9789151101439

Sh

SAMHÄLLSKUNSKAP 7–9

Utkik

Monika Linder Anna Holmlin Nilsson

Christina Friborg Henrik Isacsson

Utkik Samhällskunskap 7–9

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik Samhällskunskap 7–9

© 2020 Christina Friborg, Henrik Isaksson, Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson och Gleerups Utbildning AB

Projektledare Frans af Schmidt

Bildredaktör Katarina Weström och Alexandra Meurling

Formgivning omslag Sten Melin Grafisk Form

Formgivning inlaga Lönegård & Co

Kartor och illustrationer Lönegård & Co

Illustrationer Anders Lagerdahl (s 20–21, 54, 82, 118,146,178–179, 208, 240–241, 264)

Omslagsfoto Henrik Rosenqvist/Sydsvenskan/TT

Andra upplagan, åttonde tryckningen

ISBN 978-91-511-0143-9

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Prepress Exakta Print AB, Malmö, 2024.

Tryck GPS group, 2024.

UTKIK SAMHÄLLSKUNSKAP är ett läromedel som ska hjälpa dig att nå målen i samhällskunskap för högstadiet. När du har gått igenom allt i slutet av årskurs nio har du fått ta del av alla delar av kursplanen. Utkik Samhällskunskap har tio kapitel. Det första är ett inledande kapitel som tar upp hur man läser samhällskunskap på högstadiet och hur man ska tänka för att förstå och tolka olika källor. Alla andra kapitel inleds med ett uppslag där några bilder, ord och frågor ska få dig att fundera över vad du redan vet och ge dig lite vägledning till det som kommer. Varje kapitel inleds också med en berättelse som tar upp något av det som kapitlet behandlar.

Du får som läsare hjälp att arbeta med texten i kapitlet på olika sätt:

• Efter varje lite längre avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen.

• Varje kapitel har debattrutor, där du tränar dig att diskutera och argumentera.

• Centrala begrepp är markerade med fet stil och förklaras i texten.

• Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du också de centrala begreppen samlade i grupper.

• I slutet av varje kapitel finns lite mer övergripande uppgifter

– Repetition och reflektion

• Efter repetitionsfrågorna finns, i varje kapitel, exempel på en samhällsfråga att arbeta med.

Varje kapitel innehåller övningar som kallas Fördjupning & metod. Dessa är en viktig del av läromedlet, eftersom det är övningar där du kan visa att du behärskar de förmågor som krävs för att nå målen. Dessa övningar gör man bäst tillsammans med en eller flera klasskamrater, eftersom det inte alltid finns ett tydligt rätt eller fel. Ofta är det viktiga att man kan sig se saker ur olika perspektiv, tänka kritiskt och analysera om det finns ett samband eller inte mellan två saker.

Vår förhoppning är att denna lärobok ska ge dig en stabil grund att stå på, att du ska förstå dina rättigheter och skyldigheter, inte bara i Sverige utan också i världen. Tycker du efter att ha läst boken, att samhällskunskap är både roligt och viktigt är det ett extra plus.

Vi som står bakom denna bok har arbetat som lärare i många år och vårt mål har varit att skriva en lärobok vi själva skulle vilja använda.

Vi vill också tacka alla som kommit med värdefulla synpunkter på upplägg och innehåll. Ett särskilt tack till Lena Hwang, Brittis Edman, Peter Danowski och Jonas Forsbacka.

Anna, Christina, Henrik och Monika

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Analysera samband: Utbud och efterfrågan - två exempel från verkligheten .....

modeller och begrepp: Olika slags statsskick

ur olika perspektiv: Demokrati, fred och mänskliga rättigheter

Se ur olika perspektiv: Finans- och penningpolitik ..................................

ARBETE OCH VÄLFÄRD

Vad vill du bli när du blir stor? Det är säkert något du har funderat på och kanske har du till och med ändrat dig några gånger? Det finns många saker som påverkar våra val av yrken, till exempel vår bakgrund och vårt kön. Det påverkar också våra förutsättningar till makt, inflytande och god ekonomi.

Sysselsättning och arbetslöshet innebär mycket för individen och för samhället. Att det råder samma förutsättningar på arbetsplatsen oavsett ens könsidentitet är också viktigt liksom att ingen diskrimineras i arbetslivet.

Att människor arbetar och betalar skatt är en förutsättning för att vi ska kunna ha en fungerande välfärd. Sverige har ett skattesystem som jämnar ut skillnader mellan individer, grupper och faser i livet och som bekostar vår offentliga välfärd, till exempel sjukvård, pensioner och utbildning. När du är barn eller pensionär så kostar du mer för samhället än när du arbetar och betalar mer i skatt. Vad bekostas av skatter och vad betalar vi själva?

Kapitlet tar upp hur arbetslivet och välfärden fungerar och förklarar varför det ser ut som det gör.

• Vilka yrken har försvunnit och vilka har tillkommit i Sverige de senaste hundra åren?

• Kvinnor tjänar oftast mindre än män till och med när de har samma utbildning och yrke. Vad kan samhället göra åt det?

• Vilka fördelar tycker du att det finns med att leva i ett välfärdssamhälle som Sverige?

• Fundera över vad samhället bekostar för dig som ungdom fram till att du fyller 18 år.

Strejk – då och nu

Tomas är 55 år och bor i Tumba där han arbetar som rörmokare. Hans två barn går på gymnasiet och hans fru arbetar som ambulanssköterska. De senaste veckorna har Tomas inte arbetat eftersom Byggnads, hans fackförbund, har tagit ut honom i strejk. Byggnads vill få bättre arbetsvillkor och har via medlare förhandlat med arbetsgivarna. Ett av kraven handlar om arbetstidsförkortning, vilket skulle förlänga Tomas semester med en vecka. Fackföreningen vill också få igenom att arbetsgivaren inte ska kunna beordra övertid, utan att arbetarna ska ha rätt att tacka ja eller nej. Detta tycker Tomas är det viktigaste kravet, eftersom han är rejält trött på alla övertidstimmar han blir beordrad att göra. Fackförbundet och arbetsgivarna kunde inte komma överens. Förhandlingarna avbröts och strejken var ett faktum.

Tomas har funderat mycket på avtal och rättigheter på arbetsmarknaden. Hans farfarsfar, Edvin, deltog i en av Sveriges första strejker i Sundsvall 1879, en strejk det skrevs mycket om i tidningarna. Tomas hittar en artikel från den tiden där Edvins fru Elsa intervjuades och beskriver familjens upplevelser. Medan han läser funderar han på hur samhället har förändrats sedan dess och hur mycket starkare ställning man har som arbetstagare idag.

Efter några dåliga år med missväxt blev hans farfars far erbjuden att sälja sin mark till Sågverket i Sundsvall. Genom försäljningen fick han ett kontraktsjobb på Sågverket, och tillsammans med sin fru Elsa och deras fyra barn flyttade han in till staden för att bo och arbeta där. Edvin fick arbete som stabbläggare, det tyngsta jobbet inom trävaru-

industrin. Arbetet innebar att stapla de långa och tunga brädorna för torkning. Elsa arbetade också för Sågverket. Hon lastade trävaror på fartyg i hamnen. Minstingen Algot, som då var två år, fick följa med till hennes arbete vilket gjorde ett tufft jobb ännu svårare.

Mellanbarnen som var 12 och 13 år gamla jobbade båda med flottning av timmer. Sigurd, den äldste pojken, hade redan fyllt 20 och arbetade som lösarbetare, utan kontrakt. Han bodde tillsammans med andra lösarbetare i en av sågverkets bostadsbaracker. Alla i familjen, utom Algot, arbetade tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Trots detta hade de svårt att få pengarna att räcka till. Den enda dagen i veckan som de var lediga var söndagen, då de gick i kyrkan tillsammans.

På grund av minskad efterfrågan på trävaror och därigenom minskade vinster för Sågverket beslutade sig träpatronerna, som sågverksägarna kallades, för att sänka arbetarnas löner med mer än 20 procent.

Edvin och några andra arbetare började då ha kvällsmöten. De var inte med i någon fackförening utan de samlades i ren desperation. Arbetarna bodde alla i små lägenheter ägda av sågverket. Om de blev av med jobbet skulle de också förlora sitt boende. Alla hade läst i tidningen om träpatronernas brakmiddag på Hotell Knaust där de hade firat att de hade fått tre miljoner av riksdagen. Samtidigt hade arbetarna och deras familjer varken mjölk eller smör till den potatisgröt som de levde på. Många var upprörda och man kom överens om att strejka. Edvin var tveksam eftersom han var orolig för hur det skulle gå, men bestämde sig ändå för att delta i strejken. Den pågick i flera veckor och blev ett nederlag för de strejkande. De fick inte igenom några av sina krav och inte heller fick de någon ersättning för förlorad lön. Många förlorade dessutom sina arbeten på grund av strejken, däribland Edvin och Elsa. Deras äldsta son Sigurd blev däremot kvar som

lösarbetare. Artikeln slutar med att Elsa berättar att de har beslutat sig för att emigrera till Amerika, trötta som de var på situationen i Sverige.

Tomas har, till skillnad från sin farfarsfar, aldrig behövt vara orolig för att bli av med sitt jobb och skulle det ändå ske vet han att familjen inte skulle behöva flytta. Han skulle kunna leva på a-kassa tills han hittar ett nytt jobb. Tomas tycker att Sverige idag är ett tryggt välfärdssamhälle. Trots att strejken blev ovanligt lång tycker Tomas att det har varit värt det. Facket fick igenom kravet på arbetstidsförkortning, men lyckades inte stoppa den beordrade övertiden. Tomas vet också att han kommer att bli ersatt för en större del av den lön han förlorat genom fackets strejkkassa. Det kommer att bli mindre pengar den här månaden, men Tomas vet att de kommer att klara sig bra ändå. Han ser fram emot den extra semesterveckan han fått genom arbetstidsförkortningen. Den ska han och hans familj tillbringa hos sina släktingar i USA.

Dennaberättelseochdesshuvudpersonerärpåhittademenbaseraspåverkliga händelser.

1. Har du hört talas om någon som har strejkat? Om ja, vad handlade strejken om?

2. Jämför orsakerna till att Edvin och Tomas strejkar och vilka krav de får igenom.

3. Vilka skillnader ser du på arbetares rättigheter förr i tiden jämfört med idag?

4. Vilka tycker du är de viktigaste orsakerna till att man arbetar?

5. På vilka sätt har Sverige blivit ett tryggare land att leva i jämfört med på Edvins tid?

Inom tjänstesektorn ryms en mängd olika typer av arbeten. Till exempel arbetar dessa dansare från Skånes dansteater inom tjänstesektorn.

Arbetsmarknadens förändringar

Arbetsmarknaden är en icke-fysisk marknad där arbetstagare säljer sin arbetskraft till arbetsgivare som köper den. Arbetsmarknaden i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste hundra åren, då landet har utvecklats från ett jordbrukssamhälle till ett globalt, högteknologiskt tjänstesamhälle.

Från jordbruk till tjänster

”Vad vill du bli när du blir stor?” Frågan är inte enkel och ditt svar har nog ändrats flera gånger under din uppväxt. För 200 år sedan hade svaret varit enklare – antagligen jordbrukare, precis som dina föräldrar och alla andra som du kände. Idag är möjligheterna större och på arbetsmarknaden finns ett större utbud. Troligtvis kommer du att ha flera olika yrken under ditt arbetsliv. Sveriges arbetsmarknad har under de senaste hundra åren genomgått stora förändringar.

Från att ha varit ett jordbruksland i flera hundra år utvecklades Sverige till ett industriland i slutet av 1800-talet. Under 1930-talet blev industriarbetarna fler än de som arbetade inom jordbruket. Även jordbruket mekaniserades genom att nya jordbruksmaskiner tog över det tunga arbetet som människor tidigare hade utfört. Utbyggnaden av barnomsorg, skola och äldreomsorg under perioden 1950‒1980, samt teknologisk utveckling i hemmet, gjorde det möjligt för allt fler kvinnor att börja yrkesarbeta. Under andra halvan av 1900-talet gjorde de tekniska framstegen att färre industriarbetare behövdes. Avancerade maskiner, och senare robotar och datorer, tog i allt högre grad över delar av tillverkningen inom alla sektorer. På grund av detta minskade andelen industriarbetare, medan allt fler började jobba i tjänstesektorn, med arbeten till exempel på kontor eller bank.

Från 1970-talet började datorer och mobiltelefoner utvecklas. IT-revolutionen och billigare transporter ökade globaliseringen och därigenom ökade kontakterna och handeln mellan människor och företag i hela världen.

Arbetsmarknaden idag

Arbetskraften rör sig idag friare än någonsin tidigare och företag placerar sin verksamhet i många olika länder.

Idag arbetar människor inom en mängd olika yrken och branscher. En del jobbar med att producera varor och andra med att producera tjänster. Nu för tiden arbetar de flesta inom tjänstesektorn. Många av dem arbetar i det som kallas den offentliga sektorn med arbeten inom

Andelen anställda per sektor

Jordbrukssektorn

Övrigt

Industrisektorn

Exempel på företag:

Tjänstesektorn

- PostNord

- Trygg Hansa - Securitas

Industrisektorn

- Sandviken - Volvo - Electrolux

Tjänstesektorn

Jordbrukssektorn

- Södra skogsägarna - Nordsjöfisk - KG:s ägg

Källa: Ekonomifakta

1. Vad är arbetsmarknaden?

2. Redogör för begreppen arbetsgivare och arbetstagare.

3. Ge exempel på några olika typer av anställningsformer.

framför allt, vård, skola och omsorg. Till tjänstesektorn räknas också yrken inom till exempel bank, försäkring, bevakning och nöjesindustrin.

Många tjänster är nuförtiden också automatiserade och digitaliserade, till exempel banktjänster på internet, men inom vård och omsorg är det inte lika lätt att låta datorer och maskiner ta över.

Viktiga delar av industrisektorn är verkstadsindustrin, råvaru- och stålindustrin och skogs- och pappersindustrin. Tillverkning inom industrin sker numer på ett högteknologiskt sätt med hjälp av till exempel robotar. De förändringar som pågår idag handlar om fortsatt digitalisering av alla sektorer, även jordbrukssektorn. Digitaliseringen av samhället kommer i framtiden att leda till att ännu fler jobb och arbetsuppgifter sköts av datorer. På grund av detta kommer efterfrågan på nya kompetenser och kunskaper, framför allt inom IT, att öka kraftigt på arbetsmarknaden.

Anställningsformer

• Den vanligaste anställningsformen är tillsvidareanställning, det som även brukar kallas fast anställning. Då har man en anställning som varar tills man säger upp sig eller blir uppsagd. Anställningen är alltså inte tidsbegränsad.

• Projektanställningar blir allt vanligare och är en form av tidsbegränsad anställning. Då är man anställd för ett bestämt projekt under en bestämd tid. Det kan till exempel handla om att arbeta med en musikfestival som varar under en begränsad period. Ett annat exempel på tidsbegränsad anställning är säsongsarbete. Det kan vara på en skidort på vintern eller att plocka jordgubbar på sommaren.

• Lärlingsanställning innebär att du fortsätter att utbilda dig inom ett yrke, till exempel som elektriker, på en arbetsplats med lärlingslön.

• För många unga är det vanligt att starta sin karriär hos ett bemanningsföretag. Bemanningsföretag hyr ut arbetskraft som konsulter till olika företag under en viss tid.

Artificiell intelligens – hot eller hopp?

Artificiell intelligens handlar i grunden om att maskiner ska klara av att göra allt det som vi människor klarar av. En fördel datorer har framför människor är deras förmåga att hantera enorma mängder data och information. Utvecklingen av AI förändrar samhället i grunden. Nya förmågor och kompetenser efterfrågas i arbetslivet. De flesta yrken kommer antagligen inte att försvinna helt, däremot kommer innehållet i många yrken förändras. Detta är en utveckling som redan har skett inom många yrken, till exempel banktjänsteman. Efter 40 år på bank har banktjänstemannen samma arbetsplats och samma yrke, men med helt andra sätt att utföra sina arbetsuppgifter bland annat med hjälp av AI, där till exempel robotar gör analyser av aktiers utveckling.

Smarta armband för äldre

Ett exempel på AI är ett armband som används av äldre som har hemtjänst eller bor på äldreboenden. Armbandet gör så att personen kan fortsätta leva

ett självständigt liv, samtidigt som anhöriga kan känna sig trygga och vårdare blir larmade vid behov. Genom armbandet så kan man se var personen befinner sig och hur hen rör sig. Om något oförutsett händer, exempelvis ett fall, så sänder systemet ett larm. Andra funktioner är att se om personen vaknat och klivit ur sängen, äter eller tar sin medicin.

Tänk dig att din mormor, som bor själv i en lägenhet och har hjälp från hemtjänsten, har ett sådant här armband.

1. Vad kan du se för positiva konsekvenser med armbandet, för din mormor personligen och för samhället i stort? Ge flera exempel.

2. Vad kan du se för negativa konsekvenser med armbandet, för din mormor personligen och för samhället i stort? Ge flera exempel.

Vid strejk och lockout är det oundvikligtattallmänhetendrabbaspå olika sätt. När SAS och deras kabinpersonallågikonfliktblevmånga flygavgångarinställda.

Avtalsrörelsen

Som du kunde läsa i den inledande berättelsen var förhållandena för industriarbetare i slutet av 1800-talet urusla. Den första svenska strejken, när sågverksarbetarna i Sundsvall arbetsvägrade 1879, blev ett stort misslyckande för de strejkande. Men förhållandena har förbättrats sedan dess. När det svenska samhället förändrades blev också villkoren för de som arbetade successivt bättre. Detta arbete skedde och sker fortfarande inom ramen för det som kallas avtalsrörelse, som är återkommande förhandlingar och överenskommelser mellan fackförbund, som företräder arbetstagarnas intressen och arbetsgivarorganisationer, som företräder arbetsgivarnas intressen.

Arbetsmarknadens parter

Under andra halvan av 1800-talet började fackföreningar bildas för att arbetstagare tillsammans skulle bli starka. De började också samla in pengar till strejkkassor som de som var med i facket kunde få pengar ur vid en eventuell strejk, eftersom man inte får någon lön när man strejkar. Fackföreningarna utvecklades sedan till större sammanslutningar, fackförbund. 1898 gick arbetarrörelsens olika fackförbund ihop och bildade arbetstagarorganisationen Landsorganisationen, LO. Arbetsgivarna svarade med att gå samman i Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, som bildades 1902, en arbetsgivarorganisation som idag heter Svenskt Näringsliv.

I början av 1900-talet förekom många strejker, bland annat storstrejken 1909. I ett försök att hitta en lösning på oron på arbetsmarknaden träffades arbetsgivare och arbetstagare i Saltsjöbaden 1938. Detta möte resulterade i Saltsjöbadsavtalet. Avtalet, som utarbetades av SAF och LO, är en del av det som brukar kallas för den svenska modellen. Det som gör modellen speciell är att det är parterna på arbetsmarknaden, det vill säga fackförbund och arbetsgivarorganisationer, som tillsammans kommer fram till ett avtal, istället för att riksdagen genom lagstiftning sätter upp reglerna, till exempel för minimilöner. Saltsjöbadsavtalet resulterade i en lång period av lugn och samarbete på arbetsmarknaden och den svenska modellen fungerar i stort sett på samma vis än idag.

Stridsåtgärder och samarbete

Avtalet träder i kraft

sluts

Eventuell medling

Nya villkor på arbetsmarknaden, till exempel om löner och arbetstider, avtalas alltså fram genom förhandlingar mellan parterna. Denna avtalsprocess kallas för avtalsrörelse. Om inte fack och arbetsgivare kommer överens kan man kalla in en medlare, som hjälper till att hitta en lösning. Båda parter kan ta till stridsåtgärder om medlingen misslyckas. Exempel på stridsåtgärder är strejk, arbetstagarna lägger ner arbetet, för fackförbunden och lockout, utestängning av de anställda från arbetsplatsen, för arbetsgivaren. Det avtal som sluts mellan fackförbund och arbetsgivare i avtalsrörelsen kallas för kollektivavtal, och det ska sedan gälla under en bestämd tidsperiod, till exempel två år. Under avtalsperioden råder fredsplikt. Det innebär att ingen av parterna får utlysa strejk eller lockout. I kollektivavtalen regleras främst lön och vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Man kan också avtala om till exempel arbetstid. Kollektivavtalet gäller även på de arbetsplatser som inte är med i facket.

Förberedelser hos parterna

Förhandlingarna börjar

1. Förberedelser: Önskemål om villkor till exempel gällande löner och arbetstider bestäms av facken.

2. Förhandlingar mellan parterna fackförbundocharbetsgivare börjar.

3. Om de inte kommer överens kallasenmedlarein.Omnågon av parterna inte accepterar medlarens bud varslas det om konflikt,fackförbundetomstrejk och arbetsgivarna om lockout.

4. Avtal sluts, man kommer överens om avtalet.

5. Man börjar tillämpa det nya kollektivavtalet med de nya villkoren ochfredspliktråder.

Avtal

Tesla-konflikten

Fackförbundet IF Metall försökte under många år få biltillverkaren Teslas svenska verkstäder att teckna kollektivavtal. Företaget vägrade, och under hösten 2023 tog därför IF Metall ut sina medlemmar i strejk vid ett antal Teslaverkstäder i Sverige. Totalt berördes omkring 120 anställda. Flera andra fackförbund vidtog så kallade sympatiåtgärder. Det handlade bland annat om att hindra Teslabilar från att hanteras i svenska hamnar och att förhindra utdelningen av post till Tesla-verkstäderna. Tesla vägrade trots det teckna avtal och konflikten är fortfarande (juni 2024) olöst.

Varför tycker IF Metall att det är så viktigt att Teslaverkstäderna har kollektivavtal?

Fackförbund

Ungefär 70 procent av alla anställda i Sverige är med i ett fackförbund. Det är en mycket hög siffra om man jämför med andra länder. Det största enskilda fackförbundet är Unionen som har cirka 700 000 medlemmar. Unionen organiserar tjänstemän i den privata sektorn, från storföretag som Volvo och Ikea till småföretag och ideella föreningar. Andra stora fackförbund är Kommunal som organiserar kommun- och regionanställda, Sveriges Lärare som organiserar lärare och IF Metall som organiserar industriarbetare. Fackförbunden är i sin tur organiserade i arbetstagarorganisationer, varav de största är LO (arbetare), TCO (tjänstepersoner) och SACO (akademiker). Fackens huvuduppgift är fortfarande att avtala fram bättre arbetsmiljö och lön, men de arbetar också med andra frågor. Att hjälpa unga människor in på arbetsmarknaden, är ett exempel på en sådan viktig uppgift. Att stötta människors utveckling och möjlighet till fortbildning i sina yrken, är en annan.

Arbetsgivarorganisationer Även arbetsgivarna går samman i olika organisationer för att företräda sina intressen gentemot arbetstagarna. De största är Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och regioner. Den största arbetsgivarorganisationen som ingår i Svenskt Näringsliv är Almega. De verkar inom tjänstesektorn och deras medlemsföretag representerar cirka 60 olika branscher, till exempel arkitektur och IT. I avtalsrörelsen förhandlar Almega cirka 160 olika kollektivavtal varje avtalsperiod med olika arbetstagarorganisationer.

Arbetstagarorganisationer

• IF Metall

• Seko

• Kommunal

• Vision

• Unionen

1. Vad innebär strejk respektive lockout?

2. Redogör för begreppen medlare, kollektivavtal och fredsplikt.

3. Vad innebär den svenska modellen på arbetsmarknaden?

• Sveriges Lärare

• Sveriges ingenjörer

Arbetsgivarorganisationer

Lagar på arbetsmarknaden

Avtalsrörelsen, alltså förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, har under 1900-talet inte bara skapat ordning på arbetsmarknaden utan dessutom drivit på viktiga lagförändringar. Kraven på förändringar som har kommit ur avtalsrörelsen har resulterat i att riksdagen har stiftat flera lagar som också påverkar arbetslivet. Tre viktiga lagar som gäller idag är LAS, MBL och AML.

Anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd, LAS, är den lag som säger vad som gäller vid uppsägningar och avskedanden och som skyddar arbetstagaren vid dessa tillfällen. Lagen innehåller bestämmelser om i vilken turordning uppsägning får ske, vilka uppsägningstider som gäller och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Grundprincipen är sist in, först ut, vilket innebär att de som har varit anställda kortast tid blir uppsagda först.

Att bli avskedad är en helt annan sak än att bli uppsagd. Det är mycket ovanligt och innebär att anställningen upphör direkt, utan uppsägningstid. Då handlar det om att den anställde har misskött sig grovt, till exempel begått ett brott, som förskingring av arbetsgivarens pengar.

Många menar att LAS skapar trygghet för arbetstagarna och skyddar dem från uppsägningar utan orsak, medan andra menar att lagen gör det svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden på grund av turordningsreglerna. Tre medarbetare kan undantas från turordningsreglerna i LAS om de har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten på arbetsplatsen.

Arbetsmiljölagen kräver att alla arbetsplatser är säkra och trygga. Laboratorier och byggarbetsplatser tillexempelställerstorakravpåden fysiskaarbetsmiljön.

Exempel på lagar

1913 Folkpension

1919 8-timmars arbetsdag, 6 dagar i veckan

1938 Semesterlag om 2 veckors semester

1974 Lagen om anställningsskydd (LAS)

1976 Medbestämmandelagen (MBL)

1977 Arbetsmiljölagen (AML)

2008 Diskrimineringslagen

Idag gäller 40-timmars arbetsvecka och minst fem veckors semester för de flesta.

Att tänka på vid första

jobbet

Skriftligt anställningsavtal

Det innehåller bland annat uppgifter om lön, arbetstider och arbetsuppgifter.

Anställningsform

Det är viktigt att du vet vilken anställningsform du erbjuds vid en anställning. Det vanligaste är tillsvidareanställning, men ditt första jobb kanske är ett sommarjobb och då är det en form av tidsbegränsad anställning.

Lön

Lönen behöver du och arbetsgivaren komma överens om. För att veta vad som är en rimlig lön kan du ta reda på ingångslönen för just denna typ av jobb.

Arbetstider

Beroende på din ålder gäller olika bestämmelser för arbetstiden. Är du till exempel 16 år och har gått ut grundskolan får du arbeta max 8 timmar per dag eller 40 timmar per vecka, inte före klockan 6 och inte efter klockan 23, med minst 12 timmars sammanhängande ledighet varje dygn.

Uppsägningstid

Om du vill säga upp din anställning måste du ta hänsyn till den uppsägningstid som gäller. Tänk på att lämna in din uppsägning skriftligt.

Medbestämmande

Medbestämmandelagen, MBL, beskriver hur samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska fungera. Lagen innebär att fackförbundet har rätt till information om verksamheten och rätt att uttrycka sina åsikter innan besluten genomförs. Det kan till exempel handla om situationer då företaget ska flytta till en annan ort eller lägga ned delar av verksamheten. Rätten till information och förhandling ger däremot inte fackförbundet rätt att förhindra till exempel en omorganisation. Till sist är det ändå arbetsgivaren som bestämmer.

Arbetsmiljö

1. Vad är det för skillnad på att bli avskedad och att bli uppsagd?

2. Vad står förkortningarna LAS, MBL och AML för?

3. Vad bör ett skriftligt anställningsavtal innehålla?

Den viktigaste lagen inom arbetsmiljöområdet är arbetsmiljölagen, AML. Den antogs av riksdagen för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt för att skapa en bra arbetsmiljö. Från början var lagens viktigaste syfte att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Numera innehåller lagen också bestämmelser om arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående, så kallad psykosocial arbetsmiljö. Det kan till exempel handla om att mobbning och sexuella trakasserier inte får förekomma.

Att arbetsmiljön är bra kontrolleras av ett skyddsombud som företräder de anställda. Lagen gäller även Sveriges elever på högstadiet och gymnasiet. Dessa representeras då av elevskyddsombud på skolorna.

Val och utmaningar på arbetsmarknaden

Dagens arbetsmarknad är komplex och valmöjligheterna bland olika yrken är större än någonsin tidigare. Att ha rätt utbildning är självklart viktigt, men det finns också andra vägar att gå genom att till exempel starta eget, få en praktikplats eller arbeta som lärling. Vad vi väljer för yrke påverkas bland annat av vår socioekonomiska bakgrund och vår bostadsort. Det finns många möjligheter på dagens arbetsmarknad, men det finns också utmaningar. En är att andelen äldre ökar, en annan är arbetslösheten.

Att välja yrke

I dagens samhälle finns det många sätt att få jobba med det man vill. Men det går inte att komma ifrån att utbildning är viktigt. Utan rätt utbildning kan det bli svårt att få syssla med det man vill. Men även om det inte går så bra i skolan behöver det inte betyda att du inte kommer att få det jobb du önskar. Det finns andra vägar att gå, speciellt om man är aktiv, har en bra affärsidé eller ett stort kontaktnät. Idag är dessutom arbetsmarknaden mycket större än vad den var för 30 år sedan och möjligheterna att få olika typer av jobb i hela världen är också större.

Utbildningens betydelse

De flesta arbeten idag kräver minst gymnasieutbildning, och för många krävs även högskole- eller yrkesutbildning. Om du bara har grundskoleutbildning kan det bli svårt att hitta ett arbete. Arbetslösheten är, och har nästan alltid varit, lägre bland de som har skaffat sig en utbildning än de utan avslutad utbildning.

Självklart ska du välja en utbildning som du är intresserad av eller som leder till ett yrke som du tror att du kommer att trivas med. Samtidigt finns det ett flertal yrken som är så populära och där behovet är så litet att alla inte kan få jobb inom dessa. Hit hör till exempel dataspelsutvecklare, artist och designer. Om man vill vara någorlunda säker på att få ett jobb är det därför bättre att välja att utbilda sig till något som efterfrågas på arbetsmarknaden. Bland dessa finns yrken som dataingenjör, lärare och undersköterska, men vilka yrken som är bristyrken ändras också över tid. Vissa jobb försvinner och nya tillkommer.

Många börjar arbeta inom ett annat yrke än det de har utbildat sig till. Andra arbetar kanske med flera olika yrken under sitt yrkesverksamma liv, och ytterligare andra kanske byter jobb många gånger inom samma sektor. Valet av utbildning är inte lätt. Det gäller att både välja

Mångaungamänniskorsökersigutomlandsförattarbeta,föräventyret ellerförattdetfinnsflerjobbtillfällen, till exempel som reseledare.

en utbildning som passar dig och som leder till ett yrke där du så småningom kan få en anställning. Ditt gymnasieval är heller inte avgörande för vad du exakt kommer att syssla med i framtiden. Däremot kommer utbildning att bli allt viktigare för möjligheterna att få ett jobb, eftersom de enkla jobben i allt större utsträckning utförs av datorer och robotar. Även om de enkla jobben blir färre i Sverige, finns det många sådana på andra ställen i världen.

Vad påverkar våra val?

Det forskas mycket kring hur vi väljer utbildning och yrke och vad det är som påverkar våra val. I förhållande till många andra länder i världen är Sverige ett jämlikt land. De flesta har möjlighet att utbilda sig till vad de vill, under förutsättning att betygen räcker för att komma in på det gymnasieprogram eller den utbildningsväg man väljer att gå. I Sverige bekostas de flesta utbildningarna med skattepengar. Därför spelar ens ekonomi inte en avgörande roll. Däremot spelar en persons sociala och ekonomiska bakgrund en stor roll vid val av utbildning och yrke, men även dina intressen och vad du har fallenhet för.

Förr i tiden var det vanligt att gå i sina föräldrars fotspår när man skulle välja sitt yrke. Om far var smed så var sannolikheten stor att även sonen blev smed. Fortfarande är det vanligt att yrken går i arv. En läkardotter blir läkare och en advokatson blir jurist.

Med högutbildade föräldrar är sannolikheten högre att barnen studerar vidare på universitet eller högskola, än med lågutbildade. Föräldrarnas utbildning är viktigare än både elevens kön och huruvida eleven har en svensk eller utländsk bakgrund, för att förutsäga vem som kommer att läsa vidare eller inte. Sedan finns det naturligtvis många undantag, sonen som trots lågutbildade föräldrar har en unik idé, startar företag och gör miljonvinster, eller dottern till högutbildade föräldrar som väljer att inte läsa vidare på universitet, utan gå hantverksprogram och bli finsnickare. Men oavsett föräldrarnas bakgrund och den miljö man växer upp i är det många som läser vidare, framför allt på gymnasiet.

Bostadsorten har också betydelse. När man väljer program på gymnasiet är det mindre vanligt att det blir ett teoretiskt program om man bor i ett område där få har gått på högskolan. Detta stämmer dock inte i områden med många invandrare. Där är sannolikheten att man vidareutbildar sig större, även om det bor många lågutbildade i området. En förklaring till detta kan vara att utbildning anses som något viktigt och som en möjlig väg från ett område med låg status.

Entreprenörskap och att starta eget

Bakom samhällets utveckling av nya maskiner och produkter finns människor med idéer, stora eller små, som i sin tur ligger till grund för nya företag. Teknikutveckling skapar också möjligheter till nya jobb

som det inte har funnits behov av tidigare, som till exempel programmerare. Personer som vill satsa på att bygga upp ett företag utifrån en affärsidé och som är beredda att ägna mycket tid och kraft åt detta, brukar kallas för entreprenörer. Det kan handla om att utveckla en tjänst, till exempel hemleverans av mat, en uppfinning, till exempel en fästingplockare eller en egen blogg för att bygga upp ett varumärke.

För att starta eget behöver man inte komma med en ny affärsidé, utan det kan handla om att till exempel starta ett kafé eller bygga en app för bokning av resor. Många menar att utan entreprenörer utvecklas inte samhället i nya riktningar, utan avstannar i utvecklingen.

FÖRDJUPNING

OCH METOD │ Se ur olika perspektiv

100% självbetjäning

Edvin Johansson, en ung ingenjörsstudent, har själv ritat och byggt Sveriges första automatiserade livsmedelsbutik. Butiken öppnades i Ekängen utanför Linköping, hösten 2018, och Edvin planerar för fler likadana butiker runt om i landet, framförallt på landsbygden. Sedan starten har Edvin etablerat ytterligare 40 butiker. Målet är flera hundra.

Butikerna hålls öppna med generösa öppettider, kunderna låser själva upp och handlar med hjälp av bank-ID och betalar digitalt. Den enda personal som krävs är den som ser till att butiken är påfylld av varor.

Tanken är att utbudet i affärerna ska ha lokal förankring. I butiken i Ekängen satsar man på ägg,

bröd, kött och andra lokala varor. Därför stämmer konceptet väl överens med tankar kring hållbar utveckling. Butikerna ska inte innehålla alkohol, tobak eller kontanter för att minska stöldrisken.

Vilka för- och nackdelar kan du se med Edvins koncept?

Resonera ur följande perspektiv:

• landsbygd-storstad

• kortsikt-långsikt

• arbetstillfällen-arbetslöshet

• hållbarutveckling-klimatförändringar

• avfolkning-enlevandelandsbygd

100-åringarna tar över

Bloggaren Dagny Carlsson gick en datakurs när hon var 99 år och bloggade sedan nästan i tio år innan hon gick bort 109 år gammal. Varje år får de som fyller 100 år ett telegram från Kungen och Drottningen. Det fick även Dagny men tyckte inte att det var så märkvärdigt. Antalet personer som får denna gest från kungahuset har tiofaldigats sedan 1970-talet tack vare genombrott inom främst behandlingen av hjärtoch kärlsjukdomar.

Är det positivt eller negativt för samhället att allt fler invånare lever till en så hög ålder som 100 år?

Arbetskraften Ej i arbetskraften

Utmaningar på dagens arbetsmarknad

En åldrande befolkning

Sverige, liksom övriga Europa, befinner sig i en tid av förändring. En allt större andel av befolkningen är pensionärer, vilket innebär att försörjningsbördan för de som arbetar blir större. Begreppet försörjningsbörda betyder att de som arbetar i ett land försörjer sig själva och alla andra som bor i landet till exempel barn och pensionärer. Problemet med att ha låg nativitet kopplat till hög medellivslängd är att de som ska försörja den stora gruppen pensionärer blir allt färre. Dessutom ökar kostnaderna för vård och omsorg i ett samhälle med en åldrande befolkning. När utgifterna ökar krävs det högre skatteintäkter. Sverige har en försörjningskvot på 1,75. Alla i yrkesverksam ålder ska alltså, utöver sig själv, försörja ytterligare 0,75 personer. I verkligheten behöver varje person som arbetar försörja ännu fler, då inte alla i arbetsför ålder faktiskt har ett jobb. Denna situation delar vi med många andra länder i Europa. En minskande andel invånare i arbetsför ålder skulle göra det svårt för oss att behålla vår välfärd som bygger på att många människor arbetar och betalar skatt. För att Sverige ska klara av att försörja en större andel pensionärer kan en lösning vara att fler kommer ut i arbete; till exempel nya svenskar och långtidssjukskrivna. Det skulle öka skatteinkomsterna. En annan lösning kan vara att vi arbetar längre.

Arbetslöshet

Arbetslöshet uppkommer av olika skäl. Det kan vara dåliga tider med lågkonjunktur som leder till att många företag måste dra ned på antalet anställda eller rentav går i konkurs. Detta kallas konjunkturarbetslöshet

Det kan också handla om strukturförändringar, det vill säga att samhället förändras och att vissa produkter och tjänster inte efterfrågas längre eller att de nu tillverkas billigare i andra länder. Ett problem med detta är att de som söker arbete kanske inte har rätt utbildning för de yrken som efterfrågas. Tillverkningen av kläder har till exempel i stort sett försvunnit från Sverige och produktionen har flyttats till låglöneländer. Detta gjorde att svenska sömmerskor blev arbetslösa. Det kallas strukturarbetslöshet.

Drygttvåtredjedelaravbefolkningen tillhörarbetskraften,dvs.depersoner som är i arbetsför ålder. Till arbetskraften räknas också de som söker ettarbete.Barnochpensionärer är inte en del av arbetskraften. Dit räknasintehellerlångtidssjuka, värnpliktiga eller majoriteten av de studerande.

För unga kan det vara svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, det vill säga att få sitt första jobb. Ungdomsarbetslösheten är i regel högre än den genomsnittliga arbetslösheten. En orsak till det kan vara att många unga personer saknar arbetslivserfarenhet. Det kan också bero på att många arbeten kräver en hög utbildning och att enkla arbeten som inte kräver utbildning har blivit digitaliserade. Till exempel kan man beställa mat på en snabbmatsrestaurang med mobilen eller på datorn istället för av en anställd. Sverige har lägst andel enkla jobb som inte kräver gymnasieutbildning i hela EU.

Källa: SCB

Begreppet UVAS står för unga som varken arbetar eller studerar. Att man varken studerar eller arbetar som ung kan ha många olika orsaker. Under senare år har till exempel många enkla jobb som inte kräver högre utbildning försvunnit från arbetsmarknaden. Antalet UVAS i åldern 16‒24 år är cirka 60 000, av dessa är cirka 22 000 utrikes födda ungdomar.

Det finns många olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige för att försöka hålla arbetslösheten nere. Ett exempel är att staten står för lönen om en arbetsgivare anställer en ung människa eller en som har varit arbetslös länge. Ett annat exempel är anpassade arbetsmarknadsutbildningar för att få in fler anställda i bristyrken.

Arbetslöshetsförsäkringen

Genom att gå med i och betala medlemsavgift till en a-kassa (arbetslöshetskassa) så är du försäkrad genom arbetslöshetsförsäkringen.

Då kan du få ersättning om du blir arbetslös och uppfyller vissa villkor, som till exempel att du måste ha arbetat en viss tid. Det vanligaste sättet att gå med i en a-kassa är genom facket.

Coronapandeminsloghårtmot mångaarbetsplatser.Detbleven extremt snabb konjunkturnedgångmedhögarbetslöshetsom följd-inomt.ex.flyget.Resandet minskadekraftigt,somdentomma utrikeshallenpåArlandavisar. Kraftigalågkonjunkturerkan leda till att vissa branscher aldrig återhämtarsig,mantalardåom strukturförändringarsomkanleda till strukturarbetslöshet.

Arbetsförmedlingen –att vara eller inte vara Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet, tillgänglig för alla. Det förs ibland diskussioner om att förändra Arbetsförmedlingen. Ett förslag är att som komplement införa ett system där man som arbetslös ska kunna betala för att få tips om lediga jobb, en slags privat förmedlingstjänst.

Är det positivt eller negativt med ett sådant system och för vilka?

1. Vilka faktorer kan vara viktiga för att få ett jobb?

2. Vad innebär begreppet försörjningsbörda?

3. Redogör för begreppen strukturarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet.

4. Vad är a-kassa för något?

Jämställdhetenärbristandepå svenskaarbetsplatser.Bristernaär störst i yrken som domineras av ett kön.Härharviettexempelpåen kvinnasomärchefpåenmansdominerad arbetsplats. Det hör till ovanligheterna.

Jämställdhet på arbetsmarknaden?

Begreppet jämlikhet handlar om lika villkor för alla, medan jämställdhet handlar om att villkoren för män och kvinnor ska vara lika och rättvisa. Norden, som internationellt sett anses vara både jämlikt och jämställt, har ändå stora brister när det handlar om jämställdhet på arbetsmarknaden och förhållandena för män och kvinnor på arbetsplatsen, för vem som blir chef och vem som får högre lön. I förlängningen handlar det om maktförhållanden och orättvisa arbetsvillkor mellan grupper i vårt samhälle. Våra yrkesval är också fortfarande traditionellt könsbundna genom att många kvinnor fortsätter att välja typiska kvinnoyrken och många män typiska mansyrken.

Löneskillnader

Trots att diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön är löneskillnaderna mellan män och kvinnor tydliga. Även om en man och en kvinna har exakt samma utbildning och yrke, är jämngamla och har arbetat lika länge i samma bransch skiljer sig lönerna åt med 4,7 procent till mannens fördel. Detta är ett tydligt exempel på hur kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden.

Det finns också stora löneskillnader mellan män och kvinnor som beror på individers enskilda val. En viktig orsak till löneskillnader mellan män och kvinnor är familjebildandet. Skillnaderna uppkommer vid det första barnets födelse och fortsätter därefter att öka. Att kvinnor i större utsträckning är föräldralediga och stannar hemma för vård av sjukt barn är tydliga orsaker till att kvinnor kommer efter i löneutvecklingen. Kvinnor med högre lön förlorar mer i löneutveckling än kvinnor med lägre lön. I förhållanden där kvinnor och män är mer jämställda och delar mer lika på föräldraledigheten har kvinnor en bättre löneutveckling. En annan vanlig orsak till dålig löneutveckling är att många kvinnor arbetar deltid efter första barnets födelse. Att arbeta deltid resulterar också så småningom i en lägre pension.

Kön och etnicitet

Ett sätt att se på hur könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden ser ut är att titta på utbildningsnivå samt förhållandet mellan antalet kvinnliga och manliga chefer. Andelen kvinnor på Sveriges högskolor är högre än andelen män. Men vad gäller de högsta positionerna ser det annorlunda ut. Av professorerna är tre av fyra män. Det görs satsningar på jämställdhet, och målsättningen är att hälften av landets nyanställda professorer ska vara kvinnor senast år 2030. Detta är en rimlig målsättning eftersom hälften av dagens forskarstuderande är kvinnor.

Trots att kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än män och ofta högre utbildning än de behöver för det yrke de arbetar inom är nästan två tredjedelar av alla Sveriges chefer män. Endast bland anställda i kommuner och regioner finns det fler kvinnliga än manliga chefer, vilket kan bero på att dessa yrken ofta är kvinnodominerade. Av de verkställande direktörerna (vd) i Sverige är fler än åtta av tio män. Det finns alltså tydliga tecken på att det är svårare för kvinnor än för män att göra karriär samt att få välbetalda och inflytelserika arbeten.

Cirka en fjärdedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund, det vill säga de är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar. Det är färre än tio procent av cheferna i det privata näringslivet som har utländsk bakgrund. I statlig tjänst, som till exempel riksdag, regering, domstolar och myndigheter är andelen ännu lägre. Makt, välstånd och inflytande hör alltså ihop med vilket kön man tillhör, vilken etnicitet eller vilken socioekonomisk bakgrund man har.

1. Vad innebär begreppen jämlikhet och jämställdhet?

2. Vad innebär begreppet diskriminering?

3. Ungefär hur många procent lägre lön har kvinnor jämfört med män i Sverige om allt annat än könet är lika?

4. Varför hamnar kvinnor efter i löneutvecklingen?

En satir av Robert Nyberg

I länder med hög levnadsstandard har människor både tid och råd med träning,menocksåstortbehovav deteftersommångaharstillasittande arbeten. Maskiner har ersatt tunga lyftpådeflestaarbetsplatser,men också i hemmen får man allt mer hjälp av maskiner.

Levnadsstandard och välfärd

När det är goda ekonomiska tider har många ett arbete. Det kallas för hög sysselsättning. Att många människor arbetar och betalar skatt är i Sverige en förutsättning för att vi ska ha en hög allmän välfärd som bekostas av skatter via den offentliga sektorn. Sedan mitten av 1900-talet har Sverige haft en hög ekonomisk tillväxt, vilket har lett till att levnadsstandarden är hög idag, men klyftorna mellan rikare och fattigare grupper i samhället ökar. Det finns dock olika sätt att se på vad fattigdom är. I Sverige används ofta begreppet låg ekonomisk standard. Vårt välfärdssystem försöker jämna ut klyftorna i samhället både mellan individer och kommuner.

Ekonomisk tillväxt

Bruttonationalprodukten, BNP, beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man lägger ihop värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under ett år. Genom att dela BNP med antalet invånare, BNP per capita, får man en siffra som man kan använda för att enkelt jämföra tillväxten mellan länder med olika stor folkmängd.

BNP är också det vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas en ökning av BNP över tid. I Sverige har BNP ökat med i genomsnitt lite drygt två procent per år sedan 1970. Under denna period har dock Sverige upplevt flera djupa lågkonjunkturer. Den ekonomiska tillväxt som vi har upplevt har gjort Sverige till ett rikt land med en hög levnadsstandard, vilket har skapat förutsättningar för den välfärd som befolkningen och våra företag bekostar med hjälp av skatter.

Levnadsstandarden i Sverige

Levnadsstandarden, nivån på invånarnas ekonomi och levnadsförhållanden, är hög i Sverige och i de andra nordiska länderna jämfört med många andra länder i världen. Varje år mäts levnadsstandarden i Europas länder. Det görs genom undersökningar av hur inkomsterna har utvecklats och hur många som lever i fattigdom i ett land. Sverige är ett av de länder i Europa som har högst levnadsstandard. Medelinkomsten har ökat mer jämfört med andra europeiska länder tack vare en god ekonomisk tillväxt.

Sverige ligger också högt i beräkningar av social rättvisa. Det handlar om hur stora klyftorna är mellan olika grupper i Sverige vad gäller till exempel tillgång till utbildning, arbetsmarknad, hälsa, välfärd och jämlikhet. Dessvärre har Sveriges klyftor inom dessa områden ökat mest av länderna i EU/OECD. Det har lett till att allt fler människor lever i fattigdom i Sverige.

Välfärd

När man säger att full sysselsättning råder innebär det att så många som möjligt har ett arbete. Det gynnar framför allt ekonomin, både den privata och samhällets. Man måste tjäna pengar för att kunna försörja sig, och stat, region och kommun behöver få in skattepengar för att kunna erbjuda invånarna välfärd.

I Sverige och många andra europeiska länder bekostas större delen av vår välfärd med hjälp av skattepengar. Därför är det viktigt med hög sysselsättning, det ger stora skatteintäkter. Pengarna omfördelas mellan såväl individer som grupper och områden för att alla ska ha en viss grundtrygghet och tillgång till skola, vård och omsorg. Välfärden ombesörjs av den offentliga sektorn till låg kostnad för individen.

I andra länder, där välfärden inte finansieras av staten, tar vissa företagettstörreansvarförsina anställdas välfärd. Här ser vi en bild påföretagetGoogle.Dehargratis lunchförsinaanställda,egnatransportertillochfrånjobbet,samt extralångföräldraledighet.Sjukförsäkringarförsinaanställdaär en självklarhet, vilketävenmånga andraamerikanskaföretaghar,då läkarbesökochsjukvårdintebekostas av gemensamma, statliga medel.

Länder som har lägre skatter än de nordiska länderna kan ändå ha en hög välfärd och en hög levnadsstandard. I de länderna får medborgarna antingen betala för välfärden direkt från sin lön eller så betalar arbetsgivarna för en försäkring som täcker välfärdstjänsterna. Klyftorna mellan rika och fattiga är oftast större i dessa länder, ett tydligt exempel är USA. De som har hög lön kan få bättre vård och deras barn kan välja att gå på dyra skolor och få bättre utbildning än de med lägre inkomster.

Vem är rik och vem är fattig?

Det finns olika sätt att definiera fattigdom. Absolut eller extrem fattigdom innebär att man inte får sina grundläggande behov tillgodosedda som till exempel mat, kläder, bostad, grundutbildning och sjukvård. Absolut fattigdom har satts på en nivå på cirka två US-dollar om dagen. Man jämför inte med hur andra personer i landet har det när man redovisar den absoluta fattigdomen i ett land. I Sverige fyller dock detta mått ingen funktion eftersom i princip alla har inkomster som överstiger den globala gränsen för absolut fattigdom.

Ett annat sätt att definiera fattigdom är genom begreppet relativ fattigdom. Där ser man på fattigdom i förhållande till befolkningens medianinkomst i det aktuella landet. En person som klassas som relativt fattig i ett land behöver inte ses som relativt fattig i ett annat land. En relativt fattig person i Norge skulle troligen räknas som rik i till exempel Somalia.

I Sverige kallas relativ fattigdom i stället för låg ekonomisk standard. Måttet beskriver hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga kostnader som boende, hemförsäkring, barnomsorg, lokala resor och så vidare. Låg ekonomisk standard betyder att inkomsterna inte räcker till för att betala för dessa levnadsomkostnader. I Sverige är det cirka 14 procent av befolkningen som har låg ekonomisk standard. I många andra EU-länder är den siffran betydligt högre.

Ytterligare ett sätt att definiera fattigdom är genom begreppet materiell fattigdom. Då handlar det om att man har en viss nivå av levnadsstandard. Man undersöker om individen kan betala oförutsedda utgifter, har råd med en veckas semester per år, har råd med en näringsriktig måltid varannan dag, har en uppvärmd bostad, har råd med till exempel tv, telefon och tvättmaskin och kan betala av sina skulder. En individ eller ett hushåll lever i materiell fattigdom när man inte har råd med ungefär hälften av dessa saker. I Sverige är det cirka fyra procent som anses leva i materiell fattigdom.

Rika och fattiga delar av landet

Genom vårt välfärdssystem, det sociala skydd som ger oss svenskar en ekonomisk grundtrygghet, jämnas skillnader mellan individer, befolkningsgrupper och kommuner ut. Ambitionen är att levnadsstandarden för människor i olika åldrar, på olika platser i vårt land och med olika inkomster ska bli mer jämlika. För att bekosta detta system behövs skatteintäkter.

Ett exempel på detta är hur skatteintäkter från rika kommuner omfördelas till kommuner med sämre ekonomi för att deras välfärd ska kunna upprätthållas. Detta är en del av det som kallas för regionalpolitik. I Sverige har vi sedan 1996 ett skatteutjämningssystem som kallas för ”kommunal ekonomisk utjämning”. Systemet fungerar så att rikare kommuner får betala en summa pengar som går till kommuner som har det sämre ställt. Staten skjuter också till pengar i systemet. Majoriteten av Sveriges politiker är överens om att systemet är nödvändigt för att alla medborgare i Sverige ska få en likvärdig vård, skola och omsorg.

1. Vad betyder det att Sverige har en hög levnadsstandard?

2. Hur mäter man ekonomisk tillväxt?

3. Redogör för Sveriges välfärdssystem.

4. Vilka olika definitioner på fattigdom finns det och vad innebär dessa?

Kommunen i siffror

1. Resonera med hjälp av statistiken nedan om det finns några samband mellan skattesats och medelinkomst. Vad kan sambanden bero på?

2. Titta på en karta var dessa kommuner ligger. Är det landsbygds-, storstads- eller förortskommuner? Ange i tabellen om det är landsbygd, storstad eller förort med L för landsbygd-, S för storstad- och F för förortskommuner.

3. Undersök nu uppgifterna om skatteutjämning för landsbygd/storstad/förort? Vad kan du se för nya samband? Vilka typer av kommuner får betala skatteutjämning och vilka får ta del av den?

4. I Jokkmokk finns 4 av de 5 största vattenkraftverken som producerar elkraft i Sverige. Trots det så är Jokkmokks kommun en av de största mottagarna av statsbidrag/skatteutjämning. Vad kan det bero på? Diskutera och ta reda på mer.

5. Resonera kring likheter och skillnader mellan kommunerna och använd dig av följande begrepp: storstadskommun, landsbygdskommun, förortskommun, hög befolkningstäthet, låg befolkningstäthet, stor kommun, liten kommun, rik kommun, fattig kommun, hög skatt, låg skatt.

6. Gå in på på SCB – Kommunen i siffror – och undersök siffrorna för din egen kommun. Jämför med övriga kommuner i listan, vilka likheter och skillnader finns?

Din kommun

Källa: SCB; kommuner i siffror

Det svenska skattesystemet

I Sverige går minst en tredjedel av lönen till att betala skatt till kommunen, regionen och staten. Detta kallas för inkomstskatt. Det finns även andra typer av skatter. Skatten används för att betala för den offentliga sektorns verksamhet, till exempel till vår välfärd som skola, vård och olika former av bidrag. Skatten går också till andra delar av den offentliga sektorn som polis, domstolar och till olika infrastrukturprojekt, till exempel vägar, järnvägar och flygplatser. Hur höga skatterna ska vara och vad man ska betala skatt för, är politiska beslut.

Skatterna i Sverige har ökat kraftigt sedan 1950-talet. Den offentliga sektorns verksamhet har vuxit och den del som handlar om socialt skydd för medborgarna har ökat. Därför är skatterna betydligt högre idag, än vad de var då. Sverige har även högre skatter för höginkomsttagare jämfört med andra EU-länder, men ligger på en medelnivå för låg- och medelinkomsttagare.

Endelavvåraskattepengargårtill infrastruktursomvägar,järnvägar ochspårvägsnät.Spårvagnärett sättatttasigframinågraavvåra storstäder.BildenärfrånGöteborg.

Nova Lund Tel. 046-30 76 00 Org nr. 556400-5378

Datum: 16-10-14 18:25 Kvitto 4030301231

Sälj.: Nils G Trans: 403273322

Nr Beskrivning

16008 Radiokontrollerad svart, analog, DCF

Total kr

Nets kort

Visa/HasterCard

Moms D 25%

Kortinlösen

BUTIKSNR: 60525078

249,90

TERM: 13701008-486224

2016-10-14 18:27

MASTERCARD

**********'*9556-0

AID: A0000000041010

TVR: 0000001000

TSI: E800

REF: 128746 908857 !Bl RESP: 00

KtiP SEK

Per-sonlig kod

GODKÄNT

Belopp

249,90 D

249,90 -249,90

49,98

249,90

Spar ditt kvitto för ev. reklamation Se katalog för köpvillkor E-post: nova.lund@kjell.com

På allt du handlar så betalar du moms till staten. På alla kvitton ska detframgåhurmycketmomsduhar betalat som kund.

Olika typer av skatter

Sveriges skattesystem består av olika skatter och avgifter. De viktigaste är inkomstskatt, moms och arbetsgivaravgift.

Lönen före skatt kallas för bruttolön. Det är den lön som står på det anställningsavtal man skriver på när man får ett jobb. De pengar du faktiskt får på ditt lönekonto kallas för nettolön. Då är inkomstskatten avdragen. På inkomster upp till en viss nivå, den så kallade brytpunkten, betalar man i huvudsak endast kommunalskatt på ungefär 30 procent. Den varierar beroende på vilken kommun man bor i. De som tjänar mer än gränsen för brytpunkten för statlig skatt betalar även en så kallad statlig inkomstskatt på 20 procent på den del av beloppet som överstiger gränsen.

Mervärdesskatten kallas även för moms och är en skatt som ingår i priset för varor och tjänster och betalas till staten. Momsen varierar beroende på vad man köper. De flesta varor och tjänster har en momssats på 25 procent. För att ett företag ska få ut 100 kronor för en vara måste den kosta 125. Betalar du 100 kronor för en vara får företaget ut 80 kronor.

Fördelning av en skattekrona

Här ser du ett diagram över av vad våra skatter går till beräknat på en skattekrona. Av en skattekrona går en del till våra grundläggande samhällsfunktioner som polis, rättsväsende och försvar. Dessa funktioner är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera.

Fördelning av en skattekrona

Övrigt 4 öre

Socialt skydd 41 öre

SomenföljdavRysslandsinvasion avUkrainakommerförsvarsutgifternaiSverigeattöka.Varifråntrordu att de pengarna kommer att tas?

Samhällsskydd, rättsskipning 3 öre

Källa: Ekonomifakta

Försvar 2 öre

Allmän offentlig förvaltning 14 öre

Hälso- och sjukvård 14 öre

Infrastruktur, ekonomiska frågor 8 öre Utbildning 14 öre

Skattens andel av inkomsten Kvar efter skatt Grundavdrag

Arbetsgivaren betalar en obligatorisk avgift till staten, den så kallade arbetsgivaravgiften. Den ligger på knappt 32 procent av de löner arbetsgivaren betalar ut. Så om du tjänar 20 000 kronor per månad så är lönekostnaden för arbetsgivaren ungefär 26 000 kronor. I arbetsgivaravgiften ingår sociala avgifter som sjukförsäkringsavgift, ålderspensionsavgift och föräldraförsäkringsavgift. Dessa avgifter används av Försäkringskassan för att betala ut ersättning när du är sjuk, pensionär eller föräldraledig, De utgör viktiga delar av vårt trygghets- och välfärdssystem.

Det finns även skatter som är till för att främja folkhälsan och miljön. Dessa kallas för punktskatt. Genom att till exempel beskatta konsumtionen av hälsofarliga eller miljöskadliga produkter kan man minska deras användning. Två sådana skatter är tobaksskatten och alkoholskatten som hjälper till att hålla nere användandet av tobak och alkohol. Ett annat exempel är skatter på fossila bränslen som hjälper till att minska utsläppen av koldioxid.

Försäkringskassan

Försäkringskassan är en statlig myndighet som sköter en stor del av vårt välfärdssystem, bland annat utbetalningar av sjukpenning, barnbidrag och bostadsbidrag. En del bidrag betalas ut automatiskt som till exempel barnbidraget, som alla med barn får. Andra är behovsprövade bidrag, till exempel bostadsbidraget. Det kan de som har behov av det ansöka om att få.

Somduserigrafenfinnsdetett grundavdragsomallafårgörainnan debörjarbetalaskatt.År2023var det ca 24 300 kr. De som hade en årsinkomst över 615 300 kr kom upptillbrytpunktenochmåste betalastatligskattockså.Deflesta löntagare betalar bara kommunal inkomstskatt.

1. Vilka är våra vanligaste skatter?

2. Vad går våra skatter till?

3. Förklara begreppen mervärdesskatt (moms) och punktskatt.

ISverigegårdeflestabarnpåförskola.Svenskaförskolorhållerhög kvalitet och betalas huvudsakligen av skattepengar.

Välfärdssystemets omfördelning – från BB till begravning

En del av skatterna som staten får in omfördelas från de som har det ekonomiskt bättre ställt till de som har det sämre. Skatterna används också till att omfördela pengar mellan olika perioder i livet.

BB och barnbidrag

Barn i Sverige föds oftast på en förlossningsavdelning, BB. Vistelsen på BB och den vård en förlossning omfattar, bekostas av regionen. I och med att ett barn föds har föräldrarna rätt till ett barnbidrag som betalas ut av staten varje månad fram till dess barnet fyller 16 år.

Föräldraledighet

När barnet är litet finns det möjlighet för föräldrar att avstå från arbetet under en tid för att ta hand om barnet. Den förälder som stannar hemma får då ersättning för delar av den förlorade arbetsinkomsten i form av föräldrapenning som utbetalas av Försäkringskassan. När barnet har blivit lite större börjar vanligtvis föräldrarna att arbeta. Då behövs det någon som tar hand om barnet under den tid som de är på jobbet.

Offentliga tjänster, transferingar och skatter under en individs liv

Barnomsorg m.m.

GymnasiumFörsvar, rättsväsende m.m.

Grundskola

Högskola Sjukvård, sjukpenning m.m.

Sjukvård

Tilläggspension

Grundpension

Barnbidrag m.m.

Barnomsorg

I Sverige har vi en välutvecklad barnomsorg, där barnet till en låg avgift kan gå på förskola. Resten av kostnaden betalas av kommunerna. Om barnet blir sjukt kan en förälder eller annan nära anhörig stanna hemma med barnet och får då ersättning för en del av den förlorade arbetsinkomsten. Detta kallas för tillfällig föräldrapenning. Den kan man få tills barnet fyller 12 år.

Utbildning

Genom hela grundskolan går barnet i det obligatoriska skolväsendet, som bekostas av kommunen. Efter grundskolan väljer de flesta ungdomar att gå vidare till gymnasiet. Även gymnasiet bekostas av kommunen, och under skolgången betalas ett så kallat studiebidrag från staten till den studerande varje månad. Detta bidrag är en förlängning av barnbidraget för de som väljer att studera vidare på gymnasienivå. Studiebidraget för gymnasiet betalas som längst ut tills man fyller 20 år. Om man efter gymnasiet väljer att studera vidare kan man även fortsättningsvis få studiebidrag. Många kombinerar detta med ett studielån, för kostnaderna för eget boende, mat, kläder med mera. Själva studierna betalas däremot av staten.

Sjukpenning

Om man blir sjuk när man arbetar, har man rätt till sjukpenning, som ersätter delar av den inkomst man förlorar. Arbetsgivaren betalar de första 14 dagarna, Försäkringskassan de resterande. Behöver du träffa en läkare, bli inlagd på sjukhus eller göra en operation, är det regionen som ansvarar för detta.

När vi är barn och när vi är gamla utnyttjarvideoffentligatjänsterna sommest.Dettasynsovanförnollstrecket – den blå delen. Under vår yrkesverksammaperiodbetalarviå andra sidan in pengar till systemet. Dettasynsnedanförnollstrecket–den gröna delen.

Direkta skatter

Indirekta skatter

Sociala avgifter

Källa: Klas Eklund, Vår Ekonomi. Prisma 2010

Arbete och välfärd

Eget pensionssparande

Tjänstepension

Allmän pension

Pensionssystemetbeståravtre olika delar. Den allmänna pensionen som staten betalar ut och omfattar alla. Tjänstepensionen svarar arbetsgivarenförochomfattarde flestaarbetstagare.Utöverdessa tvådelarspararvissasjälvatillsin pension.

Ekonomiskt bistånd

De som inte har arbete och kanske inte har rätt till arbetslöshetskassa (se s.35) kan ansöka om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd, eller socialbidrag som det brukar kallas, är ett ekonomiskt stöd som man kan få från sin kommun via socialtjänsten. Det ekonomiska biståndet kan användas som försörjningsstöd, till nödvändiga kostnader som mat och bostad, eller till andra behov som exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller utrustning till hemmet.

Pension

Efter avslutat arbetsliv går man i pension, men i Sverige finns ingen fastställd pensionsålder. De flesta slutar att arbeta vid 65–67 år, men i framtiden kommer många att behöva arbeta längre än så. Pensionssystemet består av tre delar: den allmänna pensionen, tjänstepension och ett eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av ens inkomst. Denna pension får alla som har bott och arbetat i Sverige, och den sköts av Pensionsmyndigheten.

Tjänstepensionen och det privata pensionssparandet bekostas inte av staten. Till tjänstepensionen avsätter arbetsgivaren en summa varje månad baserat på din lön. Det finns även möjlighet att ha ett privat pensionssparande. Då är det en bank eller ett försäkringsbolag som förvaltar pengarna som man själv betalar in. Pensionens storlek beror på hur många år man har arbetat och hur hög inkomst man har haft. Men också hur Sveriges ekonomi har utvecklats och hur banken eller försäkringsbolaget har förvaltat pengarna är viktigt. Ju längre man arbetar desto högre blir pensionen.

Äldreomsorg och begravning

1. Under vilka tidsperioder i livet kostar du mest för samhället?

2. Vilka tre delar består pensionssystemet av?

3. Ge exempel på olika bidrag man kan ha rätt till som småbarnsförälder.

När man sedan blir gammal och kanske också sjuk och är i behov av vård, eller behöver någon som ser till att vardagens sysslor klaras av, har man rätt till äldreomsorg, mot en avgift. I första hand kommer någon med jämna mellanrum till hemmet och utför de sysslor man själv inte klarar av. Om man inte längre kan bo kvar i sitt eget hem har man möjlighet att flytta till ett äldreboende. Äldrevården bekostas delvis av kommunen.

När livet sedan tar slut innebär det kostnader för till exempel en gravplats. Dessa täcks till viss del av den begravningsavgift som man har betalat in under sitt liv, via skatten.

Vinster i välfärden – två perspektiv

Vinster i välfärden − ett måste för kvalitén

En ständigt aktuell debatt handlar om vinster i välfärden. Jag har jobbat länge med att effektivisera företag, både inom den privata och den offentliga sektorn. Jag vet därför av mångårig erfarenhet att för att vi ska ha tillgång till en välfärd med hög kvalité så behöver vi en fri marknad där privata företag med ett vinstintresse har möjlighet att gå in i välfärdssektorn.

Jag är övertygad om att privata företag med vinstintressen i välfärden ger större valfrihet för individen att kunna välja skola, skolform, vårdcentral och apotek. Jag vill själv kunna välja den bästa skolan till mina barn, gärna en privatägd, eller en vårdcentral i privat regi när jag blir sjuk. Det här är avgörande val som bör vara upp till varje individ och inga beslut som staten ska ha ensamrätt på.

Att privata företag investerar i välfärden gör den inte bara bättre, det skapar också jobb och utvecklar verksamheten genom den konkurrens som skapas mellan företagen. Jag anser till sist att välfärden förlorar på att dåligt skötta kommunala bolag överlever tack vare skattepengar medan bra skötta privata företag kanske konkurreras ut av just dessa.

Nu är jag så upprörd! Jag har fått nog!

I trettio år har jag arbetat och betalat skatt utan att fuska och utan att försöka placera mina pengar i ett skatteparadis. Min gamla pappa bor på ett privatägt äldreboende som har haft det svårt ekonomiskt och därför bestämt sig för att dra ner på personal och andra omkostnader. Vården och maten har blivit mycket sämre, men chefen har fått höjd lön och reklambroschyren för äldreboendet är fortfarande precis lika glassig. Otroligt dåligt! Jag vill att min pappa ska få den fina vård som de säger att de erbjuder och som vi betalar för. Han har också arbetat och betalat skatt hela sitt liv.

Hälsningar Peter Skoglund, affärsutvecklare; P.D Konsult

På den ort som vi bor på finns inga andra alternativ till äldreboende än detta. Vad händer om de går i konkurs? Måste jag placera min pappa på ett boende långt ifrån mig? Eller måste staten gå in och ta över driften för ännu mer av våra skattepengar? Om kvaliteten försämras ytterligare på boendet, vad händer då? Måste jag kanske ta hem min pappa att bo hos oss för att vara säker på att han har det bra? Vem ska betala för det?

Arga Agneta, 58 år, skattebetalare

1. Peters respektive Agnetas insändare tar upp egna erfarenheter när de argumenterar för sin åsikt. Ge exempel!

2. Peter tycker att privata företag som driver äldreboende gör vården billigare, Agneta tvärtom – att det blir dyrare. Hur argumenterar de?

3. Vem har starkast argument för sin åsikt, tycker du?

4. Skriv en insändare som bemöter antingen Agnetas eller Peters insändare.

5. Diskutera med varandra; vilka grupper, partier och organisationer i Sverige tror ni är för vinster i välfärden, vilka grupper, partier och organisationer tror ni är emot vinster i välfärden?

ARBETE OCH VÄLFÄRD

På två hundra år har Sverige utvecklats från att vara ett jordbrukssamhälle via ett industrisamhälle till dagens teknologiska tjänste- och informationssamhälle där alla sektorer är digitaliserade. Idag arbetar de allra flesta inom tjänstesektorn, till exempel som lärare, banktjänstemän eller sjuksköterskor.

Arbetsmarknaden är den marknad där arbetstagare och arbetsgivare möts.

Idag byter man arbetsplats och yrke oftare än man gjorde förr och anställningsformerna är många, till exempel kan man vara tillsvidareanställd eller projektanställd.

Processen när arbetsgivare och fackförbund förhandlar om nya villkor kallas för avtalsrörelse. Om parterna inte kommer överens kan fackförbunden utlysa strejk och arbetsgivarna lockout, utestängning av de anställda från arbetsplatsen. När man har kommit överens skriver man ett kollektivavtal som gäller under en bestämd tidsperiod. Då råder det man kallar fredsplikt.

Utöver avtal mellan fack och arbetsgivare finns det även lagar som reglerar arbetsmarknaden. Några av de viktigaste är lagen om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML).

Utbildning är viktigt, och utan rätt utbildning är det svårt att få arbeta med det man vill. När du väljer utbildning kan du antingen utgå ifrån dina intressen eller utifrån hur arbetsmöjligheterna ser ut inom det yrke du valt. Du kan också välja att starta ett eget företag. De flesta människors utbildnings- och

yrkesval påverkas av deras bakgrund, kön och av den miljö de växer upp i, även om det naturligtvis finns undantag.

På arbetsmarknaden är bristerna stora vad gäller jämställdhet. Skillnaderna mellan män och kvinnor är stora både vad gäller lön och chefspositioner.

Sverige har en åldrande befolkning. Det leder till problem när antalet unga människor inte räcker till för att ersätta dem som lämnar arbetslivet och går i pension. När färre människor arbetar förlorar dessutom staten skatteintäkter.

Att full sysselsättning råder i landet innebär att så många som möjligt har ett arbete. Hur hög eller låg graden av sysselsättning och arbetslöshet är påverkar både den privata ekonomin och samhällets ekonomi. Arbetslösheten blir större när det är dåliga ekonomiska tider, lågkonjunktur.

Sverige har en relativt hög levnadsstandard, jämfört med många andra länder. Den relativa fattigdomen ökar, men är lägre än genomsnittet för EU-länderna. Pengar omfördelas i viss utsträckning från de som har det bättre till de som har det sämre. Detta gäller både individer och kommuner. Pengar till välfärdssystemet får vi från skatter: inkomstskatt, mervärdesskatt (moms), arbetsgivaravgifter samt avgifter för till exempel barnomsorg.

Genom välfärdssystemet får vi ekonomisk ersättning vid till exempel sjukdom, föräldraledighet eller funktionsnedsättning. Vi har även ett hälso- och sjukvårdssystem som ger alla svenska medborgare rätt till billig sjukvård. Slutligen har vi ett pensionssystem som ger oss ekonomisk trygghet när vi blir gamla.

INDIVID OCH GEMENSKAP

Alla föds vi med en personlighet, men sedan formas vi av vår omgivning och våra erfarenheter. Kanske har du någon särskild händelse i ditt liv som du vet har påverkat dig mycket? Vem du är och vilken roll du har i ett större sammanhang formar din identitet och hur den byggs upp. Även samhällets normer påverkar dig och den identitet du har i olika sammanhang. Din livsstil, fritidsintressen och relationer formar också din identitet och hänger ihop med din hälsa och hur du mår. Sveriges befolkning förändras ständigt. Människor flyttar in och ut ur Sverige och även inom landet. Dina föräldrar kanske är födda på en annan plats än du själv och du kanske också har flyttat? Många kommuner på landsbygden töms på folk och städerna växer. Invandringen har skapat både möjligheter och svårigheter och lett till att vi idag lever i ett mångkulturellt land. Utan invandring hade Sverige inte varit det välfärdsland det är idag. Det är dock viktigt att de som kommer till Sverige får känna sig delaktiga på alla sätt i vårt samhälle.

• Vilka identiteter har du och hur har de skapats?

• Ge exempel på hur man kan formas av den miljö man växer upp i.

• Vilka är det som bor i Sverige? Hur länge tror du att olika folkgrupper har bott här?

• Fundera över varför invandring är viktigt för Sverige. Vad finns det för hinder till att invandrare blir en del av det svenska samhället?

Julias resa

Julia har precis kommit hem från en kväll med sina bästa vänner från dansen. Hon ligger i sängen och funderar på hur jobbigt hon tycker att allt har blivit. Kvällens enda samtalsämne har handlat om vilka killar som är snygga och vem som är kär i vem. Hon är inte intresserad och tycker att det är jättejobbigt att inte ha något att komma med i samtalet eftersom hon inte är kär i någon.

Sedan ”killhetsen” började i sjuan känner hon sig alltmer ensam och utanför. Julia känner sig attraherad av både killar och tjejer och det är något som

hon inte kan prata med någon om. Tänk om tjejgänget skulle veta vad hon kände! Hon är rädd för att de skulle tycka att hon är äcklig eller i värsta fall tro att hon är kär i någon av dem. Hon längtar tillbaka till den tiden när dansen var det som förenade dem och hon kände sig som en del av gänget. Julia söker i stället på nätet efter någon som är som hon. På en dejtingsajt för bisexuella har hon hittat en vän, Nathalie, som förstår henne och verkar känna precis som hon. De har chattat i över ett halvår. Nathalie har föreslagit att de ska träffas. Julia tycker

att det känns både spännande och läskigt. Hon vet inte heller hur hon ska göra för att inte föräldrarna eller någon annan ska få veta något.

Men Julia har en plan. Efter träningen på måndagen berättar hon för Frida, som hon litar mest på i dansgruppen, att hon ska åka och träffa en kille i Göteborg till helgen. Hon undrar om Frida kan täcka för henne och låtsas att hon sover över hemma hos henne. Frida lovar att ljuga för Julias föräldrar om det skulle behövas. Fridas egna föräldrar är ändå bortresta och kommer inte att märka något. Hon är så klart jättenyfiken på Julias kille, men lovar att inte berätta något för de andra tjejerna. Julia visar ett foto på sin skitsnygga kusin från Norrland för Frida och låtsas att det är killen som hon ska träffa. På fredagen efter skolan tar Julia tåget till Göteborg. Ju närmare hon kommer, desto nervösare blir hon. Det känns som att hon känner Nathalie, men hon är ju två år äldre och att träffas på riktigt är något helt annat. Är de vänner eller mer än så?

Tänk om Nathalie inte gillar henne eller tycker att hon är ful? När hon kliver av tåget känner hon genast igen Nathalie från bilderna på sajten. Hon står lutad mot en pelare och röker. Julia tycker att hon ser självsäker och spännande ut. Hon känner att hon håller på att svimma av nervositet, men tar mod till sig och går med beslutsamma steg fram till Nathalie.

Nathalie är ensam hemma i helgen. De sitter uppe nästan hela natten och pratar. Julia tycker att det känns skönt att äntligen få prata med någon som förstår henne och som hon dessutom tror att hon är kär i! Alla Nathalies kompisar vet att hon är bisexuell, och många som hon umgås med är det också. De vaknar inte förrän till lunch på lördagen.

Då steker de pannkakor och Julia får veta att Nathalie bjudit in sina kompisar till en stor fest på kvällen. Julia blir både förväntansfull och nervös.

Vid åttatiden börjar gästerna komma och stämningen är på topp. Julia märker att de flesta som kommer är heterosexuella par, men det kommer också flera singlar som hon är osäker på. Folk minglar och äter av plockmaten som Julia och Nathalie har dukat fram. Den kvällen kysser hon och Nathalie varandra för första gången. Julia ser sig nervöst omkring för att se de andras reaktioner, men ingen verkar bry sig. Julia känner sig lyckligare än på väldigt länge och hon är störtkär. Dagen efter vaknar Julia och känner sig trött, men samtidigt glad och avspänd. Vad var det hon hade oroat sig så mycket för?

Dennaberättelseochdesshuvudpersonerärpåhittademenbaseraspåverkliga händelser.

1. Varför känner sig Julia ensam och utanför i sitt tjejgäng, tror du?

2. Vilka olika roller tycker du att Julia har i berättelsen?

3. Vad tror du händer sedan? Kommer Julia och Nathalie att fortsätta att träffas? Vad berättar Julia för tjejgänget? Vad berättar Julia för sina föräldrar?

4. Vad krävs för att man ska våga stå för den man är, tycker du?

Att hitta sin identitet är inte alltid så lätt. Att visa vilken grupp man tillhör är ett sätt att visa vem man vill vara.

Normer och identitet

Det här avsnittet handlar om hur normer formar och påverkar våra identiteter, alltså vilka vi är och socialt tillåts vara i samhället. Vår identitet är något som förändras och utvecklas under hela vår livstid. Det gör också många av de normer och förväntningar på oss som finns i samhället.

Vår identitet formas alltså av samhällets normer men även av annat, till exempel av vår personlighet, livsstil och könstillhörighet.

Normer påverkar alla oss människor på olika sätt, men också samhället i stort.

Normer

Begreppet norm handlar om vad som anses vara det ”normala”, det ”vanliga”. Det är oskrivna regler om hur man ska bete sig och uttrycka sig för att passa in i gruppen och vilka förväntningar som riktas mot en som person, utifrån vilken identitet man uppfattas ha.

Den egna gruppens normer uppfattas ofta som självklara och kan därför vara svåra att se. Olika grupper har olika mycket makt eller status. Jämför till exempel gruppen medelålders, manliga chefer med gruppen unga, arbetslösa kvinnor. Vilken grupp har högst status i Sverige?

Är normen starkt dominerande kan det leda till diskriminering av grupper som inte motsvarar den, till exempel rasism mot personer som inte är vita eller diskriminering av HBTQI-personer, eller av personer med funktionsnedsättning. Ju närmare den rådande normen man befinner sig desto mer makt och fördelar har man i samhället.

Till exempel finns det en vithetsnorm i det svenska samhället. Det finns många exempel på hur personer i Sverige som inte är vita utsätts för rasism, både i vardagen, i skolor och på arbetsplatser. Till exempel vittnar många om att de inte blir kallade på intervju för jobb de söker för att de har ett namn som inte låter svenskt.

De normer och förväntningar som finns i samhället formar och påverkar hur vi är och förväntas vara. Vissa normer är tillfälliga, till exempel vilka slags filmer, bilder och stilar i sociala medier som är inne och har mest status just nu, och kan förändras inom en månad. Andra normer har hängt med i hundratals år. Till exempel får samkönade par sedan 2009 enligt lagen gifta sig i Sverige, men ändå lever homofoba normer kvar hos vissa som fortfarande tycker att endast heterosexuella par borde få gifta sig.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att bara för att det finns vissa normer betyder det inte att alla personer anser att man behöver följa dem.

Könsroller och genus

Könsroller är ett exempel på normer som finns i samhället: i skolan, på arbetsplatsen och inom reklam och i tv-serier. Könsroller påverkar hur vi som människor förväntas bete oss och vara i samhället baserat på vilket kön vi identifierar oss med. Personer med olika kön bedöms och bemöts olika på grund av dessa normer, något som bidrar till bristande jämställdhet. Till exempel visar undersökningar att flickor förväntas hjälpa till hemma i större utsträckning än pojkar. Många pojkar lär sig redan i ung ålder att det enligt normen är ”okej” för killar att vara lite bråkiga. Medan många tjejer traditionellt lär sig att inte ta så mycket plats och inte vara stökiga. Till könsroller hör också till exempel att många killar förväntas vara intresserade av teknik eller datorer när de växer upp, medan tjejer kanske förväntas vara intresserade av familjeliv och av att ta hand om barn. Detta kan vara en orsak till att majoriteten av de som jobbar inom vård, skola och omsorg i Sverige är kvinnor, och att fler män än kvinnor är ingenjörer eller jobbar inom IT.

Ofta används begreppet genus i stället för könstillhörighet. Medan könstillhörighet är den biologiska och binära uppdelningen i kvinnor och män som används i samhället står genus mer för de normer, föreställningar, uttryck och egenskaper som ett samhälle lägger på könstillhörigheten, till exempel vad som anses vara feminint och vad som anses vara maskulint.

Diskriminering

inom idrott

Idrottsrörelsen vill att så många som möjligt ska kunna vara med och idrotta så länge som möjligt, i en bra verksamhet. Inom några av våra vanligaste idrotter är det betydligt färre tjejer och dessutom så får tjejer och kvinnor ofta sämre tränings- och matchtider. Blir de proffs inom sin sport får de också sämre betalt.

Så här ser fördelningen ut mellan tjejer och killar som utövar följande tre sporter. Fotboll:

73% killar, 27% tjejer

Ishockey: 95% killar, 5% tjejer

Innebandy:

69% killar, 31% tjejer

Vilket samband tror du kan finnas mellan de förutsättningar tjejerna får och antalet tjejer som är aktiva i fotboll, ishockey och innebandy?

Att hitta och forma sin identitet är en del av att bli vuxen. Utseende och kläder är de delar av ens identitetsomärmestsynligaförandra. Här ser vi samma man i olika åldrar.

Identitet och roll

Din identitet består av många olika delar samtidigt. Kanske är du skidåkare, duktig på franska och dataspelare. Det är tre delar av din identitet bara det. Sedan kanske du dessutom är norrlänning, brunhårig och storebror. Många skapar sig också ytterligare en identitet, eller flera, på nätet.

Begreppet roll kan användas för att beskriva det vi visar upp för andra. De olika roller vi tar eller tilldelas inför olika människor i olika sociala situationer och sammanhang blir då ett sätt för oss att visa valda delar av vår identitet, roller som vi upplever passar i just det sammanhanget med just de människorna. Vi kan uppfattas väldigt olika, nästan som olika personer, i skilda sammanhang som till exempel på en fest, i ett klassrum eller på en fotbollsplan.

Olika slags identiteter och egenskaper har också på grund av normer i samhället olika mycket status i olika sociala sammanhang. På grund av till exempel islamofobi – rasism mot muslimer – kanske en muslim som inte äter griskött uppfattas som ”onormal” medan en vit icke-muslimsk person som är vegetarian och inte heller äter griskött, oftast inte väcker några reaktioner alls, eller till och med får beröm för det.

Roller hänger alltså på olika sätt ihop med normer i samhället och är inte alltid något vi kan välja fritt.

Personlighet och identitet

Med personlighet menas ofta hur vi är, våra egenskaper, och är något som vi till en del har ärvt från tidigare generationer, till exempel att vara utåtriktad, känslomässig, ansvarstagande eller nyfiken. Begreppet personlighet hänger nära samman med begreppet identitet, som är mer

av en kärna av allt det vi är, konstant över tid, även om ens identitet självklart kan förändras och omformas. Våra identiteter formas alltså både av våra gener och anlag, och av de sociala strukturer och miljöer som vi växer upp inom.

Begreppen personlighet, identitet och roll hänger på olika sätt ihop med normer i samhället. Utifrån din personlighet formar du din identitet och de roller du tar i förhållande till den rådande normen i samhället, eller i förhållande till den norm som gäller för den grupp som du tillhör. Att hitta sin identitet är inte alltid så lätt. Men att visa vilken grupp man tillhör kan vara ett sätt att visa vem man vill vara.

Livsstilens betydelse

Ditt genus, ditt ursprung och din sexualitet är exempel på några aspekter som utgör din identitet. Men även din livsstil är en del av din identitet.

Den livsstil du väljer påverkar till viss del ditt välbefinnande, det vill säga hur du mår. Annat som kan påverka ditt välbefinnande är om du känner dig delaktig och har vänner du trivs med eller om du tillhör en utsatt grupp.

I livsstilen ingår många olika delar. Du kanske idrottar och är duktig i en speciell sport. Då tänker du säkert på att äta bra och sova ordentligt. Du kanske spelar ett instrument eller sjunger i ett band och då kanske du har en annan livsstil än idrottarens. Du kanske ägnar din tid åt olika dataspel och sociala medier och umgås med människor från hela världen via internet. Då är det ytterligare en annan livsstil. Om du gillar friluftsliv och att vistas ute i naturen kanske du tänker mycket på miljön. Om du är en stor djurvän kanske du väljer att bli vegetarian. Naturligtvis är ens livsstil mer komplex än så och kan bestå av flera olika livsstilar samtidigt.

Din livsstil påverkas av många saker. Miljön du växer upp i är avgörande, dina föräldrars bakgrund, religiös tillhörighet, utbildning, åsikter och ekonomiska status, var du bor och vad det finns för utbud av aktiviteter i din närmiljö. Vilka du umgås med liksom din könstillhörighet och din sexuella läggning har också betydelse. Vissa livsstilar anses ”finare” än andra och i vissa grupper kan man tillåta sig beteenden som normalt inte är accepterade i andra. I vissa kretsar kan det till exempel vara statushöjande att resa mycket och långt bort med flyg, medan man i många andra grupper skulle sänka sin status genom detta beteende.

Ditt välbefinnande beror på din livsstil, men även på andra saker. Hur väl du trivs med dig själv, din familj och dina kompisar, hur det går i skolan eller i arbetslivet, om du är förälskad eller känner stress och på mycket annat.

Musikärenviktigdelimånga människors liv. För vissa blir det en del av deras identitet.

1. På vilka sätt påverkar samhällets normer ens identitet?

2. Vilka olika roller har du?

3. Vad menas med ens personlighet?

4. Vad påverkar din livsstil?

Keun Yeong från Sydkorea

Keun bor i en lägenhet i Seoul med sina föräldrar och sin lillebror. Nu är han på väg till skolan. Oftast promenerar han dit, vilket tar ungefär en kvart. Keun är 17 år och har precis börjat tredje året på gymnasiet. På lovet har han gått i privatskola för att försöka bli så bra som möjligt på uppsatsskrivning som en förberedelse för universitetet.

Det tredje året på gymnasiet handlar om att ta sig in på ett så bra universitet som möjligt. Keun känner pressen från sina föräldrar som dessutom betalar mycket pengar för privatskolan. Det är bara att kämpa på, något annat alternativ finns inte. Under det tredje året kan han göra flera små tester för att försöka komma in på ett universitet som han själv och föräldrarna är nöjda med. Sista chansen är att göra det stora test som ligger på hösten det tredje året.

När det stora testet går av stapeln är det stor uppståndelse, även i media. Kontorsarbetare uppmanas att åka en timme senare till jobbet för att lämna plats i trafiken åt gymnasisterna så att de inte riskerar att komma för sent till provet. Om Keun inte klarar provet, får han vänta ett år och försöka igen. Det vill han absolut inte och föräldrarna skulle bli oerhört besvikna.

DetmestaavKeunstidgåråttillstudier,meniblandtarhan tunnelbananintillstanförattträffakompisar

Skolan som Keun går i heter Dongbuk High School. Det är en pojkskola för 1 800 elever med 40 pojkar i varje klass. Skoluniform är obligatorisk. Skoldagarna består mest av föreläsningar från tidig morgon till sen eftermiddag. Ibland får de ha diskussioner av olika slag. Det tycker Keun är roligast för han lär sig mycket av det. Det är bara synd att det är så sällan.

De äter lunch på skolan. Tidigare fick eleverna betala för skollunchen själva, men numer betalas den av staten. Keun har valt humanistisk inriktning det sista året. Han läser samhällskunskap och Östasiens historia, men även en del matematik och naturvetenskap. Favoritämnet är idrott som han har två timmar i veckan.

När Keun kommer hem från skolan vilar han en stund, tittar på tv och spelar på sin mobil. Sedan är det dags att göra läxor. Det tar minst fyra timmar, två timmar före middagen och två efter. Oftast kommer han inte i säng före tolv. Keun gör inte mycket annat än pluggar. Han spelade basket tidigare, men har slutat nu för att hinna med skolarbetet. Ibland på lördagarna går Keun med kompisar till ett café eller en karaokebar. På söndagar går han på privatskolans uppsatsundervisning.

Keun drömmer om att arbeta som hotellchef och att kanske få studera i Europa.

1. Vad drömmer du om? Hur ser din framtid ut?

2. Beskriv din vardag och jämför den med Keuns.

3. Välj mellan att intervjua en jämnårig person eller en äldre släkting. Hur är eller var dennes skolsituation och vardagsliv? Jämför med Keuns liv. Vad hittar du för likheter och skillnader? Vad kan dessa bero på, tror du?

Normkritik

Normkritik handlar om att få syn på de normer som råder i samhället och hur de skapar maktskillnader mellan människor. Genom normkritik kan vi som enskilda individer och som samhälle förändra problematiska strukturer och normer som utsätter olika personer för förtryck.

Våra identiteter måste ständigt förhålla sig till de rådande normerna i samhället, men de kan förändras under hela vår livstid. För vissa personer kan detta vara en ansträngande och svår process. Ett sätt att förhålla sig till samhällets oskrivna regler är att bryta mot dem.

Samhällets normer leder ibland till diskriminering och förtryck mot utsatta grupper som till exempel HBTQI-personer, personer med funktionsnedsättning eller invandrare.

Det är viktigt att rådande normer blir synliga, först då kan vi diskutera och ifrågasätta dem. Att synliggöra manliga maktstrukturer i samhället är också ett av syftena bakom metoo-rörelsen, ett globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor.

Identiteter är något vi gör

Att hitta sin identitet är en del av att bli vuxen. Det är något som varken är lätt eller går fort, utan det är ofta en långdragen process. Utseendet är en del av din identitet, men långt ifrån hela. Vad som uppfattas som ”snyggt” utseende styrs också av normer och av så kallade skönhetsideal. Dessa ideal påverkar oss genom till exempel reklam, på sociala medier och tv-serier.

I din identitet ingår också din etnicitet, den utbildning du skaffar dig, vilka du umgås med, vilket kön du identifierar dig med, hur du klär dig, vilken musik du lyssnar på, din sexualitet, vilka andra intressen du har och mycket annat. Din identitet är som sagt inte heller något bestående, utan den omformas över tid.

Under din uppväxt provar du dig fram och testar olika identiteter, förkastar vissa, behåller andra och förändras som person, för att hitta vem du är och vad du står för. Hur utvecklingen från barn till vuxen ser ut beror också på relationer, vilka du umgås med och hur dina familjeförhållanden ser ut. Även som vuxen fortsätter du att ta olika roller och att undersöka din identitet, till exempel när du får ett nytt jobb, när du skaffar barn eller går in i en relation. Alla dessa olika delar av din identitet måste du förhålla dig till. Ibland är detta lätt, och ibland kan det vara ganska svårt. Att till exempel identifiera sig som flickvän kan vara enkelt, men att identifiera sig som förälder när man får sitt första barn kan vara svårt.

I din identitet ingår också att tillhöra en grupp, som kanske särskiljer sig från andra grupper. Om du tillhör en grupp som har en viss stil

Metoo-rörelsen

Rörelsen vill uppmärksamma och verka mot sexuella ofredanden samt den normalisering och den tystnadskultur som råder kring detta. Rörelsen fick sitt genombrott i USA i oktober 2017 när kvinnor som ofredats sexuellt ombads att använda en hashtag, #metoo, i syfte att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor. Uppmaningen blev snabbt viral och fick global spridning. I Sverige blev kampanjen särskilt stor och närmare 40 hashtaggar på temat skapades av olika yrkeskategorier till exempel #tystnadtagning av kvinnliga skådespelare, #vikokaröver av kvinnor inom restaurangbranschen, #imaktenskorridorer av kvinnliga politiker och #tystiklassen av elever.

Riksidrottsförbundet deltar i Pridefestivalen och mängder av människor är med och stödjer pride-rörelsen, även om de själva inte är HBTQI-personer.

så kan den delvis fungera som en motsats till en annan grupp eller en annan stil. Det kan också vara ett sätt att göra uppror mot föräldrar och vuxenvärlden. En stil är som ett språk som talar om för andra vem du är, vad du tycker och vilken grupp du tillhör.

Våra identiteter kan ses som något som vi människor gör, och inte något som vi ”bara” föds med. Eftersom normer gör att det finns vissa ”accepterade” och ”mindre accepterade” sätt att till exempel vara pojke, homosexuell eller svensk på, kan görande av identiteter vara något man enligt normer kan ”misslyckas” med. Men att vi kan misslyckas kan vara en riktigt bra sak. Förr i tiden fanns det till exempel en norm om att kvinnor inte fick jobba eller ha byxor på sig. De första kvinnorna som började bära byxor istället för kjol eller arbeta utanför hemmet såg man ner på, eftersom de bröt mot det dåvarande samhällets normer. Genom att personer har utmanat och inte velat följa normer har vissa normer förändrats. Idag är det inget normbrytande att kvinnor arbetar eller har byxor, utan ses som ”normalt”.

Att synliggöra normer

Synliggörandet av normer leder till att vi kan bli medvetna om dem och välja att göra på nya sätt i mötet med andra människor för att förebygga diskriminering och kränkningar. För att skapa debatt som

HBTQI

De begrepp som används om olika sexuella läggningar och könsidentiteter förkortas HBTQI. En del av dessa begrepp förändras ofta och tolkas olika i olika delar av världen.

Homosexuell är en person som attraheras av personer av samma kön.

Bisexuell är en person som attraheras av både män och kvinnor.

Transperson är en person som har en könsidentitet eller använder könsuttryck som helt eller delvis bryter mot det kön hen registrerades som vid födseln och har inte med sexuell läggning att göra. (Motsatsen är cis – en person som identifierar sig med det kön hen registrerades som vid födseln.)

Queer är ett brett begrepp som i grunden är ett ifrågasättande av normer kring kön och sexualitet, framför allt heteronormen, det vill säga normen att heterosexualitet är det ”normala”.

Intersexuell kan handla om att man föds med en anatomi som inte överensstämmer med det som är det vanliga. Till exempel att man föds med både en penis och äggstockar.

kan leda till förändring väljer därför vissa grupper att protestera mot den rådande normen genom att medvetet och öppet avvika från den. Exempel på sådana grupper är hiphoprörelsen och priderörelsen.

Utsatta grupper

Normer i samhället kan också leda till diskriminering och förtryck mot särskilt utsatta grupper i samhället. Dessa olika slags förtryck kallas bland annat rasism, sexism, homofobi, transfobi, funkofobi och hederskultur och har alltså bland annat med olika typer av identiteter att göra.

HBTQI-personer är överlag mer utsatta för fysiskt våld och mår sämre än andra. De utsätts i högre grad för kränkningar, diskriminering och näthat än andra, vilket leder till att andelen HBTQI-personer som har låg självkänsla och psykisk ohälsa är högre än i andra grupper.

Psykisk ohälsa är mer än dubbelt så vanligt hos unga med funktionsnedsättning än bland övriga unga. Tillgång till sociala aktiviteter och stöd betyder mycket för personer med funktionsnedsättning. Hederskultur är också en orsak till psykisk ohälsa, oro och ångest, framförallt hos unga tjejer som till exempel kan löpa risk att bli bortgifta mot sin vilja. Tjejerna begränsas i vad de får göra och killarna fostras till att kontrollera sina systrar. Det påverkar dessa unga människors hela livssituation.

1. Vad innebär begreppet normkritik?

2. Vilka konsekvenser kan det få att en viss norm är stark i ett samhälle?

3. Ge exempel på normkritiska rörelser.

4. Ge exempel på grupper i samhället som diskrimineras på grund av rådande normer.

Metoo-rörelsen har också sedan starten i Sverige hösten 2017 visat att så gott som alla kvinnor och tjejer någon gång och på olika sätt har utsatts för mäns sexism, trakasserier eller maktmissbruk. Många kvinnor har också vittnat om att de har blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp.

Lagen om könstillhörighet

Riksdagen röstade i april 2024 igenom en ny könstillhörighetslag. Lagen har två delar. Den ena handlar om juridiskt kön, och den andra handlar om kirurgiska ingrepp vid könsdysfori.

Ändra juridiskt kön

Lagen gör det lättare att byta juridiskt kön genom att åldersgränsen sänks från 18 till 16 år (med målsmans godkännande). Man behöver inte heller någon diagnos som bekräftar könsdysfori – alltså att könsidentiteten inte stämmer överens med det könet man hade när man föddes.

Kirurgiska ingrepp

Lagen innehåller också en förändring som gäller könskorrigering genom kirurgiska ingrepp. Det kommer inte längre krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra ett sådant ingrepp. Man måste dock fortfarande ha fyllt 18 år och genomgått en utredning inom hälso- och sjukvården för att kunna göra operationen.

Nu debatteras det om det även ska införas ett tredje kön i lagen om juridiskt kön.

Bör vi även införa ett tredje juridiskt kön? Vilka är fördelarna? Finns det några nackdelar?

Segregation och integration

Det är en självklarhet att man ska få bosätta sig var man vill, men det blir konsekvenser för samhället om många människor som har samma ålder, samma etniska bakgrund eller samma inkomster väljer att bo i samma område. Då ökar det som kallas segregation. För att alla ska känna delaktighet i samhället så krävs det att olika människor möts, samverkar och umgås. Detta kallas för integration.

Segregation

Segregation innebär att grupper av människor lever och verkar skilda från varandra. Det kan handla om uppdelning utifrån socioekonomisk status, till exempel att människor med högre utbildningsnivå och inkomst bor i vissa områden och personer med lägre utbildning och inkomst bor i andra. Detta kallas för boendesegregation och kan också

handla om etnicitet, alltså var människor härstammar från.

Men segregation kan också handla om kön eller ålder. Till exempel att det bor många äldre på landsbygden och att städer generellt har en yngre befolkning kan man se som ålderssegregation. Segregation leder till att det blir grupper av människor med liknande bakgrund i till exempel bostadsområden, skolor och på arbetsplatser.

Boendesegregationen

Segregation kan bero på att det är dyrare att skaffa sig en bostad i de mer populära stadsdelarna. Främst människor med god ekonomi har råd att bosätta sig där. Segregationen förstärks av att dessa områden får högre status och andra får lägre status och ibland också dåligt rykte. I de mindre populära områdena är andelen arbetslösa högre och folk flyttar ofta därifrån så fort deras ekonomi har förbättrats.

Boendesegregationen kan leda till skolsegregation, att vissa skolor har elever från samma socioekonomiska bakgrund eller elever med samma etnicitet. Samtidigt är statusen på förskolor och skolor ofta viktiga skäl för familjer att flytta till och från olika bostadsområden. Bra skolor kan få personer med ekonomiska möjligheter att flytta mellan kommuner för att deras barn ska få tillgång till en bättre utbildning. Skolsegregationen påverkar i sin tur segregationen på arbetsmarknaden, elever från områden med högre socioekonomi utbildar sig ofta längre och får mer välbetalda jobb.

Villaförortenärettexempelpåett segregeratbostadsområde.Föratt minska segregeringen bygger man idagoftaolikatyperavbostäder, radhus,villorochflerfamiljshusi samma område.

Ettannatexempelpåsegregation är de miljonprogramsbostäder som växte fram under 1960-talet. Stora höghusområdenistorstadsområdenas förorter växte fram för att befolkningensomflyttade in från landsbygdenskullehanågonstans attbo.Bostadssegregeringen iSverigehandlaroftastomatt människor har olika mycket pengar attläggapåsittboende.

Ofta är andelen invandrare hög i de mindre populära områdena. Detta beror i första hand på att nyanlända invandrare har sämre ekonomi än befolkningen i övrigt. Detta förstärks av att man som ny i Sverige gärna söker sig till områden där människor med samma ursprung redan bor, precis som svenskar som köper hus på spanska solkusten gör, i så kallade ”svenskområden”.

Bostadsbristen i våra storstäder är ett stort problem som ökar segregationen även mellan olika åldersgrupper. I vissa storstäders förortsområden, så kallade miljonprogramsområden, bor många unga människor för att det är där man kan få tag på bostäder.

Segregation på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden är på många sätt uppdelad mellan arbeten som utförs till största delen av kvinnor och arbeten som utförs till största delen av män. Bakomliggande orsaker kan till exempel vara att flickor och pojkar uppfostras på olika sätt på grund av samhällets normer och för väntas intressera sig för olika saker. Andra orsaker kan handla om socioekonomi, den främsta orsaken till att man studerar vidare på universitet eller högskola är föräldrarnas utbildningsnivå. Det påverkar i sin tur vilka yrken, inkomster och positioner man får i arbetslivet.

Arbetsmarknaden är också ålderssegregerad, vissa företag vänder sig enbart till ungdomar, till exempel restauranger, caféer och telemarketing. Orsaken till denna typ av ålderssegregation på arbetsmarknaden handlar om vinster för företaget eftersom ungdomar i regel tjänar mindre och oftare accepterar mer osäkra arbetsvillkor.

Orättvisor och diskriminering, särskilt etnisk diskriminering, till exempel att man blir bortvald när man söker jobb för att man har ett namn som inte klingar svenskt, är andra exempel på segregation på arbetsmarknaden.

Segregation mellan regioner

Segregation påverkar hela samhället. Det är inte bara bostadsområden, en stadsdel eller en skola som är segregerad, utan ibland hela kommuner och regioner.

Ett exempel på segregation mellan rika och fattiga kommuner som ligger nära varandra, är Malmö och Vellinge. Vellinge är en rik kommun som drar till sig höginkomsttagare, vilket leder till höga bostadspriser. Det, i sin tur, leder till att det framför allt är höginkomsttagare som har råd att flytta till kommunen. Dessa bidrar till stora skatteintäkter eftersom de som tjänar mycket betalar mer i skatt. Genom detta kan kommunalskatten i Vellinge hållas på en låg nivå. Dessutom har kommunen låga sociala utgifter eftersom få personer är i behov av till exempel socialbidrag. Ungdomar lämnar Vellinge och flyttar in till Malmö, för att ta del av storstadens utbud och möjligheter. Det leder till

att Vellinge inte heller har problem som till exempel ungdomsarbetslöshet och skadegörelse.

När många unga på landsbygden väljer att flytta till tätorter och städer leder det till att befolkningen minskar på många håll. I en avfolkningsbygd, ett område som många flyttar ifrån, blir också servicen sämre. Livsmedelsaffären som funnits i byn i generationer tvingas kanske stänga, eftersom det inte längre lönar sig att driva den. En skola kanske tvingas lägga ned och barnen får i stället åka skolbuss långa sträckor.

En kommun med en minskande befolkning hamnar lätt i en nedåtgående spiral. Eftersom det främst är unga människor som flyttar, är en allt större andel av befolkningen pensionärer. Detta leder till minskade inkomster för kommunen. Samtidigt ökar kostnaderna för att ta hand om de äldre som blir kvar.

Konsekvenser av segregation

Segregationen i samhället har stora konsekvenser för individen. Den påverkar människors förutsättningar och livsvillkor, till exempel uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Konsekvenserna är mer negativa för individer som bor eller går i skolor i fattiga områden än för människor som bor i rikare områden. Men båda grupperna kan sägas bo i segregerade områden.

Pålandsbygdenkrymperservicen dåfolkflyttardärifrån.Somdenhär livsmedelsaffären i Dorotea som bådeäraffär,spelbutik,postutlämning,apotekochombudförsystembolaget.Förutsättningenförattfolk skakunnabokvarpålandsbygden ärattdessatyperavservicemåste få finnas kvar

Människor i fattiga bostadsområden får sämre livsmöjligheter, till exempel vad det gäller skolresultat, utbildningsnivå och möjligheter på arbetsmarknaden. I dessa områden är det också färre personer som röstar i våra allmänna val och risken att hamna i eller drabbas av kriminalitet är högre.

Dessa saker kan bero på att omgivningen påverkar våra beteenden, men också på diskriminering av grupper i samhället.

Segregationen har också konsekvenser för utvecklingen av olika bostadsområden och det utbud av verksamheter som finns i området. I områden med hög socioekonomi har invånarna ofta bättre förutsättningar att få sina rättigheter och behov tillgodosedda än invånarna i bostadsområden med lägre socioekonomi. Människors möjligheter att ställa krav på kommunal verksamhet i sitt bostadsområde, till exempel på sina barns skolor och på kvaliteten i barnens utbildning, påverkas av vilken utbildning man har, hur ens ekonomiska situation ser ut och vilka kontaktnät man har.

Segregationen påverkar hela samhället negativt. Ett samhälle där människor känner gemenskap och tillhörighet och där de upplevda avstånden mellan olika grupper är små, har goda förutsättningar att hänga samman. Social sammanhållning handlar om att människor

FÖRDJUPNING OCH METOD │ Analysera samband

Statens reformprogram mot segregation

Regeringen har tagit fram ett långsiktigt program för att minska segregationen i Sverige. Syftet är att förbättra situationen i utsatta områden och att motverka segregation.

Reformprogrammet innehåller fem områden:

• Minska boendesegregationen och stärka servicen i samhället

• Lyfta skolornas och elevernas resultat

• Minska långtidsarbetslösheten

• Stärka demokratin och stödja det civila samhället

• Bekämpa brottsligheten

Kommuner kan genom programmet ansöka om bidrag för att arbeta för att bryta segregation och att lyfta socialt och ekonomiskt utsatta områden inom den egna kommunen.

Diskutera:

1. Hur kan minskad boendesegration leda till bättre skolresultat?

2. Hur kan stöd till det civila samhället leda till mindre brottslighet?

3. Hur kan lägre arbetslöshet i utsatta områden minska segregationen?

4. Lägg till en egen punkt till reformprogrammet som ni tycker är viktig och som ni anser att regeringen har missat i arbetet för att motverka segregation.

upplever att de ingår i en gemenskap, känner tillit till varandra och har förtroende för samhället. Men i ett samhälle där skillnaderna i uppväxt- och levnadsvillkor blir för stora, riskerar sammanhållningen att förstöras. Det kan leda till misstänksamhet, en känsla av otrygghet och ett ökat ”vi och dom”-tänkande.

Integration

Integration är det som sker när människor med olika erfarenheter möts och lär känna varandra. Det handlar om att alla som bor i ett samhälle också känner sig som en del av det samhället, oavsett ursprung, religion eller kultur. Man behöver alltså inte avstå från sin kulturella identitet för att kunna integreras.

FN:s flyktingkommissariat har delat in integrationsprocessen i tre delar som personer med invandrarbakgrund i ett nytt samhälle behöver gå igenom för att integreras till fullo:

• Juridisk integration handlar om att få samma rättigheter och förmåner som alla andra i landet. Dessa innebär till exempel tillgång till arbete, utbildning, hälsa och välfärd samt rörelsefrihet. Ett mål med integrationen är att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett ursprung. När personer kommer till Sverige från andra länder kan de behöva lära sig en del saker för att komma in i det svenska samhället, till exempel svenska lagar och regler.

• Ekonomisk integration handlar om att kunna försörja sig själv och bidra till det ekonomiska livet i det nya landet. Att integreras betyder att man som invandrare blir en del av det svenska samhället så att man kan delta i arbetslivet på samma villkor som de som är födda i landet. För att detta ska vara möjligt behöver man få tillgång till utbildning och stöd på arbetsmarknaden, till exempel nystartsjobb.

Röda korset är med och arrangerar språkkaféochläxhjälppåmånga bibliotek runt om i landet.

Det fria skolvalet – bra eller dåligt för integrationen?

Tidigare fanns inte det fria skolvalet utan det var ens bostadsadress som var avgörande för vilken grundskola man gick på. Man gick alltså på den skola som låg närmast bostaden.

Idag har vi ett fritt skolval och det finns olika synpunkter på att eleverna fritt ska få välja vilken grundskola de vill gå i. En del menar att segregationen ökar på grund av det fria skolvalet. Andra menar att det fria skolvalet är till för att minska segregationen.

Hur ser du på det här? Ökar eller minskar segregationen på grund av det fria skolvalet?

Oftagårdetsnabbareförbarnen änföräldrarnaattlärasigettnytt språk.Attkunnalandetsspråkär avgörandeförintegrationen.Kan manintespråketkännermansig också lätt utanför.

• Sociokulturell integration handlar om anpassning och acceptans så att personen kan leva i och bidra till det sociala livet i det nya landet utan att diskrimineras.

Att lära sig språket är en viktig del i denna process samt att till exempel ha möjlighet att delta i idrottsliga och kulturella aktiviteter. För att lyckas med integration behöver även de som redan ingår i det svenska samhället vara öppna för de som är nya. Ett sätt för invandrare att lära sig svenska är att umgås och prata med svensktalande invånare och för att det ska ske måste mötesplatser mellan invandrare och svenskar skapas. Dessvärre motverkar segregationen i samhället detta.

1. Vad betyder begreppen segregation och integration?

2. Hur kan segregation mellan kommuner motverkas?

3. Hur kan integrationen i Sverige underlättas?

Att känna tillhörighet är viktigt för oss alla, både för vår identitet som människa och för vår hälsa och vårt välbefinnande. Målet för integrationen är att alla som kommer till Sverige ska känna denna tillhörighet. Det gynnar både individens välbefinnande men även samhället i stort. Resultatet av integrationen bör vara ett mångsidigt och öppet samhälle, där människor kan bilda en gemenskap oavsett olikheter.

Migration i olika tider

Sverige har alltid varit ett mångkulturellt land. Sedan 1930-talet har Sverige dessutom haft större immigration (invandring) än emigration (utvandring). Innan dess var situationen den motsatta. Idag är var femte person som bor i Sverige utrikesfödd. Det betyder att man är född i ett annat land än Sverige. De största befolkningsgrupperna som är födda utanför Sverige idag är syrier och irakier som kommit hit på grund av krig och förföljelser i sina hemländer. Den vanligaste orsaken till att flytta till Sverige är numera så kallad anhöriginvandring. Det innebär att make, maka, sambo och barn under 18 år till personer som är svenska medborgare eller har fått uppehållstillstånd flyttar till Sverige för att förenas med sin familj.

Tidvis har människor flyttat till Sverige för att arbeta, så kallad arbetskraftsinvandring. De människor som flyttade från till exempel Vasa i Finland till Stockholm på 1970-talet för att jobba är exempel på arbetskraftsinvandring. Men all migration går inte över nationsgränser. Under 1950- och 60-talen var migrationen i Sverige från landsbygden till städer och tätorter stark. Denna process kallas för urbanisering.

Arbetskraftsinvandring

Från 1950-talet till 1970-talet var arbetskraftsinvandringen stor. Många flyttade från södra Europa och Finland till Sverige, eftersom det fanns gott om arbete här, då den svenska ekonomin gick på högvarv efter

BildenvisarexempelpåarbetskraftsinvandringtillSverigepå 1960-talet. På Olofströms bruk fannsdetarbetarefrånmångaolika länder.

Medborgarskapsceremonierförnya svenskarbliralltvanligare.Härfirar tvånyasvenskarnationaldagenmed flagghissning,nationalsångoch Idas sommarvisa.

andra världskriget. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen nästan helt. Ekonomin blev sämre och Sverige behövde inte längre arbetskraft från andra länder.

Sedan Sverige gick med i EU har arbetskraftsinvandringen återigen tagit fart till följd av den fria rörligheten inom EU. Dessutom gjordes en lagändring år 2008 som innebar att människor utanför EU kan få arbetstillstånd i Sverige om de får erbjudande om ett arbete som uppfyller vissa krav, till exempel gällande inkomst och arbetsvillkor. Denna förändring i lagstiftningen kan kopplas till de utmaningar Sverige står inför, en avfolkad landsbygd och en åldrande befolkning. Det finns ett stort behov av kompetent och billig arbetskraft för att företagen ska vara fortsatt konkurrenskraftiga gentemot andra länder. Till exempel har vi många indier inom IT-sektorn och polska byggarbetare inom byggbranschen.

Flyktingar

Från och med 1980-talet har antalet personer som flyr till Sverige varit fler än de som kommer hit som arbetskraft. En stor del av de som kommer hit idag är asylsökande. Asylsökande är personer som flyr från sitt ursprungsland för att söka skydd, asyl, i ett annat land. Flykten kan bero på krig eller förföljelse på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller politiska åsikter.

Oroligheter i de socialistiska diktaturerna i Östeuropa under efterkrigstiden ledde till de första stora flyktingströmmarna till Sverige. På 1950-talet kom det flyktingar till Sverige från Ungern och i slutet av 1960-talet kom flyktingar från Tjeckoslovakien och Polen.

I slutet av 1980-talet invandrade människor från framför allt Iran, Chile, Libanon och Turkiet på grund av oroligheter i dessa länder. Under 1990-talet kom många flyktingar till Sverige från Balkanområdet, då de flydde från det krigsdrabbade, forna Jugoslavien. Under de två senaste decennierna har många kommit hit från andra krigshärjade länder som Irak, Somalia, Afghanistan och Syrien.

Det är bara ett fåtal av världens flyktingar som kommer till Europa och Sverige. Men det var ändå en förhållandevis stor grupp som flydde till Europa från kriget i Syrien under 2015 och som tog sig vidare till Sverige och till ett fåtal andra länder. En stor flyktingvåg, av främst kvinnor och barn, kom till Sverige i samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Urbanisering

Idag bor nästan 90 procent av Sveriges befolkning i städer och tätorter och inte på landsbygden, som förr i tiden, eftersom det är i städer och tätorter de flesta arbetstillfällena finns. Denna förändring tog sin början under 1800-talets andra hälft, då människor flyttade in till städerna där det fanns industrier och arbetstillfällen. Att människor flyttar från landsbygden till städerna, kallas för urbanisering

Urbaniseringsgraden ökar fortfarande, men befolkningen på landsbygden minskar inte längre. Orsakerna är istället hög invandring från andra länder till städerna och ett födelseöverskott, att det föds fler än det dör. Särskilt gäller det våra tre storstäder som till och med haft en något större utflyttning än inflyttning sedan 2014.

Att som individ flytta från landsbygden till en stad innebär stora förändringar. Livet förändras på många sätt, man kanske behöver bo trängre på grund av högre bostadspriser och pendla till jobbet, men det finns betydligt fler arbetsmöjligheter. Det finns också mindre möjligheter till naturnära aktiviteter men ett större utbud av konsumtion och nöjen. Störst förändringar kan det bli för de människor som både flyttar från landsbygden i sitt hemland till en större stad i Sverige.

1. Förklara begreppen immigration och emigration. Vilken är störst när det gäller Sverige idag?

2. Hur har arbetskraftsinvandringen till Sverige sett ut?

3. Vad kan det finnas för orsaker till att söka asyl i Sverige?

4. Förklara begreppet urbanisering.

FÖRDJUPNING OCH METOD │ Se ur olika perspektiv

Girjas Sameby

Girjas sameby är en svensk fjällsameby i Norrbotten. Samebyn sträcker sig från inlandet mellan Gällivare och Kiruna till norska gränsen. En sameby är inte en by, utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs. Girjas avlånga yta har precis som andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring. I Sverige finns det 51 samebyar. År 2009 lämnade Girjas sameby, med stöd från Svenska Samernas Riksförbund in en stämningsansökan mot den svenska staten om vem som ska ha upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske på samebyns område. Det handlar dels om att äga rätten att jaga och fiska, dels om rätten att organisera och sälja jakt- och fiskekort till andra än samebyns medlemmar. Samebyns medlemmar har enligt Rennäringslagen bara rätten att själva jaga och fiska.

Staten menar att den som markägare har rätten

att bestämma över jakt och fiske, medan samebyns medlemmar har rätt att jaga och fiska i samebyns område, men ingen rätt att upplåta småviltjakt och fiske till andra.

Girjas sameby menar att eftersom de har rätt att jaga och fiska i området så borde de också ha upplåtelserätten, dvs att bestämma vilka som får jaga och fiska där och ensamrätt på att sälja jakt- och fiskekort. Den rätten menar Girjas sameby har tillkommit genom urminnes hävd, en juridisk term som handlar om att samer under lång tid ensamma har brukat marken för renbete, jakt och fiske. I historiska dokument finns starkt stöd för detta. Ett särskilt skäl i vår tid för varför samebyn ska bestämma över upplåtelser av jakt- och fiskerätt är att om många jagar och fiskar på området, så störs renskötseln.

NORGE

Kiruna

Gällivare

Jokkmokk

Arjeplog

FINLAND

Övertorneå

Boden

SVERIGE

Samebyarnaärlångsmalaochsträckersigfrånskogsmarkerna upppåfjället,deområdensomrenarnarörsigöverunderettår.

Rättegången väckte starka känslor. Domen i målet var viktig för samernas ställning som urfolk. De båda parterna i målet är den svenska staten och Girjas sameby, men i bakgrunden finns också en konflikt mellan samebyns medlemmar och de andra lokala jägarna och fiskarna i Kiruna jakt- och fiskevårdsförening som inte är medlemmar i samebyn.

Angående hur mycket jakten stör renskötseln menar ordförande i Kiruna jakt- och fiskeförening att de är vana vid renbetet och vet hur de ska undvika att störa det. Samer är ett urfolk och med det följer vissa rättigheter som inte får kränkas, men det finns många andra som bott här i generationer och brukat jorden. Detta kan leda till att ett folk (samerna) särbehandlas och de andra utelämnas, menar ordförande i Kiruna jakt- och fiskeförening.

Rättegången startade i Gällivare tingsrätt och gick hela vägen upp till Högsta domstolen. I målet om det är den svenska staten i kraft av att vara markägare, eller samebyn genom urminnes hävd som har rätten på sin sida, dömde Högsta domstolen i februari 2020 till Girjas samebys fördel.

1. Vad är en sameby?

2. Vad handlar Girjas-målet om? Vilka är parterna?

3. Vad innebär begreppet urminnes hävd?

4. Vilka intressegrupper finns i målet och vilka är deras olika perspektiv i frågan?

5. Hur löd domslutet från Högsta domstolen? Varför dömde den som den gjorde?

Frånvänsteribild,ordförandeiGirjassamebyMattiBlindBerg, advokatPeterDanowsky,juristFredrikThorslundochSamerådets presidentÅsaLarsson-Blind,videnpressträffiHögstadomstolen efterattdomstolengettsamebynrättitvistenmedmarkägaren.

– Domstolen har tagit hänsyn till betydelsen av urminneshävd. Rättigheter som uppkommit av urminnes hävd består fortfarande. Det handlar om ett glest befolkat område och vi har kommit fram till att det behövs en friare bedömning med tanke på den speciella situationen, säger Sten Andersson, domare i Högsta domstolen, HD.

Domslutet fastställer:

• att Girjas sameby får upplåta småviltsjakt och fiske på området utan statens samtycke och att staten inte får göra sådana upplåtelser.

Högsta domstolen drar i domen följande slutsatser:

• att rennäringslagen i och för sig inte ger samebyn rätt att upplåta jakt och fiske på det område där samebyn bedriver renskötsel men

• att samebyn ändå har en ensamrätt att upplåta jakt och fiske som en följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området (urminnes hävd).

6. Vad ansåg Högsta domstolen om att tillämpa Rennäringslagen i detta ärende?

7. Är det rimligt att urminnes hävd ska gälla i detta ärende, tycker du?

8. Vilken betydelse kan det ha för de andra 50 samebyarna att Högsta domstolens dom är prejudicerande? Vad kommer hända tror du?

Haparanda

Luleå

Pajala

Nationella minoriteter i Sverige

I arbetet med att skydda de nationella minoriteternas rättigheter har många länder utgått från artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Enligt denna artikel ska de som tillhör en nationell minoritet ha rätt till att ha ett eget kulturliv, till att utöva sin religion och sina traditioner samt tala sitt språk. Det kan även innebära rätten att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter, personal på sjukhus och lärare i skolan. Landet kan också ha skyldighet att sända tv- och radioprogram, samt att erbjuda undervisning och äldreomsorg på dessa språk.

Sverige har fem grupper som räknas som nationella minoriteter. Alla dessa grupper har bott här i Sverige i flera hundra år. De är judar, romer, samer, tornedalingar och sverigefinnar. Samerna har en särställning eftersom de också räknas som ett urfolk.

De svenska nationella minoriteterna

De nationella minoriteterna i Sverige har under olika perioder varit utsatta och diskriminerade. Det finns en lång historia av bland annat rasbiologisk forskning, tvångsförflyttningar och tvångssteriliseringar. Barn har tagits ifrån sina föräldrar för att börja skolan på annan ort och har inte längre fått prata sitt eget språk. Så var det bland annat för samerna.

Den8aprilfirarromernasinnationaldag. Flaggan är en viktig enande symbolförromeriolikaländer.

De nationella minoriteternas historia i Sverige

Judar har bott i Sverige sedan 1600-talet. Det judiska språket jiddisch talas av omkring 3 000 personer i Sverige, men endast ett fåtal har det som modersmål. Romer har bott i Sverige i åtminstone 500 år. Deras språk heter romani chib. Det är inte ett enhetligt språk utan har olika inriktningar och dialekter. Sverigefinnar är alla de som bor i Sverige och härstammar från Finland och har finska som modersmål. Tornedalingar kommer från Tornedalen, i gränslandet mellan Sverige och Finland, och de talar meänkieli, ett språk nära besläktat med finska. Tornedalingar och finsktalande personer har funnits här långt innan Sverige blev Sverige. Sverige och Finland var dessutom ett och samma land i över sexhundra år, fram till 1809. Samer är inte bara en nationell minoritet utan också ett urfolk som har bott här sedan urminnes tider i det område som kallas Sápmi.

För att bli erkänd som nationell minoritet i Sverige ska minoritetsgruppen ha historiska eller långvariga band med Sverige och ha funnits här åtminstone sedan förra sekelskiftet. År 1999 erkändes judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter i Sverige. Året efter blev deras respektive språk, jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli, också erkända som officiella minoritetsspråk. Sverige ratificerade därmed Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om minoritetsspråk.

Minoritetspolitik

I samband med dessa erkännanden av nationella minoritetsgrupper och deras språk infördes också minoritetspolitiken som ett eget område i statsbudgeten. Syftet med den svenska minoritetspolitiken är att skydda de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och säkerställa att minoritetsspråken hålls levande. Dock krävs förbättringar av detta arbete. Bland annat har internationell kritik riktats mot Sverige gällande att minoriteternas inflytande och delaktighet är för litet, att inte tillräckligt görs för att motverka diskriminering och utsatthet eller för att stärka minoritetsspråken. Som ett svar på kritiken har arbetet med att stärka minoritetspolitiken resulterat i en reviderad minoritetslag 2019 som ytterligare stärker de nationella minoriteternas rättigheter.

Samer - ett urfolk

I Sverige bor ett av världens urfolk - samerna. Med urfolk menas ett folk som härstammar ifrån folkgrupper som har bott i ett område redan innan nuvarande statsgränser fastställdes. De har en egen kultur, egna traditioner och ett eget språk som många av dem strävar efter att bevara och överföra till kommande generationer.

Samerna är det enda folk som har erkänts som urfolk inom EU. De har i tusentals år bott i ett mycket stort område som idag sträcker sig över fyra länder från norra Skandinavien till Kolahalvön: Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Detta område kallas Sápmi (Sameland). I likhet med andra urfolk i världen så har samerna alltså ett land men ingen egen stat. Samernas språk, samiska, är egentligen flera olika språk som alla tillhör samma språkgrupp som finska och estniska. Alla samiska språk är idag alltså erkända som minoritetsspråk i Sverige.

DengemensammasamiskaflagganantogsavdetNordiskaSamerådet1986. Cirkelnärensymbolförbådesolenochmånen.Solringenärrödochmånringenärblå.Flaggansfärgerkommerfrånkolten,dentraditionellasamiska dräkten.Defyrafärgernasymboliserarocksåviktigadelarförsamernas överlevnad;gröntförväxter,blåttförvatten,röttföreldochgultförsolen. Ringen är andligheten som binder ihop delarna.

Sverige har vid flera tillfällen fått internationell kritik av FN för att vi inte respekterar samernas rättigheter till mark och vatten. Exempel på detta är att den svenska staten driver ett flertal rättsprocesser som gäller samernas rättigheter till mark för renbete när det krockar med framför allt gruvnäringens intressen. Ungefär en tiondel av samerna är idag sysselsatta inom rennäringen, som räknas till de traditionella samiska inkomstkällorna. Dit hör också jakt, fiske och slöjdhantverk. 1993 grundades Sametinget i Sverige. Sametinget är en folkvald expertmyndighet för samiska frågor. Målet för samepolitiken i Sverige är bland annat en levande samisk kultur, en ekologiskt hållbar rennäring samt ett ökat samiskt självbestämmande, genom till exempel Sametinget. Du kan läsa mer om Sametinget på s. 213.

Urfolksdeklarationen

Precis som samerna har många av världens urfolk förtryckts genom historien och deras rättigheter har blivit kränkta. Det är till exempel inte ovanligt att urfolk har förlorat marken som tillhört dem i generationer eller att de har tvingats flytta. Många av världens urfolk lever i fattigdom, ofta i storstäders slumområden. För att förbättra skyddet för urfolkens rättigheter antogs urfolksdeklarationen av FN år 2007. Den anger en miniminivå för hur urfolken bör behandlas i sina respektive länder.

SångerskanSofiaJannok,representerar ett antal unga artister som står med ena foten i sitt historiska kulturarv men som utvecklat den samiska musiken och kulturen. Genom musiken gör de sin röst hörd. Här är de inbjudna till Stockholms slottförattuppträda.Detärförsta gångenensamiskgruppuppträder här.

1. Vad är en nationell minoritet?

2. Vilka nationella minoriteter har vi i Sverige?

3. På vilket sätt har samerna en särställning?

INDIVID OCH GEMENSKAP

Normer är oskrivna regler om hur man ska bete sig och dessa är nära sammankopplade med status. Ju närmare den rådande normen man befinner sig, desto högre status har man och desto lättare är det att passa in i samhället. Ens identitet skapar man utifrån samhällets normer och normerna i den grupp man tillhör.

I identiteten ingår många delar som utseende, stil, intressen, vilka man umgås med och vilka olika roller man har. Begreppen personlighet, identitet och roll hänger ihop. Med grund i ens personlighet så formar man sin identitet och de roller man tar gentemot andra.

Livsstilen är en viktig del av identiteten och den bidrar till hur man mår. Valet av livsstil påverkas av vem man är och vad man har för bakgrund. Annat som kan påverka ens välbefinnande och hur man mår är om man känner dig delaktig och har vänner man trivs med eller om man blir diskriminerad i samhället.

Normkritik handlar om att få syn på de normer som råder i samhället och hur de skapar maktskillnader. Samhällets normer kan leda till diskriminering och förtryck av utsatta grupper.

I Sveriges större städer uppstår ibland segregation, vilket innebär att rikare grupper bor i vissa områden och fattigare grupper i andra. Det finns

även segregation mellan rika och fattiga kommuner. Segregation kan även handla om kön eller ålder. Segregation leder till att det blir svårt för invandrargrupper att integreras i samhället. Målet för integrationen är att alla ska känna tillhörighet i det svenska samhället.

I Sverige väljer många, främst unga, att flytta från landsbygden till storstäderna, så kallad urbanisering. Detta skapar problem för den kommun som drabbas av utflyttning som då tvingas att skära ner i den kommunala servicen. Även privata företag, affärer och liknande kan tvingas stänga när befolkningen minskar.

Sverige har under de senaste nittio åren haft större immigration än emigration och genom detta har Sverige blivit mångkulturellt. Det har kommit invandrare från olika länder under olika perioder och av olika anledningar, till exempel för att arbeta eller som flyktingar. Många har också kommit för att återförenas med sin familj, så kallad anhöriginvandring.

I Sverige lever många minoritetsgrupper. Vi har fem grupper som räknas som nationella minoriteter i Sverige. Samerna är både en nationell minoritet och ett urfolk. De övriga nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.

SAMHÄLLSKUNSKAP 7–9

Utkik

Innehållet i den nya upplagan av Utkik samhällskunskap följer det centrala innehållet i Lgr22. Alla texter är genomarbetade och många är helt nya. Varje kapitel inleds med bilder och frågeställningar som uppmuntrar ett språkutvecklande arbetssätt och väcker elevernas förförståelse. I lärarmaterialet nns förslag på lösningar och kommentarer till uppgifter. Här nns också underlag för planering och bedömning.

Utkik samhällskunskap

• är anpassad till Lgr22

• lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

• ger möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse

• har nya Fördjupning & metod som tränar mot målen

• har debatt- och faktarutor och er elevuppgifter

Christina Friborg har arbetat som SO-lärare på högstadiet under 15 år och även många år med medier och pedagogik i tv och radio.

Anna Holmlin Nilsson har lång erfarenhet som SO-lärare på högstadiet. Hon arbetar också med att skriva lärarhandledningar och som ämnesutvecklare i SO-ämnen på Kunskapsmatrisen. Anna är producent för teatergruppen Unga Roma.

Henrik Isacsson är lärare på högstadiet och gymnasiet i samhällsvetenskapliga ämne. Han är förstelärare inom IKT och föreläser om bland annat IKT, gami cation och pedagogik.

Monika Linder är erfaren lärare och ämnesutvecklare i SO-ämnen på Kunskapsmatrisen.

Hon har förutom sin lärarexamen en l kand i utvecklingsgeogra och har deltagit i ertalet internationella skolprojekt och utbyten kring biståndsarbete.