9789151101422

Hi

HISTORIA 7–9

Utkik

Hans Olofsson Rolf Uppström

Erik Nilsson Bengt Liljegren

Utkik Historia 7–9

Hans Olofsson Rolf Uppström Erik Nilsson Bengt Liljegren

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik historia 7-9

© 2021 Hans Olofsson, Rolf Uppström, Erik Nilsson, Bengt Liljegren och Gleerups Utbildning AB

Projektledare Inger Blomquist

Bildredaktör Katarina Weström

Formgivning omslag Sten Melin Grafisk form

Formgivning inlaga Lönegård & Co

Kartor och illustrationer Lönegård & Co

Omslagsfoto TT – Glassförsäljning vid Djurgårdsfärjans kaj vid Räntmästartrappan och Slussen i Stockholm, cirka 1910.

Andra upplagan, sjätte tryckningen

ISBN 978-91-511-0142-2

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Prepress Exakta Print AB, Malmö, 2024.

Tryck GPS group, 2024.

UTKIK HISTORIA 7–9 är fylld av berättelser och bilder om det förflutna. Boken handlar om människor förr i tiden och deras samhällen, liv och drömmar.

Du får läsa både om krig och fred och om stora förändringar. Mycket handlar om makt och politik, vem som bestämde och vilka följderna blev av olika beslut. Men boken skildrar också vardagslivet: Vad arbetade människor med? Hur bodde de?

Vilken teknik hade de till sin hjälp? Hur såg de på kärlek och sex?

På så sätt ger bokens 16 kapitel en översikt över historiens långa linjer. Vad har förändrats? Vad är likadant nu som då? Men boken handlar också om hur man kan veta något om det som hänt. Hur går det egentligen till när historiska berättelser skapas? Vad menas med en historisk källa? Och vad kan man använda historiska kunskaper till, här och nu – i vår egen tid? Just detta kallas historiebruk. Allt det här står i kursplanen för historia där det också finns betygskriterier. Som du säkert redan vet talar de om vilka historiska kunskaper man måste ha för ett visst betyg. Bokens övningar och frågor är därför till för att du ska kunna träna på sådant som du förväntas kunna:

• Viktiga ord är markerade med fet stil och förklaras i texten eller i särskilda i-rutor.

• Efter varje avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen.

• I alla kapitel finns också ett antal avsnitt som kallas Fördjupning & metod där uppgifter om exempelvis källor och historiebruk får större utrymme.

• Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du en ruta med centrala begrepp och tidslinjer.

• I slutet av varje kapitel finns också lite svårare frågor under rubriken Repetition & reflektion

Boken är alltså tänkt att ge dig grundläggande kunskaper men den är inte hela kursen. Du och dina klasskamrater kommer också att möta historia på andra sätt, kanske genom att din lärare visar en film eller berättar något eller att ni besöker ett museum.

Vi som har skrivit den här boken har många års erfarenhet som lärare i historia på högstadiet. Vi har också forskat om och skrivit andra böcker i historia. Vi hoppas därför att du ska ha glädje av boken och att den ska hjälpa dig upptäcka hur viktigt det är att ha koll på livet förr. Historiska kunskaper kan hjälpa oss att förstå vilka vi är, var vi befinner oss, och vart vi är på väg. Just detta är viktigt i en tid som vår ‒ då mycket förändras snabbt.

Författarna

Indien under imperialismen .......................... 173

Kinas självständighetskamp ............................ 176

Afrikas uppdelning 178

Orsaker och konsekvenser: Imperialismen.......180

USA – från inbördeskrig till stormakt ............ 181

Historiska källor: Slaveriet i USA på 1800-talet ............................................... 182

Historiebruk: Statyn över sydstatsgeneralen Lee ................................... 184

Japan – från isolering till modernisering ........ 186

Sekelskiftet 1900 – mellan optimism och pessimism ............................................... 188

Sammanfattning & repetition ........................190

Sverige

– från bondeland till industriland ........... 192

Stor folkökning – stor migration 193

Industrialiseringen .......................................... 197

Industriarbetarliv ............................................ 201

Historiska källor: Platsannonser 1904 ........... 203

På väg mot demokrati 206

Orsaker och konsekvenser: Industrialiseringen i Sverige ......................... 209

Sammanfattning & repetition ........................ 210 1914–1945

VÄRLDSKRIGENS

Första världskriget 214 Fortsatt fred eller krig? ................................... 215

Det plötsliga krigsutbrottet ............................ 218

”Det stora kriget” – ett världskrig ................... 221

Historiska källor: Fotboll på västfronten ..........222

Historiska källor: Propagandaaffischer ........... 227

De sista krigsåren 1917–1918 ............................228

Kriget drabbade alla ...................................... 230

Versaillesfreden 1919 ....................................... 232

Ryska revolutionen 235

Sverige och Norden under första världskriget ... 238

Historiska källor: Kvinnlig rösträtt i Sverige .... 242

Sammanfattning & repetition ....................... 244

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig ...................

USA – från framsteg till depression ............... 247

Historiska källor: Roosevelts New Deal ............

Sovjetunionen – från framtidsdröm till Gulag .... 254

Historiska källor: Den borttrollade Trotskij ....... 257

Tyskland – från demokrati till nazism .............

Orsak och konsekvens: Varför kom nazisterna till makten?

Mellankrigstiden på Twitter .......

1945–1989 EFTERKRIGS-

.............................. 320

Kalla kriget .................................................. 322

En tvådelad värld ............................................ 323

FN och EU – två fredsprojekt ........................ 328

Kina blir kommunistiskt ................................ 330

Koreakriget ..................................................... 331

Kalla krigets svåraste kriser ............................. 332

Historiska källor: Berlinmuren 333

Kapprustning och rymdkapplöpning .............. 335

Kalla krigets slut ............................................. 338

Orsaker och konsekvenser: Kalla kriget .......... 340

Historiebruk: Berlin – i kalla krigets fotspår ..... 341

Sammanfattning & repetition ........................ 342

Världen efter kolonialismen .....................344

Avkolonisering ............................................... 345

Storbritannien och de gamla kolonierna ........ 346

Historiska källor: Tre läroböckers syn på Storbritanniens kolonialvälde i Indien ............. 348

Afrika efter kolonialismen ..............................349 Vietnamkriget ................................................ 352

Historiska källor: Vietnamkriget 355

Medborgarrättsrörelsen i USA ........................ 356

Kina under Mao ............................................. 358

Mellanöstern – mellan öst och väst ................ 360

Sammanfattning & repetition ....................... 366

Sverige – ett välfärdssamhälle................. 368 Västvärldens goda ekonomi ........................... 369

Rekordåren – Sverige 1945–1975 ...................... 371

Historiska källor: ”Säg Algots, det räcker”....... 373 Från industrisamhälle till tjänstesamhälle

till välfärdssamhället.............................

1750–1850

REVOLUTIONERNAS TID

Under senare delen av 1700-talet skedde tre omfattande revolutioner. En revolution innebär en stor och genomgripande förändring som sker snabbt. Idag tar vi mycket för givet som inte alls var självklart före revolutionernas tid. Visste du att tanken på alla människors lika värde ofta ansågs som en extrem åsikt på 1700-talet? Eller att nästan alla – i hela världen – bodde på landet och var bönder för 250 år sedan? Hur skulle livet varit idag om inte allt detta hade hänt?

• På vilka olika sätt förändrades samhället genom de tre revolutionerna?

• Vilka vann på revolutionerna och vilka förlorade på dem?

• Vilken betydelse har förändringarna som ägde rum under ”revolutionernas tidsålder” för oss som lever idag?

Denhärmålningenvisarattenny tid är här. Maskiner börjar ersätta människorsochdjursmuskelkraft.

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Den industriella revolutionen är en av världshistoriens allra största förändringar. Före den industriella revolutionen arbetade nästan alla människor med jordbruk och hantverk. När revolutionen väl var genomförd var det i industrin som de flesta arbetade. Fabriker och maskiner blev vanliga inslag i människornas liv och miljö.

revolution

En revolution innebär en stor och genomgripande förändring som sker snabbt.

Ett tidigt tecken på att något nytt var på gång märktes vid de gamla brittiska kolgruvorna. Där dök det upp rykande skorstenar och stånkande ångmaskiner som drev hissar och pumpar. Fortfarande är det mycket på den här målningen från 1700-talets slut som påminner om det gamla. Hästar och åsnor är bärare och dragare. Människor arbetar med enkla redskap. Men det är ändå inledningen till något helt nytt.

Jordbruket förändrades

Den industriella revolutionen startade i Storbritannien på 1700-talet. Här ska vi beskriva hur det gick till och varför det skedde just där. Förändringarna inleddes inom jordbruket.

Jordbruket

I Storbritannien förbättrades jordbruksmetoderna snabbt under 1700talet, och det ledde till att man kunde producera mycket mer livsmedel. Tidigare var alla åkrar i en by uppdelade i långsmala remsor som kallades tegar. En gård ägde en teg i varje åker i byn. Systemet var rättvist, för alla fick del av både dålig och bra jord. Men alla blev beroende av varandra för tegarna var ofta så smala att alla var tvungna att plöja, så och skörda samtidigt. Under 1700-talet beslutade det brittiska parlamentet om skifte. Det innebar att tegarna slogs ihop till stora sammanhängande områden. På så sätt fick varje bonde ett par större åkrar. Nu kunde alla bönder själva bestämma när de skulle så och skörda.

När den industriella revolutionen startade blev fler intresserade av mark. Rika handelsmän och jordägare köpte upp all jord som var till salu. De ville ha stora markområden, stora gods, till bland annat fårskötsel. Ullen de fick från fåren var en viktig råvara för den framväxande textilindustrin. När de stora jordägarna, godsägarna, gick över till att producera ull kunde småbönderna inte längre arrendera (hyra) jord av dem.

Nya metoder

De nya jordägarna hade en god utbildning, och de var intresserade av att pröva nyheter inom jordbruket på sina stora gods. Tidigare hade alltid hälften eller en tredjedel av jorden fått liggai träda, det vill säga vila under ett år. Risken var annars stor att den skulle bli näringsfattig och ge dåliga skördar. Men nu upptäckte man att vissa växter, som klöver, tillförde näringsämnen till jorden då de odlades. Det innebar att man plötsligt kunde odla all mark varje år. När nu all mark odlades fick bönderna större skördar.

Dessutom infördes potatisen, som kom från den amerikanska kontinenten, och den fick snart stor betydelse. Potatisen krävde inte så bördig jord och den var mycket näringsrik. Även boskapen förbättrades. Genom avel blev djuren större och gav mer mjölk och mer kött. Allt det här hade stor betydelse för den industriella revolutionen. Nu kunde färre människor på landsbygden producera mer mat. Samtidigt ökade efterfrågan i städerna på både arbetskraft och livsmedel.

Föreskiftetvarenbondestegar mångaochspriddaöverhelabyn. Efterskiftetharvarjebondesin jordsamladtillettellertvåstora stycken.

1. Vad innebar skiftet?

2. Vad menas med att jorden ligger i träda?

3. Ge exempel på nyheter inom jordbruket.

4. Varför tvingades många småbönder lämna landsbygden?

industrialisering

En förändring i flera steg från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Industrier växte fram

De första industrierna startade i Storbritannien. Med ordet industri menar man en verksamhet där människor med hjälp av maskiner förvandlar råvaror till färdiga produkter. Till exempel gör man ull till tyg. Med maskinernas hjälp kan man producera (tillverka) tyget både snabbare och billigare än om man gjort det för hand. De byggnader där varor produceras kallas fabriker.

Det var en rad omständigheter som tillsammans gjorde att den industriella revolutionen startade just i Storbritannien under 1700-talets andra hälft. Här följer de viktigaste.

Arbetslösa från jordbruket

Arbetskraft

Industriella revolutionen i Storbritannien

Ull, järnmalm och stenkol

Spinnmaskin, vävmaskin, ångmaskin

Kapital

När Storbritannien tog kontroll över världshandeln blev många brittiska köpmän rika. Särskilt triangelhandeln var lönsam. Det gjorde att det fanns gott om kapital, ett annat ord för pengar, som kapitalägarna var villiga att satsa i fabriker och maskiner. Detsamma gällde inom jordbruket där de moderniserade storjordbruken blev lönsamma. Vinsterna satsade godsägarna gärna i nya verksamheter som industriföretag.

Kapital

Råvaror

Uppfinningar Marknad

Handel och jordbruk

Köpare

Råvaror

I det nya jordbruket gick många godsägare över till fårskötsel som krävde mindre arbetskraft och samtidigt gav ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. Av den spann man ullgarn som sedan vävdes till ylletyg. En annan viktig råvara var järn som bland annat användes till redskap och verktyg. I berggrunden i Storbritannien fanns gott om järnmalm, men det behövdes bränsle för att utvinna järnet. Eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien, var järnbruken tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, exempelvis Sverige. I början av 1700-talet lyckades dock en engelsk järnbruksägare framställa ett nytt bränsle som kallades koks. Det var gjort av stenkol, och stenkol fanns det gott om i Storbritannien.

Arbetskraft

Övergången till ett modernare jordbruk gjorde att många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Fårskötseln krävde ju inte så mycket arbetskraft. Många bönder, som brukade jord som ägdes av godsägare, fick lämna sina gårdar när godsägaren ville använda marken till fåruppfödning. Tidigare hade många som inte hade egen jord kunnat livnära sig på byarnas allmänningar, som var jord som byn ägde gemensamt. Där hade de kunnat ha ett litet jordbruk och ibland rycka in som lantarbetare på godsen. Men vid skiftet delades allmänningarna upp bland jordägarna, och godsens behov av arbetskraft minskade. De arbetslösa inom jordbruket behövde nya arbeten. Därför fanns det gott om arbetskraft till de nya stenkolsgruvorna och industrierna.

Nya industrilandskap bredde ut sig med stora fabriksanläggningar och höga skorstenar. I närheten låg arbetarnas enkla och trånga bostäder.

Uppfinningar

Tidigare gjorde kvinnorna garn av ullen med hjälp av spinnrock, och garnet vävdes sedan till tyg i en vävstol hemma på gården. Men under 1700-talet uppfanns maskiner som helt förändrade och mångdubblade produktionen av tyg. Dessa spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än vad man någonsin tidigare gjort.

I början var vattenkraften den viktigaste drivkraften för maskinerna. Därför behövde de första fabrikerna ligga i närheten av en flod. Detta förändrades med hjälp av ångmaskiner.

Ångmaskinen hade uppfunnits redan i början av 1700-talet men den användes än så länge bara för att pumpa upp vatten ur gruvorna.

Skotten James Watt lyckades 1769 förbättra ångmaskinen så att den kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Efter det tog ångmaskinerna över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna. Snart kunde man sätta ångmaskinen på en vagn. Då var lokomotivet uppfunnet och sedan dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp.

råvara

De varor som man tillverkar något av, till exempel bauxit som man tillverkar aluminium av.

1. Varför fanns det gott om kapital i 1700-talets i Storbritannien?

2. Ge exempel på råvaror som den brittiska industrin kunde använda.

3. Ge exempel på uppfinningar som fick betydelse för den industriella revolutionen.

4. Vad var det förutom kapital, råvaror och uppfinningar som gjorde att industriella revolutionen startade i just Storbritannien?

Marknad

Om man ska producera något måste det finnas en marknad för de varor som tillverkas, det vill säga det måste finnas människor som vill och kan köpa varorna. En ny grupp som ville köpa fanns bland arbetarna i de nya gruvorna och fabrikerna. De kunde ju inte längre tillverka sina kläder som de tidigare gjort. Men fabrikerna var mycket effektiva, så alla varor som producerades måste nå ut till ännu fler köpare inom landet. Det fanns också en marknad i andra länder, bland annat i Storbritanniens alla kolonier. Där var människorna tvingade att köpa sina varor från just Storbritannien.

I Storbritannien var det lätt att frakta varor och avstånden var inte så stora. Kanaler och segelbara floder underlättade transporterna inom landet och till hamnstäderna för vidare transport till kolonierna och andra länder.

Industriägarna skyddades av lagar Kapital, råvaror, arbetskraft, uppfinningar och marknad – allt det var nödvändiga förutsättningar för att lönsamma industrier skulle kunna starta. Sedan fanns det lagar och förordningar som reglerade ägande och hanterande av pengar. Det gjorde att det var en trygg miljö att verka i som företagare. De personer i Storbritannien som såg alla dessa möjligheter, hade en idé och lyckades utnyttja dem, blev de mest framgångsrika industriägarna.

Det hände att hantverkare och arbetare gjorde uppror och slog sönder fabrikernas maskiner eftersomindustriernatogöver deras gamla jobb. Ludditupproret i England 1811–1813 var det största. För att stoppa upproret stiftadeparlamentetlagarom dödsstraff för den som medvetet förstörde en maskin. Sedan 17 ludditer avrättats för att de förstört maskiner i staden York upphörde protesterna och sabotagen blev allt ovanligare.

Industrin förändrade världen

Så småningom spred sig den industriella revolutionen från Storbritannien till allt fler länder i Europa och USA. Ångmaskinerna hade fått kol istället för trä som drivmedel och tog över i de flesta fabriker. Ångfartygen blev allt vanligare men på längre sträckor var de snabba segelfartygen, som kallades clippers länge en svår konkurrent. Järnvägen och telegrafen gjorde det lättare att resa och skicka meddelanden. Människors dagliga liv förändrades på många sätt.

Befolkningsökning

För människorna som levde på den här tiden innebar alla förändringar en större chans att överleva. Ett effektivare jordbruk kunde producera mer livsmedel. Det betydde mer mat och bättre hälsa.

Men hälsan förbättrades på flera sätt. En bidragande orsak var smittkoppsvaccinet som utvecklades av den brittiske läkaren Edward Jenner. Han märkte att vissa på landsbygden aldrig fick smittkoppor,

Industrialiseringen gjorde att städernaväxtesnabbt.Imångafall uppkomslumområdenmedtrånga ochdåligabostäder.Bildenärfrån 1880-taletsBaxterStreet,NewYork.

Kvinnan tvättar medan mannen leker med det lilla barnet. Han har klättsigfint,kanskeärhanpåväg tillkyrkan.Isängenliggerytterligare ett barn. Bilden är lite idealiserad, den visar hur arbetarklassen ”borde” kunna leva enligt en tidningsartikel. Iverklighetenboddemångaarbetare mycket sämre.

och funderade vad kunde det bero på. En dag berättade en mjölkerska: ”Jag kan inte få smittkopporna eftersom jag har haft kokoppor.” Jenner tillverkade sedan ett medel gjort på kokoppor. Eftersom ko heter vacca på latin kom det nya medlet att kallas vaccin. Den förste som vaccinerades var en åttaårig pojke 1796. Metoden visade sig fungera. Efter vaccineringen var pojken immun mot smittkoppor. Detta tillsammans med ytterligare framsteg inom medicinens område gjorde att allt fler överlevde sjukdomar som tidigare varit dödliga. Resultatet blev en kraftig befolkningsökning i Europa.

Urbanisering

Befolkningsökningen och industrialiseringen innebar att många människor bytte arbete. Från jordbruket drog människorna mot fabrikerna där det fanns nya arbetstillfällen. Det innebar att de lämnade landsbygden och tog sig till de nya industristäderna som vuxit fram där man startat fabriker.

Exempelvis Manchester, som blev Storbritanniens centrum för textilindustrin, växte från 20 000 invånare 1760 till 95 000 invånare 1801. Urbaniseringen, det vill säga inflyttningen till städerna, var en orsak till men också en konsekvens av industrialiseringen.

Klassamhället – skilda levnadsvillkor

I arbetarfamiljerna arbetade både barn och vuxna långa dagar. Bostadsområdena för arbetare låg ofta nära fabrikerna och bestod av enkla och

trånga lägenheter. På söndagarna hade arbetarna ledigt men förväntades besöka kyrkan. Någon skolgång för barnen kom sällan på tal. Klyftan mellan fattiga och rika ökade. Allt oftare började människor tala om det nya industrisamhället som ett klassamhälle, där arbetarklassen hade ett helt annat och sämre liv än det som levdes i medel- och överklassen.

I de förmögna familjerna hade man råd med stora lägenheter som ofta låg långt från fabriksområdena. Mannen var företagare eller tjänsteman medan hans hustru var hemma. Enligt överklassens ideal skulle hon vara fullt sysselsatt med diverse bjudningar, barnens födelsedagspresenter eller teaterföreställningar. Barnen gick i privatskolor eller hade hemunder visning av kvinnliga lärare, så kallade guvernanter.

Industriella revolutionen orsak till global uppvärmning

Industrialiseringen ledde även till andra problem. I många fabriker och gruvor var arbetsmiljön dålig och risken för skador stor. Luften både inom- och utomhus blev allt mer förorenad. Detta diskuterades inte särskilt ofta, och många förstod nog inte heller hur hälsofarliga fabrikerna kunde vara.

Det största problemet med den industriella revolutionen märktes först på lång sikt. För att driva maskinerna användes träkol och koks (och med tiden även olja). Därmed ökade halten av växthusgaser i atmosfären. Den klimatkris som vi upplever idag har alltså sitt ursprung i den industriella revolutionen.

1. Varför ökade Europas befolkning under industrialiseringen?

2. Vad menas med urbanisering?

3. Vad menas med ett klassamhälle?

4. Hur skilde sig barnens skolgång vid den här tiden beroende på om det hörde till arbetar- eller överklassen?

Pianot blev ett slags statussymbol bland de borgerliga familjerna vid mitten av 1800-talet. Den ena dottern spelar medan den andra strax ska sjunga. Familjefadern vänder stolt noterna. Den här bilden ärocksåenidealbild,såsommånga under 1800-talet tänkte sig att samhällets övre skikt ”borde” leva sinaliv.Iverklighetenkundemånga män och kvinnor i överklassen ha svårtattlevaupptilldethäridealet.

Livet i kolgruvorna

Tänk dig att du är historiker och ska undersöka förhållandena i kolgruvorna i Storbritannien under den industriella revolutionen. Till din hjälp har du bland annat följande källmaterial:

Källa A

Ögonvittnesskildring från besök i kolgruvor i norra England

I början av 1840-talet lät det brittiska parlamentet undersöka förhållandena i gruvor och fabriker, särskilt med tanke på att det var så många barn som arbetade där. Här är ett utdrag ur parlamentsrapporterna från 1842 som beskriver besök i kolgruvor i norra England:

”Nere i en trång passage i gruvhålet fann jag en flicka på fjorton år i pojkkläder som hackade kol. [...] Hon arbetade halvliggande. Flickan förklarade att det var väldigt ansträngande och att hon ’naturligtvis inte tyckte om det’. Det trånga utrymmet var inte mer än två fot högt. […]

När vi steg ner i mr Hopwoods gruvhål vid Barnsley såg jag en grupp män och några pojkar och flickor som samlats runt en öppen eld. Liksom pojkarna var flickorna nakna till midjan. […]

I gruvorna i Flockton och Thornhill är förhållandena ännu mer omoraliska. För även om flickorna har kläder på sig, så är de vuxna männen de arbetar med helt nakna eller har bara flanellvästar. […]

När man tänker på att dessa flickor arbetar för män som inte är deras föräldrar, och att de befinner sig hela dagarna i mörka utrymmen ofta långt borta från någon annan, omgivna av män som arbetar nakna eller nästan nakna, så är det inte svårt att föreställa sig att flickorna utnyttjas sexuellt.”

Källa B

Intervju med en kvinna som arbetar i kolgruva Här är ett annat utdrag ur parlamentsrapporterna från 1842. En intervju med en gruvarbetare vid namn Betty Harris, 37 år:

”Jag började arbeta som vävare när jag var 12 år och kan varken läsa eller skriva. Jag gifte mig när jag var 23 år, och började i kolgruvan då. Jag drar kolvagnar och arbetar från klockan 6 på morgonen till klockan 18 på kvällen. Mitt på dagen får jag en timmes paus för att äta middag. Måltiden består av bröd och smör. Jag får inget att dricka. […]

Jag har ett bälte runt midjan och en kedja mellan benen och jag kryper på händer och fötter. Det är mycket brant och blött där jag arbetar. Vattnet rinner alltid över skoskaften och jag har haft det upp över knäna, det regnar in förfärligt genom taket. […]

Min kusin ser efter mina barn under dagen. Jag är mycket trött när jag kommer hem på kvällen. Ibland somnar jag innan jag hunnit tvätta mig. Jag är inte så stark som jag varit och jag klarar inte mitt arbete så bra som jag brukade göra. […] Min make har slagit mig många gånger när jag inte hunnit bli klar. […] Jag vet också att män tar sig friheter med kvinnorna som drar kolvagnarna. Några av dem har fött oäkta barn.”

Källa C

Arbete i kolgruva i England. Gravyr av Le Trapper från den franska tidskriften Le Magasin pittoresque 1843

1. Vad kan du dra för slutsatser med hjälp av dessa källor?

janej

Det förekom barnarbete i kolgruvorna.

Gruvarbetarna trivdes med sina jobb.

Det förekom sannolikt sexuella övergrepp i kolgruvorna.

Gruvarbetarna hade låg lön.

Arbetsmiljön var god i kolgruvorna.

2. Är parlamentsrapporterna från 1842

a. relevanta källor

b. trovärdiga källor

om man ska beskriva förhållandena i kolgruvorna i Storbritannien under den industriella revolutionen?

Motivera dina svar.

3. Är bilden en

a. relevant källa

b. trovärdig källa

om man ska beskriva förhållandena i kolgruvorna i Storbritannien under den industriella revolutionen?

Motivera dina svar.

INDUSTRIELLA

REVOLUTIONEN

Industriella revolutionen – en övergripande förklaring

• Begreppet revolution betyder en snabb och genomgripande förändring.

• Under den industriella revolutionen förändrades nästan allt som rörde ekonomi och arbete.

• Industrin blev den viktigaste näringsgrenen istället för jordbruk.

• Allt fler bodde i städer.

Bakgrund

• förbättringar inom jordbruket genom skiftet

• nya jordbruksmetoder och nya grödor som gav större avkastning.

Orsaker

Den industriella revolutionen startade i Storbritannien i slutet av 1700-talet, och det berodde på att där fanns:

• Kapital från handeln och det moderniserade jordbruket.

• Råvaror som ull från jordbruket samt stenkol och järnmalm.

• Arbetskraft som inte längre behövdes i det moderniserade jordbruket.

• Uppfinningar inom textilindustrin. Ångmaskinen i de nya fabrikerna.

• En stor marknad på grund av folkökningen i Storbritannien och genom att kolonierna var tvungna att handla med Storbritannien.

• Lagar som skyddade industriägare och uppfinnare.

Konsekvenser

• Det gamla sättet att leva på landsbygden försvann.

• Urbanisering: människor flyttade till städer.

• Varor kunde produceras snabbare och billigare.

• Ett nytt klassamhälle växte fram.

• Stora skillnader mellan rika och fattiga.

• Arbetarklassen hade ofta dåliga villkor både i fabrikerna och i hemmen.

• Barnarbete och hälsofarliga arbetsplatser var inte ovanligt.

• Befolkningen ökade tack vare ökad tillgång till livsmedel och vaccinering.

• Klimatet påverkades av utsläppen av växthusgaser.

Textilindustri

Förbättrade jordbruksmetoder 1750

Stora skiftesreformer 1760–1770

Ångmaskiner och andra maskiner

Urbanisering

Lokomotiv Ångfartyg

FRÅGOR

1. Vilka konsekvenser ledde skiftet i Storbritannien på 1700-talet till?

2. Förklara hur det kunde komma sig att det brittiska jordbruket på 1700-talet började producera mycket mer livsmedel än tidigare.

3. Det finns flera olika orsaker till att den industriella revolutionen startade i Storbritannien. Här följer

fem. Förklara hur det kom sig att just dessa fanns i Storbritannien vid den här tiden.

a. Kapital

b. Arbetskraft

c. Råvaror

d. Uppfinningar

e. Industriägare

4. Vilka köpte de industrivaror som producerades i Storbritannien?

5. Varför kan man säga att urbaniseringen både är en orsak till och en konsekvens av industrialiseringen?

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

tegar skifte

kapital råvaror ångmaskin

6. a. Hur kom det sig att ludditer ville förstöra maskinerna i de nya industrierna?

b. Varför upphörde sabotagen efter en tid?

7. Vad menas med begreppet klassamhälle och vad hade det med den industriella revolutionen att göra?

8. Hur kom det sig att barnarbete och hälsofarliga arbetsplatser var tillåtna i Storbritannien i början av den industriella revolutionen?

9. Varför ökade befolkningen trots att många arbetare hade usla levnadsvillkor?

10. Berätta hur det gick till då Edward Jenner upptäckte och utvecklade vaccin mot smittkoppor.

11. Hur påverkade den industriella revolutionen miljön i hela världen på lite längre sikt?

smittkoppsvaccin urbanisering klassamhälle

Den 46 meter höga Frihetsgudinnan stårpåenlikahögsockeliNew Yorks hamn. I vänster hand håller hon en tavla med texten: July IV MDCCLXXVI(1776).Bakomser videnamerikanskaflagganoch iförgrundensjälvständighetsförklaringenstext.

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

När parlamentet i London på 1760-talet bestämde att de brittiska kolonierna i Nordamerika skulle betala en ny skatt vägrade invånarna att göra det. Det blev inledningen till ett uppror som slutade med att USA, en ny och självständig stat, bildades 1776. Den amerikanska revolutionen visade att människor som levde i kolonier ville vara med och besluta om sin framtid. Den visade också att det gick att skapa ett nytt slags samhälle som inte styrdes av kungar och traditioner.

Från 13 kolonier till självständig stat

Sjuårskriget (se s. 101) hade förts runt hela världen och blivit en total triumf för Storbritannien när freden slöts 1763. Frankrike tvingades bland annat lämna nästan alla sina områden i Nordamerika, och Storbritannien härskade nu över ett jättelikt område från Hudson Bay i norr till Florida i söder. Men knappt hade de härskande i London satt sig ner i fåtöljerna med en kopp te förrän det kom oroande nyheter. Befolkningen i Nordamerika ville inte längre betala sina skatter.

Bråk om skatterna Längs kusten i öster låg 13 brittiska kolonier. Vi brukar kalla dem ”de amerikanska kolonierna”. Där bodde ungefär två miljoner invånare. Av dem var några hundratusen slavar.

Av Ryssland och Spanien omstritt område

Tidigare hade kolonierna varit omgivna av fiender: fransmän i norr, ursprungsbefolkningen i väster och spanjorer i söder. Men efter freden i sjuårskriget hade läget förändrats. Kolonierna kände sig inte längre hotade. Därför ville de inte ha militär hjälp från Storbritannien. Många hade också levt hela sitt liv i Nordamerika och började känna sig som ”amerikaner” snarare än som ”britter”.

Storbritannien

Outforskat område Spanien Ryssland

I London hade makthavarna en annan uppfattning. Sjuårskriget hade kostat stora summor pengar och de nya landområdena måste också försvaras.

Storbritannien gick segrande ur sjuårskriget.Nuhärskadebritterna över ett enormt område i Nordamerika.

Parlamentet (riksdagen) tyckte det var självklart att kolonierna skulle vara med och betala för kriget och för det framtida försvaret. Därför införde man flera nya skatter. De var inte särskilt stora men kolonisterna blev upprörda. De hade inte fått vara med om beslutet och ansåg det vara olagligt. De började som protest bojkotta brittiska varor. Flera av bojkotterna leddes av kvinnor, som slutade dricka brittiskt te och köpa brittiska textilvaror.

bojkotta

Att inte handla eller ha kontakt med till exempel ett visst land.

De 13 kolonierna

Kolonister utklädda som ursprungsbefolkningentarsig1773ombord pådefartygsomkommitfrånIndien ochkastarteförtiotusentalspund ner i vattnet.

Till sist avskaffades alla skatter utom en liten tull på te. Trots detta fortsatte protesterna. I Boston övergick snöbollskastning mot brittiska soldater i ett bråk som slutade med att fem kolonister dödades.

Brittisk vrede

Efter snöbollskastningen följde så Boston Tea Party där kolonister, som var maskerade för att se ut som ursprungsbefolkningen, kastade värdefulla brittiska laster med te i havet.

När de styrande i London fick höra talas om vad som hänt på andra sidan Atlanten blev stämningen mycket upprörd. De bestämde sig för kraftåtgärder. Bland annat stängdes Bostons hamn och brittiska trupper fördes över till Amerika.

Många amerikaner ville nu bryta sig loss från Storbritannien och bilda en egen stat även om de flesta fortfarande var tveksamma. De 13 kolonierna bestämde sig i alla fall för att bygga upp en amerikansk armé. Till befälhavare utsåg de George Washington, en rik plantageägare från södern.

En ”amerikansk” armé kunde de styrande i London inte tåla. Den måste helt enkelt slås ner. Men hur skulle det gå till? Storbritannien hade världens största krigsflotta men knappt någon armé. Till sist tvingades Storbritannien hyra omkring 30 000 tyska soldater.

Självständighetsförklaring och krig

De första skotten avfyrades i Lexington 1775 och snart ägde strider rum på många ställen i Amerika. Samtidigt som dessa pågick samlades valda ombud för kolonierna i Philadelphia och efter många och långa diskussioner förklarade amerikanerna sig till sist för självständiga från Storbritannien. Den 4 juli 1776 lästes självständighetsförklaringen upp. De 13 kolonierna hade blivit delstater i the United States of America (Amerikas förenta stater eller USA).

Kriget fortsatte under flera år. Samtidigt passade Frankrike på att åter gå i krig mot Storbritannien. Än en gång kom kriget att föras i flera världsdelar. Med stödet från Frankrike fick den amerikanska armén allt fler framgångar. Men kriget blev dyrt och antalet sårade och dödade soldater ökade. När Storbritannien riskerade att förlora andra kolonier till Frankrike, exempelvis i Indien, gav den brittiska regeringen upp. Även Frankrike hade fått allt svårare att få fram pengar till kriget. Vid freden i Paris 1783 erkände Storbritannien USA. Förutom de nya staterna, kom USA att innehålla området fram till Mississippi och upp till Kanada. Nya stater kunde tillkomma längre fram om de hade tillräckligt stor befolkning och godkändes av kongressen.

George Washington ledde den amerikanskaarménunderkriget mot Storbritannien. Han blev också landetsförstepresident.Pådenhär målningenfrån1850färdashan över floden Delaware.

1. Varför vägrade kolonierna betala de nya skatterna till Storbritannien?

2. Vad hände under Boston Tea Party?

3. Vem var George Washington?

4. Var och när lästes USA:s självständighetsdeklaration upp?

1. Hur såg maktdelningen ut i den nya förbundsstaten USA?

2. Varför byggdes en ny huvudstad?

3. Hur inspirerades invånarna i Sydamerika av det som hänt i USA?

Revolutionens betydelse

Nyheten om den amerikanska revolutionen spreds över hela jordklotet. I många länder diskuterade man för och emot det som hade hänt. Att en koloni gjort sig självständig från sitt moderland var en sensation.

I USA:s självständighetsförklaring från den 4 juli 1776 förklarade kolonisterna att ”alla människor har skapats lika” med rätt till ”liv, frihet och strävan efter lycka”. De hävdade också att en regerings viktigaste uppgift var att trygga dessa rättigheter. Om regeringen inte skötte detta så hade folket rätt att avsätta den. Dessa tankar var något som upprörde många makthavare i Europa. Där var det vanligt att tänka att kungen hade fått sin makt från Gud, inte från folket.

Att idéer om att maktförhållandena kunde förändras i ett land för att invånarna var missnöjda innebar en stor förändring i 1700-talets värld.

Maktdelning

Men hur skulle den nya självständiga staten egentligen styras? Ja, det var man till en början oense om. En del tyckte att varje delstat skulle bestämma var för sig. Andra ville ha ett gemensamt förbund där varje stat var självständig på vissa områden men samarbetade med varandra på andra. Till sist enades de om en stark förbundsstat där till exempel försvaret och huvudstaden var gemensam men där varje delstat kunde bestämma om egna lagar. Förbundsstatens makt skulle delas upp på tre olika delar där de olika delarna sedan skulle kontrollera varandra så att ingen av dem fick för mycket makt.

• En riksdag, Kongressen, med valda representanter från varje stat skulle bestämma om skatter och lagar.

• Oberoende domstolar skulle döma efter lagarna utan påverkan från andra.

• En vald president skulle styra landet och vara högste befälhavare för de militära styrkorna.

Till USA:s förste president valdes George Washington. En orsak var att han redan varit befälhavare för armén. Philadelphia var till en början USA:s huvudstad. Men man ville inte att huvudstaden skulle ligga inne i någon enskild stat. Därför byggdes snart en ny huvudstad i ett område som inte hörde till någon av delstaterna. Den kom att kallas Washington efter den förste presidenten. Det bestämdes också att den 4 juli skulle bli USA:s nationaldag, för att hedra minnet av den dag då USA förklarade sig självständigt.

Amerikanernas självständighet inspirerar

För många invånare i Sydamerika blev den amerikanska revolutionen och tillkomsten av USA en inspiration när de under 1800-talet gjorde uppror mot Spanien och Portugal.

Att de amerikanska kolonierna hade visat att det gick att skapa ett nytt sätt att fördela makten blev också en viktig inspiration under den franska revolutionen.

Många missnöjda grupper

De amerikaner som genomfört revolutionen var nöjda med att ha skapat en ny och självständig stat. Men det fanns också stora grupper som inte hade vunnit någonting på självständigheten.

Ursprungsbefolkningen

Ursprungsbefolkningen var mycket oroad över amerikanernas jakt på ny jord. Därför kämpade de på Storbritanniens sida under kriget. I freden efter kriget fick dock USA rätten att skapa nya stater också väster om Appalacherna. Alltså förlorade ursprungsbefolkningen på att USA bildades.

Varför stödde ursprungsbefolkningen Storbritannien?

Under sjuårskriget hade många bland Nordamerikas ursprungsbefolkning stött fransmännen, eftersom de mest ägnade sig åt handel och inte erövrade land på samma sätt som britterna. Men fransmännen förlorade kriget och tvingades överlämna området till Storbritannien. Ursprungsbefolkningen kände sig åter hotad och startade ett krig. Det har fått namnet Pontiacs krig. Ursprungsbefolkningen erövrade tio av de tolv brittiska befästningarna i området. Men de blev ändå tvungna att förhandla om fred 1766. Under förhandlingarna försökte britterna smitta ner dem med smittkoppor. De delade ut infekterade filtar från ett sjukhus. Ändå lyckades de inte besegra ursprungsbefolkningen. Till sist lovade Storbritannien att området väster om Appalacherna också i fortsättningen skulle tillhöra ursprungsbefolkningen. Inga kolonister skulle heller få flytta in där, ett löfte som gjorde att ursprungsbefolkningen oftast stödde britterna.

HövdingenPontiacförsvararursprungsbefolkningensrätt till land.

Den amerikanska revolutionen hade inteinneburitnågonförbättringför slavarna. Bilden här är hämtad från tv-serien Rötter

1. Vilka grupper var missnöjda med självständigheten?

2. Varför kämpade ursprungsbefolkningen på Storbritanniens sida under kriget?

3. Varför var kvinnorna missnöjda med självständigheten?

4. Vad menas med begreppet lojalist?

Slavarna

Slavarna hade erbjudit sig att kämpa mot Storbritannien om de i belöning fick sin frihet – men svaret från slavägarna blev nej. Freden medförde inte heller någon förbättring för slavarna.

I den amerikanska självständighetsförklaringen kunde man visserligen läsa att alla människor hade rätt till liv och frihet. Men trots detta behölls slaveriet och det dröjde till 1794 innan det bestämdes att inga nya slavar skulle få föras in i landet. De slavar som redan fanns i landet skulle fortsätta leva i slaveri.

Bönder och hantverkare

I demonstrationerna mot Storbritannien och i George Washingtons armé hade det funnits många sjömän, bönder och hantverkare. Men så var det inte längre när man samlades i Philadelphia för att besluta om framtiden. Då hade rika borgare från städerna och stora plantageägare från södern tagit över och de tänkte mest på sina egna intressen. Exempelvis krävdes det en viss förmögenhet för att man skulle få rösträtt. Vanliga bönder och hantverkare kunde därför inte delta i styret av landet. De hade helt enkelt för lite pengar.

Kvinnorna

De som samlats i Philadelphia var inte bara rika. De var också män. En av dem fick brev från sin hustru. Hon skrev: ”I den nya lagen […] önskar jag att ni ska komma ihåg kvinnorna […] annars […] är vi överens om att stödja ett uppror och kommer inte att känna oss tvungna att lyda lagarna som vi inte själva varit med om att införa.” Brevet hjälpte inte. Kvinnorna fick ingen rösträtt (det dröjde till 1920) och de var fortfarande utestängda från högre utbildning.

Lojalisterna

Många kolonister hade varit emot frigörelsen. De var lojala (trofasta) mot Storbritannien och kallades därför lojalister. Många av dem kämpade också på Storbritanniens sida under revolutionen. Under och efter kriget lämnade mer än hundratusen lojalister landet och slog sig ner i Storbritannien eller Kanada. Det är därför som så många i Kanada talar engelska. I de gamla franska områdena kring Quebec är dock franska fortfarande det vanligaste språket.

Barack Obama om amerikanska revolutionen

I maj 2020 avled afroamerikanen George Floyd i samband med ett våldsamt polisingripande i Minneapolis. Hans död ledde till omfattande protester i USA och övriga världen. Demonstrationerna anordnades av Black Lives Matter, en människorättsorganisation som arbetar mot rasistiskt polisvåld. På vissa ställen urartade protesterna till kravaller med skadegörelse som följd.

Den dåvarande presidenten Donald Trump uttalade sig mycket kritisk om Black Lives Matter och sa att organisationen ”skadar de svarta medborgarna i USA”.

Hans företrädare Barack Obama kommenterade också Black Lives Matter-protesterna:

”För dem som har klagat på protesterna, kom bara ihåg att detta land grundades på protester. Det kallas för den amerikanska revolutionen. Och varje steg i detta land, varje utvidgning av friheten, varje uttryck för våra djupaste ideal, har vunnits genom ansträngningar för att skapa förbättring. Och vi bör alla vara tacksamma för människor som är villiga att på ett fredligt, disciplinerat sätt gå ut och göra skillnad.”

1. Vad i den amerikanska historien syftade Barack Obama på i sitt uttalande?

janej

I juni 2020 uttalade sig USA:s ex-president Barack Obama om protesterna mot polisbrutalitet riktad mot svarta.

Valet av George Washington till USA:s förste president.

Sjuårskriget mellan Storbritannien och Frankrike.

Ursprungsbefolkningens kamp på

Storbritanniens sida under amerikanska revolutionen.

Upproret mot britterna under amerikanska revolutionen.

2. Vad ville Barack Obama uppnå med sitt tal?

janej

Klaga på Black Lives Matter-rörelsen.

Påminna om att de flesta förändringar för mer frihet för de amerikanska medborgarna har tvingats fram efter protester.

Skapa motsättningar mellan svarta och vita.

Försöka få folk att protestera på ett fredligt sätt utan att bruka våld.

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

Före revolutionen

• Vid freden efter sjuårskriget 1763 tog Storbritannien över nästan alla Frankrikes områden i Nordamerika.

• Kriget hade kostat mycket pengar. Parlamentet i London införde flera nya skatter.

• Kolonisterna vägrade betala. De hade inte själva fått vara med och besluta om dem.

• År 1773 inträffade Boston Tea Party där kolonister kastade te i havet i protest mot brittiska skatter och avgifter.

Revolutionen

• Kolonisterna byggde upp en egen armé med George Washington som befälhavare.

• Det ledde till krig mellan kolonisterna och Storbritannien.

• Den 4 juli 1776 förklarade sig de 13 kolonierna självständiga under namnet USA (United States of America).

• Storbritannien hyrde soldater från Tyskland.

• Frankrike förklarade krig mot Storbritannien och kriget fördes på många platser i flera världsdelar.

• Fredsavtal 1783. Storbritannien erkände USA som ett självständigt land.

Efter revolutionen

• Makten i USA delades i tre delar som skulle kontrollera varandra:

- En riksdag, kongressen, skulle bestämma om skatter och lagar.

- Oberoende domstolar skulle döma efter lagarna.

- En vald president skulle styra landet och vara befälhavare.

• George Washington blev den förste presidenten.

• Den nya huvudstaden döptes till Washington.

• Många grupper var missnöjda efter frigörelsen. Deras situation var så gott som oförändrad eller till och med försämrad.

- ursprungsbefolkningen

- slavarna

- bönder och hantverkare

- kvinnorna

- lojalisterna

• Den amerikanska frigörelsen från moderlandet Storbritannien blev mycket omdiskuterad runt om i världen och kom att påverka utvecklingen i många andra länder.

Boston Tea Party 1773 Amerikanerna förklarar sig fria från Storbritannien. 4 juli 1776 Sjuårskriget mellan Frankrike och

Frankrike lämnar sina kolonier i Nordamerika 1763

Amerikanska revolutionen 1775–1783 De 13 kolonierna blir delstater i United States of Amerika (USA) 1783

1914–1945 VÄRLDSKRIGENS TID

Från 1914 till 1945, utspelade sig två världskrig och tiden mellan dessa krig, mellankrigstiden. Du vet antagligen redan en del om vad som hände under den här tiden och känner nog till diktatorer som Hitler, Mussolini och Stalin och att oerhört många människor förföljdes, dödades och skadades. Kanske har du också tittat på någon film eller tv-serie som handlade om något av krigen eller hört någon berätta om äldre släktingar eller bekanta som levde då?

• Vilka var de båda världskrigens orsaker och vilka blev konsekvenserna?

• Varför blev många länder diktaturer under mellankrigstiden, men inte alla?

• Vad innebar världskrigens tid för Sverige?

skyttegravskrig depression diktatur beredskap Förintelsen atombomb

Frankrike i början av augusti 1914. Engruppsoldatergersigivägför attstridamotTyskland.Tvåkvinnor ger dem sitt helhjärtade stöd som fosterlandets försvarare. Den starka nationalismenvarenavdeviktigaste orsakerna till kriget.

FÖRSTA

VÄRLDSKRIGET

Söndagen den 2 augusti 1914 blev en dag som folken i Europa sent skulle glömma. På eftermiddagen klämtade kyrkklockorna för att meddela den viktiga nyheten att ett krig mellan stormakterna hade brutit ut. Familjefäder och äldre bröder tvingades ge sig av mot krigsskådeplatser långt borta och älskande par skildes hastigt från varandra. Några blev säkert rädda och förtvivlade men de flesta av soldaterna tog det lugnt och gjorde helt enkelt sin plikt.

Många trodde också att kriget skulle bli kort. ”Ni är hemma innan löven fallit från träden”, sa Tysklands kejsare Vilhelm II när de tyska soldaterna marscherade ut mot fronten. Men det skulle visa sig att kejsaren hade fel. Kriget tog inte slut efter fyra veckor utan först efter fyra fruktansvärda år.

Fortsatt fred eller krig?

Den varma och sköna sommaren 1914 hade det visserligen stått en del i tidningarna om att ett stort krig skulle kunna bryta ut. Men många tog inte detta hot på allvar. Det fanns också mycket som talade för att freden skulle fortsätta.

fredsrörelsen

den goda ekonomin handeln mellan länder Socialistinternationalen

Fredsfaktorer

imperialismen kapprustningenoch

de militära allianserna

nationalismen

bristen på demokrati

Krigsrisker

Fredens krafter sommaren 1914

Historiker brukar ofta peka på fyra faktorer som talade för en fortsatt fred i Europa.

Fredsfaktor 1: fredsrörelsen

Ett stort antal pacifister (fredsvänner) var organiserade i den internationella fredsrörelsen. De menade att alla länders regeringar borde fatta beslut om att avrusta sina dyra arméer och istället satsa på sådant som gynnade utvecklingen av samhället. ”Ner med vapnen” var deras slagord. Fredsrörelsen fick stöd av flera mäktiga och inflytelserika personer på olika håll i världen. En av dem var den svenske uppfinnaren och affärsmannen Alfred Nobel som också såg till att ett av Nobelprisen skulle tillfalla någon som hade arbetat för att bevara freden.

En av de första att ta emot Nobels fredspris var den österrikiska författaren Bertha von Suttner. Hon menade att det fanns bra exempel på att det gick att lösa konflikter mellan stater utan våld. Exempelvis hade Norge 1905 lämnat unionen med Sverige utan att ett enda skott hade avlossats.

Fredsfaktor 2: handeln mellan länder

Fredsrörelsen fick medhåll av många företagsledare och ekonomer. De menade att ett krig skulle störa den internationella handeln. Ända sedan den industriella revolutionen hade exporten och importen ökat kraftigt i nästan alla länder. Många europeiska banker lånade ut stora

Bertha von Suttner var ett stort namn inte bara för fredsrörelsen. Hon var också suffragett, en förkämpe för kvinnlig rösträtt. Härpåettturkisktfrimärkefrån 1933, tre år efter att Turkiet infört lika rösträtt för män och kvinnor.

Den franske socialistledaren Jean Jaurèstalarpåettprotestmötemot krigiParis1913.Ettårsenare mördades han av en fransk nationalistsomansågatthans arbete inom Socialistinternationalen var förräderi mot Frankrike.

summor pengar till industriprojekt och järnvägsbyggen i andra länder. Ett stort krig skulle kunna begränsa handeln och stänga viktiga marknader.

Fredsfaktor 3: Socialistinternationalen

Arbetarrörelsen var också emot krig. Många arbetare anslöt sig till fackföreningar och de socialdemokratiska partiernas inflytande ökade i länder som Frankrike och Tyskland. De samarbetade över nationsgränserna i en organisation som hette Socialistinternationalen. Ett av organisationens viktigaste mål var att stoppa krig. För att bevara freden skulle arbetarna vägra gå till jobbet om ett lands regering förklarade krig mot ett annat land. Det skulle göra det omöjligt att transportera soldater och vapen, och samhället skulle inte fungera. Ett land där nästan alla arbetare strejkade kunde inte föra krig. Den tyska socialdemokraten Rosa Luxemburg skrev så här i en text riktad till landets arbetare: ”När vi förväntas använda mordvapen mot våra franska eller mot andra utländska bröder, förklarar vi: »Nej, det gör vi inte!«”

Fredsfaktor 4: den goda ekonomin

En viktig fredsfaktor var att också ekonomin var stark i många länder. Arbetslösheten var låg och livet verkade bli lite bättre för varje år som gick. Företagsägare gjorde goda vinster och satsade på nya stora industriprojekt, medelklassen for på semesterresor och arbetare kunde allt oftare skaffa sig en större och lite modernare bostad. En del historiker menar att mycket talade för att de flesta tänkte att det skulle bli bättre i framtiden. Och människor som är optimistiska går inte gärna i krig.

Krigets krafter sommaren 1914

Det fanns samtidigt flera svårlösta problem både inom och mellan länder. Dessa problem ökade risken för ett kommande storkrig i Europa. Historiker brukar ofta peka på fyra sådana krigsrisker.

Krigsrisk 1: imperialismen och kapprustningen

En viktig konfliktorsak var imperialismen (se s. 172). Den innebar att de europeiska stormakternas regeringar tävlade om att erövra kolonier i Asien och Afrika. För att skydda sina kolonier och den lönsamma handeln lät de bygga stora krigsfartyg och utöka sina arméer. Snart blev det en kapprustning. Om en av stormakterna byggde stora krigsfartyg och ökade sin armé, måste de andra stormakterna också göra det.

Krigsrisk 2: de militära allianserna

Om ett krig skulle bryta ut med så många soldater och så kraftiga vapen skulle det bli mycket omfattande. Ledarna för de största staterna insåg att de inte fick råka i konflikt med alla länder på en gång. Istället måste de bygga allianser med pålitliga ”vänner”. Så bildades ententen och centralmakterna. De två maktblocken minskade spänningarna mellan staterna som tillhörde respektive block. Men de ökade samtidigt spänningarna mellan blocken och på så sätt också risken för ett nytt storkrig.

Ibörjanav1900-taletkundemånga i medelklassen göra turistresor. Vykortfrånettbadhotellpåden engelska sydkusten.

De främsta

medlemsstaterna i de båda allianserna 1914–1918

Ententen:

Storbritannien

Frankrike

Ryssland

Italien (från 1915)

USA (från 1917)

Centralmakterna: Tyskland

Österrike-Ungern

Italien (fram till 1915)

Osmanska riket

1. Vilka var de fyra fredsfaktorerna 1914?

2. Vilka var de fyra krigsriskerna 1914?

3. Hur kom det sig att den goda ekonomin gjorde människor mindre villiga att gå ut i krig enligt en del historiker?

4. Vad innebar Socialistinternationalens idé om ”stora strejker” mot kriget?

5. Varför kunde bristande demokrati öka krigsrisken?

Krigsrisk 3: nationalismen

Nationalismen skapade flera djupa konflikter i Europa. Frankrike hade förlorat två landskap, Alsace och Lorraine i kriget mot Tyskland 1871. De franska nationalisterna förde en kampanj för dessa skulle lämnas tillbaka. Detta kunde naturligtvis inte Tyskland gå med på. De tyska nationalisterna ville tvärtom göra sitt land ännu större och mäktigare.

Sådana konflikter hotade freden mellan länderna.

Grupper med nationalistiska idéer kunde också hota freden inom flera av de stora staterna. Ryssland, Storbritannien, Österrike-Ungern och Osmanska riket bestod av flera olika folk med skilda språk eller religioner. En del nationalister var beredda att använda våld för att bilda självständiga länder.

Krigsrisk 4: bristen på demokrati De flesta av världens länder styrdes vid den här tiden av kungar eller kejsare, eller av parlament som bara delvis var folkvalda. Rösträtten var fortfarande begränsad trots att såväl kvinnorörelsen som socialister och liberaler länge krävt förändringar. Inte i någon av de stater som hamnade i krig 1914 hade kvinnor rösträtt och för männens del var rösträtten ofta begränsad till dem med högst inkomst.

Eftersom många av den tidens makthavare inte hade blivit utnämnda genom val behövde de inte bry sig så mycket om vad folket tyckte. Att varken kungar eller regeringsmedlemmar var demokratiskt valda ökade på så sätt riskerna för ett nytt krig.

Det plötsliga krigsutbrottet

Det var en serie händelser under sommaren 1914 som visade att krigets krafter trots allt var starkare än fredens. Det började med en begränsad konflikt mellan Serbien och Österrike-Ungern. Men snart utvecklades den till ett storkrig.

Skotten i Sarajevo

Många tänkte senare att allt började med ett terrorattentat den 28 juni 1914. En ung man vid namn Gavrilo Princip hade skjutit den österrikiske kronprinsen Franz Ferdinand och hans hustru Sophie när de besökte Sarajevo, Bosniens största stad. Det visade sig snart att den 19-årige mördaren utfört dådet på uppdrag av Svarta handen, en hemlig nationalistisk terrororganisation i Serbien. Organisationen ville att Bosnien skulle tillhöra ett enat ”Stor-Serbien” istället för att vara en del av Österrike-Ungern.

Sådana attentat hade visserligen skett förut i Europa, och från början var det nog inte så många som brydde sig så mycket om det som hänt. Knappast någon trodde det skulle bli inledningen till ett världskrig.

Men Österrike-Ungerns regering uppfattade mordet på kronprinsen som en mycket allvarlig händelse. Den ansåg också att de serbiska nationalisterna var ett hot mot deras stat. Om Serbien fick ta över Bosnien kunde andra nationalister kräva ändrade gränser eller egna självständiga stater. Den serbiska regeringen anklagades dessutom för att inte ha gjort tillräckligt för att stoppa Svarta handen.

Av dessa skäl ville den österrikiske kejsaren och hans regering i Wien gå i krig mot Serbien. På så sätt skulle de serbiska nationalisterna bestraffas samtidigt som deras land blev försvagat.

Svarta veckan – diplomatin bröt samman

Regeringen i Wien insåg att det fanns risker med att angripa Serbien. Den ryske tsaren var sedan länge den serbiske kungens främste bundsförvant. Om Ryssland gick i krig på Serbiens sida riskerade ÖsterrikeUngern dessutom krig med Storbritannien och Frankrike eftersom dessa länder ingick i ententen precis som Ryssland.

Tyskland var vid denna tidpunkt Österrike-Ungerns närmaste samarbetspartner i det andra stormaktsblocket, centralmakterna. I Berlin tänkte den tyske kejsaren Vilhelm II och hans regeringsmedlemmar att det ryska hotet om stöd till Serbien antagligen aldrig skulle förverkligas. Därför uttalade den tyska regeringen ett stöd till kollegerna i Wien, oavsett vad som skulle kunna hända. Nu vågade kejsaren i ÖsterrikeUngern gå vidare. Den 28 juli 1914, precis en månad efter skotten i Sarajevo, förklarade han krig mot Serbien.

Men den ryske tsaren Nikolaj II och hans militärledning hade visst menat allvar med sitt hot om krig på Serbiens sida. Tsaren utfärdade genast order om att den ryska armén skulle förberedas för strid. Den ryska mobiliseringen (krigsförberedelsen) ledde i sin tur till att ledarna för staterna i både ententen och centralmakterna trasslade in sig i ett diplomatiskt och militärt förhandlingsspel som de fick allt svårare att kontrollera.

Sju dagar efter Österrike-Ungerns krigsförklaring mot Serbien var därför stora delar av Europa i krig, trots att det gjordes många försök att stoppa utvecklingen. Denna vecka kallades senare svarta veckan.

Sammanlagtfannsdetengrupp med sju attentatsmän som var beredda att mörda kronprinsen under besöket i Bosnien. Gavrilo Principvaralltsåinteensamom Svartahandensterrordåd.Härgrips ytterligare en som var inblandad.

Svarta veckan 1914: Europas stormakter förklarar krig

Tisdag 28 juli

Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien.

Onsdag 29 juli

Ryssland mobiliserar sin armé.

Lördag 1 aug

Tyskland mobiliserar och förklarar krig mot Ryssland. Frankrike mobiliserar.

Söndag 2 aug

Tyskland kräver fri genompassageBelgien i händelse av krig mot Frankrike.

1. Av vilka skäl var det få som trodde ”skotten i Sarajevo” skulle leda till ett världskrig?

2. Varför ville den österrikiske kejsaren förklara krig mot Serbien?

3. Varför stödde den tyske kejsaren Österrike-Ungerns krigsförklaring mot Serbien?

4. Vad hände under Svarta veckan?

5. Hur kom det sig att många jublade över att kriget bröt ut?

Torsdag 30 juli

Tyskland kräver att Ryssland avbryter mobiliseringen.

Fredag 31 juli

Tyskland hotar Ryssland med krig.

Måndag 3 aug

Tisdag 4 aug

Tyskland marscherar in i Belgien, förklarar krig mot Frankrike.

Storbritannien förklarar krig mot Tyskland.

Fredsrörelsen tystnade

Fredsrörelsens medlemmar fortsatte att varna för vad som skulle kunna hända om kriget blev verklighet. Men i takt med att konflikterna mellan ländernas regeringar ökade, verkade också de nationalistiska känslorna bli starkare i varje land. Allt färre människor lyssnade på de som inte ville ha krig. Socialisternas planer att strejka mot kriget förverkligades aldrig och kapitalägarna satsade sina pengar i vapenindustrin.

Jubel över krigsutbrottet

De första dagarna i augusti samlades stora skaror människor i flera av Europas städer och jublade över att kriget hade brutit ut. Många av de inkallade soldaterna berättade senare att de uppfattade världskrigets utbrott som början på ett äventyr, som något de hade längtat efter. Äntligen hände det något som gjorde att de kände sig viktiga och behövda. Så här skrev den tyske författaren Ernst Jünger: ”Uppväxta i en tidsålder präglad av trygghet kände vi alla en längtan efter det ovanliga, efter den stora faran. Kriget hade fyllt oss som ett rus.” Men den verklighet som snart skulle möta dem på slagfältet var något helt annat.

”Det stora kriget”

– ett världskrig

Kriget fördes till en början främst i Europa och i Mellanöstern. Många talade om ”det stora kriget” men efter några år kallades det istället för ett världskrig. I det här avsnittet följer vi händelseutvecklingen på de främsta fronterna under de första åren av kriget:

• Västfronten

• Östfronten och andra strider i Europa

• Sjökriget på världshaven

• Kriget i Mellanöstern

• Övriga fronter

Skyttegravskriget på västfronten

Den tyska militärledningen följde till en början en noga uppgjord strategi. Den hade utarbetats av en general som hette Alfred von Schlieffen och kallades därför Schlieffenplanen. Strategin gick ut på att tyskarna först skulle besegra de franska trupperna i väster och sedan vända sina styrkor mot Ryssland. De tyska soldaterna skulle ta sig till Frankrike via Belgien, trots att landet var neutralt och alltså inte stod på någon sida i kriget.

Redan i september 1914 hade de tyska arméerna passerat Belgien och kommit så långt in i Frankrike att de kunde se Eiffeltornet i sina kikare.

front

En front är den plats där de stridande möts under ett krig.

Skyttegravskrigetpåvästfronten var en mardröm för soldaterna. Man grävdenersigilångagångardit fiendens kulor hade svårt att nå. Därväntademanpåorderattgåtill anfall.Härharengruppbrittiska soldaterfåttensådanorder.Många stupaderedanefternågonminut sedan de tagit sig över skyttegravens översta kant.

I sista stund lyckades dock de franska arméerna hejda den tyska framryckningen mot Paris.

Trots kraftigt stöd från den brittiska krigsmakten kunde fransmännen ändå inte driva de tyska trupperna tillbaka. Samtidigt kunde inte heller tyskarna rycka fram. Västfronten hade fastnat i ett 76 mil långt band av leriga skyttegravar från Nordsjön till Schweiz.

FÖRDJUPNING & METOD

│ Historiska källor

Fotboll på västfronten

Striderna var hårda på västfronten. Men det finns samtidigt vittnesmål om att soldaterna inte hatade varandra. På vissa platser slutade exempelvis tyska och brittiska soldater skjuta på varandra under julen 1914. Istället gick de upp ur skyttegravarna, sjöng psalmer och önskade varandra god jul.

A. Brev från anonym brittisk underofficer publicerat i tidningen Glasgow News den 2 januari 1915.

”Det var praktiskt taget inget skjutande idag eftersom våra pojkar besökte tyskarna i deras skyttegravar, önskade dem god jul och kom överens om vapenvila i 24 timmar. Det spelades också en fotbollsmatch mellan de båda skyttegravslinjerna, och man bytte julklappar som cigarrer och choklad med varandra.”

På några ställen på västfronten ska tyskar och britter till och med ha spelat fotboll med varandra. Men det råder viss osäkerhet om det här är sant eller bara ett rykte som uppstod vid fronten. Här är tre äkta källor som handlar om detta.

B. Johannes Niemann, tysk löjtnant, i en intervju för brittisk tv 1968.

”En skotsk soldat dök upp med en fotboll som verkade komma från ingenstans och några minuter senare startade en riktig fotbollsmatch. Skottarna markerade sitt mål med sina konstiga mössor och vi gjorde samma sak med vårt. Det var inte lätt att spela på den frusna marken, men vi gjorde det ändå och följde reglerna noggrant, trots att matchen bara varade en timme och vi inte hade någon domare.”

C. Ernie Williams, brittisk soldat i första världskriget, i en intervju för brittisk tv 1983. ”Bollen kom någonstans ifrån, jag vet inte var, men det var från deras sida – det var i alla fall inte från vår. De ordnade några mål och en man ställde sig i mål. Sedan började vi spela. Jag skulle tro att det var ett par hundra som deltog. Jag var ganska bra på den tiden, när jag var nitton. Alla verkade trivas. Det fanns ingen illvilja mellan oss. Vi hade ingen domare och ingen räknade målen. Det var bara en kamp om bollen – inte alls som fotbollen man ser på tv. Kängorna som vi hade på oss var jobbiga att spela med och bollen var gjord av läder så den blev snart blöt.”

1. Undersök källornas trovärdighet. Vilka styrkor och svagheter har dessa källor?

Använd de källkritiska begreppen beroende, äkthet, tid och tendens.

2. Spelades det någon fotbollsmatch på västfronten?

Desperata försök att besegra fienden

Ju längre tid som gick desto otåligare blev generalerna på båda sidor. Genom kraftiga anfall försökte de bryta igenom fiendens linjer. Men anfallen slutade nästan alltid lika illa. När soldaterna hade tagit sig över skyttegravskanten smattrade fiendens kulsprutor igång. De som anföll hann ofta bara springa några meter innan de dödades i kulregnet.

Vid sådana anfall kunde tio tusentals soldater stupa bara på en enda dag. Slagen vid Somme och Verdun 1916 varade i flera månader och där dog mer än 500 000 unga män och ungefär lika många sårades. Ändå lyckades ingen sida erövra mer än några kilometer sönderskjuten terräng.

Att det blev så här har militärhistoriker förklarat med att generalerna använde sig av ett gammaldags sätt att planera. Många anfall genomfördes av fotsoldater eller soldater till häst. Så förde man krig på 1800-talet, innan det fanns kulsprutor. Nu var det omöjligt att vinna en sådan attack.

Nya vapen – stridsgas, stridsvagnar och flygplan

För att försöka få slut på det stillastående kriget längs västfronten utvecklades också nya vapen och nya sätt att strida. Jättelika kanoner kunde bombardera fienden på flera kilometers håll och förvandla marken till ett månlandskap av grus och gropar. Båda sidor prövade också nyheter som stridsgas och flygplan, och britterna uppfann stridsvagnar. Men eftersom utvecklingen skedde ungefär lika snabbt på båda sidor förändrades inte styrkebalansen. Västfronten fortsatte att röra sig fram och tillbaka på ungefär samma ställe. Resultatet av de nya vapnen blev bara att ännu fler soldater stupade i striderna vid varje anfall.

stridsgas

Stridsgas var en giftig gas som allvarligt skadade den som andades in den. Som skydd utvecklades snart gasmasker.

Tyska sjuksköterskor tar hand om såradesoldaterundergasanfall påvästfronten.Detvarviktigtatt snabbtfåpåsigengasmasknär fienden anföll. Andades man in stridsgasen var det stor risk att skadas allvarligt.

FINLAND

Brittisk minspärr i Nordsjön

NORGE

Slaget vid Skagerrak 1916 x

STORBRITANNIEN

London

Västfronten 1914–17 (den östra linjen hösten 1918)

PORTUGAL

Slaget vid Somme 1916 ikrig 1916 x Paris

Ned. Bel

SCHWEIZ x Lux

FRANKRIKE

Tyska ubåtar ITALIEN

SPANIEN

SPANSKA MAROCKO

Petrograd (S:t Petersburg)

SVERIGE

TYSKLAND Berlin

Slaget vid Verdun 1916

Östfronten 1914

ÖSTERRIKE-UNGERN

Wien

Den italienska fronten

Det serbiska kriget

BOSNIEN

MONTENEGRO

Östfronten 1917

RUMÄNIEN i krig 1916

Östfronten 1918 RYSSLAND

Viktiga krigsskådeplatser under första världskriget

Centralmakterna

Ententen

Neutrala stater

Kolonier i Nordafrika Fronter

SERBIEN

GREKLAND i krig 1916 i krig 1915 Rom

MAROCKO ALGERIET TUNISIEN

FörstavärldskrigetsfronteriEuropa och Mellanöstern. Det var stor skillnad mellan den stillastående västfrontenochdenrörliga östfronten.

Sarajevo ALBANIEN

BULGARIEN i krig 1915

Konstantinopel

OSMANSKA RIKET (TURKIET) omkring 1915

Folkmorden i Armenien

Den brittisk-arabiska armén 1917

Den brittisk-arabiska armén 1915 Jerusalem ARABIEN

PERSIEN

LYBIEN

Östfronten – och andra strider i Europa

På östfronten var kriget rörligare, men både centralmakterna och ententen förlorade miljontals soldater även där. De ryska arméerna hade till en början stora framgångar och den tyska militärledningen var därför tvungen att skicka soldater österut tidigare än beräknat. Det gjorde att de tyska arméerna vid västfronten försvagades, medan kriget i öst blev en utdragen kamp. Sakta men säkert tvingade de österrikiska och tyska trupperna den ryska armén allt längre tillbaka in i Ryssland.

Det serbiska kriget

Österrike-Ungerns regering hade planerat för ett kort krig mot Serbien. Men serberna gjorde ett mycket hårdare motstånd i den bergiga terrängen än de österrikiska generalerna hade trott. Det dröjde därför ända till hösten 1915 innan österrikiska soldater kunde marschera in på Belgrads gator. Men en del serbiska nationalister fortsatte ändå att göra motstånd.

Den italienska fronten År 1914 förklarade den italienska regeringen att Italien var neutralt trots att landet tillhörde centralmakterna. Ett år senare bytte landet sida och

förklarade krig mot sin gamla bundsförvant Österrike. Orsaken var ett löfte från ententens regeringar om ett landområde i södra Österrike där det i huvudsak fanns en italiensk befolkning. Striderna på den italienska fronten blev sedan mycket hårda och fördes långt in i Italien.

Sjökriget och handelsblockaderna

Tyskland och Storbritannien hade ungefär lika många och stora krigsfartyg. Eftersom ingen sida kunde besegra den andra undvek de strider till sjöss och de största krigsfartygen blev ofta liggande i sina hamnar.

Den viktigaste kampen på haven gällde istället den civila sjötrafiken och olika försök att blockera transporter av varor och människor. Tanken var att fienden genom handelsblockaderna skulle drabbas av varubrist, svält eller andra svårigheter.

Den brittiska flottans fartyg placerade minor i Nordsjön mellan Norge och Skottland. Den sjökapten som inte visste var minorna låg riskerade att få sitt skepp sprängt i en explosion. På så sätt hindrades en stor del av den vanliga sjötrafiken till Tyskland. Den tyska militärledningen svarade med ubåtar. Lastfartyg och passagerarfärjor som var på väg till eller från Frankrike, Storbritannien eller Ryssland kunde när som helst råka ut för ett anfall och bli sänkta av en tysk torped.

Kriget i Mellanöstern

Osmanska riket ställde sig på Tysklands och Österrike-Ungerns sida när kriget startade 1914. Sultanen och hans regering hoppades få hjälp mot Ryssland som man varit i krig med tidigare och som många turkar uppfattade som sin huvudfiende. Man ville också hindra att riket fortsatte att falla sönder. Särskilt allvarligt var läget på den Arabiska halvön, där lokala ledare sökte stöd hos Storbritannien.

Men kriget gick redan från början dåligt för sultanen, och 1916 var det till och med nära att huvudstaden Konstantinopel hade intagits. En förklaring till ententens framgångar var att Australien och Nya Zeeland, som på den tiden var en del av det brittiska imperiet, hade skickat mängder av soldater. I sista stund lyckades de osmanska trupperna ändå försvara huvudstaden.

I de arabiska delarna fick de brittiska och arabiska styrkorna större framgångar. Det innebar att det osmanska territoriet minskade år för år. Ententens soldater nådde fram till det nuvarande Turkiets gränser under 1917.

Övriga fronter – kriget blir ett världskrig

Med tiden drogs allt fler länder in i kriget. I augusti 1914 fanns det sex krigförande stater i Europa. Fyra år senare hade antalet stigit till sexton länder i tre världsdelar. Stormaktskriget i Europa hade blivit ett verkligt världskrig.

Det som inte är militärt.

1. Vad var skyttegravarna på Västfronten?

2, Ge exempel på vapen som utvecklades under första världskriget.

3. Hur drabbade sjökriget de civila i Europa?

4. Ge exempel på strider i Afrika och Asien under första världskriget.

5. Varför kom många av soldaterna som stred i Europa från andra världsdelar?

Strider i Asien och Afrika

Den japanska regeringen ville ta över Tysklands kolonier i Kina och anslöt sig därför till ententen redan 1914. De japanska stridskrafterna uppnådde snart sina mål och hjälpte sedan de brittiska styrkorna på olika sätt på världshaven.

I de tyska och brittiska kolonierna i Afrika förekom regelrätta slag mellan de båda ländernas kolonialarméer ända fram till 1918. I dessa deltog också ett stort antal afrikaner som soldater och medhjälpare på båda sidor. Striderna i Tyska Östafrika (nuvarande Tanzania) blev omfattande, och pågick under hela kriget. Civilbefolkningen drabbades mycket hårt till följd av sjukdomar och svält i krigets spår.

Upprorsförsök i kolonierna

Första världskriget utbrott gjorde att kontrollen över kolonierna blev svårare att upprätthålla. Det ledde till flera upprorsförsök mot de europeiska kolonialmakterna i Afrika. I Malawi genomfördes exempelvis en omfattande revolt mot britterna redan 1915. Även om det och flera andra uppror misslyckades har de senare uppfattats som ett första steg i kampen för självständighet i Afrika.

Trupper från kolonierna i Europa

I de brittiska och franska arméerna i Europa fanns det förutom mängder av soldater från Kanada, Australien och Nya Zeeland också uppemot en miljon soldater från kolonierna i Afrika och Asien. Många kom från Indien och en del från Vietnam. Även i de länder där det inte förekom strider påverkades man därför av kriget. Det gällde inte minst de hundratusentals familjer som fick ta emot besked om att deras anhöriga hade stupat i striderna på andra sidan haven.

Gravar efter muslimska soldater i de franska arméerna och som stupade i slaget vid Verdun 1916. Sammanlagt stupade över 40 000 muslimska soldater i Frankrikes arméerpåvästfronten.

Propagandaaffischer

Eftersom Storbritannien inte hade någon värnplikt före 1916 måste armén under de första åren av kriget få hundratusentals

1. Kan en historiker söka svar på följande frågor genom att använda de här två affischerna som källa?

brittiska män att frivilligt gå ut i strid. Sådana här propagandaaffischer användes för att locka fler män att anmäla sig. janej

a. Hur gjorde brittiska myndigheter för att skaffa fram soldater till kriget?

b. Hur gjorde brittiska kvinnor för att få sina män att anmäla sig som soldater?

c. På vilka sätt användes könsroller i den brittiska propagandan för att få fler soldater?

d. Varför hade inte Storbritannien en värnpliktsarmé före 1916?

e. Hur många män anmälde sig som frivilliga soldater mellan 1914 och 1916?

2. Formulera en egen historisk fråga till affischerna som historisk källa och försök sedan besvara den.

Detvarframföralltdevanliga,civila fartygensomdrabbadesavsjökriget. Härharettlastfartygträffatsaven torpedfrånentyskubåt.Mängder avsjömän,drunknadeefterdenhär typen av angrepp, det gällde även om båten kom från ett land som neutraltikriget.Över1000svenska sjömän omkom exempelvis.

De sista krigsåren 1917–1918

Flera miljoner unga män hade redan dött under de första två åren av kriget. Ingen sida verkade kunna besegra den andra och allt fler soldater tappade motivationen att slåss i ett krig som aldrig verkade ta slut.

Civilbefolkningen drabbades också allt hårdare. På många håll ledde varubristen till svält. Men 1917 skedde två saker som ändrade situationen: USA gick in i kriget och i Ryssland startade en revolution.

USA förklarar krig mot Tyskland

Innan Woodrow Wilson blev omvald som president i USA 1916 lovade han väljarna att landet skulle fortsätta att vara neutralt i världskriget. De flesta amerikaner ville också att han skulle hålla fast vid den linjen.

Men när tyska ubåtar hade torpederat och sänkt flera fartyg på väg till eller från USA ändrade många amerikaner åsikt och önskade istället att landet skulle gå med i kriget.

I april 1917 förklarade Wilson att USA var i krig mot Tyskland. Många historiker menar att en viktig orsak var att USA hade gett stora lån till Storbritannien och Frankrike. Om Tyskland skulle vinna kriget var risken stor att USA skulle förlora de pengar man lånat ut.

Revolution i Ryssland – fred på östfronten

I Ryssland ledde världskriget samtidigt till en ekonomisk och politisk kris. I februari 1917 utbröt revolution och den ryske tsaren tvingades avgå. Kriget fortsatte men ett år senare, i mars 1918, skrev en ny rysk regering under ett fredsavtal med Tyskland. (Läs mer om revolutionen på s. 235–238.)

Tysklands sista offensiv

Den så kallade ”separatfreden” mellan Tyskland och Ryssland innebar att de tyska generalerna under våren 1918 kunde koncentrera sina trupper till västfronten. Där räknade de med att segra genom ett sista avgörande angrepp. Freden på östfronten gjorde på så sätt kriget på västfronten ännu mer intensivt.

Men de franska och brittiska arméerna lyckades trots allt göra motstånd, och när en och en halv miljon soldater från USA till slut anlände till Europa under 1918 drevs tyskarna mycket snabbt tillbaka mot den egna gränsen. De flesta förstod att nederlaget var nära.

I september 1918 bad de ledande tyska generalerna att kejsaren och hans regering skulle begära eldupphör. De insåg att kriget var förlorat och att det bara var meningslöst att fortsätta strida.

En revolutionsstämning i Europa

Människorna i hela Europa var sedan länge trötta på kriget. Många saknade bränsle att värma husen med och ofta fanns det inget att äta. Bland de frysande, hungriga och halvsvältande människorna spred sig också allt oftare upproriska stämningar. Arbetare strejkade och soldater vägrade att lyda order. En del tänkte att man kanske skulle göra som i Ryssland. En revolution som avsatte ledarna och satte stopp för kriget?

Kejsardömets slut – republik i Tyskland

I Tyskland samlades människor till stora demonstrationer och krävde att kriget skulle upphöra. Den 9 november 1918 abdikerade Vilhelm II och flydde till Nederländerna. Från en balkong i kejsarens slott i Berlin förklarade den nye regeringschefen att Tyskland nu skulle bli en demokratisk republik. Den nya tillfälliga regeringen bad också om fred med ententen.

Två dagar senare var striderna äntligen över. Prick klockan 11 den 11/11 1918 tystnade kanonerna efter mer än fyra års krig på västfronten. Några veckor tidigare hade också den österrikisk-ungerska militärledningen gett upp mot Italien.

I Paris, London och New York firade man med segerfester på gatorna. I centralmaktens huvudstäder pågick samtidigt en maktkamp om hur länderna skulle styras efter förlusten i kriget. Mycket var ännu oklart och osäkert men överallt var man lättad över att kriget äntligen var över.

Barnen råkade särskilt illa ut under kriget.Endelblevföräldralösaoch mångatvingadestahandomsina småsyskon.Flickanärsäkertglad förbrödet,mendetvarnog längesedan hon lekte.

1. Vilka två händelser 1917 förändrade maktbalansen i kriget?

2. När och varför gav de tyska generalerna upp i kriget?

3. Vad gjorde den tyske kejsaren då kriget var förlorat?

4. Varför blev det vanligare med tankar på en revolution i Europa hösten 1918?

Kriget drabbade alla

Första världskriget handlade inte bara om det som skedde på slagfälten. Det har också beskrivits som ett ”totalt” krig. Med det menas ett krig som påverkar allt och alla, både militärer och civila.

Världensförstakvinnligapoliskår skapades i Storbritannien under förstavärldskriget.

Kvinnornas krig

De flesta som stred i arméerna var män. Men tiotusentals kvinnor tjänstgjorde som sköterskor i krigssjukvården och kom på så sätt mycket nära striderna. Många fick också jobb inom vapenindustrin, och då män blev inkallade som soldater blev det allt vanligare att kvinnor tjänstgjorde i yrken som tidigare varit betraktade som manliga. På landsbygden i alla krigförande länder skötte många kvinnor jordbruken på egen hand.

Krigets fortsättning på hemmafronten

Miljontals kvinnor förlorade sina fäder, bröder, pojkvänner och makar i kriget. Men också i de fall då männen återvände med livet i behåll kunde det innebära problem. Många led psykiskt av hemska minnen från striderna och hade svårt att anpassa sig till ett normalt liv. Både under och efter kriget blev därför många kvinnor ensamma om att försörja familjen och ta hand om barnen.

Flyktingarnas krig

Kriget drabbade civila människor också på andra sätt. Trots att det var förbjudet hände det att soldater plundrade bostadshus på både mat, dryck och värdeföremål. Ett stort antal våldtäkter ägde också rum, även om det exakta antalet är svårt att få fram eftersom många kvinnor aldrig anmälde övergreppen.

Stora människomassor tvingades också på flykt på grund av striderna. Forskare räknar med att omkring tio miljoner människor tvingades att lämna sina hem under de fyra år kriget pågick. Bara från Belgien flydde över en halv miljon människor till Nederländerna, Frankrike och Storbritannien efter att de tyska arméerna anfallit landet 1914. Från Balkanhalvön och från Ryssland fördrevs flera miljoner människor. Många av dessa flyktingar var muslimer som sökte skydd i Osmanska riket.

Förföljelser av armenier

Men i Osmanska riket fanns det också starka motsättningar som skärptes då kriget gick dåligt. Det drabbade särskild armenierna som utsattes för omfattande förföljelser. Det var inte första gången detta skedde. Men den här gången drabbades nästan alla.

Den exakta siffran är osäker men forskare räknar med uppemot en miljon dödsoffer. Det motsvarar nära 75 procent av alla armenier. Även andra kristna folkgrupper som assyrier/syrianer, kaldéer och greker drabbades hårt av förföljelserna som pågick under flera år. Efter kriget straffades visserligen några av de som deltagit i eller gett order om massmorden, men inte de personer som var ytterst ansvariga. Flera i den osmanska regeringen hade vid den tidpunkten flytt ur landet. Nya problem efter kriget gjorde att frågan om vad som hänt armenierna glömdes bort under lång tid.

Folkmord

Förföljelserna av armenierna uppmärksammades på nytt efter nazisternas försök att utrota hela den judiska befolkningen i Europa under Förintelsen. Det var så begreppet folkmord kom till. Med det menas ett medvetet försök att minska en folkgrupps möjligheter att leva på en plats.

Folkmord enligt FN:s konvention 1948

Enligt FN är det ett folkmord om någon helt eller delvist försöker förinta en folkgrupp genom någon av följande fem handlingar:

1. att döda gruppens medlemmar

2. att ge gruppens medlemmar svåra kroppsliga eller psykiska skador

Armenierfördesutursinabyaroch städeravbeväpnadesoldater.Många män avrättades medan kvinnor och barntvingadesutpåveckolånga marscherdärmångadog.

1. Förklara varför kriget kan kallas ett ”totalt” krig.

2. Beskriv hur kvinnor kunde påverkas av kriget.

3. Ge exempel på länder där många människor tvingades fly.

4. Vad hände med armenierna i Osmanska riket?

5. Vad innebär begreppet folkmord?

3. att medvetet se till att hela eller delar av gruppen får så dåliga levnadsvillkor att de inte överlever 4. att förhindra gruppens kvinnor att föda barn

5. att med våld överföra gruppens barn till en annan grupp

Armeniska folkmordet

De flesta historiker som undersökt saken menar att det som hände armenierna under första världskriget måste räknas som ett folkmord. De har visat att förföljelserna följde en noga uppgjord plan.

Den turkiska regeringen har förnekat detta och istället påstått att förföljelserna inte var så omfattande som forskarna visat. Frågan om armeniska folkmordet är därför fortfarande mycket känslig.

Målningavenbrittiskkonstnär.En tysk regeringsmedlem skriver med nedböjthuvudunderfredsavtaleti Versailles. Han övervakas av Tysklandsutrikesministersomstår bredvid honom intill stolen. Det är den28juni1919,pådagenfem årefterskotteniSarajevo.Defyra männen mittemot tyskarna har bestämt nästan allt i avtalet. USA:s president Wilson är mannen som håller ett dokument i sin hand. Till höger om honom sitter Frankrikes och Storbritanniens ledare, till vänster Italiens.

Versaillesfreden 1919

Vintern 1918–1919 blev fortsatt svår trots vapenvilan. Spanska sjukan, en fruktansvärd pandemi, spreds över världen och drabbade länder som redan var hårt pressade av brist på bränsle, hygien och mat. Forskare räknar med att omkring 20 miljoner människor dog i Europa den vintern och ytterligare minst lika många i resten av världen. De många hemvändande soldaterna från världens alla hörn bidrog sannolikt också till att föra smittan vidare.

I det svältande Europa pågick samtidigt hårda politiska strider som på en del ställen liknade inbördeskrig.

Ledarna samlas för förhandlingar om fred

Det var i detta svåra ekonomiska och politiska läge som ledarna för segrarmakterna samlades i Versailles utanför Paris 1919 för att skriva fredsavtal med centralmakternas regeringar. Men segrarna var inte riktigt överens om vad som skulle stå i avtalen. USA:s president Wilson ville framför allt ha en stabil och långsiktig fred. En särskild organisation kallad NF, Nationernas förbund, skulle övervaka freden. Wilson önskade också att så många som möjligt av Europas och världens folk skulle få bilda egna, självständiga stater.

Storbritanniens, Frankrikes och Italiens regeringar gick gärna med på Wilsons krav. Men för dem fanns ett annat och viktigare mål. Eftersom

(i personalunion med Danmark)

(Självständigt 1922)

Alsace-

Konstantinopel

Ändrade gränser efter första världskriget

Nya stater

Statsbildningar med brittisk kontroll

Statsbildningar med fransk kontroll

Kolonier i Nordafrika

Statsgränser

de ansåg att Tyskland och de andra medlemmarna i centralmakterna hade orsakat kriget var dessa stater skyldiga att betala vad det kostat. Tyskland som var det största landet i centralmakterna skulle betala mest. Ett annat krav var att Tyskland dessutom skulle göras så svagt militärt att det aldrig mer skulle kunna bli ett hot mot freden i Europa och världen. Freden, som skrevs under i slottet Versailles, blev en kompromiss mellan Wilsons linje och de europeiska segrarmakternas krav. De kommande åren skrevs liknade avtal med Österrikes och Osmanska rikets regeringar.

Fredsavtalen i sammanfattning

• Tyskland och de andra centralmakterna förklarades skyldiga till kriget och skulle därför betala ett mycket stort krigsskadestånd.

• Tyskland skulle bara få ha en mycket liten krigsmakt med ett begränsat antal soldater.

• Österrike-Ungern och Osmanska riket delades upp i en mängd nya stater.

• Ett av de nya länderna blev Jugoslavien, en gemensam stat för Serbien, Bosnien, Kroatien, Makedonien och Montenegro.

MångaavgränsernaiEuropaoch Mellanösternförändradesochnya stateruppstodefterfredsavtalen. Mendenyagränsernakundeockså skapanyaochallvarligakonflikter. Det gällde exempelvis Jugoslavien och Palestina. Där kan dessa konflikter fortfarande märkas, över hundra år senare. Finland och de tre baltiskastaterna(Estland,Lettland ochLitauen)blevsjälvständigafrån Ryssland redan 1917 respektive 1918, i samband med ryska revolutionen.

• Tyskland och de andra centralmakterna skulle lämna ifrån sig stora landområden till olika länder.

• Tysklands kolonier och en del av de nybildade i staterna i Mellanöstern blev ”mandatområden” (tillfälliga kolonier) som kontrollerades av segermakterna.

• Japan fick behålla de områden som landet hade erövrat från Tyskland i Kina.

• Nationernas förbund (NF) skulle bevaka fortsatt fred i världen.

1. Vad var Versaillesfreden och varför kallas den så?

2. Vad var NF?

3. Varför godkände inte USA:s kongress landets medlemskap i NF?

4. Varför var turkarna inte nöjda med frederna i Paris?

En

fred med problem

Undertecknandet av fredsavtalet med Tyskland skedde i spegelsalen i slottet Versailles, på samma plats där Frankrike hade tvingats skriva under freden efter kriget mot Tyskland 1871. Om den tyska regeringen vägrade skulle hela Tyskland ockuperas och den pågående handelsblockaden mot landet fortsätta.

Fredsavtalens risker för framtiden

Eftersom avtalet var dåligt för Tyskland var det många tyskar som tyckte det var fel att skriva under. Versaillesfreden skulle därför senare leda till svåra politiska konflikter och stora ekonomiska problem i Tyskland. De andra fredsöverenskommelserna i Paris innebar också nya konfliktrisker. Några av de nya staterna bestod av flera olika folk som inte riktigt ville finna sig till rätta innanför de nya gränserna. Så var det exempelvis i Jugoslavien och Mellanöstern.

Wilsons besvikelse över NF

USA:s president Wilson blev besviken då han återvände hem efter ett halvår i Europa. Ledamöterna i den amerikanska kongressen godkände inte fredsfördraget eftersom de inte ville att USA skulle vara med i NF. Politikerna i kongressen menade att de vanliga amerikanerna nu hade fått nog av världens konflikter. Wilsons idé om en världsorganisation för fred fick därför en extra svår start.

Det moderna Turkiet

Det fredsavtal som skrevs under i Paris mellan Osmanska rikets regering och segrarmakterna väckte stort motstånd bland många turkar. Enligt avtalet skulle inte bara de områden som ententen erövrat i kriget utan också landområden som fortfarande kontrollerades av sultanens trupper överföras till andra stater, bland annat till Grekland.

Mustafa Kemal, en general i den osmanska armén ställde sig i spetsen för ett uppror mot avtalet och började på nytt föra krig mot Grekland. När kriget var över 1923 hade de grekiska styrkorna besegrats. Men sultanen hade också avsatts. Nu skulle det moderna Turkiet uppstå. I tacksamhet för hans framgångar på slagfältet valdes Kemal till landets nye president. Han blev känd som Kemal Atatürk (”turkarnas fader”).

Män och kvinnor demonstrerar 1922 i huvudstaden Istanbul tillstödförgeneralKemalAtatürkochmotfredsavtalet.

Ryska revolutionen

När frederna efter första världskriget undertecknades i Paris 1919 fanns inga ryska representanter på plats. Det viktigaste skälet var revolutionen  som brutit ut i Ryssland 1917 och att situationen där ännu inte var stabil.

Ett land med långvariga och djupa problem

En förklaring till revolutionen var att ryssarna hade drabbats hårt av den ekonomiska kris som världskriget hade medfört. Men historiker som undersökt revolutionens orsaker menar att det fanns fler anledningar och att konflikterna hade startat långt tidigare.

Ryssland var ojämnt utvecklat

Ryssland var visserligen en verklig stormakt 1914 och tsaren styrde över 150 miljoner undersåtar i världens till ytan största land. Men det var ett land med stora problem.

Ett problem var att landet var så ojämnt utvecklat. I en del städer i västra Ryssland fanns stora industrier. Där kunde det också på andra sätt vara modernt med exempelvis elektriskt ljus, spårvagnar, skolor och biografer. Men fortfarande bodde omkring 80 procent av alla ryssar på landsbygden. Där var livsvillkoren mycket enkla. Den bästa jorden ägdes av adeln och ända fram till 1861 hade de flesta bönder varit livegna och inte haft rätt att flytta utan godsägarens tillstånd. Även i städerna var skillnaden mellan de rika och de fattiga mycket stor.

Tsaren hade stor personlig makt

Landet styrdes på ett gammaldags sätt, också i jämförelse med de andra stormakterna i Europa. Den ryske tsaren hade personligen nästan all makt, ungefär som den franske kungen före franska revolutionen.

Ett revolutionsförsök skedde därför redan 1905. För att få slut på oroligheterna lovade tsaren den gången stora förändringar. Han godkände att duman (det ryska parlamentet) bildades, men i verkligheten behöll han nästan all politisk makt.

Februarirevolutionen 1917

Efter tre års strider i första världskriget hade en stor del av den modernare, västra delen av Ryssland intagits av tyska arméer och en djup ekonomisk kris skakade landet. Torsdagen den 23 februari 1917 fylldes gatorna i huvudstaden Petrograd (Sankt Petersburg) plötsligt av protesterande röster: ”Ner med kriget! Vi vill ha fred! Vi vill ha bröd!”

Rösterna tillhörde kvinnorna från huvudstadens textilfabriker. De hade lämnat sina arbetsplatser för att protestera mot kriget och bristen på mat. Allt fler män och kvinnor anslöt sig till protesterna och de

De första demonstrationerna mot tsarenochkrigetgenomfördesden 23februarienligtdengamlaryska kalendern. Det datumet motsvarade den 8 mars i väst. Att kvinnorna inleddesinaprotesterpåden internationella kvinnodagen var ingentillfällighet.

följande dagarna strejkade nästan 200 000 arbetare i Petrograd.

På söndagen samma vecka samlades mängder av demonstranter på ett av stadens största torg. En soldatgrupp fick order om att öppna eld och omkring 40 personer dödades. Men de flesta av soldaterna vägrade att lyda order. De var lika hungriga, fattiga och trötta på kriget som stadens arbetare. Upproret i armén spred sig snabbt och snart hade folkmassorna stöd av omkring 80 000 beväpnade soldater.

Ny tillfällig regering

När både arbetare och soldater förenade sig i huvudstaden förlorade tsaren kontrollen över landet. I det läget utsåg duman en tillfällig regering. Men den nya regeringen fick på en gång tävla om makten med de så kallade sovjeterna. En sovjet var ett arbetarråd som bildades av representanter för de upproriska soldaterna och arbetarna.

De som hade genomfört revolutionen i februari 1917 var överens om två saker: de var motståndare till tsaren och de ville ha bröd. Men sedan gick åsikterna isär. Skulle man fortsätta kriget mot Tyskland? Hur skulle landet styras? Hur skulle man få ekonomin att fungera?

Lenin, bolsjevikerna och ”oktoberrevolutionen”

Vladimir Iljitj Lenin visste hur han ville att landet skulle styras. Lenin var en radikal politisk författare som blivit känd för sin tolkning av Marx socialistiska idéer. Han var också ledare för bolsjevikerna, ett av Rysslands minsta politiska partier. Genom Lenins slagord ”fred, bröd och jord” fick bolsjevikerna fler anhängare. Soldaterna skulle slippa kriget, arbetarna skulle få mat att äta och de fattiga bönderna lovades egen jord.

”Revolutionen” som var en statskupp Natten mellan den 24 och 25 oktober 1917 övertog ett tusental beväpnade bolsjevikanhängare makten i landet. Enligt en noggrant uppgjord plan intog de broar, postkontor, telegrafer, järnvägsstationer och till och med statsbanken utan att någon lyckades hindra dem. De omringade också Vinterpalatset där den tillfälliga regeringen sammanträdde. En dryg vecka senare utsågs Lenin till landets nye regeringschef.

Dessa hänvändelser kallades senare för ”oktoberrevolutionen” av bolsjevikerna. De flesta historiker menar att det snarare borde beskrivas som en statskupp med ett ganska litet antal deltagare.

Rysslands första demokratiska val

Lenin talar vid ett möte i Moskva 1920,inbördeskrigetsandraår. ItrappantilltalarstolenstårLev Trotskij, en av Lenins närmaste medarbetare. Trotskij hade ansvaret för Röda armén under inbördeskriget. bolsjevikerna blev det en besvikelse. Endast i Petrograd och i Moskva

Den tillfälliga regeringen hade utlyst det första demokratiska valet i Rysslands historia strax före bolsjevikernas statskupp. Valet genomfördes trots kuppen och blev en stor framgång för landets socialistiska partier som sammanlagt fick över hälften av rösterna. Men för bolsjevikerna blev det en besvikelse. Endast i Petrograd och i Moskva hade partiet en knapp majoritet.

Men Lenin gav inte upp. Varken han eller de andra i partiets ledning tänkte följa valresultatet. När de nyvalda parlamentsledamöterna kom till Petrograd i januari 1918 fick de ett oväntat mottagande. Huset där de sammanträdde omringades av beväpnade bolsjevikanhängare och alla ledamöter tvingades resa hem redan efter en dag. Lenin förklarade att bolsjevikerna inte hade tagit makten för att skapa demokrati. Istället ville de ta ett första steg mot ett klasslöst kommunistiskt framtidssamhälle. I fortsättningen skulle de inte heller kalla sig bolsjeviker, utan kommunister.

Inbördeskriget

1918–1921

Ett av kommunisternas första beslut var att skriva under en överenskommelse om fred med Tyskland. Men nu gled landet istället in i ett tre år långt och blodigt inbördeskrig. Kommunistpartiet skapade en egen militärmakt som fick namnet Röda armén.

”Arbeterskor och bondkvinnor […] tillsammans med männen ska vi krossaborgarklassen!”Valaffisch förbolsjevikerna.

Mot den stred en ”vit armé” som bestod av en bred allians av framför allt borgerliga motståndare till Lenin och bolsjevikerna.

1. När skedde det första revolutionsförsöket i Ryssland?

2. Vilka tre slagord använde Lenin för att göra det nya partiet populärt?

3. Varför bytte bolsjevikerna namn till kommunister i februari 1918?

4. Vilken sida vann inbördeskriget 1921, den vita eller den röda?

Många på den vita sidan var anhängare till tsaren och ville ha en återgång till situationen som den var före 1917, medan en del var framför allt motståndare till bolsjevikerna och deras idéer. Den vita sidan fick också stöd från USA, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Polen och Japan.

Stora grymheter och miljoner döda av svält Inbördeskriget fördes med stor grymhet från båda sidor. Som regel tog man inga krigsfångar utan sköt de som gav upp. Värst av allt var svälten. En orsak till matbristen var att transporter var svåra att genomföra under inbördeskriget. Kommunistpartiets ledare gjorde också försök att tvinga fram mat till städerna. Bönder som vägrade samarbeta och som inte lämnade ifrån sig spannmål till Röda armén betraktades som fiender och avrättades.

Den utländska inblandningen fick en del ryssar att uppfatta den vita armén som en invasionsarmé. Den vita sidan var också mer splittrad än den röda. Allt detta bidrog till att Röda armén slutade som segrare när inbördeskriget tog slut 1921. Offren för krig, svält och förföljelser beräknas till mellan fem och tio miljoner människor. Till dödsoffren hörde tsaren, hans hustru och fem barn, som alla mördades på Lenins order i juli 1918.

Sovjetunionen bildades

I december 1922 beslutade kommunistpartiet att Ryssland i fortsättningen skulle heta Sovjetunionen. Lenin styrde den nya staten på ett sätt som ibland påminde om den gamla tidens Ryssland. En ny hemlig polis använde till exempel liknande metoder som tsarens. Meningsmotståndare som inte ville samarbeta dödades eller spärrades in i läger.

Sverige och Norden under första världskriget

Strax efter krigsutbrottet 1914 förklarade regeringarna i Norge, Danmark och Sverige att de ville vara neutrala i kriget. Trots att Finland tillhörde Ryssland sedan 1809 blev inte heller detta nordiska land direkt inblandat i världskrigets strider.

Men invånarna i de nordiska länderna drabbades ändå av kriget på olika sätt. Framför allt var det blockaderna mot sjötrafiken som skapade problem. Tusentals nordiska sjömän omkom när deras skepp antingen torpederades av tyska ubåtar eller sprängdes av brittiska minor. Den minskande utrikeshandeln skapade stora ekonomiska problem och brist på många varor. Detta ledde till att kraven på politiska förändringar också blev stora i Norden.

Finland – ett självständigt land med problem

Inget nordiskt land påverkades så mycket av händelseutvecklingen under första världskriget och den ryska revolutionen som Finland. Efter bolsjevikernas maktövertagande i oktober 1917 förklarade Lenin att Finland kunde bli självständigt om finländarna själva ville det. Den finska lantdagen, Finlands riksdag, förklarade därför den 6 december 1917 Finland som ett självständigt land.

Men självständigheten innebar också nya problem. Motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetare hade ökat i Finland, precis som i många andra länder. Lönerna hade sjunkit och strejker hade blivit allt vanligare i den södra delen av landet, framför allt i industristäder som Helsingfors och Tammerfors. Där var det ofta brist på mat och misstänksamheten mellan socialister och icke-socialister ökade. De borgerliga organiserade ”vita skyddskårer” och arbetarna ”röda garden”. Båda sidor började beväpna sig. Den demokratiskt valda regeringen var i slutet av 1917 borgerlig men de röda menade att de hade rätt att ta till vapen om regeringen inte gjorde något åt hungern och de låga lönerna.

Finska inbördeskriget

I januari 1918 förvandlades motsättningarna till inbördeskrig. Båda sidor begick liknande övergrepp som i inbördeskrigets Ryssland.

De röda fick vapen och visst stöd i striderna från de 40 000 ryska soldater som fortfarande fanns kvar i landet efter självständigheten. Den vita sidan stöddes av en hel tysk armédivision och av frivilliga yrkesofficerare från Sverige. I maj 1918 segrade till slut den vita sidan. Men även om kriget var över fanns motsättningarna i Finland kvar under lång tid. En orsak var att de vita lät omkring 12 000 röda krigsfångar svälta ihjäl i fångläger under våren och sommaren 1918. Den

InbördeskrigetiFinlandfördes med mycket grymma metoder. Här avrättasentillfångatagenrödgardist av en officer från den vita sidan.

Enlångköavkundersomvillköpa potatisienbutikpåSödermalmi Stockholmimaj1917.Många gångeruppstodryktenomatt handlarna hade hemliga lager av livsmedel.

röda sidans övergrepp då bönder slagits ihjäl och deras matförråd plundrats glömdes inte heller bort i första taget. Att grannar, släktingar, vänner, chefer, anställda och till och med familjemedlemmar ibland hade stridit på olika sidor i kriget gjorde det särskilt svårt att gå vidare. Sverige under första världskriget

I Sverige uppstod också matbrist till följd av första världskriget. Men även om många människor ofta var hungriga, uppstod ingen riktig svält. Ett fåtal människor lyckades dock utnyttja situationen och kunde istället bli rika. De köpte upp större partier av sådant det rådde brist på, lagrade dem och väntade på att efterfrågan skulle stiga. Då kunde de sälja varorna till ett mycket högre pris än de köpt in dem för. Allt fler började ”hamstra” mat och andra förnödenheter, det vill säga passade på att köpa mer än de behövde när det äntligen fanns något att köpa i affären. För att hindra detta införde myndigheterna ransonering. Det innebar att man bara fick köpa en begränsad mängd av vissa varor.

För att råda bot på matbristen uppstod ibland spontana potatisodlingar i stadsparker och andra grönområden. Människor började helt enkelt odla där det fanns utrymme och myndigheterna lät det ofta ske. Det blev också vanligare med koloniområden, där människor kunde hyra små odlingslotter (trädgårdar) från staden.

Livsmedelsdemonstrationer och upprorsförsök

De två sista krigsåren blev de värsta även i Sverige och missnöjet med den ständiga bristen på livsmedel växte. Allt oftare uppstod oplanerade demonstrationer på gator och torg när det saknades mjölk, bröd eller potatis i butikerna. Statsministern som hette Hammarskjöld började kallas ”Hungerskjöld”.

Hungern gjorde människor arga. Ett exempel på detta var när ett antal kvinnor på Södermalm i Stockholm startade de så kallade ”potatiskravallerna” i maj 1917. Det började med att de stormade in i en butik där ägaren hade gömt undan potatis. Det slutade med att över 2 000 personer samlades och att ridande polis skingrade folkmassorna. Under vårvintern 1917 förekom liknande händelser i en lång rad städer över hela Sverige. På en del orter, som i Västervik, bildades kommittéer som var beredda att ta över makten om situationen skulle bli värre. En del av de upproriska drömde om att starta en revolution, liknande den i Ryssland.

Sverige demokratiserades

Under de sista krigsåren blandades protesterna mot bristen på mat med nya krav på politiska reformer. Socialdemokrater och liberaler hade länge drivit frågan om att alla vuxna män och kvinnor skulle ha rösträtt i valen. Kungen, högerns och Bondeförbundets riksdagsmän hade varit emot sådana förändringar.

Ransoneringskort. Man lämnade en kupongvarjegångmanhandlade. Närkupongernavarslutfickman vänta till nästa månad då man fick ett nyttransoneringskort.

Flera kända högerkvinnor krävde ocksåkvinnligrösträtt–till skillnad från männen i deras parti.Pådenhäraffischengörs reklam för ett möte där Louise Stenbock, en av dessa högerkvinnor, talar tillsammans med socialdemokratiska och liberala debattörer.

1. På vilket sätt drabbades Danmark, Norge och Sverige av sjökriget?

2. Ge ett skäl till att minnet av finska inbördeskriget blev så svårt att hantera efteråt.

3. Ge exempel på upprorsstämningarna i Sverige under 1917 och 1918

4. När blev Sverige ett demokratiskt land?

Det cirkulerade uppgifter om att det bildats både röda och vita garden i Sverige, som i Finland under inbördeskriget. Även om dessa rykten var osäkra hade både den ryske tsaren och den tyske kejsaren tvingats abdikera. Den svenska högern och kungen hade därför många skäl att ändra sig och gå med på att införa demokrati. Den 17 december 1918 fattade Sveriges riksdag ett enigt beslut om en lagändring som gjorde det möjligt för alla myndiga män och kvinnor att rösta i framtida val. Kungen godtog också detta beslut.

Alla som i årtionden kämpat för att Sverige skulle bli ett demokratiskt land firade segern. De första helt fria valen genomfördes 1921. Sverige blev därmed det sista landet i Norden att införa allmän och lika rösträtt. En sådan reform hade redan genomförts i Finland 1906, i Norge 1913 och i Danmark-Island 1915. Också i dessa länder hade det förts en kamp för kvinnlig rösträtt ‒ och för att män som inte var rika skulle få rösta. Men det var endast i Sverige som rösträtten infördes under hot om inbördeskrig.

FÖRDJUPNING & METOD │ Historiska källor

Kvinnlig rösträtt i Sverige

Tänk dig att en historiker ska studera kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige. Till sin hjälp har hen bland annat källorna A–F. Efter att ha granskat källorna drar historikern följande slutsats: I början av 1900­talet fanns ett motstånd mot införandet av kvinnlig rösträtt i Sverige.

Läs källorna A–F. Lös sedan uppgifterna 1 och 2.

Källa A

Citat ur boken Politiken skriven av den grekiske filosofen Aristoteles år 323 f.Kr.

”Av naturen är nämligen mannen mer lämpad att bestämma än kvinnan.”

Källa B

Text från Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 2018 om författaren och journalisten Annie Åkerhielm (född 1869, död 1956). Utdraget är skrivet av historikern Sif Bokholm.

”I ett otal artiklar fortsatte [Annie Åkerhielm] sin agitation mot kvinnorörelsen. Hennes argument handlade om kvinnors omognad, politiska okunnighet, ansvarslöshet och oförmåga att se till landets bästa. Hon målade upp ett skräckscenario som den kvinnliga rösträtten skulle föra med sig. Den socialistiska väljarkåren skulle fördubblas, hemmen upplösas och sedligheten gå förlorad. Därmed skulle hela folket gå under.”

Källa C

Vykort från New York 1909.

Källa D

Inlägg av politikern Rudolf Kjellén i riksdagens debatt om rösträttsfrågan den 9 juni 1917.

”Jag tror inte att det är bra för Sverige eller bra för kvinnan att vi ger henne rösträtt. Det är uppenbart att om kvinnan ges rösträtt kommer staten att göra ovälkomna intrång i privatlivet. Men vi har att välja mellan två onda ting –fortsatta motsättningar i samhället eller kvinnlig rösträtt – och välja det minst onda. Därför lägger jag nu ned mitt principiella motstånd mot kvinnlig rösträtt.”

Källa E

Uttalande av politikern Johan von Bahr i riksdagsdebatten den 9 juni 1917.

”Jag tror att om man gav kvinnorna rösträtt skulle det stärka solidaritetskänslan hos det svenska folket. En solidaritet som nu är extra viktig eftersom vi lever i problemfyllda tider.”

Källa F

Tabell sammanställd 1983 av Gunhild Kyle, Sveriges första professor i kvinnohistoria.

Antalet talare i riksdagsdebatterna om kvinnors rösträtt 1884–1919

Positiva till kvinnlig rösträtt

Negativa till kvinnlig rösträtt

Totalt

64

49

113

1. Vilka av källorna är relevanta för historikerns slutsats att det fanns ett motstånd mot kvinnlig rösträtt i Sverige i början av 1900-talet?

Källa A

Källa B

Källa C

Källa D

Källa E

Källa F

2. Resonera om trovärdigheten hos de källor som du har kryssat för i ovanstående uppgift.

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET

Orsaker till första världskriget

• Bakomliggande orsaker: –fredens krafter var för svaga –imperialism –nationalism –kapprustning –indelning i två maktblock, ententen och centralmakterna

• Utlösande händelser: –skotten i Sarajevo –svarta veckan

Första världskrigets viktigaste fronter

• Västfronten mellan Tyskland och Frankrike

• Östfronten mellan Ryssland och Tyskland

• Fronten i Mellanöstern mellan Osmanska riket och ententen

• Sjökriget mellan Tyskland och Storbritannien

Första världskrigets viktigaste konsekvenser

• Miljoner döda människor i krigshandlingar, svält, flyktingströmmar och sjukdomar

• Förföljelsen av armenierna

• Ryska revolutionen

• Nya roller för kvinnor

• Versaillesfredens bestämmelser

Ryska revolutionen

• Orsaker: första världskriget och ett land med stora motsättningar.

• Händelser: februarirevolutionen, oktoberrevolutionen och inbördeskriget.

• Konsekvenser: miljoner döda i våldshandlingar och svält, kommunistpartiet under Lenin tog makten och Sovjetunionen bildades.

Situationen i Norden

• Livsmedelsbrist och politisk splittring.

• Finland blev självständigt 1917, men drabbades av inbördeskrig 1918.

• Sverige demokratiserades: alla myndiga män och kvinnor fick rösträtt 1918.

Svarta veckan 1914

Slagen vid Somme och Verdun 1916

USA går med i kriget 1917

Ryska revolutionen 1917

Kriget slutar 1918

Finland självständigt 1917

Finska inbördeskriget 1918

Potatiskravaller i Stockholm 1917

1915

Första världskriget

Versaillesfreden 1919

Nationernas förbund (NF) 1920

Sovjetunionen bildas 1922

1920

Spanska sjukan

Inbördeskrig i Ryssland

FRÅGOR

1. Beskriv fredsfaktorer och krigsrisker i Europa 1914.

2. Berätta om första världskrigets utbrott från ”skotten i Sarajevo” till och med ”svarta veckan”.

3. Förklara varför västfronten blev ett stillastående ”skyttegravskrig”.

4. Ge exempel på viktiga händelser

a. på östfronten

b. i sjökriget

c. i Mellanöstern

d. i kriget utanför Europa.

5. Av vilka skäl gick USA in i första världskriget 1917?

6. Varför gav de tyska generalerna upp hösten 1918?

7. Vad hände armenierna i Osmanska riket under kriget?

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

fredsrörelsen Socialistinternationalen imperialism nationalism kapprustning ententen centralmakterna

skotten i Sarajevo svarta veckan Schlieffenplanen

8. Ge andra exempel på hur civilbefolkningen påverkades av kriget.

9. Versaillesfreden var tänkte att förhindra alla nya krig. Vad talade för och vad talade emot att detta skulle lyckas?

10. Vilka var de viktigaste orsakerna till revolutionen i Ryssland 1917?

11. Varför brukar historiker beskriva oktoberrevolutionen som en statskupp?

12. Inbördeskriget i Finland 1918 kallades ”frihetskriget” av den ena sidan och ”klasskriget” av den andra. Vilket av uttrycken tror du att de röda använde och vilket tror du att de vita använde? Motivera ditt svar.

13. Hur påverkades Sverige av första världskriget?

14. Berätta om hur det gick det till när Sverige demokratiserades.

Versaillesfreden Nationernas förbund västfronten skyttegrav stridsgas östfronten folkmord spanska sjukan

februarirevolutionen bolsjevikerna oktoberrevolutionen finska inbördeskriget ransonering

Pådet”glada20-talet”kundeallt flerroasig,exempelvisgenomatt gåutochdansapåenjazzklubb.

MELLANKRIGSTIDEN

– tiden mellan två världskrig

Under 1920-talet fanns det mycket som talade för att världen skulle bli modernare och mer fredlig. I flera länder infördes nya demokratiska styrelsesätt och den tekniska utvecklingen gjorde biografer, bilar, grammofoner och radioapparater till en del av vardagen för allt fler människor. Fotboll och annan sport drog större publik och många gick ut för att lyssna på musik, dansa eller se en show. Ibland talade man om ”det glada 20-talet”.

Miljoner människor dogunderförsta världskriget.Påden tyska konstnären

Käthe Kollwitz bild står”Aldrigmerakrig”.

Det var en dröm om framtidensommånga hadeefterkriget.

Världskrigens

Men det blev samtidigt en tid fylld av svåra politiska konflikter och ekonomiska kriser. Under 1930-talet förvandlades många länder till diktaturer och tjugo år efter första världskriget bröt ett nytt världskrig ut. Det var då tiden mellan de båda krigen fick sitt nuvarande namn, mellankrigstiden.

fick sitt nuvarande namn, mellankrigstiden.

började

Men hur kom det sig att det som började med hopp om en bättre framtid slutade i diktaturer och ett nytt krig? Hur såg utvecklingen ut mer i detalj i länder som USA, Sovjet, Tyskland och Sverige? Vilka likheter och vilka skillnader fanns det mellan dessa länders utveckling?

USA – från framsteg till depression

Efter första världskriget uppfattades USA som en av världens främsta stormakter. Det var inte bara de militära framgångarna i kriget som fick människor att tänka så. Ekonomin verkade göra landet allt mäktigare för varje år som gick. Sedan mitten 1800-talet hade USA snabbt utvecklats från ett jordbruksland till ett ledande industriland.

För många amerikaner såg tillvaron ljus ut. Arbetslösheten var låg, lönerna ökade och folk köpte varor som aldrig förr. Hade de inte råd att betala kontant, var det lätt att ta ett lån eller att köpa på avbetalning.

Moderna fabriker och elektricitet

En viktig orsak till industriernas framgångar var att många av USA:s fabriker var moderna och effektiva.

Ett tydligt exempel var biltillverkaren Henry Fords fabrik. Där började det ”löpande bandet” användas redan under 1910-talet. Det innebar att arbetarna stod stilla medan ett rörligt band förde fram det som skulle bli en bil till dem, ungefär som vagnar på ett tåg. På så sätt kunde arbetarna specialisera sig på några få arbetsmoment och arbeta snabbare.

Industrierna tillverkar varor allt billigare och handeln ökar.

Priset på aktier ökar snabbt när allt fler vill köpa på börsen.

Företagens vinster ökar.

Det går bra för USA efter första världskriget.

ArbetarepåenavFordsbilfabriker stårviddetlöpandebandet.Den enklastemodellen,T-Forden,kostade 300 dollar1925. En sådan bil hade ocksåvanligaindustriarbetareråd att köpa.

Lånen och skulderna ökar.

Mångaavdenyaarbetsuppgifterna påkontorensköttesavkvinnor. Arbetsdagarnakundevaralånga, men arbetet skapade gemenskap, egna inkomster och ett eget självständigtlivförmångakvinnor.

Det betydde också att bilarna kunde tillverkas till mycket lägre priser. De låga priserna ledde till att antalet bilar i USA ökade från 6 till 26 miljoner under 1920-talet.

En annan orsak till industriernas framgångar var att elektrisk ström blev allt vanligare i USA under början av 1900-talet. Överallt drogs ledningar från nybyggda kraftverk, och i slutet av 1920-talet hade de flesta amerikaner fått tillgång till elektricitet i sina hem. Det skapade i sin tur en enorm efterfrågan på elektriska apparater. Industrier som exempelvis tillverkade lampor, dammsugare, elspisar och radioapparater gick därför mycket bra.

Suffragetternas seger i kampen för demokrati

1920-talet blev också en tid då det amerikanska samhället moderniserades politiskt. Enligt USA:s grundlag från 1787 hade endast män rätt att rösta i valen. Redan då protesterade kvinnor mot detta. Under 1800-talet samlade suffragetterna allt fler anhängare. I många delstater hade rörelsen tvingat fram förändringar och där fick kvinnor numera rösta i de lokala valen. Men i början av 1900-talet saknade kvinnor fortfarande möjlighet att delta i de val som gällde hela USA, exempelvis i presidentvalen. Fortsatta demonstrationer och andra politiska kampanjer gav resultat och 1920 vann suffragetterna till slut en total seger. Kongressen antog då en lag som gav kvinnor och män lika rösträtt i samtliga val i USA.

Den ekonomiska utvecklingen en förklaring?

Många historiker menar att en viktig orsak till lagändringen var att fler kvinnor hade skaffat sig längre utbildningar och att fler kvinnliga författare och journalister deltog i samhällsdebatten jämfört med tidigare. En annan orsak var att både fabriker och kontor hade börjat anställa många kvinnor. I USA behövde de framgångsrika industriföretagen mängder av försäljare, telefonister och sekreterare. Varuhus och postorderföretag som sålde de nya industriprodukterna behövde också anställa ny personal. I och med att det blev allt vanligare att kvinnor deltog i samhällslivet, tjänade egna pengar och betalade skatt, blev det allt svårare att förklara varför de inte skulle ha rösträtt.

Ekonomiska problem och börskrasch

Allt var dock inte helt problemfritt i den amerikanska ekonomin. En del svårigheter började exempelvis märkas på landsbygden. Där hade både hästar och mänskligt arbete på åkrarna börjat ersättas av traktorer och andra jordbruksmaskiner. Mekaniseringen av jordbruket innebar att man fick allt större skördar till ett billigare pris. Först tänkte de flesta att detta bara var bra.

Men framgångarna för jordbruket skapade ett nytt och oväntat problem: allt som skördades gick inte att sälja. Bönderna hade helt enkelt producerat mer än det fanns behov av på marknaden. Resultatet blev stora överskott av jordbruksvaror. Bönderna fick därför allt sämre ekonomi medan livet i städerna fortsatte framåt.

Börshandeln slog alla rekord

Det var inte många som trodde att också industrin skulle kunna få problem. Eftersom fabrikerna hade gått mycket bra under lång tid hade det gett företagen stora vinster. Därför blev det populärt att köpa aktier (ägarandelar) i företagen.

De goda tiderna i mitten av 1920-talet gjorde att aktierna snabbt steg i värde. Hade man köpt aktier för 100 dollar ena året kunde man kanske sälja dem för 200 dollar eller mer året därpå. Det gjorde att allt fler ville göra sådana affärer. Många lånade till och med pengar för att köpa aktier. Det ledde i sin tur till att efterfrågan ökade ytterligare. Och då steg priset per aktie ännu mer.

På den amerikanska börsen fortsatte alltså priserna att stiga, år efter år. Till slut hade priset blivit så högt att det sammanlagda värdet på aktierna i många företag var mycket större än vad hela företaget var värt. Det hela fungerade så länge företagen fortsatte att sälja sina varor lika bra som de hittills gjort.

börsen

Den plats där man säljer och köper aktier. I New York ligger den på Wall Street.

Endelarbetslösa,somtidigarehaft gottompengar,försöktetjänalite pengarpåattsäljafruktpågatorna.

Vändpunkten – den ”svarta torsdagen” Men under sommaren 1929 började en del industriföretag få problem med försäljningen. Postorderföretagen hade många lantbrukare bland kunderna och de hade känt av nedgången tidigare, i samband med jordbrukskrisen. Vidare kunde de som lånat pengar för att köpa aktier, inte samtidigt köpa nya och dyra varor. En dammsugare eller en bil fortsatte dessutom att fungera i tiotals år, och många tyckte det var onödigt att köpa en ny. Exporten till andra länder begränsades också av tullar och andra handelshinder. Det hela ledde till att industrin fick en ”överproduktion” som liknade den som tidigare hade drabbat bönderna. Det fanns inte köpare till alla de varor som tillverkades. Sista veckan i oktober 1929 kom reaktionen på börsen. Folk började sälja sina aktier eftersom de trodde att värdet snart skulle sjunka nu när företagen började gå sämre. Den svarta torsdagen, den 24 oktober, utbröt panik. Aktiernas värde rasade så snabbt att man började tala om en börskrasch. Många aktieägare förlorade hela sin förmögenhet på en enda dag. De goda tiderna var slut.

Krisen utvecklades till en depression

Många som hade lånat pengar för att köpa aktier kunde nu inte betala tillbaka sina lån. Därför gick flera banker i konkurs. Det innebar att privatpersoner och företag med pengar på konton i dessa banker förlorade alla sina besparingar. Det betydde också att allt fler personer tog ut alla sina pengar från de banker som ännu fungerade. Dessa fick då svårare att låna ut pengar, vilket ytterligare försvagade ekonomin.

Ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan

Jordbruket får problem.

Företagens vinster minskar.

Företag med problem avskedade nu allt fler anställda och arbetslösheten steg mycket snabbt. De arbetslösa som förlorade sina löner kunde inte köpa lika mycket som tidigare och då sjönk efterfrågan på en lång rad varor. Det ledde i sin tur till att företagen minskade produktionen och avskedade ännu fler anställda.

En ond spiral med ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan hade kommit igång. Tre år efter börskraschen på Wall Street var över elva miljoner amerikaner arbetslösa. Det var 25 procent av alla som tidigare hade haft ett arbete. En djup ekonomisk kris, en depression, hade uppstått.

Krisen spreds till andra länder

Eftersom USA:s utrikeshandel nu minskade spred sig den amerikanska krisen till stora delar av världen. Att USA hade lånat ut stora summor pengar, bland annat till Storbritannien och Tyskland, bidrog också till problemet. När amerikanerna ville ha tillbaka sina lån försämrades ekonomin och handeln ytterligare. Företag lades ned och trenden med stigande arbetslöshet upprepades i land efter land.

Roosevelt och New Deal

Det verkade inte finnas någon som visste vad USA skulle göra för att lösa problemen med stigande arbetslöshet och minskad produktion. Men 1932 vann det demokratiska partiets kandidat presidentvalet. Han hette Franklin D. Roosevelt.

Roosevelt hade gått till val på en plan med en lång rad åtgärder mot de ekonomiska problemen. Han kallade sin plan för New Deal. Det är egentligen ett uttryck som man använder i kortspel och som betyder att man delar ut nya kort inför nästa spelomgång. Nu använde Roosevelt det som ett slagord för att locka fler väljare. Åtgärderna i New Deal var verkligen helt nya för USA. Aldrig tidigare hade staten haft en så stor roll i landets ekonomi.

Överproduktion av varor som ingen kan köpa.

Priset på aktier sjunker snabbt när allt fler vill sälja på börsen. Börskrasch

Depressionen – den stora 30-talskrisen med hög arbetslöshet.

Roosevelt var känd för att nå ut till sina väljare med hjälp av radio, den tidens snabbaste massmedium. När depressionenvarsomvärstlyssnade miljoneramerikanertillhansså kallade”firesidechats”.Många uppfattadedessatalsomlugnandei en svår tid. Den här bilden från 1938 visarettpolitiskttalmotkommunism och fascism.

Det här innebar New Deal

• Staten tog mer kontroll över bankerna. Tanken var att människor skulle återfå förtroendet och våga sätta in sina sparade pengar på bankkonton igen. Bankerna måste ju ha pengar att låna ut till dem som ville starta eller utveckla ett företag.

• Staten gav ekonomiskt stöd till det krisdrabbade jordbruket. Bönder kunde få betalt för att inte odla sin jord. Överskottet av jordbruksprodukter minskade, och när jordbrukarna fick pengar att handla för kunde efterfrågan på fabrikernas varor öka igen.

• En rad statliga projekt sattes igång. Staten erbjöd arbetslösa jobb vid nya kraftverksbyggen, skogsarbeten och vägbyggen i olika delar av landet. De som deltog i byggena fick lön att handla för.

• De arbetslösa fick pengar i bidrag istället för mat och kläder. När miljontals arbetslösa hade pengar att handla för ökade efterfrågan på varor ytterligare.

1. Ge en förklaring till att industrin gick så bra i USA på 1920-talet.

2. Vilken viktig politisk förändring genomfördes i början av 1920-talet?

3. Vad hände på Wall Street 1929?

4. Varför kallade president Roosevelt sin satsning för ”New Deal”?

Åtgärderna i New Deal verkade sakta men säkert ge resultat. Arbetslösheten sjönk, och efterfrågan ökade. Roosevelt blev också en alltmer populär president. Han blev omvald 1936, och skulle senare bli det ytterligare två gånger, 1940 och 1944.

Olika uppfattningar om New Deal Eftersom presidentens program innebar att staten tog ett stort ansvar för ekonomin kallade Roosevelts politiska motståndare New Deal för en socialistisk politik, trots att presidenten aldrig ville avskaffa kapitalismen.

Ekonomer och ekonomhistoriker har än idag starkt skilda uppfattningar om New Deal och i vilken utsträckning programmet verkligen gjorde att krisen övervanns. De flesta är överens om att det dröjde länge innan USA kom över depressionen på riktigt. Först sommaren 1938 var ekonomin definitivt på uppgång igen. Några menar att det egentligen dröjde ännu längre.

En del historiker menar att det viktigaste med New Deal kanske var att den skapade hopp om en bättre framtid i ett läge då allt såg så mörkt ut. USA hade också flera andra svåra konflikter under mellankrigstiden. Motsättningarna mellan rika och fattiga ökade under 1930-talskrisen, och landets svarta fick ofta svårt att kräva sina medborgerliga rättigheter. I sydstaterna hindrades de exempelvis från att rösta, och den rasistiska organisationen Ku Klux Klan växte sig stark där på 1920-talet. Men till skillnad från situationen i många länder i Europa ledde svårigheterna inte till att mängder av människor började tänka att en enväldig ledare skulle kunde fungera bättre än en demokratiskt vald. Partier som stod långt ut på höger- eller vänsterkanten fick inte många röster i de amerikanska valen.

Roosevelts New Deal

Tänk dig att du är historiker och skriver om Franklin D. Roosevelts New Deal. En fråga som du undersöker är: ”Hur påverkade New Deal arbetslösheten?” Till din hjälp har du bland annat följande källor:

A. Ett citat från ett av Roosevelts tal

Citat från Roosevelts tal i New York den 31 oktober 1936 – tre dagar innan han blev vald till president för andra gången. Här talar Roosevelt om New Deal:

”Under närmare fyra år har ni haft en regering som istället för att rulla tummarna har kavlat upp ärmarna. Och jag kan försäkra er om att vi kommer fortsätta att ha ärmarna uppkavlade. […] Naturligtvis kommer vi också att fortsätta att sträva efter att förbättra arbetsvillkoren för arbetarna i Amerika – att minska den alltför långa arbetstiden, att sätta stopp för svältlöner, att avskaffa barnarbete […] Och naturligtvis kommer vi också att fortsätta ordna meningsfulla arbeten åt dem som är arbetslösa.”

B. Ett citat från en intervju med en ögonläkare

Citat från en intervju i maj 1935 med ögonläkaren Martinez Santos i Miami, Florida.

”Jag anser att New Deal har varit ett misslyckande eftersom den har skyddat storföretagen mer än det amerikanska folket. Idag är de fattiga fattigare och storföretagen rikare. […] Antalet arbetslösa har mångdubblats, och om jag skulle påstå att 25 miljoner människor är utan arbete för tillfället skulle jag inte ta fel. […] Jag var en av många som dumt nog trodde på New Deal. Därför lade jag min röst på den som idag är president i USA, men jag blev lurad.”

C. Ett diagram från en lärobok

Diagram över arbetslösheten i USA under depressionen. Det är hämtat från The American Pageant, en amerikansk lärobok i historia utgiven 1998. Författare är tre respekterade historieprofessorer, Thomas A. Bailey, David M. Kennedy och Lizabeth Cohen.

Antal arbetslösa i USA i miljoner

Resonera om trovärdigheten hos de tre källorna A, B och C utifrån frågan om hur New Deal påverkade arbetslösheten. Vilka styrkor respektive svagheter har källorna? Resonera om en källa i taget.

A. Ett citat från ett av Roosevelts tal

B. Ett citat från en intervju med en ögonläkare

C. Ett diagram från en lärobok

USA och många länder i västra Europa

Sovjetunionen – från framtidsdröm till Gulag

Sovjetunionen efter ryska revolutionen

Demokrati och kapitalismDiktatur och planekonomi

I jämförelse med USA tog utvecklingen en helt annan riktning i Sovjetunionen under mellankrigstiden. Medan USA och många länder i väst gick mot ökad demokrati blev Sovjet en allt hårdare diktatur. En annan skillnad rörde ekonomin. Samtidigt som kapitalismen i väst drabbades av en stor depression skapades i Sovjet något som kallades ”planekonomi”.

Samhällsförändringar i 1920­talets Sovjet

Den viktigaste orsaken till olikheterna mellan öst och väst var den ryska revolutionen 1917. Många drömde om ett socialistiskt framtidssamhälle där orättvisor och fattigdom var avskaffade.

Revolutionen och inbördeskriget förvandlade också Sovjet i grunden. Kommunistpartiet med Lenin som ledare hade fått all politisk makt. Tsaren och den gamla adeln var borta och flera miljoner ryssar hade tillsammans med stora delar av överklassen flytt ut ur landet. I de större ryska städerna hade de rikas bostäder delats upp och gjorts till gemensamma lägenheter för fattiga.

Utbildning, religion, vetenskap och politik

politisk propaganda

Att göra reklam för sina politiska idéer. Det blev vanligare i början av 1900-talet, i demokratiska länder i samband med val, och i diktaturländer för att få befolkningen att stödja regimen.

En annan förändring gällde synen på utbildning och kunskap. I det gamla Ryssland fanns många analfabeter, personer som inte kunde läsa. För de nya myndigheterna var målet att alla barn skulle gå i skola och i särskilda utbildningskampanjer försökte man även öka förmågan att läsa bland vuxna.

Tanken var att det nya sovjetsamhället skulle bygga på vetenskap, inte på religion. Många kyrkor och moskéer stängdes och byggnaderna förföll. Istället satsade staten på politisk propaganda som spreds via tidningar, böcker, affischer och filmer. Ett viktigt budskap i propagandan var fortsatta kampanjer mot religionen.

Hammaren och skäran – Sovjetsamhällets symbol Kommunisterna tänkte sig att en ny slags människa skulle uppstå genom alla förändringarna och att propagandan till slut skulle få alla att vilja leva enligt de socialistiska principerna.

Flera av dessa principer syntes också i Sovjets nya lagar. Där var män och kvinnor jämställda på alla områden och på papperet hade arbetarna och bönderna all makt. Det var även något som hammaren och skäran symboliserade på Sovjets flagga.

Men i praktiken låg makten hos kommunistpartiets ledare och den som var motståndare till denna ordning kunde straffas hårt. Redan under revolutionens första år hade Lenin skapat en särskild säkerhetstjänst som fängslade och dödade motståndare. Under 1920-talet ökade kontrollen över Sovjets medborgare ytterligare.

Stalin – kommunistpartiets nye ledare

Lenin dog 1924 och efter en tids maktkamp blev Josef Stalin kommunistpartiets nye ledare. Han menade att Sovjet snabbt skulle bli ett mönstersamhälle. De problem som fortfarande fanns med brist på mat och andra förnödenheter skulle snart kunna lösas.

Alla inom kommunistpartiet delade inte Stalins uppfattningar. En del ville i första hand sprida revolutionens idéer till andra länder och skapa en världsrevolution. Andra ville fortsätta utveckla landet lite långsammare. Eftersom Stalins makt växte för varje år som gick blev sådana diskussioner snart svåra att föra också inom partiet.

Kollektiviseringen av jordbruket

Privatägda jordbruk och privata företag hade tillåtits i Sovjet under 1920-talet. Det var egentligen emot kommunistpartiets idé om att allt skulle ägas av staten. Tanken var att de privata företagen skulle få fram nödvändiga varor under de svåra åren efter revolutionen. Men ekonomin utvecklades ändå dåligt. Det saknades ofta bröd och många levde fortfarande i fattigdom.

När Stalin fått makten ville han först göra något åt jordbruken. År 1929 ägdes ännu nästan all jord av bönderna själva. Men nu bestämde partiledningen att alla bönder var tvungna att lämna ifrån sig sina egendomar till stora kollektivjordbruk. Det betydde att all jord skulle ägas och brukas gemensamt – kollektivt. Allt överskott skulle lämnas till staten.

Kampanjen mot kulakerna

Men många bönder ville behålla sin egen jord och sina egna djur och motsatte sig därför kollektiviseringen. Det var inte ovanligt att bönder hellre slaktade sin boskap än lät staten ta över den.

Stalin drog då igång en kampanj mot de bönder som protesterade. De stämplades som ”klassfiender” och kallades kulaker, ett ord som användes för att nedvärdera dem. Många skickades till fångläger och andra avrättades. I områden där många protesterade kunde hela befolkningen förflyttas med våld till en annan del av landet.

Den sovjetiska konstnären Vera Muchinaskapadepå1930-taleten 24,5meterhögstatyirostfrittstål somskullevisadennyasocialistiska människan,ettexempelpåkonst sompropaganda.Kvinnanföreställer enjordbruksarbetarepåettkollektivjordbruk och mannen en arbetare i industrin. De håller i hammaren och skäran,symbolenförattarbetare och bönder hade all makt.

tung industri

Hit räknas stålverk och verkstadsindustri där man tillverkar till exempel lastbilar och traktorer.

Holodomor – den stora svälten

Kollektiviseringen var tänkt att öka produktionen av mat. I själva verket ledde omvandlingen till svår hungersnöd i Sovjet. Miljoner människor svalt ihjäl både på landsbygden och i städerna. I Ukraina är minnet av denna katastrof beskrivet med begreppet Holodomor. Det betyder ”att döda genom svält”.

Planekonomi och en allt hårdare diktatur

Men Stalin ville ha en omvandling av hela samhället. Från och med nu skulle ekonomin därför styras genom statliga femårsplaner. Planekonomin innebar att man satte upp mål för vad och hur mycket som skulle tillverkas under de närmaste fem åren.

De första femårsplanerna innehöll framför allt satsningar på den tunga industrin. Men samtidigt innebar detta att bristen på vanliga konsumtionsvaror som kläder, skor och läkemedel blev värre.

Trots bristerna kom en industriell utveckling verkligen igång. Tillgången på bröd och annan mat ökade också i mitten av 1930-talet. Men historiker har senare visat att dessa framgångar för planekonomin också kan förklaras av det stigande antalet straffångar i Sovjet.

Moskvarättegångarna

Sommaren 1936 ställdes två personer inför rätta i Moskva. De anklagades bland annat för inblandning i ett mord på en högt uppsatt partimedlem. Det ovanliga i rättegången var att de anklagade hade tillhört den högsta ledningen och stått nära Lenin. Det som också förvånade många var att de erkände. De dömdes till döden och avrättades direkt. Vad som inte framgick var att allt var påhittat. De anklagade hade torterats och tvingats ljuga om sin skuld. Om de inte samarbetade skulle deras anhöriga råka illa ut. Denna rättegång skulle följas av många liknande under de närmaste åren. Genom ”Moskvarättegångarna” försvann många i den politiska ledningen från Lenins tid.

Josef Stalin håller tal 1937.

Alla kunde drabbas

Rättegångarna hade flera syften. Stalin blev av med konkurrenter om makten i kommunistpartiet och de som kvarstod i partiets ledning vågade inte längre säga emot.

Människor utanför partiet förstod också att det hade blivit ännu farligare att kritisera landets ledare. Snart skulle också vanliga sovjetmedborgare i olika positioner och olika yrken anklagas på liknande sätt och dömas för brott de aldrig begått.

FÖRDJUPNING & METOD │ Historiska källor

Den borttrollade Trotskij

Det här fotografiet publicerades i en sovjetisk uppslagsbok på 1930-talet. Det är i grunden samma bild som du kunde se på s. 237. Men bilden är manipulerad av Stalins medhjälpare. Två personer i trappan har försvunnit och fotot är alltså inte längre en äkta källa till hur det såg ut då Lenin höll tal. Den ena av de försvunna personerna är Lev Trotskij, en av Stalins främsta motståndare inom kommunistpartiet. När den här bilden publicerades hade Trotskij varit tvungen att fly till Mexiko. Där skulle han senare bli mördad av en agent på uppdrag av Stalin. Genom att ”trolla bort” Trotskij från fotot skulle ingen som läste boken få se hur nära han hade stått Lenin då revolutionen genomfördes.

Skulle bilden – trots att den är manipulerad – kunna användas som historisk källa till frågor om…

janej

a. … vad som hände i Sovjet på 1920-talet?

b. … vad som hände i Sovjet på 1930-talet?

c. … kommunistpartiets historia? janej

d. … Trotskijs uppfattning om Stalin?

e. … Stalins uppfattning om Trotskij?

f. … fotografiteknikens historia?

Gulag

Gulag var en förkortning av det ryska namnet ”Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger”.

Gulag – miljoner fångar i straffarbetsläger

Alla anklagade dömdes inte till döden utan många sändes istället till något av Sovjets många fångläger, Gulag.

Ofta låg Gulags läger i områden som kommunistpartiet enligt femårsplanerna ville utveckla. Fångarna tvingades arbeta i kolgruvor och på fabriker, vid kanal- och järnverksbyggen eller på nyodlingar. Det var hårt arbete och många dog till följd av olyckor, sjukdomar och bestraffningar. I praktiken blev de slavarbetare.

DeflestasomskickadestillGulags lägerfickarbetamyckethårt,inte sällan tills de dog av utmattning ellersjukdomar.Mångatvingades förhandgrävakanalersom behövdesfördennyaindustrins transporter.

Synen på Sovjet i omvärlden

Att dödsoffren kunde räknas i miljoner var länge okänt utanför landets gränser. Men de flesta visste redan under 1920-talet att Sovjet var en diktatur och ett samhälle där det kunde vara farligt att ha avvikande åsikter.

1. Ge exempel på förändringar i 1920-talets Sovjet.

2. Vad var Holodomor?

3. Vad menas med planekonomi?

4. På vilka sätt gav Moskvarättegångarna Stalin mer makt?

5. Vad var Gulag?

Uppfattningen om Sovjet skiftade ändå i omvärlden. Många som stod till vänster uppfattade Lenins och Stalins samhälle som en modell för framtiden och i många länder bildades nya kommunistpartier. Den statliga styrningen och planekonomin sågs som ett bättre fungerande alternativ till kapitalismen med sina kriser.

De som förordade demokrati tog däremot kraftigt avstånd från kommunismen oavsett om de stod till höger, var liberaler eller socialdemokrater. Men motståndet mot kommunismen lockade också personer som inte var demokrater. Antikommunism var exempelvis en viktig del av fascismen och nazismen, mellankrigstidens nya diktaturideologier.

Tyskland – från demokrati till nazism

Från och med 1919 var Tyskland en demokrati. Män och kvinnor hade lika rösträtt, det rådde yttrandefrihet och alla medborgare hade frihet att engagera sig i vilket politiskt parti de ville. Fjorton år senare hade nazisterna tagit makten och gjort Tyskland till en diktatur där politiska motståndare och judar blev förföljda. En viktig historisk fråga är hur denna utveckling kunde ske.

Weimarrepubliken – en demokrati med problem

I januari 1919 samlades representanter för olika politiska partier i staden Weimar. Där bestämde de att Tyskland i fortsättningen skulle styras av riksdag, regering och president som utsetts i fria och allmänna val. Nu skulle den tid då kejsaren och hans ämbetsmän bestämde allt vara slut.

Att kvinnor äntligen skulle ha lika politiska rättigheter även i Tyskland beskrevs av Marie Juchacz, en de ledande politikerna i Weimar, som en politisk ”revolution”. Hennes femton minuter långa tal var det första som hölls av en kvinna i en tysk riksdag.

”Mina herrar och mina damer! Det här är första gången som en kvinna tillåts tala fritt och jämlikt till folket i parlamentet. Och jag skulle vilja säga att det måste ses som en revolution att även Tyskland har övervunnit de gamla fördomarna.”

Marie Juchacz, Weimar, 19 januari 1919

Socialdemokraten Marie Juchacz talarpåettpolitisktmöteiBerlini maj 1918. Hon var en av Weimarrepublikens ledande politiker. När nazisterna tog makten 1933 var hon tvungenattfly,försttillFrankrike och därefter till USA.

dolkstötslegenden

Uttrycket byggde på bildspråk. Politikerna i Berlin liknades vid en mördare som ”stött en dolk” (stuckit en kniv) i ”ryggen” på armén.

Dolkstötslegenden

Men det blev en svår start för det nya, demokratiska Tyskland. En orsak var att det endast hade gått några månader sedan striderna i första världskriget upphört. En annan orsak var att kejsartidens ämbetsmän ofta fanns kvar på sina gamla arbetsplatser vid exempelvis domstolar, polisen eller militären. En del av dem motarbetade medvetet de demokratiskt valda regeringarna.

Ett viktigt exempel på detta var dolkstötslegenden, en konspirationsteori som en grupp ledande militärer började sprida. Den påhittade historien gick ut på att nederlaget i kriget berodde på att armén hade blivit förrådd av socialdemokrater och liberaler. Att politikerna sedan skrev under Versaillesfreden var en del av förräderiet. Militärerna visste att dolkstötslegenden inte var sann och att det hade varit omöjligt att fortsätta kriget. Men den som talade illa om Versaillesfreden kunde bli populär i Tyskland där nationalismen var en stark politisk kraft.

Politiskt våld

inflation

När pengarnas värde blir mindre och mindre.

Det fanns också många andra konflikter i Weimarrepubliken. De som stod längst till vänster i politiken försökte ta över landet på samma sätt som kommunisterna hade gjort i Sovjet. På högerkanten fanns det samtidigt flera olika extremt nationalistiska grupper som också försökte ta makten med våld. Ibland utbröt strider på städernas gator mellan vänster- och högeranhängarna. Flera politiska mord utfördes.

Den stora inflationen

Ett annat stort problem gällde ekonomin. Den tyska staten hade lånat pengar för att bekosta världskriget och dessutom skulle det stora krigsskadeståndet betalas. Regeringen försökte lösa detta problem genom att trycka upp fler sedlar. Detta ledde till en allt snabbare inflation.

Från och med sommaren 1922 blev inflationen så snabb att man kan tala om en hyperinflation. Priserna ökade mycket snabbt, flera gånger om, varje dag. Det betydde till slut att man fick fylla en tvättkorg med sedlar bara för att handla lite mat.

Bilden visar att man kunde låta barn leka med sedelbuntar.Iaffärenskulleallasedlarpåbildenkanskeräcka till en eller ett par liter mjölk.

Ökat missnöje med politiker

De som hade sparat pengar på banken drabbades kanske allra värst. Inflationen gjorde att värdet på det man sparat ihop under många år plötsligt var borta. Särskilt drabbade det medelklassen där många personer hade sparat mycket.

De ekonomiska problemen skapade ett ökat missnöje med de ledande politikerna. Det ledde till att många nya småpartier, som exempelvis nazistpartiet, kom in i riksdagen. Missnöjet och de många partierna i riksdagen gjorde att de stora liberala, konservativa och socialdemokratiska partierna fick allt svårare att samarbeta. Det blev också svårt att bilda stabila regeringar och allt fler tyskar misstrodde det demokratiska systemet.

De lugna åren i mitten av 1920­talet

Så småningom fick regeringen ändå ordning på pengarnas värde. Frankrike och Storbritannien lät Tyskland betala av på krigsskadeståndet i långsammare takt och landet kunde också ta stora lån, bland annat i USA.

Berlin – Europas huvudstad för nöjen

När ekonomin blev bättre kände fler tyskar återigen framtidshopp. Nya varuhus och caféer öppnades, man gick på bio och intresset för idrottstävlingar ökade snabbt. Fotbollen drog många åskådare.

Under 1920-talet blev Berlin Europas nöjeshuvudstad. Där fanns de senaste filmerna, spännande teaterföreställningar och intressanta konstutställningar. På nätterna kunde man gå ut och dansa på stadens jazzklubbar. Berlin blev också känd för att vara en stad där homosexuella kunde träffas relativt öppet och utan att mötas av lika mycket fördomar som på andra platser i Europa.

Transpersonerpånattklubben Eldorado i Berlin 1930. Eldorado var ett av de ställen som HBTQpersoner besökte. Den stängdes kort efter nazisternas maktövertagande.

Nazisternas väg till makten

När ekonomin blev bättre minskade också gatuvåldet och intresset sjönk för de extrema politiska partierna. Det gällde också nazistpartiet som endast fick 2,6 procent av rösterna i riksdagsvalet 1928. Motgångarna fick dock inte partiets ledare, Adolf Hitler, att ge upp. Hitler, som ursprungligen kom från Österrike, hade anslutit sig som frivillig i den tyska armén under första världskriget. Han hade sårats i strid och fått medalj för tapperhet. Han blev därefter en av de många missnöjda soldater som återvände till Tyskland efter kriget.

NSDAP – nazistpartiet

Partinamnet var en förkortning för Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, NSDAP. Nazisterna blev kända för att ständigt hetsa mot Versaillesfreden, mot Tysklands judar och mot sina politiska motståndare bland kommunister, socialdemokrater och liberaler.

De som hörde till SA, partiets så kallade ”stormavdelningar”, störde ofta andra partiers möten och misshandlade meningsmotståndare.

SA uppträdde i bruna uniformer och kallades därför allmänt för brunskjortorna.

Kuppförsök och fängelse

Hitler blev snabbt ett av Tysklands mest kända ansikten. År 1923 försökte han genomföra en statskupp, men kuppen misslyckades. Hitler och flera av hans medhjälpare dömdes till fängelse. Under tiden i fängelset skrev han Mein Kampf (Min kamp), en bok om honom själv och hans politiska planer för framtiden.

Depressionen – en vändpunkt

Det misslyckade kuppförsöket och de goda åren i mitten av 1920-talet hade gjort att många tyskar inte brydde sig så mycket om nazisterna längre. Men strax därpå började rörelsen återigen växa.

De flesta historiker menar att en viktig orsak till nazisternas snabba framgångar var den ekonomiska kris som startat i New York 1929. Eftersom Tyskland hade tagit stora lån i USA drabbade depressionen tyskarna hårt. År 1932 var sex miljoner tyskar utan jobb. Det motsvarade mer än en fjärdedel av arbetskraften i Tyskland.

Den nya ekonomiska krisen gjorde att de politiska motsättningarna återigen ökade. Många arbetare blev besvikna på socialdemokraterna och röstade på kommunisterna istället. Men missnöjet gjorde också att intresset för nazistpartiet ökade. Deras väljare kom från de flesta grupper i det tyska samhället: arbetare, tjänstemän, bönder, företagare och hantverkare.

Förutom de fortsatta angreppen mot judar och kommunister, lovade nazisterna att de skulle se till att arbetslösheten minskade och att det

skulle bli ordning i landet. År 1930 fick partiet 18 procent av rösterna och när det var val igen hösten 1932 hade nazisterna plötsligt blivit Tysklands största parti med 33 procent av rösterna.

Nazisternas maktövertagande

I det läget fick Hitler i början av 1933 i uppdrag att bilda regering tillsammans med politiker från konservativa partier. De konservativa trodde att de kunde kontrollera Hitler. Men det skulle snart visa sig vara ett misstag. Nazisterna använde alla möjligheter för att öka sin makt.

Riksdagshusbranden och fullmaktslagen

En viktig händelse var en anlagd brand som förstörde riksdagshuset i Berlin. Nazisterna skyllde branden på kommunisterna eftersom attentatsmannen hade varit medlem i det nederländska kommunistpartiet. Det tyska kommunistpartiet hade egentligen inget med saken att göra men förbjöds omedelbart.

Efter ytterligare ett val, som inte längre kan beskrivas som demokratiskt, fick nazisterna ännu fler platser i riksdagen. De lyckades då övertyga alla andra partier, utom socialdemokraterna, att anta en ”fullmaktslag” som gav nazisterna all makt i Tyskland.

I juli förbjöds alla partier utom nazistpartiet, även de konservativa partier som hjälpt Hitler till makten. Den demokratiska Weimarrepubliken hade försvunnit och Tyskland var en diktatur.

Hitler omgiven av sina anhängare. Hakkors, flaggor,ljusspelochuniformerskulleskapa den rätta stämningen och känslan av gemenskap vid massmötena.

1. I vilken stad samlades politiker i början av 1919 för att införa demokrati i Tyskland?

2. Ge exempel på ekonomiska och politiska problem i Tyskland under 1920-talet.

3. Hur kunde nazisterna använda riksdagshusbranden för att förbjuda kommunisterna?

4. På vilka sätt drabbades politiska motståndare och judar av nazisternas maktövertagande?

Diktaturens utveckling under 1930­talet

Redan under våren 1933 öppnades de första koncentrationslägren. Det var fängelseliknande arbetsläger där diktaturens politiska motståndare hamnade. Snart byggdes fler sådana läger och där skulle också andra personer som nazisterna inte vill ha i sitt samhälle placeras. Det gällde framför allt judar, romer och homosexuella.

Förföljelser av judar

Ett av nazisternas första beslut var att avskeda judar med statlig tjänst. Det betydde att domare, poliser, militärer, lärare eller andra tjänstemän med judisk bakgrund fick lämna sina arbeten. Judiska affärsägare utsattes för bojkottkampanjer och judiska läkare fick bara behandla andra judar.

Steg för steg skulle det bli allt svårare att leva som jude i Tyskland. År 1935 antogs de så kallade Nürnberglagarna. Enligt dessa lagar skulle de tyska judarna inte längre betraktas som medborgare. Lagarna förbjöd också äktenskap mellan tyska judar och icke-judar. Judar fick inte heller ha sex med någon av ”tyskt blod”. Det som senare mynnade ut i Förintelsen av Europas judar började alltså redan under 1930-talet. Också intellektuellt funktionsnedsatta och handikappade var människor som inte passade in i nazisternas framtidssamhälle. Från hösten 1939 genomförde nazistiska läkare mord på tusentals funktionsnedsatta barn och vuxna. Nazisterna kallade det för ”dödshjälp”.

Nazisternas ideologi – vad ville de?

Några av de viktigaste punkterna i nazisternas ideologi var följande:

• Rasism och extrem nationalism

Tyskarna hörde enligt nazisterna till en överlägsen ”germansk ras”. Tyskland hade därför rätt att härska över andra länder och folk.

• Antisemitism

Hat mot judar, antisemitism, hade funnits i Europa sedan medeltiden. Men nazisterna byggde vidare på hatet och ville nu föra ett ”raskrig” mot judarna.

• Motståndare till demokrati Nazisterna var emot demokrati. De ville istället att Hitler och partiet skulle bestämma allt.

• Motstånd mot jämställdhet Nazisterna ansåg att kvinnor skulle sköta hem och barn och delta så litet som möjligt i samhällslivet.

• Förakt för svaghet och liberalism De svaga skulle lyda de starka, konflikter borde lösas med våld. Mänskliga rättigheter, intellektuella personer och liberala idéer föraktades och bekämpades.

• Antikommunism och antisocialism Kommunister och socialdemokrater var nazisternas politiska huvudmotståndare.

Varför kom nazisterna till makten?

När historiker försöker förklara varför så många tyskar röstade på nazisterna brukar de ofta ange depressionen och massarbetslösheten som några av de viktigaste faktorerna. Men de brukar också framföra en mängd andra orsaker till att nazisterna kunde ta makten och behålla den. Många av dessa har vi redan beskrivit, men ytterligare två kan nämnas: propagandan och att nazisterna kunde skapa en känsla av gemenskap och ordning.

Propagandan

Nazisterna var skickliga på propaganda och utnyttjade alla moderna sätt att kommunicera: stora massmöten då Hitler och andra ledare talade, film, radio och reklamkampanjer. Nazisterna hade en särskild propagandaminister, Joseph Goebbels. Han anlitade bland andra den nazistiska filmaren Leni Riefenstahl som blev känd för sina skickligt gjorda propagandafilmer.

LeniRiefenstahlfilmarvidpartidagarnaiNürnberg1934. Hennesochandrasfilmervisadessomsåkalladejournalfilmer –enslagsnyhetsfilmer–påallabiograferförkvällensfilm.

Känslan av gemenskap och ordning

Nazisterna skapade en mängd organisationer för att bygga upp en känsla av gemenskap för alla som ansågs passa in i och tillhöra det nya nazistiska Tyskland. Alla pojkar förväntades bli medlemmar i Hitler-Jugend och alla flickor i Bund Deutscher Mädel. Det fanns liknande organisationer för kvinnor och för personer som hörde till olika yrken. I sådana fick självklart inga judar och inga politiska motståndare vara medlemmar.

Att arbetslösheten sjönk och att den politiska oron försvann från gatorna gjorde också att många tyskar uppskattade den ”ordning” som diktaturen skapade. Enligt nazisternas propaganda hade de räddat landet från kommunismen. Många som sett hur diktaturen utvecklats i Sovjet var rädda för kommunism och trodde på detta.

Några viktiga orsaker

• Demokratin var ny och fungerade dåligt

• Stora politiska motsättningar

• Den starka nationalismen

• Antisemitismen

• Dolkstötslegenden och missnöjet med Versaillesfreden

• Inflationen 1922–1923

• Depressionen efter 1929

• Nazisternas propaganda

• Kommunistskräcken

• Nazisterna skapade en känsla av gemenskap och ”ordning”

Nazisternas maktövertagande

Vilka tror du var de tre viktigaste orsakerna till att nazisterna kom till makten? Motivera dina val.

En bild som Mussolini skulle ha varit nöjd med. Här ses han som den kraftfulle ledaren som talar till sitt folk. Han sträcker upp den högra armen i en så kallad romersk hälsning, ett sätt att visa att fascisterna ville likna de antika romerskahärskarna.Nazisternasåg upptillfascisternaochtogefter mångasaker,blandannatromerska hälsningar och ledarskapsdyrkan.

Diktaturernas Europa

Tyskland var inte det enda landet som gick från demokrati till diktatur under mellankrigstiden. Två andra exempel var Italien och Spanien.

Italien – en diktatur under fascismen Åren efter första världskriget var Italien ett land i djup ekonomisk kris. Flera miljoner arbetare strejkade för högre löner och bättre arbetsvillkor. Samtidigt gick många arbetslösa och fattigdomen ökade. En del fabriker och storjordbruk togs över av de strejkande och ett tag verkade Italien vara på väg mot en revolution som i Sovjet.

Fascisternas hämtade namn och symbolfrånromarriket.Därhade så kallade fasces varit ett tecken för ledarens makt och rätt att bestraffa. Fasces bestod av spön, ett slags käppar, som hade buntats ihop med ett band. En romersk ledare kunde när som helst lösa upp banden och ge order till sina soldater att användakäpparnaförslåneddem som inte lydde. Yxan visade att han också hade rätt att döda den som satte sig upp mot lagen.

Men det fanns också många som var rädda för kommunismen och inte ville ha en sådan utveckling. Det starkaste motståndet kom från en ny politisk rörelse, fascismen, grundad av BenitoMussolini.

Vid stora massmöten jublade tusentals fascister när Mussolini talade om framtidens Italien. Där skulle allt vara välordnat, och landet skulle bli en stormakt, ungefär som romarriket hade varit i antiken.

Samtidigt förföljdes socialister och kommunister av fascisternas kampgrupper. De var kända som ”svartskjortorna” eftersom de uppträdde i uniformsliknande kläder med svarta skjortor. Motståndarna misshandlades eller skrämdes till tystnad. Att använda våld var enligt fascisterna ett bra sätt att skaffa sig makt.

Världskrigens

Mussolinis statskupp 1922

Mussolini lyckades få regeringsmakten i Italien genom en statskupp 1922. Tre år senare förbjöds alla andra partier. Politiska motståndare fängslades eller mördades. Italien hade blivit en diktatur som styrdes av ”Il Duce” eller ”Ledaren” som Mussolini numera kallades.

Fascismen och nazismen – stora likheter

Hitler beundrade tidigt Mussolini. Det fanns därför stora likheter mellan nazismen i Tyskland och den italienska fascismen. Båda var exempelvis motståndare till demokrati och ville istället ha ett system där Ledaren (il Duce/der Führer) hade all makt. Andra likheter var de våldsamma grupperna (svartskjortor/brunskjortor) och den extrema nationalismen. En skillnad var att fascisterna inte var lika rasistiska från början. Det var först sedan Italien och Tyskland ökat sitt samarbete under 1930-talet som också fascisterna stiftade lagar mot judarna i Italien.

Spanska inbördeskriget 1936–1939

Att Spanien gick från demokrati till diktatur berodde på ett blodigt inbördeskrig. Det började 1936. Då startade generalen Francisco Franco och hans högernationalistiska parti Falangen ett uppror mot den demokratiskt valda vänsterregeringen. Falangisterna ville att landet skulle bli ungefär som fascisternas Italien.

Mussolini och Hitler skickade bombflygplan och marktrupper för att stödja Franco. Den spanska regeringen fick däremot inget motsvarande stöd från Europas demokratiska länder. Visserligen skickades en del vapen och ammunition från Sovjet. Frivilliga soldater från en mängd olika länder for också till Spanien. Men det var inte tillräckligt.

I april 1937 bombades staden Guernica i Baskien, den nordvästra delen av den spanska republiken. Bombernafälldesfråntyskaflygplan som stredpåFrancossidaMånga dödades eller skadades. Konstnären Pablo Picasso har i den här berömdamålningenmedsamma namn som staden gett sin bild av krigetsfasor.

1. Beskriv situationen i Italien efter första världskriget.

2. Hur fick Mussolini makten i Italien?

3. Vilka likheter fanns det mellan fascismen och nazismen?

4. När och hur blev Spanien en diktatur?

5. Vilka likheter fanns det mellan diktaturländerna i östra Europa?

Efter tre års blodiga strider segrade Franco. Han kallade sig nu El Caudillo, Ledaren – efter mönster från Mussolini och Hitler. Mängder av politiska motståndare spärrades in eller avrättades medan andra flydde ur landet.

Europas framtid: demokrati eller diktatur?

Men det räckte inte med Mussolini, Hitler, Stalin och Franco. I ytterligare elva av Europas sammanlagt tjugoåtta länder infördes olika former av diktatur under mellankrigstiden. Många låg i östra eller sydöstra Europa, och flera hade landgräns mot Sovjet.

Graden av förtryck och kontroll skiftade från land till land i dessa diktaturer. Ett gemensamt drag var den starka nationalismen och att ledarna sa att de skyddade sitt land mot kommunismen. Rasism och antisemitism förekom i flera av de nya diktaturerna, men inte i alla.

Demokrati

Kommunistisk diktatur

Nazistisk eller fascistisk diktatur

Annan högerdiktatur

I slutet av mellankrigstiden var det endast tretton länder i Europa som kunde kallas demokratier.

Mellankrigstiden på Twitter

Det finns människor idag som oroar sig för att demokratin är hotad. De pekar på att nationalismen ökar och att demokratiska fri- och rättigheter begränsas i allt fler länder. Dessutom varnar de för att högerextrema partier är på frammarsch.

På Twitter och andra sociala medier används nuförtiden ofta argument från historien i olika diskussioner och debatter. Här är ett inlägg på Twitter, skrivet av Håkan Boström, journalist på Göteborgsposten, en av Sveriges största tidningar.

Två ungdomar som engagerar sig i frågan är Hakim och Sara. Hakim tillhör de som oroar sig för att demokratin är hotad. Sara håller med Håkan Boström

Argument från historien

och tycker oron är överdriven. Vilka av följande argument från historien kan Hakim respektive Sara använda om de vill svara på twitterinlägget?

Många länder i Europa gick från demokrati till diktatur under mellankrigstiden.

De demokratier som förvandlades till diktaturer under mellankrigstiden var nya och svaga demokratier.

Den ekonomiska krisen under mellankrigstiden ledde till diktatur i flera europeiska stater.

I Storbritannien, Frankrike och Norden ledde depressionen under 1930-talet inte till diktatur.

De demokratiska valen i 1930-talets Tyskland präglades av våldsamma gatustrider mellan politiska motståndare.

Rasismen gjorde nazisterna populära i Tyskland.

Den ekonomiska depressionen på 1930-talet kunde övervinnas genom ekonomisk politik i exempelvis USA och Sverige.

Se hur det blev i Portugal, Grekland och Italien under mellankrigstiden.

Se hur det blev i Belgien, Nederländerna och Luxemburg under mellankrigstiden.

Under mellankrigstidens depression kom starka ledare till makten i vissa länder och avskaffade demokratin.

HakimSara

Sverige – konflikter och kompromisser

Sveriges första val med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor genomfördes 1921. Det fanns också mycket annat som var nytt, modernt och oprövat. Men utvecklingen blev långtifrån problemfri och precis som i många andra länder drabbades också Sverige av flera svåra konflikter och kriser under mellankrigstiden. Detsamma gällde utvecklingen i de nordiska grannländerna.

1920­talet – moderniteter och motsättningar

När första världskriget var över fortsatte moderniseringen av Sverige. Antalet svenskar med tillgång till elektricitet, radio och telefon växte exempelvis under hela mellankrigstiden. Hästar började långsamt ersättas av bilar, traktorer och lastbilar.

Inflyttningen till städerna fortsatte och 1928 var det för första gången i Sveriges historia fler människor som bodde i städer än på landsbygden. EnköutanförenbioipåHornsgatan Stockholm 1934. Bion var uppkalladefterGretaGarbo, denförstariktigtstorasvenska Hollywoodstjärnan.

Fortsatt kvinnokamp

Utvecklingen innebar att allt fler kvinnor kom ut på arbetsmarknaden. Men kvinnor tog också på andra sätt allt mer plats i samhället. Alla tyckte inte att det räckte med rätten att rösta i riksdagsvalen. Fortfarande fanns det mycket som inte var jämställt och det fanns många områden där det var svårt för kvinnor att få inflytande och makt. Statliga läroverk (gymnasier) tog exempelvis inte emot kvinnliga elever förrän 1928.

Två av riksdagens första fem kvinnliga ledamöter var liberalerna Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren.

De tyckte att det var alldeles för få kvinnor som hittills engagerat sig politiskt. Tillsammans med andra kända kvinnor, bland andra författaren Elin Wägner, skapade de därför Kvinnliga medborgarskolan. Där kunde kvinnor gå olika kurser om hur samhället fungerade och hur de kunde agera för att påverka politiken.

Det glada 20-talets baksida

En annan del av det allt modernare Sverige var städernas växande nöjesliv med biografer, dansrestauranger och stora arenor för sport. Mycket påminde alltså om liknande trender i andra länder under det ”glada 20-talet”.

Men i själva verket blev det ett ganska dystert årtionde för de flesta. Omedelbart efter kriget steg arbetslösheten mycket snabbt. Arbetslösa män hänvisades ofta till statliga nödhjälpsarbeten, så kallade AK-arbeten. Men dessa betalades med mycket låg lön och arbetsplatserna låg ofta långt bort från hemmet. Kvinnor i arbetarklassen åtog sig ofta arbeten som tvätt och sömnad som kunde skötas i hemmen, ibland efter arbetet på en fabrik. På så sätt kunde familjens ekonomi gå ihop även om manen blivit arbetslös.

Men även i de arbetarfamiljer där båda föräldrarna hade arbete kunde villkoren vara usla. Många bodde trångt och lönen räckte ofta inte till mer än mat och hyra.

Strejkernas Sverige

Fackföreningarna kämpade för att arbetarna skulle få bättre löner och arbetsvillkor, och Sverige blev det land i Europa med flest strejker under 1920-talet. Men eftersom det samtidigt fanns så många arbetslösa var det ganska lätt för arbetsgivarna att få tag på strejkbrytare. Det var personer som var beredda att arbeta istället för de som strejkade. Det ledde i sin tur till att konflikterna ökade.

Elisabeth Tamm, kvinnan längst till vänsterpåbildenägdeFogelstad, ett större gods i Södermanland. Där skapadehontillsammansmedandra kvinnor en medborgarskola. Hon varocksåenavdeförstaiSverige attprövaekologiskodlingpåsina marker.

Ångermanälven

Skotten i Ådalen 1931

När depressionen som startade i USA 1929 drabbade Sverige förvärrades motsättningarna på arbetsmarknaden. Flera stora arbetsgivare ville sänka lönerna eftersom de inte längre kunde sälja sina varor till samma priser som förr. Men arbetarna gick inte med på det och nya strejker bröt ut på många platser i Sverige.

Beväpnade soldater sattes in

Våren 1931 strejkade arbetare på pappersmassefabriker, sågverk och i hamnar i Ådalen norr om Sundsvall. Arbetsgivarna anställde strejkbrytare som de strejkande försökte skrämma iväg. Flera av strejkbrytarna anmälde att de blivit misshandlade och slagna.

I det läget bestämde myndigheterna att man skulle sätta in beväpnade soldater för att upprätthålla ordningen och skydda strejkbrytarna. Allt slutade med att militären öppnade eld mot arbetarnas demonstrationståg och fem personer dödades den 14 maj 1931.

Olika tolkningar

Skotten i Ådalen tolkades mycket olika. De som stod till höger politiskt tyckte att militärens uppträdande var riktigt och ansåg att skotten hade varit nödvändiga, avlossade i självförsvar mot de många människorna i demonstrationståget. De som stod till vänster hävdade tvärtom att soldaterna skjutit oskyldiga och obeväpnade demonstranter. Protester och nya strejker spreds över hela landet.

DetöverenkilometerlångademonstrationstågetnärmarsigLunde,platsendär militärenfanns.Någraminutersenareöppnadedeeldochfemmänniskordödades.

Stockholm

Lunde

1930­talet – kompromissernas årtionde

Under hela 1920-talet hade det varit svårt att bilda stabila regeringar i Sverige eftersom inget parti var tillräckligt stort och partierna tyckte för olika. Den ekonomiska krisen och skotten i Ådalen 1931 fördjupade först de politiska problemen.

Kohandeln – samarbetet med Bondeförbundet

Det som vände utvecklingen var ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet som båda gick fram starkt i valet 1932. Socialdemokraten Per Albin Hansson blev statsminister i en regering där också Bondeförbundet ingick. Tillsammans genomförde de nu en rad åtgärder mot den ekonomiska krisen. Arbetslöshetsstöd och statliga arbeten skulle minska arbetslösheten. Samtidigt fick bönderna ekonomiskt stöd från staten. De politiska motståndarna kallade samarbetet för kohandeln eftersom Socialdemokraterna så att säga hade ”köpt” Bondeförbundets stöd med utlovade förbättringar för landsbygden.

Saltsjöbadsavtalet

Skotten i Ådalen har ofta framställts som en vändpunkt i svensk historia. En annan var när arbetarnas fackorganisation LO (Landsorganisationen) 1938 undertecknade ett avtal med SAF (Svenska arbetsgivareföreningen). Det skedde på ett hotell i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Det blev senare känt som Saltsjöbadsavtalet. Enligt avtalet skulle konflikter på arbetsmarknaden i fortsättningen lösas med hjälp av förhandlingar, inte med strejker och strejkbrytare.

PerAlbinHansson(medpapperi handen)samarbetademedBondeförbundets ledare Axel PehrssonBramstorp(mannensomtittarrakt in i kameran).Tillsammansbildade de en gemensam regering med Hansson som statsminister. Motståndarna talade hellre om kohandel.

Folkhemsidén på landsbygden. Staten lånade ut pengar till så kallade Per Albin-torp. De hade standardritningar och såg därför nästan likadana ut. Sammanlagt byggdes över 5 000 sådana hus, en stor del i Norrland.

Folkhemmet – en ny idé om välfärd

välfärd

Med välfärd menas sådant som ger ett tryggare och bättre liv exempelvis sjukvård, pensioner, moderna bostäder, semester och arbetslöshetsunderstöd.

Per Albin Hansson hade en längre tid talat om att Sverige borde förvandlas till ett folkhem. Med det menade han att landet skulle bli som ett välskött hem för hela folket. I folkhemmet skulle de stora klassskillnaderna mellan rika och fattiga försvinna och man skulle skapa välfärd till alla medborgare.

Under en stor del av 1930-talet var det fortfarande svåra tider i ekonomin, men långsamt började utvecklingen vända. Staten började att betala ut barnbidrag till fattigare familjer och särskilda barnavårdscentraler skulle finnas i hela landet. Där skulle nyfödda barn och deras mödrar (fäderna tänkte man inte på vid denna tid) få hjälp och stöd så att barnen utvecklades på rätt sätt och blev friska.

Ett annat steg på vägen till det nya folkhemmet var riksdagens beslut 1938 om två veckors betald semester för alla arbetstagare.

Annonser för ”obemärkt flicka”. Så kallade sig unga kvinnor som blivit gravidaochönskadenågonstansatt tavägenförattfödasittbarnsom sedan adopterades bort.

Som en del av folkhemspolitiken skulle också landsbygden utvecklas. Bondeförbundet drev igenom stöd till mindre gårdar och staten lånade ut pengar för att småbrukare skulle kunna bygga nya och bättre hus, så kallade Per Albin-torp. I flera städer uppfördes toppmoderna så kallade ”barnrikehus” för familjer med låga inkomster och många barn. Riksdagen bestämde också att folkskolan skulle vara sjuårig. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden blev starkare då riksdagen 1939 gjorde det olagligt att avskeda kvinnor som gifte sig eller blev gravida.

RFSU och Ottar

En viktig fråga som gällde både män och kvinnor rörde de många oönskade graviditeterna. Det hade sedan 1910 varit förbjudet att sälja, göra reklam för eller ens tala om kondomer eller andra preventivmedel i Sverige.

En av dem som kämpade för en förändring av detta var Elise Ottesen Jensen, Ottar. Hon grundade organisationen RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning 1933 och bara fyra år senare lyckades hon och RFSU påverka politikerna så att lagen ändrades.

Missnöje med kompromisserna

De politiska kompromisserna gjorde inte alla svenskar nöjda. Högern och Folkpartiet stod utanför överenskommelserna i ”kohandeln” och var kritiska till en del av innehållet i den nya folkhemspolitiken. Kommunisterna ville att samhället skulle bli som i Sovjet och var därför motståndare till alla kompromisser med borgerliga partier. Svenska nazist- och fascistpartier fick aldrig tillräckligt många röster för att komma in i riksdagen och stod därför utan verkligt inflytande.

En liknande utveckling i alla nordiska länder

Även i de andra nordiska länderna träffades avtal mellan socialdemokrater och borgerliga partier i mitten av politiken under 1930-talet. Inte heller där fick kommunister eller högernationalister något större inverkan på politiken.

Elise Ottesen-Jensen skrev att hon drömdeom”dendagdåallabarn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryckförinnerlighet,njutningoch ömhet.” Hon reste runt i Sverige ochhöllföredragdärhonbland annat berättade hur man kunde ha sex utan att bli gravid. Hon hjälpte ocksåkvinnorattprövautpreventivmedletpessarefterföredragen.

1. På vilka sätt blev Sverige ett mer modernt samhälle under 1920-talet?

2. Vad var skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet?

3. Ge exempel på förändringar som tanken på ”folkhemmet” innebar.

4. Ge exempel på att kvinnor fick större makt och inflytande i Sverige under mellankrigstiden.

Rasbiologi

Rasbiologin växte fram som en vetenskap i början av 1900-talet. Sverige var tidigt ledande på området. Medicinaren Herman Lundborg vid Uppsala universitet menade att det var skadligt om människor av olika ”ras” blandades och skaffade barn tillsammans. Han påstod att det ledde till kriminalitet och sociala problem. Lundborg lyckades övertyga politikerna i riksdagen och 1922 grundades Statens institut för rasbiologi – ett av världens första rasforskningsinstitut. Sedan satte Lundborg och hans medarbetare igång med att försöka bevisa sina teorier, bland annat genom att mäta skallar och undersöka påstådda skillnader mellan samer och ”svenskar”.

Några vetenskapliga bevis för faran med ”rasblandning” lyckades Statens institut för rasbiologi

dock inte hitta. Kritiken mot Herman Lundborg växte efter hand. 1935 fick institutet en ny chef som var motståndare till tanken på att det fanns olika människoraser. Däremot fortsatte Lundborgs insatser att uppskattas i Nazityskland. Där såg man svensken som en förebild inom rasbiologin.

Numera är det vetenskapligt belagt att det bara finns en ras av människor, homo sapiens. Den tidigare forskningen om olika människoraser måste betraktas som en sorts pseudovetenskap (låtsasvetenskap), precis som astrologi och alkemi.

Tänk dig att du ska undersöka rasbiologin i Sverige i början av 1900-talet. Du har följande material att tillgå:

A. ”De fem människoraserna”. Svensk skolplansch från början av 1900­talet

1. Kaukasiska eller hvita rasen. 2. Mongoliska eller gula rasen. 3. Neger eller svarta rasen. 4. Malajiska eller bruna rasen. ...

Bild // De fem människoraserna /

B. Rasbiologisk undersökning på 1930­talet skildrad i filmen Sameblod från 2016

C. Utdrag från boken Svenska folktyper utgiven av docent Herman Lundborg 1919

D. Debattartikel av Sveriges jämställdhetsminister Åsa Lindhagen i Aftonbladet 4 juni 2020

”Rasismen finns inte bara i USA, den finns också i Sverige. Och den är ett gift som i sin mest extrema form berövar människor livet. Politiker måste ta ett större ansvar i kampen mot rasismen. Vi får aldrig någonsin vackla när det gäller alla människors lika värde.”

E. Intervju i tidskriften Forskning & Framsteg 2012 med docent Ulrika Kjellman som forskat om rasbiologiska institutets bildarkiv

”Det som förvånade mig mest när jag satt med alla dessa bilder är den naiva kopplingen mellan utseende, ras och karaktärsdrag – alla dessa människor blev reducerade till endast sitt utseende. Men det är väl så den rena rasismen kan sammanfattas, säger hon.”

1. Vilka av källorna A–E är relevanta, alltså kan vara till nytta, om du ska undersöka rasbiologin i Sverige i början av 1900-talet?

2. Resonera om trovärdigheten hos de källor du har valt. Vilka styrkor och svagheter har källorna?

MELLANKRIGSTIDEN – TIDEN MELLAN TVÅ VÄRLDSKRIG

USA

• 1920­tal: Snabb ekonomisk utveckling. Demokratisering och modernisering av landet. ”Det glada 20-talet”.

• 1930­tal: Svår ekonomisk kris. President Roosevelts program mot krisen, New Deal.

Sovjet

• 1920­tal: Kommunistpartiets försök att förändra samhället i grunden. Svårt att genomföra. Stalin diktator.

• 1930­tal: Femårsplaner för ekonomin, kollektivjordbruk och industrialisering. Holodomor –svältkatastrof i Ukraina. Ökat förtryck. Gulags fångläger.

Tyskland

• 1920­tal: Weimarrepubliken, ett nytt demokratiskt Tyskland. Inflationskris och politiska motsättningar. Ekonomin förbättrades och läget stabiliserades.

• 1930­tal: Depression och massarbetslöshet. Den nazistiska rörelsens snabba tillväxt. Hitler tog makten. Politiska motståndare och judar förföljdes allt hårdare.

Allmänna och lika val i Sverige 1921

Kvinnor får rösträtt i USA 1920

Versaillesfreden 1919

Första världskriget slut 1918

Inflation i Tyskland 1923

Mussolini och fascisterna tar makten i Italien 1922

Sverige

• 1920­tal: Fortsatt snabb modernisering och inflyttning till städer. Hög arbetslöshet och stigande motsättningar mellan politiska motståndare och samhällsklasser.

• 1930­tal: Efter skotten i Ådalen – fler kompromisser. Saltsjöbadsavtalet. Socialdemokraterna och Bondeförbundet i regeringen. ”Folkhemmet” lanserades.

Europas demokratier och diktaturer

• 1920­tal: Allt fler länder blir demokratier med allmän och lika rösträtt.

• 1930­tal: Endast 13 stater i Europa fortfarande demokratiska 1938. 1920

Börskraschen i USA 1929 Stalin tar makten i Sovjet 1929

Per Albin

Hanssons tal om folkhemmet 1928

Skotten i Ådalen 1931

”Kohandeln” i Sverige 1932

Roosevelt president i USA 1932

Hitler blir Tysklands diktator 1933

Holodomor –svältkatastrofer i Sovjet 1932–1934

Utkik

Innehållet i Utkik Historia 7–9 upplaga II följer Lgr22. Alla texter är genomarbetade och många är helt nya. Varje kapitel inleds med bilder och frågeställningar som uppmuntrar ett språkutvecklande arbetssätt och väcker elevernas förförståelse. I Utkik digitalt lärarmaterial nns förslag på lösningar och kommentarer till uppgifter. Här nns också underlag för planering och bedömning.

Utkik historia upplaga II

• är anpassad till den Lgr22

• lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

• ger möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse

• har nya Fördjupning & metod som tränar mot målen

• har faktarutor, modeller och er elevuppgifter

Hans Olofsson, lärare i svenska, historia och religionskunskap vid högstadieskolor i Stockholm, l.dr i historia, verksam i lärarutbildning, forskar om undervisning och lärande i historia.

Rolf Uppström, lärare vid högstadieskola i Göteborg, l.lic. i historia och forskar bland annat på frågan om Karl XII:s död.

Erik Nilsson, lärare vid grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, har också skrivit läroböcker i samhällskunskap för grundskola och gymnasium.

Bengt Liljegren, högstadielärare och författare från Lund, har skrivit biogra er över Alexander den store, Adolf Hitler och Winston Churchill samt en lärobok för blivande historielärare.