__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

EWESON  ZEGARRA WILLQUIST

Grundläggande vård och omsorg SARA EWESON STINA ZEGARRA WILLQUIST

Hur arbetar jag med egenvård? Vilka är vanliga sjukdomar som jag kan stöta på i mitt yrkesliv? Vad innebär sekretess för mitt arbete? Hur fungerar kroppen? Vad gör jag i en akut situation?

Läromedlet är skrivet till kursen med samma namn och varje kapitel kretsar kring ett eller flera av kursens centrala innehåll. Varje kapitel inne­­­håller fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang som eleven kan relatera till. Komplicerade begrepp förklaras i terminologi­rutor. Instuderingsfrågor guidar eleven till att träna in de centrala och grund­­läggande faktadelarna i kapitlet. Sammanfattningar kan användas som introduktion till varje kapitel eller som avslutande uppsamling. Detta pedagogiska upplägg stöttar och gör eleven engagerad i sin egen inlärning.

Sara Eweson är legitimerad sjuksköterska, yrkeslärare inom vård och omsorg samt klinisk lärare. Hon har varit verksam inom både ungdomsgymnasier, vuxenutbildning och kliniskt träningscenter.

Stina Zegarra Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor. Hon har flera års erfarenhet av arbete som lärare och rektor inom vård- och omsorgsutbildningar på både ungdomsgymnasier och vuxenutbildning.

Grundläggande vård och omsorg

I Grundläggande vård och omsorg får eleven kunskap och förståelse att använda i sitt framtida yrkesliv. Läromedlet tar upp hur vård och omsorg präglas av salutogent förhållningssätt, integritet, lagar, god arbetsmiljö och etiska principer. Läromedlet ger också grundläggande kunskaper i anatomi, fysiologi samt vanliga sjukdomar och dess behandling. Eleverna introduceras till det praktiska arbetet att hindra och förebygga smitta. Eleverna lär sig även hur de ska hjälpa till och agera i akuta situationer såsom hjärtstopp, blödningar, brännskada och kvävning.

Grundläggande vård och omsorg SARA EWESON STINA ZEGARRA WILLQUIST


Innehåll 1. Arbeta med människor..........................................................6 Yrkesrollen...............................................................................................................................8 Salutogent förhållningssätt...............................................................................................9 Stödja personlig omvårdnad och egenvård.............................................................. 10 Lagar inom hälso- och sjukvård.................................................................................... 16 Sammanfattning................................................................................................................. 22 Instuderingsfrågor............................................................................................................. 23

2. Arbetsmiljö, ergonomi och etik........................................ 24 Arbetsmiljö........................................................................................................................... 26 Ergonomi............................................................................................................................... 31 Yrkesetik................................................................................................................................. 37 Etiska principer.................................................................................................................... 39 Sammanfattning................................................................................................................. 42 Instuderingsfrågor............................................................................................................. 43

3. Anatomi och fysiologi........................................................ 44 Kroppens anatomi och fysiologi................................................................................... 46 Hjärnan................................................................................................................................... 46 Nervsystemet...................................................................................................................... 50 Andningsorganen...............................................................................................................54 Hjärta och kärl..................................................................................................................... 57 Mag- och tarmkanal.......................................................................................................... 60 Näringsämnen.....................................................................................................................64 Njurar och urinvägar......................................................................................................... 68 Endokrina systemet........................................................................................................... 69 Rörelseorganen.................................................................................................................. 72 Reproduktionsorganen.................................................................................................... 79 Sammanfattning................................................................................................................. 83 Instuderingsfrågor............................................................................................................. 85

4


4. Sjukdomar och behandlingar............................................. 86 Sjukdomslära........................................................................................................................ 88 Sjukdomar i hjärna och nervsystem............................................................................ 88 Sjukdomar i hjärta och cirkulationsorgan................................................................101 Sjukdomar i andningsorganen.................................................................................... 104 Sjukdomar i mag- och tarmkanal................................................................................114 Sjukdomar i urinvägarna............................................................................................... 126 Sjukdomar i endokrina systemet................................................................................ 129 Sammanfattning.............................................................................................................. 140 Instuderingsfrågor...........................................................................................................143

5. Hindra och förebygga smitta..........................................144 Smitta och epidemier.................................................................................................... 146 Mikroorganismer..............................................................................................................147 Smittkedjan........................................................................................................................ 150 Hindra smitta.................................................................................................................... 153 Lagar och regler för smittskydd................................................................................ 158 Sammanfattning.............................................................................................................. 160 Instuderingsfrågor...........................................................................................................161

6. Första hjälpen och HLR....................................................162 Först på plats.................................................................................................................... 164 L-ABCDE............................................................................................................................ 164 Hjärt-lungräddning, HLR...............................................................................................174 Så gör du i akuta situationer.........................................................................................179 SBAR- ett sätt att kommunicera............................................................................... 186 Sammanfattning.............................................................................................................. 188 Instuderingsfrågor.......................................................................................................... 189 Ordlista................................................................................................................................190 Index......................................................................................................................................191 Bildförteckning.................................................................................................................192

5


1 Arbeta med människor I detta kapitel får du en uppfattning om vad det innebär att arbeta med människor utifrån ett vård- och omsorgsperspektiv. Kapitlet tar upp:

* Salutogent förhållningssätt * Stödjande av personlig omvårdnad och egenvård * Lagar inom hälso- och sjukvård

diskutera

· fundera på

1. Hur bemöter du människor som inte fungerar som du själv gör? 2. Vad tycker du att Kristian gjorde bra i fallet med Carl?

Centralt innehåll: Innebörden av personlig omvårdnad och egenvård och hur det kan stödjas.

6

1 Arbeta med människor


Kristian arbetar på förskolan Sländan. Han har arbetat där i några år och trivs med sitt arbete. Barngruppen fungerar bra och Kristian har ett extra ansvar för Carl som just nu utreds för Aspergers syndrom. För det mesta fungerar Carl bra i barngruppen, men i vissa tillfällen kan han säga saker som gör de andra barnen ledsna. Han verkar också ha svårt att förstå det sociala spelet mellan barnen. Carl ska börja i förskoleklass nästa höst så det känns viktigt att stärka honom så mycket som möjligt så att han ska klara av skolan på bästa sätt. Den utredande läkaren vill veta hur Carl fungerar på förskolan så Kristian får möjlighet att följa Carl under dagarna för att observera hur han hanterar situationer och får då även möjlighet att hjälpa honom att utvecklas på bästa sätt.

Kristian märker att Carl har svårt att hantera fria uppgifter. När förskoleläraren Annika säger att de ska rita vad de vill sitter Carl och tittar framför sig. Sedan börjar han prata och störa de andra barnen. Han vägrar att rita. Kristian funderar på hur han ska stödja Carl i detta. Nästa dag när barnen ska rita fritt frågar Kristian Carl om han kan rita ett hus med en fin trädgård som ska vara klar när klockan är 13.20. Då börjar Carl rita direkt och 13.20 är han klar med sitt hus och sin trädgård. Inte en enda gång har han stört de andra barnen och han lyser av stolthet över att ha klarat av uppgiften. Kristian berömmer Carl genom att berätta att det var bra att han kunde sitta och rita helt själv i 20 minuter. Carl lyser upp ännu mer.

1 Arbeta med människor

7


Yrkesrollen Du kommer att ha ett viktigt yrke där du arbetar med att stötta barn, ungdomar eller personer som är sjuka. Det är ett arbete där du är mitt inne i en annan persons vardag och har ett stort ansvar. I ditt yrke behöver du ha breda kunskaper om hur du bemöter och kommunicerar på ett positivt sätt – ett salutogent förhållningssätt. Det får du läsa om här i kapitel 1. Yrkesrollen innebär även att skapa en bra arbetsmiljö. Det kan vara en utmaning om du till exempel är personlig assistent och följer med i vardagen på olika platser. Detta läser du om i kapitel 2. Du behöver även veta mer om hur kroppen fungerar och vilka vanliga sjukdomar som finns samt hur smitta sprids. Detta läser du om i kapitel 3, 4 och 5. I kapitel 6 får du kunskap om hur du ska agera i en akut situation.

8

1 Arbeta med människor


Salutogent förhållningssätt Arbetet med människor är ett spännande arbete. I varje möte med en annan människa kan du välja hur du vill vara. Det bemötande du väljer att ha gör att er relation blir på ett visst sätt. Det viktigaste i arbetet med människor är kommunikation och bemötande. Det lägger grunden för relationen mellan människor och blir en naturlig del i hur du stödjer personer i egenvård. Ett sätt att förhålla sig till människor är det salutogena förhållningssättet. Detta förhållningssätt är utvecklat av en forskare som hette Aaron Antonovsky. Han studerade hälsa och sjukdom. Han insåg att mest forskning inom vård och omsorg var fokuserad på sjukdom och vad det är som gör att vi blir sjuka. Detta kallas patogenes. Han ville byta perspektiv och istället studera varför vi är friska. Detta kallas salutogenes. Salutogent förhållningssätt innebär att fokusera på det friska, på det som fungerar och det som är bra. Det du fokuserar på växer och därför kan du göra bra saker ännu bättre genom att fokusera på dem. Denna styrka smittar av sig till andra situationer där du inte är lika bekväm och gör att även dessa situationer blir bättre.

Carl känner sig nu bekväm med alla fria rituppgifter på förskolan. Så fort förskoleläraren säger att de ska rita fritt ritar han ett hus med en trädgård. Han stör inte barnen utan han är tillfreds med det han gör. Kristian bestämmer sig för att fortsätta utmana Carl i dessa situationer. Det fungerade bra när Carl fick tydliga instruktioner om vad han

skulle göra och hur lång tid det ska ta. Vid nästa rituppgift säger Kristian till Carl att det är roligt att se honom så koncentrerad. Han undrar om Carl kan fortsätta vara koncentrerad och istället rita en skog. Carl funderar en stund och börjar sedan rita en skog utan att störa de andra.

övning

Diskutera tillsammans hur man kan ge varandra återkoppling på ett salutogent sätt. Prova sedan att ge varandra återkoppling på detta sätt och diskutera hur det känns att ge och ta emot kritik.

1 Arbeta med människor

9


Stödja personlig omvårdnad och egenvård Egenvård är när en person utför hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet. Åtgärderna kan göras av personen själv eller någon annan, till exempel en närstående eller en personlig assistent. Genom att ha ett salutogent förhållningssätt stärker du både personens förmåga att utvecklas och personens förmåga till egenvård. När du har ett salutogent förhållningssätt uppmuntrar du personen att klara av så mycket i sin vardag som möjligt själv. Det kan gälla allt från toalettbesök till på- och avklädning. Du kan använda ett salutogent förhållningssätt oavsett om du arbetar inom barnomsorgen eller inom vård och omsorg som till exempel personlig assistent. Det salutogena förhållningssättet innebär att du ska stödja personen med det som den klarar av. Kanske kan personen knäppa en knapp långsamt. Du ska då stötta personen med detta istället för att ta över och knäppa knappen åt personen. Med ett salutogent förhållningssätt när du arbetar med egenvård och personlig omvårdnad ska du skapa förutsättningar för att personen ska lyckas. Du kanske behöver fundera på vilka uppgifter personen kan klara själv och vilka du måste hjälpa till med. Det kan ofta vara lätt att ta över en uppgift eftersom det går snabbare om du hjälper till. Om du istället försöker observera vad det är som fungerar så kan du skapa förutsättningar för att det ska fortsätta fungera och för att liknande situationer kan fungera.

När alla barnen ska gå ut på gården brukar det bli ett himla liv i kapprummet. Några barn skriker att de behöver hjälp medan andra bara står och tittar och inte tar på sig överhuvudtaget. Det stressar Kristian varje gång. Idag bestämmer hans sig för att fokusera på några av barnen. Han börjar med Alice. Alice börjar skrika att hon behöver hjälp redan innan hon har provat att sätta

10

1 Arbeta med människor

på sig jackan själv. Kristian sätter sig bredvid Alice och säger med lugn röst att hon kan prova själv. Det vill inte Alice. Då håller Kristian upp jackan bakom Alice så att hon lättare kan trä in armarna. Då löser Alice påklädningen utan problem. Kristian inser att när han skapar rätt förutsättningar för Alice kan hon ta på sig själv.


Personlig hygien När du ska hjälpa någon med deras personliga hygien kan det innebära hjälp med:

▶▶ Tvätt och dusch ▶▶ Rakning och hårvård ▶▶ Munvård och borstning av tänder ▶▶ Klä av och på ▶▶ Toalettbesök ▶▶ Insmörjning av kroppen och hålla huden mjuk

▶▶ Klippning av naglar. Att hjälpa någon med deras personliga vård och hygien kan upplevas som väldigt utlämnande och ett kliv in i personens innersta sfär. Mindre barn behöver hjälp med att tvätta sig, klä på sig och borsta tänderna. Men för vuxna personer kan det kännas besvärligt att tvingas till att behöva ta emot hjälp. En del behöver tillfälligt hjälp med sin personliga hygien efter en skada. Andra behöver hjälp under resten av livet på grund av en funktionsnedsättning, skada eller sjukdom som personen inte blir frisk från. Du kommer att ha en stor betydelse för personer som behöver din hjälp och sättet du gör det på kan bli avgörande för deras upplevelse i att ta emot hjälp. En bra regel är att försöka ta reda på hur den andre personen vill ha det. Om personen kan prata kan du fråga och annars får du ta reda på det genom närstående eller annat. Du kan även ta inspiration från hur du själv skulle vilja ha det och fundera på om det gäller för personen du stöttar också. Tänk på hur du hjälper personen När du ska hjälpa någon annan med deras personliga hygien kan det vara bra att fundera över följande punkter:

1 Arbeta med människor

11


3 Anatomi och fysiologi För att kunna hjälpa människor som är sjuka eller mår dåligt behöver du förstå vad det är som har gått fel. Och för att kunna förstå vad som har gått fel behöver du förstå hur kroppen är uppbyggd och hur den fungerar när människor är friska och mår bra. Detta kapitel fokuserar på hur kroppen ser ut (anatomi) och hur kroppen fungerar (fysiologi). Kapitlet utformas utifrån kroppens olika organsystem. Kapitlet tar upp följande organsystem:

* Hjärnan och nervsystemet * Andningsorganen * Hjärta och kärl * Mag- och tarmkanalen * Njurar och urinorganen * Endokrina systemet * Rörelseorganen * Reproduktionsorganen diskutera

· fundera på

1. Vad vet du om hur kroppen är uppbyggd och hur den fungerar? 2. På vilket sätt tror du att du kan använda denna kunskap i ditt kommande arbete?

Centralt innehåll: Grundläggande anatomi och fysiologi.

44

3 Anatomi och fysiologi


Anna har precis börjat sin vuxenutbildning för att arbeta inom barnomsorg. Hon har tidigare arbetat inom förskolan och inom LSS utan formell utbildning. Nu ser hon framemot att få teoretisk kunskap till den praktiska kunskap hon redan har med sig. Den första kursen hon ska läsa är Grund­ läggande vård och omsorg. När Anna läser igenom kursplanen känner hon att det mesta är nytt. Hon har inte tidigare hamnat i så många situationer där hon behövt kunskaper inom vård och omsorg. Det har alltid funnits andra människor i närheten som haft denna kunskap. Under första lektionen berättar läraren att de ska börja lära sig om hur kroppen ser

ut och hur den fungerar. Läraren tar fram ett skelett och börjar berätta om de olika skelettdelarna som finns i kroppen. Hon pratar snabbt och använder nästan bara latinska ord för vad skelettdelarna heter. Anna har inte suttit i skolbänken på flera år så det börjar snurra i huvudet efter tjugo minuter av föreläsningen. Hon orkar inte ens anteckna det läraren säger. Allt går så fort. Med en klump i magen inser Anna att det kommer att bli svårare än hon trott att läsa in en formell kompetens. Men hon har bestämt sig för att klara det.

3 Anatomi och fysiologi

45


Kroppens anatomi och fysiologi Anatomi – Vilka delar kroppen består av. Fysiologi – Hur kroppen och delarna fungerar.

Anatomi betyder läran om kroppens delar och fysiologi innebär läran om hur kroppen fungerar. Kroppen är uppbyggd av celler som har specifika uppgifter. Flera celler tillsammans blir en vävnad. Det finns fyra olika sorters vävnader i kroppen. Dessa är:

▶▶

epitelvävnad som fungerar som ett skydd för kroppen, till exempel hud och slemhinnor

Epitelvävnad – Den sorts vävnad som finns i hud och slemhinnor.

▶▶

muskelvävnad som finns i muskler och inre organ

▶▶

nervvävnad som finns i hjärnan och nerverna

Muskelvävnad – Den sorts vävnad som muskler består av.

▶▶

stödjevävnad som till exempel är ben och blod.

Vävnad – Stor grupp liknande celler.

Hjärnan Människans hjärna är ett komplext system. Hjärnan är uppbyggd av olika delar som arbetar tillsammans via elektriska impulser. Hjärnans delar är hjärnstammen, lillhjärnan, storhjärnan och hjärnhinnorna. Hjärnan använder mycket syre, ungefär en femtedel av det syre som finns i blodet används av hjärnan. Det är viktigt att hjärnan hela tiden får syre. Om din hjärna är utan syre under längre tid blir du medvetslös. Om hjärnan är utan syre i mer än tre till fyra minuter kan det bli stora skador. storhjärnan

hjärnstammen

46

Hjärnstammen

lillhjärnan

3 Anatomi och fysiologi

Hjärnstammen ligger mellan hjärnan och ryggmärgen och består av mellanhjärnan, mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen. Flera livsviktiga kroppsfunktioner styrs genom reflexer av hjärnstammen. Till exempel styr hjärnstammen över blodtryck, andning och försörjning av blod till olika delar i kroppen. Reflexer som att du vrider på huvudet när någon nuddar din axel kommer också från hjärnstammen. I mellanhjärnan ligger thalamus och hypotalamus som har viktiga funktioner för kopplingen mellan hjärnan och de endokrina körtlarna i kroppen, till exempel hypofysen (du kan läsa mer om de endokrina körtlarnas funktion längre fram).


Lillhjärnan Lillhjärnan ligger bakom hjärnstammen och har en veckad yta. Att ytan är veckad innebär att ytan är stor men tar liten plats. Lillhjärnan består av två halvor som kallas hemisfärer. Denna del av hjärnan är ansvarig för reglering av våra rörelser och vår balans. När du rör på kroppen har du först en tanke om hur du vill att kroppen ska röra sig. När kroppen sedan rör på sig blir rörelsen oftast så som du har föreställt dig. Då har lillhjärnan gjort ett bra jobb. Ibland kanske rörelsen inte alls blir som du har tänkt dig. Du kanske tänker att du ska lyfta benet tio centimeter men det blir tjugo centimeter. Då har kommunikationen mellan storhjärnan och lillhjärnan fungerat mindre bra. Lillhjärnans viktigaste uppgift är att göra skillnaden mellan kroppens faktiska och önskade rörelser så små som möjligt.

Hemisfär – En halva av ett klot eller en sfär. I detta fallet är det halva hjärnan.

Storhjärnan Storhjärnan utgör nästan 90 % av hjärnans totala vikt. Även storhjärnans yta är veckad. Denna yta kallas storhjärnsbarken. Om man skulle släta ut ytan skulle den bli ungefär 2400 kvadratcentimeter. I storhjärnan finns våra mänskliga egenskaper som till exempel förmåga till abstrakt tänkande, intellekt och konstnärlig förmåga. Storhjärnan är indelad i två hjärnhalvor som kallas hemisfärer. Hjärnhalvorna förbinds av hjärnbalken och samarbetar genom att det går nerver mellan halvorna. Även om hjärnhalvorna samarbetar så har de specifika uppgifter. Höger hjärnhalva ansvarar till exempel för din konstnärliga sida och vänster hjärnhalva ansvarar för språk och tal. Hos de flesta människor dominerar den vänstra hjärnhalvan. Hjärnhalvorna styr också över halva kroppen var. Höger hjärnhalva styr över kroppens vänstra sida och den vänstra hjärnhalvan styr över kroppens högra sida. Storhjärnsbarken är indelad i fyra lober. Dessa lober kallas pannlob, hjässlob, nacklob och tinninglob. Alla lober har olika funktioner. Pannloben kontrollerar musklernas rörelser, hjässloben registrerar smak och känselintryck, tinningloben kontrollerar hörsel och lukt och i nackloben finns vårt syncentrum. Storhjärnans inre del innehåller fyra hålrum som är fyllda av vätska. Hålrummen kallas ventriklar och vätskan kallas hjärn-ryggmärgs­ vätska. Denna vätska omger också hela hjärnan och skyddar den mot till exempel stötar. Dessutom transporterar vätskan näringsämnen till hjärnan och transporterar avfallsprodukter bort från hjärnan. 3 Anatomi och fysiologi

47


Hjärnhinnor Runt hjärnan finns hinnor som skyddar hela hjärnsystemet. Hinnorna delas in i tre olika slags hinnor. 1. Ytterst ligger den hårda hjärnhinnan. 2. I mitten finns spindelvävshinnan som har trådar som ser ut

som ett spindelnät.

3. Trådarna leder in till den innersta hjärnhinnan som kallas

den mjuka hjärnhinnan.

Mellan dessa två hinnor finns hjärn-ryggmärgsvätska och hjärnans stora artärer. Den mjuka hjärnhinnan som ligger innerst innehåller små blodkärl.

Limbiska systemet Där hjärnan gränsar mot hjärnbalken finns det limbiska systemet. Det limbiska systemet är ansvarigt för känslor, minne och inlärning. Våra känslor är reaktioner på till exempel synintryck och hörsel­ intryck. Dessa reaktioner styrs av hypotalamus som delvis ligger i det limbiska systemet. Minnet är indelat i korttidsminne (kan också kallas arbetsminne) och långtidsminne. Korttidsminnet varar från några sekunder till några timmar. Långtidsminnet varar från dagar till flera år.

48

3 Anatomi och fysiologi


merkunskap

– aga

Långtidsminnet är stort och kan lagra mycket information. Korttids­minnet däremot är mindre och kan inte lagra särskilt mycket information. Det beror på att korttidsminnet baseras på elektrisk aktivitet mellan nerver medan långtidsminnet baseras på förändringar inne i cellerna.

Ryggmärgen

ryggmärgsnerv

Ryggraden är ryggens skelett. Det är uppbyggt av ryggmärg olika kotor. Genom kotorna går ryggmärgskanalen och mellan varje kota finns det diskar. Diskarna är gjorda av brosk, underlättar ryggens rörelser samt är stötdämpande. I ryggmärgskanalen finns ryggmärgen. Ryggmärgen kan ses som en förlängning av hjärnstammen och förbinder hjärnan med resten disk av kroppen. Från ryggmärgen går det nämligen ut nerver till resten av kroppen samtidigt som det går nerver mellan ryggmärgen och hjärnan. Runt ryggmärgen finns det hinnor som skyddar mot bland annat stötar. Långt nere vid korsryggen bildar ryggmärgshinnorna en säck som är fylld av hjärn-ryggmärgsvätska. Denna vätska har hela tiden kontakt med vätskan som finns i storhjärnan. Om du behöver ryggmärgsbedövning, spinalbedövning, är det här bedövningsmedlet sprutas in. På så sätt blir kroppens nedre del bedövad. Kroppens reflexer regleras framförallt av ryggmärgen och hjärnstammen. En reflex är något som du gör utan att tänka. Om du till exempel lägger din hand på en platta på spisen drar du automatiskt undan handen innan du känner om plattan är varm. Benreflexen fungerar på samma sätt. Om du slår lätt på senan under knät kommer underbenet att åka upp utan att du gör det medvetet.

3 Anatomi och fysiologi

kota

49


Dagens lektion i anatomi och fysiologi handlar om hjärnan. Anna är väldigt intresserad av hur hjärnan fungerar och hur det kopplas till hur vi tänker och känner. Hon har själv svårt att komma ihåg saker. Varje morgon när hon ska till skolan springer hon runt och letar efter mobilen. Hon förstår nu att det är hennes arbetsminne som inte lagrar informationen om var hon har lagt telefonen.

diskutera

Läraren säger att ett tips för att komma ihåg saker är att upprepa högt för sig själv när man gör något. Anna bestämmer sig för att testa detta. När hon kommer hem lägger hon mobilen på hallbordet och säger ”Nu lägger jag mobilen på hallbordet”. Det känns lite fånigt men om det kan hjälpa henne att stressa mindre imorgon är hon nöjd.

· fundera på

1. Tror du att din högra eller vänstra hjärnhalva dominerar? Motivera. 2. Har du funderat över vilka reflexer vi har? Kan du komma på något mer exempel än att dra undan handen från en platta och eller slå lätt under knät?

Nervsystemet Nervsystemet består av två delar, det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet består av de nervceller som går från hjärna och ryggmärg ut i resten av kroppen. Det perifera nervsystemets uppgift är att förmedla information mellan det centrala nervsystemet och resten av kroppen. Det kan till exempel vara information till våra skelettmuskler att de ska röra sig. Nervsystemet är framförallt uppbyggt av nervceller. Nervcellen består av en vanlig cell, men till skillnad från andra celler går det långa utskott från cellen som kallas axon. Axonen buntas ihop i nerv­buntar. Runt varje axon finns ett hölje av fett som kallas myelin. Information från hjärnan överförs via nerver till muskler och organ med hjälp av elektriska impulser. Den elektriska impulsen går från nerven genom axonet till en annan cell, till exempel en muskelcell. Mellan axonet och muskelcellen finns det en kontaktyta som kal­las synaps. I synapsen överförs impulsen från nervcellen genom att olika signalsubstanser släpps ut av axonet och tas emot av till exempel muskelcellen. På så sätt gör muskeln en rörelse. Det perifera nervsystemet består av tre olika sorters nerver. Dessa är hjärnnerver, ryggmärgsnerver och autonoma nerver. 50

3 Anatomi och fysiologi


Hjärnnerver Hjärnnervernas cellkroppar finns i hjärnstammen. Nerverna går sedan ut till olika delar av kroppen. Till exempel så går det en nerv från näsan till tinningloben där luktcentret finns. På så sätt blir du medveten om olika lukter. Ett annat exempel är synnerven. Den går från näthinnan på ögat till nackloben där syncentret finns.

Ryggmärgsnerver Ryggmärgsnervernas uppgift är att leda information till och från hjärnan. Kroppen har 31 ryggmärgsnerver som utgår från ryggmärgen. Dessa nerver består av nervtrådar som leder information från hjärnan till kroppen och även från kroppen till hjärnan. Från kroppen till hjärnan leds känselinformation och från hjärnan till kroppen leds information om hur kroppen ska reagera på olika saker.

Autonoma nervsystemet Det autonoma nervsystemet kan vi inte påverka med viljan. Dessa nerver styr över våra inre organ, exempelvis magsäck, tarmar, lungor och hjärta. Det autonoma nervsystemet delas in i det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet Nerverna i det sympatiska nervsystemet utgår från ryggmärgen och de flesta löper tillsammans med de stora ryggmärgsnerverna och hjärnnerverna. Det gör att det sympatiska nervsystemet påverkar nästan alla kroppens organ. Det sympatiska nervsystemet aktiveras när kroppen behöver vara kraftfull och aktiv för att hantera stress, oro eller hot. Då upplever hjärnan att du behöver samla kraft för att hantera det som stressar dig. Kroppen är skapad utifrån att det som stressar människor är samma nu som för flera år sedan. När människan levde på savannen var hoten, det vill säga stressen, till exempel rovdjur som kunde döda. För att klara av detta hot behövde kroppen mobilisera kraft för att antingen slåss mot rovdjuret eller springa därifrån. Utifrån detta hot fungerar det sympatiska nervsystemet utmärkt.

3 Anatomi och fysiologi

51


Stressreaktion När systemet går igång sker flera processer i kroppen. För det första utsöndras stresshormoner från binjurebarken. Det är framförallt adrenalin, noradrenalin och kortisol. Dessa hormoner gör att hjärtat slår snabbare och blodcirkulationen ökar så att mer blod med syre kommer ut till kroppen. Då blir kroppen starkare. Luftrören vidgas så att det blir lättare att andas. Blodsockernivån ökar så att kroppen får mer energi. Samtidigt minskar blodtillförseln till magen och tarmen och deras rörelser minskar. Allt detta gör att möjligheten att vinna över rovdjuret ökar. Människans miljö har dock utvecklats snabbt genom åren och nu för tiden möter du sällan ett rovdjur utan stress beror på andra saker som till exempel tidspress eller att sitta i en bilkö. Kroppens stressreaktion är dock densamma vilken inte är optimalt för att hantera varken tidspress eller bilköer.

Kroppen reagerar på hot och rädsla genom att sätta igång en stressreaktion. Barn reagerar också och kan uppleva stor stress eftersom de sällan känner att de kan påverka sin egen situation.

52

3 Anatomi och fysiologi


Kroppens reaktion Detta händer i kroppen när det sympatiska nervsystemet är aktiverat:

▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶

Hjärtat pumpar mer blod Pulsen ökar Blodcirkulationen ökar Mer blod till muskler och mindre blod till mag-tarmkanalen Blodtrycket ökar Luftrören vidgas Svettningen ökar Matsmältningen minskar

Det parasympatiska nervsystemet Den andra delen i det autonoma nervsystemet är det parasympatiska nervsystemet. Detta system aktiveras vid vila. Nervtrådarna i det parasympatiska nervsystemet utgår från ryggmärgen och hjärnstammen. När det parasympatiska nervsystemet är aktivt får kroppen en chans att vila och samtidigt fylls reserverna i kroppen på. Mag- och tarmkanalen mår bra eftersom tarmrörelserna ökar och matsmältningen blir effektiv. Ett hormon som utsöndras när det parasympatiska nervsystemet är aktivt är oxytocin. Oxytocin kan beskrivas som ett ”lugn och ro”hormon. Kroppens reaktion Detta händer i kroppen när det parasympatiska nervsystemet är aktiverat:

▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶

Hjärtat pumpar ut mindre blod Pulsen minskar Blodtrycket sjunker Luftrören dras ihop Salivproduktionen ökar Tarmrörelser ökar Matsmältningen ökar

3 Anatomi och fysiologi

53


4 Sjukdomar & behandlingar Detta kapitel fokuserar på sjukdomar, personlig omvårdnad samt vanliga läkemedel i samband med olika sjukdomar. Kapitlet utformas utifrån kroppens olika organsystem. Kapitlet tar upp sjukdomar i följande organsystem:

* Hjärnan och nervsystemet * Hjärta och kärl * Andningsorganen * Mag- och tarmkanalen * Urinvägarna * Endokrina systemet

diskutera

· fundera på

1. Hur mycket kunskap har du om vård- och omsorg och olika sjukdomar? 2. Vad ser du fram emot i din kommande APL? 3. Vad har varit det bästa under den APL du har gjort och varför?

Centralt innehåll: Vanligt förekommande sjukdomar och åtgärder vid dem. Innebörden av personlig omvårdnad och egenvård och hur det kan stödjas. Användning och hantering av vanligt förekommande läkemedel. Läkemedlens biverkningar.

86

4 Sjukdomar & behandlingar


John har precis börjat på sin nya utbildning, Barn- och fritidsprogrammet. Anledningen till att han valde just det här programmet är att han vill arbeta med människor. Han tycker om att vara bland folk och att hjälpa andra. Han vet inte om han i framtiden vill arbeta med barn eller vuxna så han ser fram emot att få prova på olika APL-platser under utbildningen. John känner sig också nyfiken på att arbeta med människor som behöver hjälp på olika sätt. Barn med funktionsnedsättning har han hoppats på att han ska få träffa på under någon av sina APLplaceringar.

John är intresserad av kursen Grund­ läggande vård och omsorg. Han inser att han inte har några kunskaper alls om vård och omsorg och han har tidigare inte förstått att detta ingår i programmet. Nu känner han sig trygg med att få kun­ skap om hur kroppen fungerar, vilka vanliga sjukdomar som finns och hur de kan före­ byggas och behandlas. Det gör att hans kompetens inför sitt kommande arbete med människor kommer att öka och det känns bra. Och vem vet, tänker John, vad jag träffar på i vardagen?

4 Sjukdomar & behandlingar

87


Sjukdomslära De sjukdomar som du nu kommer att läsa om är vanliga sjukdomar som många drabbas av och som kan stöta på i din framtida yrkesroll. Några av sjukdomarna är vanliga följdsjukdomar för personer som är sängliggande, exempelvis urinvägsinfektion och lunginflammation. Några av de andra sjukdomarna är vanliga hos barn och bra att känna till för dig som ska jobba inom barnomsorg. I din framtida yrkesroll kommer du kanske att arbeta med personer som är sjuka och sängliggande och därför behöver du känna till dessa sjukdomar och hur de kan förebyggas.

Sjukdomar i hjärna och nervsystem Att drabbas av skada eller sjukdom i hjärnan eller nervsystemet kan påverka en person på ett sätt som förändrar hela deras liv. Viktiga funktioner såsom tal, syn eller rörelseförmåga kan bli sämre eller försvinna helt.

Den höga farten och stora kraften när två fordon kolliderar kan skapa allvarliga hjärnskador. Hjärnskador som orsakas av yttre våld kallas trauma.

Även om hjärnan är relativt skyddad bakom ben och hinnor så kan den ibland utsättas för skador eller sjukdomar. Skador kan uppkomma genom yttre våld, till exempel trafikolyckor, misshandel eller om någon faller olyckligt. Skadorna kan ge olika blödningar eller svullnader i hjärnan. Hjärnan kan också drabbas av skador i samband med en stroke. Stroke betyder att du får en blodpropp eller att ett blodkärl brister i hjärnan. Andra skador i hjärnan kan uppkomma genom att drabbas av syrebrist som kan ge olika hjärnskador. Det kan ske i samband med förlossning,

88

4 Sjukdomar & behandlingar


att barnet drabbas av syrebrist. I samband med drunkningstillbud eller ett hjärtstopp kan hjärnan också ta skada av syrebristen. Orsaker till skador i hjärnan och/eller nervsystemet kan vara:

▶▶ Syrebrist, till exempel vid födsel, hjärtstopp eller drunkning ▶▶ Infektioner eller inflammationer som till exempel hjärnhinneinflammation

▶▶ Blödningar (traumatiska eller icke-traumatiska) ▶▶ Blodpropp ▶▶ Förgiftningar ▶▶ Andra sjukdomar, till exempel diabetes.

Epilepsi Epilepsi är ett tillstånd som innebär att personen får epileptiska anfall. På grund av en störning eller överaktivitet i hjärnan skapas det elektriska impulser i hjärnans nervceller. Det skapas då en stor urladdning i hjärnan som kan visa sig i anfall. Anfallen kan se olika ut beroende på var i hjärnan anfallen äger rum. Hur många anfall en person drabbas av kan vara väldigt olika, allt ifrån nästan dagligen till några få gånger under sitt liv. Om personen är väl inställd på läkemedel så kan personen leva utan anfall. Anfallen börjar alltid väldigt plötsligt och varar allt ifrån några sekunder till minuter. Under tiden anfallet pågår har personen oftast någon medvetandepåverkan. Det kan vara allt ifrån lättare frånvaroattacker till att personen är helt medvetslös. Orsak Orsaken till epilepsi kan vara sekundär efter en skada eller sjukdom men den kan också vara medfödd. Vanliga orsaker är:

▶▶ Syrebrist (till exempel vid födseln) ▶▶ Skallskada ▶▶ Stroke

Medvetandepåverkan – Ett tillstånd där medvetandet påverkas. Personen kan vara medvetslös, förvirrad eller svår att kontakta och prata med. Sekundär – En skada som man har fått någon gång under livet och orsakas av en annan skada. Dvs en sekundär skada är en konsekvens av en primär skada.

▶▶ Förgiftning ▶▶ Tumörer ▶▶ Kärlmissbildningar i hjärnan.

4 Sjukdomar & behandlingar

89


Det finns olika nivåer av epilepsianfall. Vid ett generaliserade epilepsianfall förlorar personen medvetandet, trillar ihop och får kramper.

Fokalt anfall – Begränsad del av hjärnan som drabbas Generaliserade anfall – hela hjärnan drabbad

Symtom Vilka symtom personen har beror på var i hjärnan det drabbade området är. Anfallen kan börja som ett fokalt anfall där bara en del av hjärnan är drabbad men det kan utveckla sig till ett generaliserat anfall där hela hjärnan är drabbad. Fokala anfall Anfallet startar i en begränsad del av hjärnan och symtomen kan variera beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Exempel på symtom kan vara:

▶▶ Ofrivilliga ryckningar i någon kroppsdel, eller känsla av domningar och stickningar.

▶▶ Frånvaroattack – personen är okontaktbar i några sekunder, stirrar bara rakt fram och/eller blir tyst, pratar inte.

▶▶ Ibland gör personen konstiga läten eller börjar prata osammanhängande ”rappakalja”.

▶▶ Synrubbningar (ljusfläckar, fläckar eller ringar i synfältet) eller hörselrubbningar som sus eller surrande ljud.

▶▶ Déjà vu-känsla. En drömlik känsla av att ha upplevt situationen tidigare.

90

4 Sjukdomar & behandlingar


merkunskap

– aga

Generaliserade anfall Vid generaliserade anfall är hela hjärnan drabbad när anfallet börjar. Ett kraftigt generaliserat anfall innebär att personen blir stel, medvets­lös, faller ihop och börjar därefter att krampa i hela kroppen. Eftersom käkarna är sammanpressade av kramperna kan saliven bilda ett vitt skum och komma ur munnen. Det kallas att personen fradgar. På grund av käkarnas sammanpressade läge kan personen också ha svårt att dra andetag under tiden som krampen pågår och under någon minut inte få i sig någon luft. Det kan göra att de ibland får en blåaktig färg i ansiktet, det kallas att de blir cyanotiska. När krampen har slutat kan personen andas igen. Det är inte ovanligt att personen kissar på sig under anfallet och ibland även bajsar på sig även om det är mer ovanligt.

John är på en förskola i grannbyn och gör sin APL där. Han trivs jättebra och hans handledare har lärt honom så mycket. John har precis börjat känna sig redo för att vara lite mer självständig och en eftermiddag är han ute med några av de lite äldre barnen och leker borta vid den stora eken. De busar ganska mycket och John passar på att få dem att försöka räkna hur många löv det finns på marken. Helt plötsligt ser han hur Leonora liksom stannar upp i leken. Innan han vet ordet av ligger hon stel som en pinne på marken och börjar sedan krampa i hela kroppen. John blir jätterädd och vet inte vad som händer. De andra barnen blir också rädda och springer in

till de andra som är där inne. Johns handledare kommer utspringandes och säger samtidigt till John att det inte är någon fara. Att han bara ska försöka skydda huvudet så att hon inte slår i det i den hårda marken. Han sätter sig på knä och lägger sin halsduk under Leonoras huvud. Hon är alldeles blå i huvudet och det kommer vitt skum ur munnen. Plötsligt har det slutat och allt ser normalt ut igen. Bara som att hon sover. Sakta börjar hon vakna till liv igen. Johns handledare berättade att Leonora fått ett generaliserat epileptiskt anfall och att det är inget att vara rädd för även om det ser otäckt ut.

4 Sjukdomar & behandlingar

91


6 Första hjälpen och HLR Detta kapitel fokuserar på vad du kan göra om du träffar på någon som akut drabbats av skada eller sjukdom. Vi kommer att gå igenom första hjälpen och akut omhändertagande enligt en princip som heter L-ABCDE. Kapitlet kommer även ta upp information kring hjärt- och lungräddning, så kallad HLR. Dock behöver du gå en kurs med godkänd instruktör för att öva och lära dig mer om HLR.

* L-ABCDE – strukturerat akut omhändertagande * Hjärt- och lungräddning * Första hjälpen-åtgärder som du kan göra

diskutera

· fundera på

Innan du ska få lära dig mer om akut omhändertagande, fundera på: 1. Vad du vet idag om akut omhändertagande och första hjälpen? 2. Hur ser din beredskap ut för att kunna agera i akuta situationer?

Centralt innehåll: Hjärt-lungräddning med defibrillering samt första hjälpen vid skada och akut sjukdom.

162

6 Första hjälpen och HLR


Marco älskar fotboll och allt vad fotbollsvärlden bjuder på. Det är sammanhållningen i laget och sammanhållningen bland alla supportrarna som är det bästa. När han inte spelar själv så hejar han på sitt favoritlag från läktaren. Det går bra för hans lag nu och de har vunnit många matcher. Att vara supporter är just nu det enklaste och bästa som finns. Idag är det bortamatch och de var ett helt gäng som hade hyrt en buss tillsammans för att åka dit och heja. De hade fixat med flaggor och vimplar inför matchen och hela bussresan är en enda lång uppladdning.

De är så taggade när de kommer fram och Marco ställer sig på läktaren och tittar ut mot planen. Han känner sig glad och lycklig och har stor förhoppning om att de ska ta hem det här idag. De ska heja fram sitt lag på alla sätt de kan. Marco ska bara hänga upp en flagga på kanten på läktaren sen är de redo för avblåsning och matchstart. Han klättrar upp på bänkarna för att nå upp men känner att han inte riktigt är tillräckligt lång för att nå upp till räcket där han ska fästa flaggan. Han sträcker på sig lite till, och lite till.

6 Första hjälpen och HLR

163


Först på plats Det kan vara väldigt stressande att träffa på någon som inte mår bra och att känna att du inte vet hur du ska agera. Du kommer här få några verktyg som du kan använda om något skulle hända och du är först på plats. Du ska alltid slå larm till antingen någon kollega som är i närheten eller till 112 eller 1177. Men innan hjälpen kommer kan du behöva agera. Det är viktigt att du vet att det alltid finns något som du kan göra för att förbättra situationen och du ska nu få lära dig vad det är.

L-ABCDE Algoritm – en instruktion, steg för steg, hur något ska göras.

164

L-ABCDE är en algoritm likt de som finns för hjärt- och lungräddning, HLR. Genom att följa algoritmen L-ABCDE så kommer du att ta hand om det som är viktigast först och det som är minst viktigt sist. När någon är svårt sjuk eller skadad är det nämligen lätt att du börjar ta hand om det som är det mest uppenbara, till exempel att en person blöder från ett sår. Men det hjälper inte att du lägger om såret och stoppar blödningen om personen inte har en fri luftväg och inte kan andas. Då kommer personen att dö om du inte tar hand om det först.

6 Första hjälpen och HLR


L-ABCDE står för: L – Livsfarligt läge A – Airway and C-spine. Fri luftväg och stabilisering av halsryggen. B – Breathing. Andning. C – Circulation. Cirkulation och blödning. D – Disability. Kontroll av medvetandegrad. E – Exposure and environment. Exponera kroppen och skydda mot omgivningen. Under varje bokstav ska du alltid arbeta efter ”se, lyssna och känn”. Se – vad ser du när du tittar på personen? Lyfter sig bröstkorgen? Hur är hudfärgen? Några skador? Lyssna - vad hör du? Normala andningsljud? Snarkande andning? Känn – känn igenom kroppen. Vad känner du? Benbrott? Svullnader?

L – Livsfarligt läge Innan du startar måste du försäkra dig om att du och den drabbade personen är i säkerhet och du behöver få en överblick över vad som hänt. Om ni befinner er mitt på en trafikerad väg måste du se till att ni inte blir mer skadade av bilar som kör runt omkring. Flytta personen till sidan så att ni inte blir mer skadade av en bil som kommer fort. Alternativt om ni kan stoppa trafiken på något vis. Livsfarligt läge kan också innebära att du direkt konstaterar att personen har ett hjärtstopp. Då påbörjar du HLR och följer deras algoritm istället för L-ABCDE. Hjärtstopp är ett livshotande läge och behöver ageras på direkt. Mer om det lite längre fram i detta kapitel. Att sätta dig och andra i säkerhet innebär också att du ska skydda dig själv. Du som hjälper till behöver ha lämplig skyddsutrustning på dig så att du inte skadar dig själv. För att kunna hjälpa andra måste du vara frisk och hel. Använd därför handskar och förkläde för att skydda dig, och andra. Använd också annan lämplig utrustning om så krävs. Om det finns risk för olika kemikalier, eller andra hot, behöver du ha skyddsutrustning som skyddar dig mot det. När du själv och andra är i säkerhet och kan arbeta på ett bra och säkert sätt sätter du igång med att undersöka personen och göra vissa åtgärder.

Om någon blir påkörd här är det ett livsfarligt läge och personen måste flyttas bort från trafiken.

6 Första hjälpen och HLR

165


Ingen vet egentligen vad som händer men helt plötsligt ser bara Marcos vänner hur han faller. Han faller rakt ner från den branta läktaren, och rakt in i ett räcke längre ner. Hans kropp slår med en duns ner i betongen. Sedan ligger han bara där, helt stilla. Det blir knäpptyst. Sen kommer paniken, herregud vad var det som hände? Vad ska de göra? Runt omkring på läktaren börjar folk skrika, någon står som förstenad och håller händerna framför ansiktet. Någon ringer en ambulans. Någon springer fram till Marco. Det är som om att tiden stod stilla. Marco ligger där på marken. Han rör på sig lite och ojar sig av smärta. Theo och Liv

är snabbt framme hos Marco. De känner sig helt chockade och vet egentligen inte riktigt vad de ska göra. Men de har nyligen varit på en första-hjälpen-utbildning med jobbet och kommer ihåg L-ABCDE. Det första de gör är att se till att både de själva och Marco är i säkerhet. En funktionär från arenan kommer med en sjukvårdsväska och i den ligger handskar. De tar på sig dessa och försöker samtidigt få en överblick om vad som hänt och hur läget är nu. Marco ligger ganska nära en trappa och de beslutar sig därför att försiktigt flytta honom lite åt sidan så att varken Marco eller de själva ska göra sig illa och falla i trappan.

A – Airway and C-spine. Fri luftväg och stabilisering av halsryggen Det första du alltid måste göra är att kontrollera att personen har en fri luftväg, om inte ska du skapa en. Om en person inte får luft i sig kommer den inom ett par minuter att dö. Så detta är den viktigaste åtgärden och därför är den först ut i omhändertagandet.

Cyanos – när huden blir blåaktig på grund av syrebrist.

▶▶

Se: Du undersöker om det finns en fri luftväg genom att först se på personen. Får personen luft i sig? Någon som satt i halsen tar sig ofta för halsen. Är personen cyanotisk, blåaktig hud?

▶▶

Lyssna: Sen lyssnar du. En fri luftväg låter inte så mycket. Om den är ofri hör du oftast en snarkande andning då tungan täpper till luftvägen.

▶▶

Känna: Lägg din hand framför munnen, känner du om det kommer ut luft?

Åtgärd Om luftvägen inte är fri måste du försöka skapa en fri luftväg. Det kan du göra genom ett haklyft eller käklyft. Haklyftet gör du genom att du sätter en hand på pannan och en under hakan och drar försiktigt bakåt. Genom att öppna upp luftvägen får personen lättare luft i sig.

166

6 Första hjälpen och HLR


merkunskap

– aga

Käklyftet är bra vid misstanke om skador på halsryggen för då rör du inte nacken så mycket som vid ett haklyft. Käklyftet gör du genom att sätta fingrarna vid käkvingarna och skjuta framåt/uppåt. Då skapar du ett underbett som gör att tungan kommer fram och öppnar upp luftvägen. Om du misstänker skada mot halsryggen, till exempel efter en trafikolycka eller någon som fallit från en hög höjd måste du vara rädd om halsryggen och personens nacke. Detta för att inte riskera skador på ryggmärgen med förlamning som följd. Då behöver du manuellt hålla och stabilisera nackryggen så att den inte rör sig och förvärrar eventuell skada. När räddningstjänsten eller ambulansen kommer på plats sätter de eventuellt på en halskrage.

Marco ligger på rygg och andas fort. Liv börjar med att titta på Marco och hans luftväg. Hon konstaterar att han inte är blå i hudfärgen och det ser ut som att han har en fri luftväg. Hon böjer sig fram för att lyssna men det hörs inga snarkande ljud. Hon sätter handen framför munnen på Marco och på handryggen känner hon Marcos fuktiga utandning. Bra, tänker hon. Liv vänder sig till Theo: Det verkar som att luftvägen är fri. A är bra.

Theo är orolig för Marcos nacke. Det är svårt att bedöma om den är skadad men med fallet att döma är det stor risk för skada. Theo klämmer bak i nacken för att se om Marco har ont. Det är svårt att bedöma, Marco ojar sig hela tiden. Theo ber funktionären från arenan att manuellt hålla halsryggen för att undvika att göra mer skada. Theo säger till honom att hålla halsryggen stabilt till dess att ambulansen kom.

B – Breathing. Andning När du har säkrat luftvägen och vet att den är fri behöver du kontrollera att personen andas som den ska.

▶▶

Se: Hur fort andas personen? Titta på personens hud. Om den är blek och kanske även blåaktig (cyanotisk) är det ett tecken på att personen inte syresätter sig som den ska. Då får kroppen inte i sig tillräckligt med syre.

▶▶

Lyssna: Hur låter andningen? Ansträngt eller normalt?

▶▶

Känn: Du behöver också kontrollera bröstkorgen. Det gör du genom att känna om bröstkorgen känns stabil. Vid revbensfrakturer finns det risk för punkterad lunga eller att andningsarbetet blir svårare för personen.

Se om personens bröstkorg rör sig eller om huden är blek eller blå. Känn om bröstkorgen känns stabil eller om du kan känna personens andetag mot din kind. Lyssna efter andning och hur den är.

6 Första hjälpen och HLR

167


Åtgärd Om personen andas med väldigt få andetag kan du behöva stötta upp med extra andetag genom att göra inblåsningar med mun-mot-munmetoden. Få andetag kan också vara ett tidigt tecken på att personen snart slutar att andas och att du behöver starta HLR. Andningen kan också vara snabbare än normalt och det beror oftast på att kroppen inte mår bra och behöver mer syre till cellerna. Det kan bero på att personen blöder eller har någon annan skada. Hög andningsfrekvens är alltid ett tecken på att personen inte mår bra.

– Vi går vidare till B, säger Theo. Han tittar på bröstkorgen och ser att den lyfter sig och det är lika mycket på båda sidorna. Det är bra. Liv försöker räkna hur många andetag Marco tar i minuten. -Ungefär 30 andetag per minut, säger hon till Theo. De tittar på varandra och förstår att det inte är bra. Det är väldigt högt och Marco andas på mer än normalt. Theo försöker undersöka om Marco får i sig tillräckligt med syre. De kan inte höra något konstigt med andningen, förutom att den är snabb. Huden är kall, kladdig och

kallsvettig. Men Marco är inte blåfärgad, dvs han är inte cyanotisk. Theo känner också på bröstkorgen, han uppfattar att det nog finns en revbensfraktur på höger sida. Revbenen känns inte lika stabila på den sidan som på den vänstra. Theo säger till Liv: -Jag tror att han har brutit något revben på höger sida men vi kan inte göra något åt det nu. Nu har vi gjort en bedömning av hans andning. -Vi går vidare till C, säger Liv.

C – Cirkulation och blödning När du kommer till bokstaven C behöver du kontrollera personens blodcirkulation och om det finns någon blödning.

▶▶Se: Ser du att det blöder någonstans? Titta över hela

kroppen. Inre blödningar kan vara svåra att se, ibland visar det sig som blå­märke. Blåmärket kommer dock inte med en gång utan det tar lite tid innan det visar sig på det sättet. Om en person är kallsvettig och blek kan det vara ett tecken på att någon blöder mycket. Det kan då vara antingen yttre blödningar som du kan se eller en inre blödning som du kan ha svårt för att se.

▶▶Lyssna: Att lyssna under bokstaven C är svårt. Men lyssna

på personen, är den på väg att tappa medvetandet så kan det vara ett tecken på att cirkulationen upp till hjärnan inte fungerar som den ska.

168

6 Första hjälpen och HLR


▶▶

Känn: Kontrollera blodcirkulationen genom att ta pulsen eller använda blodtrycksmätare. Om du hittar puls vid handleden eller halsartärerna vet du att blodtrycket är tillräckligt högt för att försörja kroppens alla delar med blod. Känner du ingen puls kan blodtrycket vara så lågt att det inte når ut till kroppens alla organ.

När du känner efter pulsen behöver du inte mäta exakt antal slag utan du ska se om det överhuvudtaget finns en puls. Du ska fundera över om pulsen är normal, långsam eller väldigt snabb. Är pulsen jämn och regelbunden eller slår den ojämnt? Är den stark och tydlig eller trådfin och tunn? Den informationen kan hjälpa dig att förstå om cirkulationen fungerar som den ska. Om personen är kallsvettig är det ofta ett tecken på att blodcirkulationen inte fungerar som den ska. Åtgärd Om cirkulationen inte fungerar optimalt finns det olika åtgärder som du kan göra. Om det finns en yttre blödning, till exempel ett sår eller fraktur som blöder, behöver du stoppa den blödningen genom att lägga på ett tryckförband och lägga den kroppsdelen i högläge. Personen kan ha fått en inre blödning, det syns inte utanpå. Om du misstänker en inre blödning, till exempel om någon trillat av sin cykel och du misstänker att de fått cykelstyret i magen, är det inte mycket du kan göra för att stoppa blödningen. Men du kan lägga personen på rygg med benen högt för att se till att hjärnan får tillräckligt med blod och syre. Hjärnan är det viktigaste organet och behöver prioriteras. Det är viktigt att en person som har en misstänkt inre blödning snabbt kommer till sjukhus. Du måste omedelbart tillkalla en ambulans. Theo och Liv har båda uppfattat att Marco är kallsvettig. De misstänker båda att det kan finnas en blödning. De försöker känna Marcos puls på handleden men hittar ingen. Hans blodtryck är lågt. De tar en av sina väskor och lägger under benen på Marco så att han ska få mer blod till huvudet. Marcos ojar sig mer när de lyfter på hans högra ben. Marcos högra lår är stort och svullet och de funderar på om han har en fraktur i sitt lårben. De behöver göra något

med benet. De försöker splinta upp det med hjälp av pinne som de har till en av flaggorna och lindar den hårt runt hans ben. Det får duga så länge. Han är även öm och röd på höger sida av buken. Tänk om han har en inre blödning i magen? -Måtte ambulansen komma snart, säger Theo. Buken kan de inte göra så mycket åt här och nu.

6 Första hjälpen och HLR

169


Pupillerna ska dra ihop sig när de utsätts för ljus.

D – Disability. Kontroll av medvetandegraden Nu är det dags att kontrollera en persons medvetandegrad. Svarar personen normalt eller verkar hen förvirrad? En enkel bedömningsskala är AVPU-skalan. Den består av fyra nivåer, här kan du både se, lyssna och känna.

Smärtstimulering – ett sätt att undersöka hur pass vaken en person är. Genom att till exempel gnugga din knytnäve över personens bröstben eller med en penna trycka över personens nagel ser du hur pass vaken personen är beroende på hur mycket de reagerar på smärtan du utsätter dem för.

170

▶▶

A – Alert. Personen är vaken och svarar adekvat på tilltal.

▶▶

V – Verbal. Personen är inte helt vaken och upplevs slö men svarar på tilltal och när du kallar på dem.

▶▶

P – Pain. Inte vaken men om du smärtstimulerar personen kommer hen att reagera. Antingen genom att vakna till eller att försöka avvärja smärtan.

▶▶

U – Unresponsive. Ingen reaktion varken när du kallar eller utsätter personen för smärta. Det tyder på att personen är djupt medvetslös och allvarligt sjuk eller skadad.

När du kontrollerat medvetandegraden enligt AVPU kan du också kontrollera om personen kan röra armar och ben som normalt. Testa om personen kan utföra olika rörelser på uppmaning. Finns det några tecken på förlamning? Därefter kan du kontrollera personens pupiller. Genom att titta på dem kan du få information om eventuell skada eller sjukdom. Om pupillerna är olika stora kan det vara tecken på en blödning i hjärnan. Om pupillerna är väldigt små eller väldigt stora, men lika stora, kan det vara tecken på att personen tagit någon form av drog.

6 Första hjälpen och HLR


Du kan också lysa i ögonen med en ficklampa för att se om pupillerna reagerar på ljus. Normalt så drar pupillerna ihop sig snabbt när du lyser med en ficklampa och när du tar bort ljuset från ficklampan vidgar de sig snabbt igen. Vid sjukdom eller skada kan den ljusreaktionen vara mer långsam än normalt eller inte alls fungera. Det är inget bra tecken. – Nu är vi på D, säger Liv till Theo. De försöker göra en bedömning av hur vaken Marco är. De kallar på honom och säger högt ”Marco är du med oss?!”. De får inget riktigt svar. De prövar att smärtstimulera honom genom att gnugga över bröstbenet. Då tittar han upp och mumlar något osammanhängande svar. – Han är ett P, säger Liv. Han är P på AVPUskalan, han svarar på smärta. – Pupillerna ser ut att vara lika stora. Men jag är inte helt säker. Kanske är den ena pupillen lite större… säger Theo. Han tar fram sin

mobiltelefon, sätter på ficklampan och lyser Marco i ögonen. Theo ser att pupillerna drar ihop sig när lampan lyser på dem och att de vidgar sig när han tar bort lampan. – De reagerar på ljus, det är bra, säger Theo. Samtidigt känner Liv igenom huvudet på Marco. Det är en bula på höger sida av huvudet. Det blöder lite från huvudet också. Det verkar finnas en sårskada där. De lägger om såret med några kompresser som fanns i sjukvårdsväskan. De är mest rädda för skallskada.

E – Exposure and environment. Exponera kroppen och skydda mot omgivningen. Du har nu gjort många och viktiga åtgärder men för att inte missa någon information behöver du klä av personen och inspektera hela kroppen. Du klär av kroppen och undersöker personen från topp till tå. Du börjar uppifrån huvudet och arbetar dig igenom hela kroppen. Du letar efter andra skador eller fynd som kan hjälpa dig att förstå hur situationen är.

▶▶

▶▶

Se: Det kan vara exempelvis blåmärken, operationssår, andra sår eller utslag. Glöm inte att vända på personen och titta på ryggen. Det kan ibland vara svårt att göra detta när du befinner dig ute i offentliga miljöer. Du måste värna om en persons integritet och ibland är det därför inte möjligt att klä av personen. Då får du försöka se och klämma så mycket du kan utan att blotta personen.

Det är vanligt att ambulanspersonal har med värmande filtar till skadade personer.

Lyssna: Det kan vara svårt att höra något från patienten. Hör du något från omgivningen som du behöver vara uppmärksam på?

6 Första hjälpen och HLR

171


▶▶

Känn: Känn igenom hela kroppen, från topp till tå. Kan du känna några misstänkta frakturer? Det kan du känna genom att något är svullet eller ömt, eller också kan du känna att benet är felställt och inte ligger som det brukar. Det kan också kännas instabilt, till exempel om skallbenet som ska vara hårt och fast plötsligt känns mjukt och rörligt på något ställe.

Åtgärd Under bokstaven E behöver du även ta ställning till omgivningen. Är det ett möjligt hot mot personens liv? Exempelvis om en person har trillat på gatan och har svårt för att komma upp är det en varm sommardag inte alls lika bråttom och hög prioritet som om det är en riktigt kall vinterdag med många minusgrader. Då är det inte skadan i sig som är farlig utan omgivningen och risken för att bli nedkyld. En person som är sjuk och inte mår bra kan snabbt bli nedkyld. Om personen ligger på marken går det ännu fortare att de blir ned­kylda, även om det inte är särskilt kallt ute. Så se till att den skadade/sjuka håller värmen genom att lägga på filtar, tröjor eller en jacka så att de inte fryser. Den värsta kylan kommer oftast under­ ifrån, från marken, så lägg gärna en filt under personen också. I vissa fall behöver du istället skydda dem mot värme.

Liv och Theo tittar på varandra och säger: – Är vi nöjda med D? Ja, vi går vidare till E. Liv börjar med att undersöka Marco från topp till tå. Hon påminner sig själv om se, lyssna, känn. Hon börjar med huvudet och arbetar sig sedan systematiskt genom hela kroppen. Hon går igenom huvudet, nacken, bröstkorgen, buken, bäcken, det ena benet och sedan det andra. Till sist tar hon båda armarna. När hon är klar säger hon till Theo att de måste vända på honom och titta på ryggen också. Precis då kommer ambulanspersonalen. Theo och Liv berättar vad som har hänt,

172

6 Första hjälpen och HLR

vad de har gjort och vilka fynd de har hittat. Liv berättar att de skulle precis vända på Marco och titta på hans rygg men att de inte har hunnit. Ambulanspersonalen är imponerade och tackar för ett bra arbete. De säger att de vill börja om från början och göra L-ABCDE igen för att se att om något har blivit bättre eller försämrats. Nu vet de ju hur det var för en liten stund sedan och då är det lätt att se om Marco har blivit bättre eller sämre i sitt tillstånd. Ambulanspersonalen lägger en filt över Marco innan de sätter i gång att arbeta.


Bilden visar en grupp studenter som övar på att provisoriskt spjäla ett ben. De har lagt kartong runt benet med en fiktiv fraktur. Kartongen ska hålla benet stilla. Runt kartongen och benet lindar de ett bandage.

Fraktur Om du misstänker en fraktur behöver personen komma till sjukhus för att bli undersökt och eventuellt gipsas. Det kan även bli aktuellt att dra benbitarna rätt eller operera, beroende på hur skadan och frakturen ser ut. Om du i det akuta läget kan fixera och stabilisera runt frakturen är det bra då det minskar risken för att vävnad runt frakturen tar skada. Det brukar även ge en smärtlindrande effekt. Du kan stabilisera genom att spjäla. När ben har brutits är det risk för att vävnaden runt om tar skada av de trasiga benbitarna. Det kan vara blodkärl som går sönder, nerv­trådar och senor som skadas eller går av. För att kontrollera detta gör man ett så kallat distalstatus. Det är ett sätt att kontrollera att cirkulationen fungerar trots frakturen. Om frakturen exempelvis är på smalbenet bör du göra distalstatusen någonstans på eller vid foten. Du känner då efter puls och om huden är varm. Om personen har känsel nedanför skadan vet du också att nerverna inte är skadade. Om personen kan röra kroppsdelarna i närheten av skadan så fungerar också senorna som hjälper till vid rörelser. Om allt fungerar har du ett gott distalstatus och det är då inte så bråttom med att åtgärda skadan som det vore om något av dessa tre är skadade.

Distalt – nedanför/ förbi skadan.

6 Första hjälpen och HLR

173


SAMMANFATTNING

188

▶▶

L-ABCDE algoritmen är till för att du ska agera genom att börja med det som är viktigast först. L-ABCDE står för:

L – Livsfarligt läge. Är platsen säker att vistas på? Skydda dig själv och andra. Använd skyddsutrustning.

A – airway and C-spine. Kontrollera och skapa fri luftväg. Vid misstanke om ryggoch nackskada stabilisera nacken med dina händer.

B – breathing. Kontrollera att personen andas. Räkna andningsfrekvens. Kontrollera syresättning om möjligt. Om för få andetag stötta med mun-mot-mun-metoden. Lossa åtsittande kläder, försök underlätta andningen.

C – circulation. Kontrollera puls och blodtryck. Finns det någon blödning? Yttre blödning stoppas med förband. Vid misstanke om inre blödning, snabbt till sjukhus. Ben i högläge för att prioritera blod till huvudet och överkroppen där de viktigaste organen finns.

D – disability. Kontrollera medvetandegrad enligt AVPU. Se om personen kan röra armar och ben. Titta på pupillerna.

E – exposure and environment. Om möjligt, klä av personen och undersök hela kroppen från topp till tå för att upptäcka eventuella skador eller tecken på skada. Glöm inte ryggen. Skydda personen från omgivningen. Förhindra att personen blir nedkyld, lägg på filtar.

▶▶

Arbeta och undersök alltid en person genom att ”se, lyssna och känna”.

▶▶

HLR görs med algoritmen 30:2. Det betyder att du gör 30 bröstkompressioner följt av två inblåsningar. På barn börjar du HLR med 5 inblåsningar. Du fortsätter HLR tills det kommer hjälp eller att personen själv börjar andas igen.

▶▶

Det finns en hel del första hjälpen-åtgärder du som privatperson kan göra. Du kan sätta igång åtgärder vid stukningar, blödningar, brännskador och köldskador. Du kan lägga en person i stabilt sidoläge i väntan på hjälp. Du kan hjälpa någon som satt i halsen genom att göra 5 buktryck och 5 ryggslag.

▶▶

SBAR är ett säkert sätt att rapportera vidare information. Det minskar risken för att du glömmer något viktigt. SBAR står för Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation.


INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Beskriv vad L-ABCDE står för och vad respektive bokstav innebär. 2. Varför är det viktigt att du följer L-ABCDE? 3. Beskriv skillnaden av HLR mellan vuxna och barn. 4. Vad betyder agonal andning? 5. Förklara hur du lägger någon i stabilt sidoläge. 6. Varför är det viktigt att lägga en person som är medvetandesänkt i stabilt sidoläge?

7. Beskriv fyra förstahjälpen-åtgärder du kan göra som privatperson. Välj gärna några situationer som inte är beskrivna i boken.

8. Fundera ut en händelse som du har varit med om, den behöver inte vara akut,

och skriv ner den som om du skulle rapportera den till någon annan. Använd dig av SBAR-modellen.

189


EWESON  ZEGARRA WILLQUIST

Grundläggande vård och omsorg SARA EWESON STINA ZEGARRA WILLQUIST

Hur arbetar jag med egenvård? Vilka är vanliga sjukdomar som jag kan stöta på i mitt yrkesliv? Vad innebär sekretess för mitt arbete? Hur fungerar kroppen? Vad gör jag i en akut situation?

Läromedlet är skrivet till kursen med samma namn och varje kapitel kretsar kring ett eller flera av kursens centrala innehåll. Varje kapitel inne­­­håller fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang som eleven kan relatera till. Komplicerade begrepp förklaras i terminologi­rutor. Instuderingsfrågor guidar eleven till att träna in de centrala och grund­­läggande faktadelarna i kapitlet. Sammanfattningar kan användas som introduktion till varje kapitel eller som avslutande uppsamling. Detta pedagogiska upplägg stöttar och gör eleven engagerad i sin egen inlärning.

Sara Eweson är legitimerad sjuksköterska, yrkeslärare inom vård och omsorg samt klinisk lärare. Hon har varit verksam inom både ungdomsgymnasier, vuxenutbildning och kliniskt träningscenter.

Stina Zegarra Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor. Hon har flera års erfarenhet av arbete som lärare och rektor inom vård- och omsorgsutbildningar på både ungdomsgymnasier och vuxenutbildning.

Grundläggande vård och omsorg

I Grundläggande vård och omsorg får eleven kunskap och förståelse att använda i sitt framtida yrkesliv. Läromedlet tar upp hur vård och omsorg präglas av salutogent förhållningssätt, integritet, lagar, god arbetsmiljö och etiska principer. Läromedlet ger också grundläggande kunskaper i anatomi, fysiologi samt vanliga sjukdomar och dess behandling. Eleverna introduceras till det praktiska arbetet att hindra och förebygga smitta. Eleverna lär sig även hur de ska hjälpa till och agera i akuta situationer såsom hjärtstopp, blödningar, brännskada och kvävning.

Grundläggande vård och omsorg SARA EWESON STINA ZEGARRA WILLQUIST

Profile for Smakprov Media AB

9789151102023  

9789151102023  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded