutsättningen för liv på jorden. Den skyddar oss från solens ultravioletta strålning, den gör temperaturskillnaderna mellan dag och natt mindre samt höjer temperaturen på jorden, utan den hade det varit mycket kallare.

Energi från solens ljus som träffar jorden kallas för solenergi. När den träffar jordytan värms jordytan upp. Du kan själv känna en solig dag att solen värmer både dig, jordytan och föremål runt dig. Det beror att solenergin absorberas, det vill säga den sugs upp. När solenergin

Jorden utan växthuseffekt

Jorden utan växthuseffekt

Jorden med växthuseffekt

Jorden med växthuseffekt

Jorden med förstärkt växthuseffekt

Jorden växthuseffekt

Jorden utan växthuseffekt Jorden med växthuseffekt

absorberats omvandlas den till värmeenergi. Värmeenergi sänds sedan tillbaka från jorden ut i rymden som värmestrålning. De växthusgaser som nns i atmosfären släpper inte ut värmestrålningen från jorden utan fångar upp den och skickar sedan ut värmestålningen på nytt i alla riktningar, även tillbaka till jorden. Det leder till en extra uppvärmning av jorden som kallas för växthuse ekten. Det kallas så för att växthusgaserna håller kvar värmen på jorden på samma sätt samma sätt som glasväggarna håller kvar värmen i ett växthus. Växthuse ekten är livsviktig för oss på jorden. Utan den skulle jorden vara cirka trettio grader kallare och förmodligen obeboelig för oss. Växthuse ekten fungerar som ett täcke som håller kvar en del av värmen på jorden.

Förstärkt växthuseffekt

Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser bland annat koldioxid när vi förbränner fossila bränslen. Då ökar mängden växthusgaser i atmosfären vilket leder till att vi får en förstärkt växthuse ekt. Mer värmestrålning stannar då kvar på jorden och temperaturen på jorden stiger. Den förstärkta växthuse ekten blir som en extra lt runt jorden som håller kvar mer värme. När jordens temperatur stiger på detta sätt kallas det för global uppvärmning. Växthuse ekten är livsnödvändig för oss på jorden men den förstärkta växthuse ekten är förödande.

Vilka är orsakerna till den förstärkta växthuseffekten?

Den största anledningen till ökningen av växthusgaser i atmosfären är förbränningen av fossila bränslen. I olja och kol nns energi som bundits in där för miljontals år sedan. När de grävs och pumpas upp och sedan förbränns, exempelvis när vi kör bensin- och dieselbilar, frigörs kol som inte har funnits i atmosfären på era miljoner år. Det får till följd att mängden växthusgaser i atmosfären ökar, vilket i sin tur skapar global uppvärmning eftersom växterna inte kan ta upp ökningen av koldioxid. Vi måste alltså minska användningen av fossila bränslen. Det kan vi göra på olika sätt, exempelvis genom mer bränslesnåla alternativ, genom att minska antalet resor och genom större förändringar som alternativa bränslen.

En annan bidragande orsak till den globala uppvärmningen är avverkning av skog. När vi hugger ner träd och avverkar skog, minskar vi växtligheten på jorden. Det bidrar till den förstärkta växthuse ekten på två olika sätt. Dels genom att växterna som annars skulle ta upp koldioxiden som släpps ut, inte längre nns kvar. Dels genom att förbränningen av ved ökar halten av koldioxid. Även om man planterar nya träd när man avverkar skog, så tar det många år innan ett träd har blivit så stort att det kan ta upp den koldioxid som släpptes ut vid förbränningen av det träd som höggs ner. Vi måste därför minska avverkningen av skog och se till att ny skog planteras. Skog skövlas för

Jorden med förstärkt växthuseffekt

Den förstärkta växthuseffekten innebär att koldioxiden i atmosfären hindrarendelavutstrålningenfrån jorden och och medeltemperaturen ökar år från år.

Att avverka skog och inte planteranyaträdfårstoranegativa konsekvenser. Träd som växer tar upp koldioxid, röjer vi skog och eldar upp den ökar istället mängden koldioxid.

Diagrammet visar att av växthusgasernasomtillförsatmosfären genommänskligverksamhetstår koldioxidförnästantvåtredjedelar.

Källa: IPCC

koldioxid trafik, bostäder, industrier, skogsbränder metangas boskap, risfält/sumpmarker freoner kyl och frys mm lustgas trafik och jordbruk

att ge plats åt bostäder och städer, men även för att ge odlingsmark. För att få till en hållbar ekologisk utveckling behöver vi därför skapa nya typer av städer där växtlighet och grönska nns i större omfattning än idag. Men vi behöver även se till att regnskogen inte skövlas för att ge plats åt odlingar, det är ett ansvar både för oss och för politiker i länder som berörs.

En tredje bidragande orsak till att mängden växthusgaser ökar i atmosfären är jordbruket. Precis som med skogsavverkningen så bidrar jordbruket till den globala uppvärmningen på era olika sätt. När mark brukas och gödslas släpps växthusgasen lustgas ut. Men de allra största utsläppen från jordbruket kommer från livsmedelsproduktionen av exempelvis kött, mjölk och ägg. För att kunna föda upp djur krävs mycket mark, foder (mat till djuren) och energi. Men kor och får släpper också ut stora mängder metangas när de rapar och pruttar. Metangas är en väldigt mycket starkare växthusgas än koldioxid. Att vi människor föder upp djur för köttproduktion, är alltså en stor bidragande orsak till att växthusgaserna ökar. Vi måste därför minska mängden kött vi äter. Här kan även politiker, företag och kända personer som idrottsförebilder och in uerare göra en stor insats genom att marknadsföra vegetariska alternativ och informera om den miljöpåverkan som livsmedelsindustrin har.

Konsekvenser av den globala uppvärmingen

När vi ökar mängden växthusgaser i atmosfären och det blir varmare får det förödande konsekvenser för jorden. Vi som lever långt upp i norr och ofta har kalla vintrar, kanske tänker vi att det skulle vara skönt med en temperaturökning. Därför måste vi förstå vad en temperaturökning får för konsekvenser på jorden.

Temperaturökning

Sedan industrialiseringen, alltså de senaste 200 åren, har temperaturen på jorden redan ökat med en grad. De förändringar vi kan se är bland annat att havsisen i Arktis har minskat med en femtedel. När isar som nns på land smälter, stiger havsnivån. Dessutom absorberas en större del av solstrålningen på jorden av hav jämfört med is. Det beror på att den ljusa isen re ekterar solstrålningen som studsar tillbaka ut i rymden medan havet som är mörkare behåller mer av värmen på jorden. Det gör att den globala uppvärmningen går ännu fortare när isarna minskar. Havsytan har redan höjts med cirka tjugo centimeter vilket gör att storm oder och orkaner lättare når in över land med större vattenmassor.

Översvämmad

mark vid:

högvatten (0–1,5 meter)

högvatten + klimatförändring (1,5–3 meter)

bebyggelse

Ö r e s u n d

Öresundsbron

Yttre ringvägen

Solinstrålningensomträffarvattenytanreflekterasintetillbakalika mycketsomstrålarnasomträffaris och snö.

Underåretvarierarhavsnivån, iblandärdetlågvattenochibland ärdethögvatten.Vidhögvattenkan havsytanstigamedupptill1,5meter iMalmöidag.Somkartanvisarblir vissalågtliggandeområdenöversvämmadedå,meningabebyggda delar.Ökarhavsnivåntillföljdavklimatförändringenkaniframtidenbetydligtstörreområdeochbebyggda delaravstadsdelenLimhamn(strax västeromMalmö)översvämmasvid högvatten.

Limhamn

Fyra femtedelar av alla ekosystem på jorden är redan nu, med en grads temperaturökning, påverkade. Eftersom djur och växter inte hinner anpassa sig till klimatförändringarna dör både växt- och djurar ter ut, vilket påverkar både ekosystem och den biologiska mångfalden, det vill säga antalet växt- och djurarter på jorden. Vi ser även skillnader i klimatet där extremväder som värmeböljor och torka med vattenbrist som följd har blivit allt vanligare.

Forskningen menar att en temperaturökning på två grader bland annat skulle innebära följande:

• Fler och kraftigare värmeböljor som skulle göra delar av världen obeboeliga, till exempel kring Medelhavet och i Indien.

• Kraftigare torka och vattenbrist i till exempel medelhavsområdet där man räknar med mellan 10 procent och 17 procent mer torka än idag vilket försvårar möjligheterna att odla mat.

• Översvämningar då monsunregnen blir kraftigare i exempelvis Sydasien. Kraftigare regn leder till fler och kraftigare översvämningar.

• Stigande havsyta. Med en temperaturökning på 1,5−2 grader visar beräkningar att havsytan kan stiga med 40−50 centimeter.

• När havsvattnet blir varmare blir orkaner vanligare och kraftigare.

• Fler klimatflyktingar, eftersom fler människor kommer att behöva överge sina hem på grund av torka, översvämningar och extremväder. När temperaturen stiger kommer också nya typer av djur till nya platser på jorden, exempelvis myggor som kanske bär på smittsamma sjukdomar.

FÖRDJUPNING & METOD │ Orsak och konsekvens

Förklara växthuseffekten och den förstärkta

växthuseffekten

Du ska nu få förklara orsaker och konsekvenser av den förstärkta växthuseffekten, samt skillnaden mellan växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten.

Ofta hör vi begreppen växthuseffekt och förstärkt växthuseffekt. Barnen i årskurs 5 ska just börja prata om hållbarhet. Din uppgift är att göra en film där du förklarar följande begrepp för eleverna:

• Växthuseffekt

• Växthusgaser

• Förstärkt växthuseffekt

• Global uppvärmning

Du behöver förklara orsaker till den förstärkta växthuseffekten samt vilka konsekvenser den får för människor och natur.

Jordens ekosystem

Jordens ekosystem mår bäst av att jordens temperatur inte ökar alls, då djur och växter är anpassade och kan leva i de temperaturer som nu finns på olika platser på jorden. En del ekosystem skulle kunna klara en liten temperaturökning. Medan andra mer känsliga ekosystem påverkas av en liten temperaturökning. Exempel på särskilt känsliga ekosystem är Arktis, korallrev och småöar i haven som till exempel Maldiverna. Dessa ekosystem kan klara en temperaturökning på 1,5 grader tror forskare.

Arktis: Vid en högre temperaturökning än 1,5 grader ökar avsmältningen av isar. När isar som finns på land smälter, leder det till en höjning av havsnivån, så att landområden hamnar under vatten. Det i sin tur får katastrofala följder då jordens befolkning och djur får mindre yta att leva på och mindre yta att odla mat på.

Korallrev: När korallreven dör försvinner livsmiljöer för fiskar och stora ekosystem i havet rubbas och förstörs. Detta påverkar självklart även människan som får mindre möjligheter till fiske vilket leder till försämrade möjligheter till försörjning samt till mindre föda.

Vi människor är helt beroende av friska ekosystem för vår överlevnad. Vi behöver den biologiska mångfald som finns och vi behöver kunna odla mat för att överleva. När ekosystem förstörs påverkas också vår möjlighet att försörja oss.

Klimatförändringarna kommer att drabba dem, som redan har minst, hårdast. Fattiga människor har sämre förutsättningar att förebygga och åtgärda konsekvenserna av den globala uppvärmningen.

Denglobalauppvärmningenhotar blandannatmångakorallrev.Reven ärviktigamiljöerförmångaolika slagsfiskar.Menrevenärockså viktigaturistattraktioner.

1. Förklara växthuseffekten. Rita gärna en bild.

2. Förklara den förstärkta växthuseffekten. Rita gärna en bild.

3. Ge två exempel på orsaker till den förstärkta växthuseffekten.

4. Ge två exempel på konsekvenser av den förstärkta växthuseffekten.

Fordonsindustrin ställer om från fossila bränsle till el. Kanske kommer framtidens eldrivna bilar, bussar och lastbilar att få ström från en skena i vägbanan? Skenor med el mellan Sveriges större städer skulle göra det möjligtattköralångt utanstoppförladdning, samtidigt som varje fordon inte behöver ha såstorabatterier,enligt förespråkarna.

Hur kan vi hejda klimatförändringen?

Såväl länder, företag, organisationer som individer kan göra mycket för att hejda klimatförändringarna. Länder kan genom ekonomiska styrmedel locka och tvinga industrier, jordbruk och konsumtion i den riktning som vi behöver gå. Genom till exempel skatter och stra avgifter kan industrier tvingas till att minska utsläppen av koldioxid och gå mot ett mer hållbart samhälle. Man kan även bedriva forskning för att utveckla alternativa bränslen och energiformer som kan skynda på den omställning som behövs. Länder kan också se till att skog återplanteras i samma utsträckning som den avverkas.

Tänk dig att en industri som tillverkar tyg i land A har hårda regler för att uppnå ekologisk hållbarhet medan samma industri i land B inte har det. Industrin i land A kommer då att få svårt att överleva eftersom industrin i land B kan producera samma vara till ett lägre pris. Därför behöver länder samarbeta med varandra kring regler för produktionen så att de länder som har den ”smutsigaste” produktionen inte blir de länder som tjänar mest.

Forskning och utveckling

Det bedrivs flera intressanta forskningsprojekt runt om i världen. Forskare menar att det inte räcker med att minska utsläppen för att nå klimatmålen. Vi måste också minska den mängd koldioxid som redan finns. I Norge arbetar man med att försöka samla in koldioxid för att lagra den i sandstenslager i kontinentalsockeln under havet. Det är en lösning som kan ge oss andrum för att hinna göra andra omställningar som vi behöver göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Inom den här tekniken avskiljs koldioxid från energiintensiva industrier och lagras tusentals meter ner i berggrunden. Hittills har inget läckt ut och Norge satsar nu på att bli världsledande på området.

På Maldiverna planterar man koraller eftersom de bleknar och dör när temperaturen i havet stiger. Korallerna är hem för fiskar samt en viktig del i landets turistnäring och därför är det viktigt bevara dem. Man tar skott av koraller som överlevt och planterar dessa på ställen där koraller har dött. Genom att bara ta korallfragment skadar man inte den ursprungliga korallen, utan där växer ny korall ut. För Maldiverna är koraller extra viktiga då öarna ligger strax över havsytan. Korallerna skyddar öarna mot översvämningar, stormar och vågor. Om de försvinner påverkas öarna ännu mer av klimatförändringarna. Det finns stränga regler för fiske och varje turistanläggning måste enligt lag ha en marinbiolog anställd och korallreven har blivit marina reservat. I Sverige försöker vi också att rädda koraller genom att förbjuda bottentrålning, en fiskemetod där ett fiskeredskap släpas längs havsbottnen och förstör korallerna.

CO₂-infångning Transport av koldioxid

Ett sätt att minska koldioxiden i luften som diskuteras är att användadehålighetersombildas näroljapumpasupp.Koldioxiden skullekunnafångasiniställetföratt släppasutiluften.Depipelinessom finns i havet skulle kunna användas föratttransporterakoldioxiden tillborrhålen.Långsiktigtärdetta ingenlösning,menpåkortaresikt kandennateknikgeosstidförden störreomställningenvimåstegöra, menar en del forskare.

EUhartagitframenetikettsom visar bland annat hur mycket energi olika produkter drar.

I samarbete med internationella forskare bedrivs det projekt i Sverige för att effektivisera bevattningen i jordbruket. Med hjälp av algoritmer ska bönder få veta exakt hur mycket vatten som behövs varje dag för olika plantor. Försök görs också att göra jordbruket både effektivare och mer miljövänligt. Till exempel låter man blommor och gräs växa längs kanterna. Här kan skalbaggar, jordlöpare, jaktspindlar och andra småkryp som lever på att äta både ogräsfrön och skadedjur bo. En annan åtgärd är att inte bearbeta jorden så mycket. Samtidigt som skörden sker sår man nya grödor. Dessa kan också sås mellan raderna på det man huvudsakligen odlar. Med det här sättet att odla, minskar man behovet av gödsel och bekämpningsmedel. Dessutom minskar man mängden koldioxid genom att åkrarna grönskar en större del av året, och att traktorerna kör inte över fälten lika många gånger. Utöver dessa vinster kan mer mat produceras.

Att ändra vanor och livsstil

För att nå ett hållbart samhälle, som även kommande generationer kan leva i, räcker det förmodligen inte med att vi effektiviserar de system som vi redan har. Tidigare har vi ändrat systemen lite, exempelvis genom att göra mer bränslesnåla bilar och tillverka tvättmaskiner som använder mindre vatten och energi. När vi bygger hus kan vi använda bättre isolering och ha stora fönster mot söder för att utnyttja solenergin. För att nå ett hållbart samhälle räcker det inte med att vi bara ändrar lite i vår livsstil, det vill säga effektiviserar de system som finns, vi behöver göra större omställningar, så kallade systemomställningar.

En systemomställning innebär att vi ändrar vårt sätt att göra saker på, vårt sätt att tänka och vårt sätt att leva. En systemomställning skulle kunna innebära att vi förändrade vad som driver våra bilar. Det räcker alltså inte med att vi minskar bränsleförbrukningen för våra bilar, alltså effektiviserar de system som nu finns. Utan vi måste göra en större omställning och förändra vårt sätt att leva. Elbilen lanserades tidigt som ett mer miljövänligt sätt att resa. Men länge var förbränningsmotorn mer miljövänlig, om man såg till den totala miljöpåverkan. Den totala miljöpåverkan innefattar både de utsläpp bilen har och de som tillverkningen av den orsakar. Men den kanske viktigaste delen i systemomställningen kring transporter handlar om att resa på ett annat sätt, inte bara om att byta ”drivmedel”.

Vilka systemomställningar ser ni som nödvändiga för ett hållbart samhälle?

Bilpooler, där vi delar bil med andra, finns idag i många städer. Systemomställningstanken innebär då att vi inte längre ska åka bil i den utsträckning som vi gör idag. Genom att behöva boka bil i förväg, kan vi minska bilåkandet i städerna till förmån för andra sätt att resa. Även cykelbanor och kollektivtrafik byggs ut i städer för att förändra vårt sätt att leva. Istället för att resa utomlands behöver vi semestra på andra sätt eller ta oss till resmålet på andra sätt än med flyg. Vilka systemomställningar

som vi behöver göra och hur stora de blir är svårt att veta. Det vi vet är att vi behöver ändra våra vanor och vår livsstil.

Inga enkla lösningar

Det är inte alltid enkelt att vara miljövänlig. Under 2020 infördes en extra hög skatt på plastpåsar för att dessa är skadliga för miljön, och bomullspåsen har lanserats som ett hållbart alternativ. Elbilen har lanserats som mer miljövänlig än bensinbilen och närodlat som bättre än importerad mat.

För att en ekologiskt odlad bomullspåse ska vara mer miljövänlig än en plastpåse att bära hem varorna i, behöver den användas fem gånger i veckan i cirka än sjuttio år. Plastpåsens miljöpåverkan blir större om den inte återvinns och hamnar i hav och natur. Men att odla ekologisk bomull är enormt energikrävande och bomullspåsen behöver därför användas många gånger för att vara mer miljövänlig. Utsläppen vid transporter är en sådan liten del av utsläpp vid tillverkning av mat att ekologiskt odlad mat som kommer från ett annat land är bättre än närodlad mat som inte är ekologiskt odlad.

Det är därför viktigt att se till de totala utsläppen både av produktion, användning samt till det avfall som det resulterar i, alltså det totala ekologiska fotavtr ycket. Det vi med säkerhet vet, är att minskad konsumtion är det som är mest ekologiskt hållbart. Systemomställningen behöver därför innehålla mindre konsumtion, mer återvinning och mindre avfall.

1. Ge två exempel på vad som görs i världen just nu för att minska klimatförändringarna.

2. Varför är det viktigt att vara kunnig, påläst och källkritisk för att kunna leva hållbart?

Merochmerplasthamnarinaturen ochivårahav.Tygkassenärett alternativtillplastpåsen.Menhur miljövänligärdenommanräknarin tillverkningen?

Fleramiljardermänniskorärberoendeavvedförattlagasinmat.För desomharrådmedenenkelspis gårdetinteallsåtlikamycketved samtidigtsommatlagningengår snabbare.Öppeneldsompåbilden gerstörreutsläppockså.

Samhällets behov av energi

Energi behövs för att driva industrier, transporter och mycket annat i samhället. Vårt moderna samhälle skulle helt enkelt inte fungera utan lättåtkomlig och billig energi.

När en energikälla utnyttjas påverkas eller förändras ofta naturmiljön på något sätt, till exempel när ett vattenkraftverk anläggs, ett vindkraftverk byggs eller när skogs huggs ner för att bli ved eller flis. Som du läst tidigare är de fossila bränslenas stora negativa inverkan utsläppen av koldioxid, som driver på klimatförändringarna.

Den stora utmaningen inom energisektorn är att den ska bli mer hållbar. Vi måste ställa om och övergå till att producera energi med förnybara naturresurser. I Sverige har vi kommit ganska långt redan. EU:s målsättning är att vara klimatneutralt till år 2050, dvs. att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll. Målet ska nås med ett tydligare fokus på teknisk utveckling och innovation, vilket innebär nytänkande i många samhällssektorer.

1. Vad har EU för målsättning för att energisektorn ska bli mer hållbar?

2. Vilka är utmaningarna i Afrika, Asien och Latinamerika?

En utblick i världen ger en delvis annorlunda bild av utmaningarna inom energiområdet än de vi möter i Europa. Nästan tre miljarder människor – i Afrika, Asien och Latinamerika – är beroende av ved, träkol och annan biomassa för att laga sin mat. Omkring en miljard lever helt utan elektricitet. De flesta bor på landsbygden. Sämst är läget i Afrika, där nästan hälften saknar tillgång till el. Att sakna el påverkar livet på många olika sätt. Det är svårt att läsa läxor efter mörkrets inbrott. Det går inte att lyssna på radio eller se på TV. Det gör kommunikationen med omvärlden begränsad och tillgången till nyheter låg.

Ändliga energikällor

Ändliga energikällor finns i en begränsad mängd i jordskorpan och kommer en dag att ta slut om vi fortsätter att använda dem som vi gör idag. Hit hör kol, olja och naturgas. Visserligen kan de nybildas, men det skulle ta miljontals år. Det har gjorts beräkningar på hur länge de fossila bränslena räcker, men de är mycket osäkra och beror på många faktorer som fortsatt efterfrågan, tillgång och pris. Enligt sådana uppskattningar tar jordens kol slut om drygt 200 år, medan olja och naturgas bara kommer att räcka 40-60 år till. Också kärnkraft är en ändlig energikälla eftersom bränslet är uran från berggrunden.

Fyra femtedelar av den energi som världens befolkning använder kommer från fossila bränslen. I Sverige kommer ungefär en tredjedel av energianvändningen från fossila bränslen, främst olja. Det är en tydlig minskning jämfört med för ett par årtionden sedan. Förbränning av fossila bränslen är den enskilt största orsaken till klimatförändringarna.

I Sverige ligger vi i framkant med målet att helt fasa ut dessa bränslen.

Olja – för- och nackdelar

Oljeprodukter är de bränslen som haft störst betydelse för det moderna samhällets utveckling, men idag är forskarna eniga om oljans negativa påverkan på klimatet. Fördelarna med olja som energikälla är många. Den är förhållandevis billig att utvinna, lätt att transportera långa sträckor, antingen i oljetankers eller via rörledningar (pipelines) samt lätt att lagra. Oljan är dessutom energirik, vilket betyder att det finns mycket energi per volymenhet, till exempel per liter olja. Som fordonsbränsle är oljeprodukterna bensin och diesel förhållandevis billiga. En ytterligare fördel är att olja kan renas till många olika produkter som flygfotogen, bensin och eldningsolja. Olja är också råvara i produkter som plaster, tyger, kosmetika och läkemedel.

Mycketavoljanpumpasuppfrån sedimenten under havsbottnen via oljeplattformar,somhäriNordsjön. Sedantransporterasdenipipelines längsbottnentillolikaländerkring Nordsjön.

Kina står för en stor del av världens kolanvändning.Endelanvändsför uppvärmning av bostäder, spisar och ugnar. Detta sätt att bränna kol är enormt nedsmutsande.

Oljeanvändningen i Sverige

Vid 1970-talets mitt när oljepriserna steg kraftigt på grund av oroligheter i Mellanöstern stod olja för tre fjärdedelar av den energi som användes i Sverige. Sedan dess har det av ekonomiska och klimatmässiga skäl varit ett viktigt mål att minska användningen av olja. Nu har oljans andel sjunkit till knappt 30 procent. Under 1970-talet importerade Sverige nästan all olja från oljestaterna i Mellanöstern, men nästan all import av olja är numera nordsjöolja från framför allt Norge.

Olja importeras till Sverige på två sätt – i form av obehandlad råolja eller som färdiga produkter som exempelvis bensin. Råoljan transporteras i stora oljetankers till raffinaderier där den förädlas till många olika produkter, bland annat bensin, fotogen, diesel och eldningsolja. En olycka där olja läcker ut ger mycket stora miljöskador och därför har moderna tankfartyg dubbel botten eller dubbelt skrov för att minska risken för oljeutsläpp vid grundstötningar.

Kol

– för- och nackdelar

Kol har liknande nackdelar för miljön som olja. Numera kan det mesta av farliga ämnen och partiklar i rökavgaserna tas om hand, men utsläppen av koldioxid är fortsatt mycket stora. Kol är förhållandevis billigt, lätt att transportera med fartyg och järnväg och används främst för elproduktion och uppvärmning. Mer än hälften av allt kol som bryts i världen används för produktion av el. Många länder, bland annat USA, Kina och Tyskland, producerar en stor del av sin el i kolkraftverk.

I många länder görs det försök att bli av med kolberoendet och ersätta kol med förnybara energikällor eller kärnkraft. Bland annat Kina satsar mycket på förnybara energikällor, men kolet kommer ändå även där att finnas med under lång tid. Över en tredjedel av den el som produceras i världen kommer från förbränning av kol.

Kolanvändningen i Sverige

Under den första hälften av 1900­talet var kol ett mycket viktigt bränsle i Sverige. Men på 1950­talet ersattes det nästan helt av olja, som var både billig och lätt att lagra och transportera. Nu har ökad förbrukning av biobränslen som flis och sopor gjort att användningen av kol minskat ännu mer. Fyra procent av den totala energitillförseln i Sverige kommer från kol. Stålindustrin använder det mesta av kolet, men en del används också i värmeverk – som ger varmvatten till fjärrvärmenät – och i kraftvärmeverk där elström produceras. Allt kol vi använder i Sverige importeras.

Fossilgas – för-

och nackdelar

Förbränning av fossilgas (naturgas) bidrar till den globala uppvärmningen, precis som olja och kol. Andra nackdelar är att man behöver anlägga hundratals mil med pipelines samt att priset varierar kraftigt. Fördelar med fossilgasen är att den ger små utsläpp av miljöfarliga ämnen och en lägre bränslekostnad än olja. Eftersom det är en gas krävs låg arbetsinsats vid transport och distribution till kunderna. En stor del av gasen används i värmeverk för att framställa el. Mer än en femtedel av världens elproduktion kommer från förbränning av fossilgas.

Fossilgas(naturgas)ärviktigtför Europasenergiförsörjning.Gasen transporteras i pipelines och med fartyg.Rysslandvarframtillkriget mot Ukraina en stor exportör till Central- och Västeuropa. Strax efterkrigsutbrottetbyggdeflera länder terminaler för att kunna importeraflytandefossilgas(LNG) från Nordamerika och Mellanöstern. KartanvisarocksåattNordsjönhar storagasfyndigheterochattEuropa importerarfossilgasfrånNordafrika.

Kartan visar var i världen de fossila bränslena och uranet kommer ifrån. Ärdetpåsammaplatsersomde konsumeras?

Fossilgasanvändningen i Sverige År 1985 började fossilgas (naturgas) användas i större skala i Sverige. Den importerades från Danmark och fortfarande kommer all gas som används i Sverige därifrån. Gasen står för cirka två procent av vår energiförsörjning. Utefter västkusten, från Skåne till Göteborg, finns ett system av nedgrävda pipelines som gasen leds i. Mer än hälften av gasen används i industrin. Resten används i el­ och värmeverk och till bostadsuppvärmning.

Fossila bränslen i världen

Världens kända reserver av olja är mycket ojämnt fördelade. Oljestaterna i Mellanöstern har omkring hälften av världens oljetillgångar och exporterar det mesta av sin oljeproduktion. USA har länge varit beroende av att importera olja, främst från Mellanöstern, men under senare år har den inhemska oljeproduktionen ökat så mycket att USA snart kan bli oberoende av import. Även Ryssland är en stor exportör av olja. I Västeuropa är länderna fortsatt beroende av att importera en stor andel av sin förbrukning.

Koltillgångarna är ganska jämnt fördelade över jorden. USA och Ryssland har mest kol med hälften av världens kända kolreserver, men också i Kina och Europa finns det stora koltillgångar. Australien och Sydafrika är stora exportörer av kol.

Ryssland och USA har de största tillgångarna av fossilgas i världen. I Europa är det Norge och Nederländerna som producerar mest gas. Användningen av fossilgas har ökat mycket under senare år. Gas står nu för mer än en fjärdedel av världens energiförsörjning.

Olja

Naturgas

Kol Uran

Olja

Naturgas

Kol

Uran

Kärnkraft – för- och nackdelar

Kärnkraft är liksom fossila bränslen en ändlig energikälla, eftersom det uran som ger energi för att driva en kärnkraftreaktor bryts i gruvor. Med nuvarande användning beräknas världens kända reserver av uran räcka i ytterligare cirka sjuttio år. En fördel med kärnkraft är att utsläppen av växthusgaser är så pass små att det inte i någon större utsträckning påverkar det globala klimatet. Men det finns två miljöhot kopplade till kärnkraften. Det ena är risken för utsläpp av radioaktiva ämnen så att livsfarlig strålning uppstår. Ett fåtal farliga kärnkraftsolyckor har inträffat, den värsta i Tjernobyl i Ukraina 1986. År 2011 drabbades Japan av en svår kärnkraftsolycka när en tsunami slog ut kärnkraftverket i Fukushima. Vid båda olyckorna spreds radioaktiva ämnen i luften med oöverskådliga skador för människor och natur. Efter olyckan i Fukushima har man börjat diskussioner om avveckling av kärnkraften i Japan. I Europa har Tyskland och Schweiz beslutat att helt avveckla kärnkraften. Det andra miljöhotet är frågan om hur man ska ta om hand det använda bränslet, som ger ifrån sig radioaktiv strålning under många tusen år och måste förvaras så att det inte kommer i kontakt med människor, luft och vatten.

Kärnkraft i Sverige och övriga världen

Saneringavförgiftad(kontaminerad)markefterkärnkraftsolyckani Fukushima, Japan.

Cirka 30 procent av den elström vi använder i Sverige kommer från kärnkraftverk. Det innebär att Sverige är ett av de länder i världen som är mest beroende av kärnkraft. Av alla världens länder är det bara omkring trettio stycken som använder kärnkraft för att få el. Kärnkraften står för en tiondel av elproduktionen i världen.

Det finns cirka 450 kärnkraftreaktorer i drift i världen. De länder som har flest reaktorer är USA, Frankrike och Kina. I flera länder är nya kärnkraftverk under byggnad, bland annat i Kina, Indien och Ryssland. Men många kärnkraftverk har också stängts under de senaste åren, bland annat i östra Europa på grund av att reaktorerna varit gamla och haft för dålig säkerhet. Även i Sverige har vi stängt några kärnkraftreaktorer under senare år.

1. Ge två exempel på ändliga energikällor.

2. Hur mycket av världens och hur mycket av Sveriges energi kommer från fossila bränslen?

3. Vilka för- och nackdelar finns det med olja?

4. Vilka för- och nackdelar finns det med kol?

5. Vilka för- och nackdelar finns det med fossilgas?

6. Vilka för- och nackdelar finns det med kärnkraft?

NämforsenskraftverkiÅngermanälvenpåverkarbådenatur-och kulturintressen.

Förnybara energikällor

För att nå en hållbar utveckling bör målet vara att i framtiden i stort sett bara använda förnybara energikällor. Beräkningar visar att mer än hälften av jordens behov av energi kan tillgodoses med förnybar energi redan om cirka tjugo år. Det betyder att andelen energi från vattenkraft, vindkraft och sol kommer att öka. Under senare år har andelen energi från fossila bränslen minskat, men eftersom världens totala energianvändning ökar har ändå användingen av fossila bränslen ökat. Det gäller särskilt fossilgas (naturgas), som i många länder ersätter kol i elproduktionen. Ett viktigt delmål måste alltså vara att minska den totala energiförbrukningen. Det kan nås bland annat genom modern teknik och energisnåla processer när produkter tillverkas och låg energiförbrukning när de används.

Här kan du läsa vidare om några förnybara energikällor som i framtiden blir ännu viktigare.

Vattenkraft – för- och nackdelar

Liksom andra förnybara energikällor påverkar vattenkraften inte klimatet. Däremot är ingreppen i naturmiljön stora när ett vattenkraftverk anläggs. För att få tillräcklig fallhöjd däms floder och älvar upp så att stora områden ställs under vatten. Nedanför kraftverksdammen blir förhållandena tvärtom – där torrläggs istället stora områden.

Varför är förutsättningarna för vattenkraft så dåliga i Danmark?

Vattenkraft i Sverige och övriga Norden De största svenska vattenkraftverken finns i de norrländska älvarna. Den mest utbyggda älven är Luleälven som har femton kraftverk. På grund av de stora ingrepp som sker i naturen när vattenkraftverk byggs har den svenska riksdagen bestämt att några av de norrländska älvarna inte får byggas ut med kraftverk.

I Sverige får vi runt 45 procent av elströmmen från vattenkraften. Men förutsättningarna för vattenkraft är mycket olika i de nordiska länderna. Norge och

Island har de bästa naturliga förutsättningarna – mycket nederbörd och stor fallhöjd. Därför är vattenkraftens andel av landets elproduktion 99 procent i Norge och 84 procent på Island. Motsvarande siffror för Finland är 19 procent och för Danmark endast 0,1 procent.

Vindkraft – för- och nackdelar

Vindkraftverk får sin energi från vinden, som i sin tur beror på energi från solen. Det gör vindkraft till en förnybar energikälla utan utsläpp av koldioxid. En nackdel med vindkraft är att den bara ger el när det blåser och att det behövs ett stort antal vindkraftverk vid storskalig elproduktion. En ytterligare nackdel är att vindkraftsparker kräver stora områden och påverkar landskapsbilden negativt.

Vindkraft i Sverige och övriga världen

Sverige har bättre förutsättningar för vindkraft än de flesta andra länder. Det är blåsigt utefter kusterna, men allra mest blåser det över havet. Därför har många vindkraftverk anlagts någon kilometer från kusten som till exempel vindkraftsparkerna Lillgrund i Öresund. Det byggs ständigt nya, och år 2022 fanns det mer än 5 000 vindkraftverk i Sverige. Vindkraften svarar för en allt större del av elproduktionen och år 2022 stod vindkraften för 19 %. Kina är det land som har flest vindkraftverk. Andra länder med mycket vindkraft är USA, Tyskland och Spanien. Det land som har störst andel el från vindkraft är Danmark med mer än 50 %.

Attfåenergifrånvindenäringet nyttsomdennabildfrånÖland visar, med både väderkvarn och vindkraftverk.

Energikonsumtion i Sverige

Fjärrvärme

Övriga bränslen

Natur- och stadsgas

Petroleumprodukter

Biobränsle

El

Källa: Energimyndigheten

Energiniformavel,biobränsleoch olikapetroleumprodukter(t.ex.olja, bensin,diesel)ärviktigiSverige. Fossilgas(naturgas),kolochkoks som är stort i vissa andra länder är en liten del i Sverige.

Biobränslen – för-och nackdelar

Biobränslen kan vara många olika bränslen – ved, flis, pellets (se nedan), sopor och etanol är några exempel. Gemensamt för alla biobränslen är att de är biologiska, dvs. de består av biomassa eller har framställts ur biomassa. Med hjälp av solenergi bildar växterna biomassa genom fotosyntesen i de gröna bladen. Så länge solen skiner och vi hushåller med skogar och jordbruksmark kan vi få energi från biobränslen. Därför är även de en förnybar energikälla. En annan fördel med biobränslen är att de inte bidrar till ökad växthuseffekt, eftersom den koldioxid som släpps ut vid förbränning motsvaras av den koldioxid som trädet tog upp medan det växte.

Det finns också en del nackdelar med biobränslen. En sådan som forskare pekar på är konkurrens om mark eftersom odling av biobränslen kräver stora ytor. Då riskerar produktionen av livsmedel att minska. Det kan leda till att tillgången på mat blir mindre, vilket drabbar speciellt fattiga länder. En annan nackdel kan vara priset. Till exempel är etanol sex gånger dyrare att framställa än bensin.

Biobränslen i Sverige

Över hälften av Sveriges yta täcks av skog och ved från skogen är ett mycket viktigt bränsle för många svenskar. Vid skogsavverkning tar man till vara på grenar och toppar som finfördelas till flis – ett vanligt bränsle i många kommuners värmeverk. Flis kan man också få från energiskog – snabbväxande lövträd – som odlas på åkermark. Pellets är centimeterstora stavar som består av sågspån. De används som bränsle både i stora värmeverk och i mindre pannor i småhus.

Dehärflickornaborpålandsbygden iKenya,Attsamlavedkantaflera timmar om dagen. Det är risk att skogarskövlassåattmarkenblir obrukbarpågrundavvedinsamling.

Biobränsle finns också flytande och i gasform. Många bilar kan köras på etanol eller biodiesel. Etanol tillverkas i Sverige av spannmål. Biodiesel framställs av bland annat palmolja och soja, som odlas i varma områden i världen. Bilar kan också köras på biogas, som framställs vid reningsverk, soptippar och jordbruk.

År 2022 utgjorde biobränslen omkring en fjärdedel av Sveriges energiförsörjning.

Biobränslen i världen

Nästan halva jordens befolkning är beroende av biobränslen – främst ved. Det är den viktigaste energikällan för de flesta människor i fattiga länder. I städer i fattiga länder är träkol det vanligaste bränslet, eftersom det är lätt att hantera och kan transporteras långt. Det går åt stora mängder ved vid framställning av träkol. Träkol är ett biobränsle i motsats till stenkol och brunkol, som är fossila (icke förnybara) bränslen som br yts i gruvor. Människorna på landsbygden är ofta helt beroende av brännved för matlagning, uppvärmning och belysning. Men användningen av träkol och brännved leder till att skogar skövlas, vilket i sin

Kol och koks

tur innebär ökad markerosion. Det betyder att ytliga jordlager spolas bort av regn så att ny skog inte längre kan växa där.

I många länder används flytande biobränslen i större omfattning än i Sverige. I USA framställs mycket etanol från majs och i Brasilien har man sedan länge använt etanol som drivmedel för bilar. Där körs numera hälften av alla personbilar på etanol som framställs från sockerrör och andra grödor. Då uppstår ibland en konflikt om vad odlingsmarken ska användas till: grödor som ger mat eller grödor som ger biobränsle (etanol)?

Solenergi

Solenergi är den grundläggande energikällan för allt liv här på jorden – solen värmer haven, marken och luften, ger energi till regn och blåst samt driver växternas fotosyntes. Men vi kan också direkt använda energin i solens strålar på två olika sätt – med solceller som ger oss elström och med solvärme (solfångare) som ger oss varmvatten.

Solceller – för- och nackdelar

Med solceller får vi el direkt från solen. Det blir allt vanligare i Sverige och jämförbara länder att placera solcellspaneler på hustaket. Det är miljövänligt och minskar den egna elnotan. I områden där det är dyrt eller omöjligt att dra fram elkabel kan paneler med solceller vara ett bra alternativ. Exempel på det är fyrar, fritidshus på öar, fritidsbåtar och belysning i busskurer.

Elproduktion i Sverige

Övrigt

Vindkraft

Kärnkraft

Vattenkraft

Källa: Ekonomifakta ISverigeanvändervifrämstvattenkraftochkärnkraftförattproducera el. Vindkraft svarar för en mindre men växande del.

Frankrikes största solcells anläggningliggeribergenpå800meters höjd över havet. Där är luften ren ochklarvilketger10till15 %högre effekt.Anläggningenproducerarel som räcker till 12 000 hushåll.

Ur ett hållbarhetsperspektiv är solel ofta att föredra framför andra energikällor. Men en nackdel i vårt klimat är att solceller ger mest ström under sommaren och inte under vintern när det behövs mest elström. En annan aspekt som debatteras är att det vid tillverkning av vissa typer av solcellspaneler används sällsynta jordartsmetaller och miljöfarliga tungmetaller.

Solceller i Sverige och övriga världen

Antalet solcellsanläggningar i Sverige har ökat mycket under senare år och väntas fortsätta att öka. Men fortfarande står el från solen endast för omkring en procent av vår elproduktion. Det land som har störst andel el från solceller är Tyskland med mer än åtta procent av elproduktionen, medan Kina och USA är de länder som producerar mest el från solceller. Danmark har sju gånger så mycket solel per invånare som Sverige.

FÖRDJUPNING & METOD │ Använda modeller

Se på energislagen ur olika perspektiv

Använd tabellen för att träna på att analysera olika energislag utifrån en modell. De olika energislagen har olika för- och nackdelar. Vissa är bättre för miljön än andra. De är mer eller mindre svåråtkomliga. Vissa är billiga och lätta att bryta – andra är det inte. Vissa kraftverk är dyrare att bygga än andra etc.

Fyll i tabellen. Försök att analysera de olika energislagen ur nedanstående perspektiv. Rita av tabellen i ditt skrivhäfte eller ladda ner en pdf från elevwebben. Resonera utifrån tabellen kring vilket energislag du tycker att vi i Sverige bör utveckla för att arbeta för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet här och i världen.

EnergislagÄndlig/ förnybar Fördel – miljö Nackdel – miljö Fördel – ekonomi Nackdel – ekonomi

Kol Ändlig

Olja

Finns gott om i Sverige?

Billig

Vattenkraft Ja

Solenergi

Vindkraft

Kärnkraft Rena utsläpp

Finns inte mycket i Sverige

Dyrt att bygga kärnkraftverk

I många fattiga länder saknar en stor del av befolkningen tillgång till el. För att laga mat och värma bostäder använder man ved, träkol, fotogen och dieselaggregat, vilket i längden inte är hållbart. För att förbättra livsvillkoren installeras därför på många håll både små solcellspaneler och stora solcellsanläggningar som ger ström till kokplattor, TV och mycket annat.

Solvärme

Ett sätt att få energi för uppvärmning av hus och för att få varmvatten är att utnyttja solenergi med hjälp av solfångare. De kan ses på hustak som svarta fyrkantiga plattor. Det uppvärmda vattnet lagras i stora tankar och sparas till natten. I riktigt stora anläggningar kan värmen sparas i ackumulatortankar ända till vintern. Om en anläggning med solfångare kopplas till ett fjärrvärmenät kan ett helt bostadsområde värmas upp.

Geotermisk energi – värme från jordens inre

I jordens inre skapas det ständigt ny värme. Därför ökar berggrundens temperatur med djupet. I Sverige utnyttjar vi värmen i berget på olika sätt:

• Många småhusägare och bostadsrättsföreningar installerar bergvärme. Då borrar man ett cirka hundra meter djupt hål så att värmen i berget och grundvattnet kan värma upp huset. För att det ska fungera behövs en värmepump som drivs med el. Men tack vare värmepumpen och värmen från berget kan man spara mycket elenergi.

• I Lund i Skåne finns landets första stora bergvärmeanläggning, som producerar en stor del av stadens fjärrvärme. Värmen tas från vatten som pumpas upp från 700 meters djup.

1. Vilka för­ och nackdelar finns det med vattenkraft?

2. Vilka för­ och nackdelar finns det med vindkraft?

3. Vilka för­ och nackdelar finns det med biobränslen?

4. Vilka för­ och nackdelar finns det med solceller?

Iländermedvulkanismfinnsmycket geotermiskenergiattutnyttja.Blå lagunenpåIslandärettpopulärt turistmål. Här kan man bada i 40­gradigtspillvattenfråndet geotermiskakraftverketsomsynsi bakgrunden.

HÅLLBAR UTVECKLING

Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är när de tre hållbarhetsperspektiven, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet möts som vi når hållbar utveckling. Ekologisk hållbarhet innebär att vi skyddar växter och djur så att mångfalden finns kvar och att vi inte tar ut mer ur våra ekosystem än de kan återskapa. Social hållbarhet innebär att grundläggande mänskliga behov tillgodoses som exempelvis mat, bostad och rent vatten. I ett socialt hållbart samhälle är alla människor lika mycket värda och ska ges samma möjligheter att leva och överleva. Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom och om att alla ska kunna försörja sig samtidigt som vi hushåller med jordens resurser.

Det är svårt att ta hänsyn till alla tre perspektiven samtidigt till exempel byggs det bostäder på jordbruksmark i Skåne trots att man har beslutat att inte göra det. Det beror på att behov av bostäder är stort (social hållbarhet) samtidigt som behovet att producera mat och skydda den ekologiska hållbarheten är stor.

Vår konsumtion kan synliggöras på olika sätt, dels genom att visa hur många jordklot vi använder, dels genom att peka på hur jordens resurser tar slut, om vi fortsätter konsumera som idag. Det senare visar vi med Earth overshoot day. Ibland pratar man också om ekologiska fotavtryck, det är ytterligare ett sätt att visa hur produktionen av en vara eller livsstilen i ett land belastar jordens resurser.

Vårt sätt att leva har lett till en förstärkt växthuseffekt. Den orsakas av att vi släpper ut mer växthusgaser som gör att mer värmeenergi stannar på jorden. Det leder till att temperaturen på jorden stiger. Det i sin tur leder till extrem torka på vissa platser, mer nederbörd på andra och att jordens ekosystem inte hinner med och därmed förstörs. Ekologiska fotavtryck visar hur stor yta som går åt för att producera något men i det ekologiska fotavtrycket ingår också hur stor påverkan avfallet har. Temperaturen på jorden stiger på grund av att vi släpper ut koldioxid exempelvis vid förbränning av fossila bränslen. Det leder till mer koldioxid i atmosfären som i sin tur gör att mer värme stannar kvar på jorden, vilket gör att temperaturen på jorden stiger. Att mer värme stannar på jorden kallas för den förstärkta växthushuseffekten. Temperaturökningen leder bland annat till att isarna på Arktis och Antarktis smälter vilket leder till att havsnivån höjs. Det leder till att land hamnar under vatten och att översvämningarna ökar. Temperaturökningen leder också till att djur och växter som inte hinner anpassa sig till temperaturökningen dör. Vi ser även att extremväder i form av häftigare nederbörd och extrem torka ökar.

Vi behöver energi och naturresurser för att överleva. De icke förnybara tar slut och är exempelvis olja, kol och fossilgas (naturgas). De förnybara drivs av solen är exempelvis solenergi, vatten- och vindkraft. För en hållbar värld behöver vi gå över till att använda mer förnybar energi

GEOGRAFI 7–9

Utkik

Innehållet i Utkik geografi upplaga II följer det centrala innehållet i Lgr22. Alla texter är genomarbetade och många är helt nya. Varje kapitel inleds med bilder och frågeställningar som uppmuntrar ett språkutvecklande arbetssätt och att arbeta med elevernas förförståelse. I lärarmaterialet nns förslag på lösningar och kommentarer till uppgifter. Här nns också underlag för planering och bedömning.

Utkik geografi upplaga II

• är anpassad till Lgr22

• lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

• ger möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse

• har nya Fördjupning & metod som tränar mot målen

• har debatt- och faktarutor och er elevuppgifter

Bo Andersson är lärare i geogra och naturkunskap. Han har arbetat på mellan- och högstadiet, gymnasiet samt inom lärarutbildning. Bo har skrivit läroböcker i geogra för både högstadiet och gymnasiet.

Anna Windirsch är ämneslärare och undervisar sedan era år i SO, svenska och engelska. Hon har arbetat både på mellan- och högstadiet. Anna har tidigare arbetat med övningar och uppgifter i olika läromedelsserier.