HISTORIA
EPOS Lärarmaterial
Per Bolander Lennart Steen Niklas Nåsander
Bildförteckning
ISBN 978-91-47-91718-1 © 2013 Per Bolander, Niklas Nåsander, Lennart Steen och Liber AB Redaktion: Magnus Andersson Grafisk form: Molly Renneus Författare till källövningarna: Robert Sandberg, Karl Molin, Ann-Sofie Ohlander och Per-Arne Karlsson Tredje upplagan 1
9 Ice Boy Tell 23 Erich Lessing/IBL 25 Giraudon/Bridgeman Art Library/IBL 46 Erich Lessing/IBL 54 Gianni Dagli Orti/Musée du Château de Versailles/The Art Archive/Picture-Desk 59 Magnum/IBL 61 Erich Lessing/IBL 62 Bridgeman Art Library/IBL 80-81 Erich Lessing/IBL 109 Bridgeman Art Library/IBL 110 Erich Lessing/IBL 118 Louvre, Paris/The Bridgeman Art Library/IBL 149 Corbis/TT 150 Joseph Hansson/Utvandrarnas Hus, Växjö 154 Hulton-Deutsch Collection/Corbis/TT 186 Imperial War Museum/Camera Press/IBL 187 Corbis/TT 191(1) Hulton/Getty Images 191(2) Bildarchiv Preussischer Kulturbesitz, Berlin 196 TT 221 Bettman/Corbis/TT 223 Josef Koudelka/Magnum/IBL 225 Hulton/Corbis/TT 227 Gamma/IBL 254 Alain Nogues/Sygma/Corbis/TT 272-273 Bridgeman Art Library/IBL 274(1) Stockholms Stadsmuseum 274(2) Nationalmuseum, Stockholm 275(1) Bildarchiv Preussischer Kulturbesitz, Berlin 275(2) Sven-Erik Sjöberg/TT Kartor från Liber kartor
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2
Innehåll
Introduktion
Den förindustriella tiden
Det vi europeér kallar medeltiden
Tidigmodern tid (1500–1600-talet)
En ny tid
Revolution och reaktion Europa (1815–1870)
Europa erövrar världen (1870–1914)
Världskrigens tid 1914–1945
Välstånd och undergångshot (1945–1989)
En ny världsordning 1989–
Temadel
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3
Epos – ett läromedel i många delar Epos 1b är anpassad för kursen 1b 100 poäng. Läser eleverna 1a 1 och 1a2 motsvarar det kursen 1b. Läser eleven enbart 1a1, så finns Epos 1a1 specalskriven för den kursen. Det centrala innehållet i ämnesplanen för historia framhäver den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv från förhistorisk tid till upplysningen med vissa fördjupningar. Tyngdpunkten i det centrala innehållet ligger dock på de senare århundradena 1800- och 1900-tal. Vidare betonas tydligare - än tidigare kursplaner - historiemedvetande, historiebruk, källor och källkritik. Epos lärarpärm är tänkt att användas som resurs och inspiration för lärare och elever oavsett vilken kurs eleven läser. Den erbjuder enklare inläsningshjälp för den kronologiska framställningen till mer avancerade fördjupningar fördelade på fem olika avsnitt. Dessutom finns det en mängd källmaterial att jobba med.
A Introduktion via en tidsbild. Detta avsnitt riktar sig främst till läraren. Här ges förslag på hur man via en upplevelse från en svunnen tid introducerar ett nytt historiskt avsnitt. ”Upplevelse” ska förstås i vida termer, men tanken är att introduktionen inte ska ske via en djupdykning i ett mastigt textsjok utan i stället skapa möjligheter till ett friare associativt samtal. Bilden är ett givet redskap, liksom kortare litterära texter. Texterna till tidsbilderna ger relevant bakgrund till läraren samt förslag på tolkningar och frågeställningar.
B Arbetsfrågor Arbetsfrågorna följer Epos kronologiskt. Förståelse- och orienteringsfrågor fokuserar på deskriptiv kunskap motsvarande kunskapskravens progressionsuttryck för E-nivån: enkla och översiktliga. Fördjupningsfrågorna är mer övergripande: Jämförelser, analyser och orsakssammanhang motsvarande kunskapskraven för de högre betygen: jämför, värderar, förordar, utförligt och nyanserat. Svaren till fördjupningsfrågorna söks bäst utanför läroboken. Till varje avsnitt finns viktiga namn och begrepp samlade vilka läraren kan välja att använda som skelett till sin undervisning. De kan också fungera som en ram för eleverna när de ska repetera avsnittet. Under avsnittet finns det också en rad olika källövningar. Dessa är av varierande längd och svårighetsgrad och lämpar sig väl för fördjupningsarbete eller som ett rent övningsmaterial för att läsa och förstå källor.
C Översikter och visualiseringar Här presenteras olika tankeredskap för att ”tänka historia” och träning i att tänka kontrafaktiskt. Förslag ges på sammanfattningar, jämförelser och översikter som anknyter till ämnesplanens mål där eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper om förändringsprocesser, olika tolkningar och perspektiv och använda historiska teorier.
D Historiemedvetande och historiebruk I ämnesplanen betonas att historiestudierna ska ge eleverna förutsättningar att genom en historisk referensram förstå nutiden och ge perspektiv på framtiden samt
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4
utveckla förmågan att värdera användningen av historia. I anslutning till detta ges här förslag på hur det historiska materialet kan användas i tolkningen av vår egen tid och perspektiv på hur historia använts i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
E Temastudier I lärarpärmens sista del har vi utarbetat förslag på temastudier. De anknyter till Epos bildmaterial och till kortare fristående teman som kan kombineras med bredvidläsningslitteratur. De kan användas av läraren för att ge tematiska översikter. Men framförallt ska de kunna användas av elever enskilt eller i grupp.
Utformning av kursen 1b Kursen 1b är i nuvarande timplan utlagd på 100 poäng. Det är inte mycket med tanke på vilket omfattande stoff som ska behandlas. Ett vanligt sätt att läsa 1b-kursen är att låta den vara en kronologiskt orienterad översiktskurs. Lämpligen börjar man då med medeltiden och går fram till nutid. Det är viktigt att en övergripande planering är klar innan kursen börjar så att man inte fastnar i den äldre historien. Vissa lärare väljer att börja med antiken eller t o m i den äldsta historien. Det är ingenting vi rekommenderar. Antiken ska ha behandlats under högstadiet och lämpar sig väl som fördjupning. Detsamma gäller de tidigare kulturernas historia. Epos 1b lägger också tyngdpunkten på de tre senaste århundradenas historia (1700–1900-talen). Ett kronologiskt studium syftar till att skapa överblick. Det är därför viktigt att eleven på ett strukturerat sätt lär sig vad som kännetecknar olika epoker. Viktigt är också att ordentligt med tid ägnas åt de dynamiska faktorer som leder till att en epok går i graven och en annan uppstår. Här förs på ett naturligt sätt in historiefilosofiska frågeställningar om drivkrafter av såväl politisk, social och ekonomisk art. Lämpligt är att arbeta utifrån schemat bakgrund – händelseförlopp – följder. I den konkreta undervisningen leder detta ofta till att lärarens föreläsningar koncentreras till historiens brytpunkter. Några exempel på sådana brytpunkter under perioden 1500–1700-tal kan t ex vara: Medeltidens övergång i nyare tid – med fokus på människosyn, världsbild och vetenskapliga framsteg (kulturhistoria) Feodalismens övergång i kapitalism (ekonomisk historia) Motsättningen mellan den medeltida kyrkan och de olika religiösa fritänkarna: Luther, Calvin, Müntzer m fl (religionshistoria). Det är också bra om man innan kursen startar valt ut ett tema som återkommer under de olika momenten. I Epos lyfts kvinnans ställning fram. Men självfallet finns många andra teman att välja bland, till exempel mentalitetshistoria eller det politiska tänkandets historia. Medan läraren på detta sätt intensivbelyser vissa brytpunkter och teman kan eleverna på egen hand med hjälp av arbetsfrågorna läsa in övriga avsnitt. Kursen 1b bör också innehålla ett moment av individuell fördjupning. För lyckat resultat är det viktigt att det inte ägnas för många timmar. Viktigt är också att fördjupningen struktureras upp noga och att redovisningsformer och kunskapskrav är tydligt redovisade innan arbetet börjar. Erfarenheten säger att det är svårt att
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5
betygsvärdera muntliga föredrag i grupp. Skriftliga inlämningsuppgifter finns å andra sidan lätt åtkomliga på nätet. Vi rekommenderar därför att eleven alltid redovisar en del av sitt arbete skriftligt, men att läraren vid inlämningen, som en del av betygsunderlaget, samtalar med eleven om källorna samt ställer frågor på elevens egen text. För högre betyg är en medveten källhantering och ett problematiserande framställningssätt ett krav.
Fördjupning 15 pass utlagda på två mindre fördjupningar, en på 5 och en på 10 lektioner. En lämplig utgångspunkt för fördjupningen är de sex punkterna i det centrala innehållet. Genom att vid kursens början öppet redovisa vilket stoff som kommer att behandlas samt vilka kunskaper som krävs för de olika kunskapskraven skapas trygghet i undervisningssituationen. Likvärdighetsprincipen blir lättare att upprätthålla och en individualiserad undervisning enklare att genomföra, någonting som är viktigt inte minst vid prövningar.
Utformning av kurs 2 och 3 Förslagsvis kan kurserna 2 och 3 läggas upp tematiskt så att klassen och läraren konstruerar teman utifrån kursen 1b:s erfarenheter. Här kan eleverna släppas mer fria ochöva sig i källkritik, metod och teori. Arbetssätten kan variera från lärarledd undervisningtill mer problemstyrda elevaktiva förhållningssätt. Förslag till teman ges sisti lärarhandledningen. Epos 2 och 3 är tematiskt upplagd med teman som ska variera så mycket som möjligt. Bokens teman ska både passa in på det centrala innehållet i ämnesplanerna för 2a och 2b och vara roliga och intressanta att läsa och sätta sig in i, men också för att de ska lära något om historiska metodfrågor och olika typer av historiska källor. Till varje tema finns uppgifter av varierande svårighetsgrad. En del fordrar inte så mycket mer än lite klurigt tänkande, medan andra förutsätter mer arbete och planering. Innehåll: Industialisering Epoker, periodisering och tideräkning Biografier Lokalhistoria Fantasy Kläder och mode Dans Musik och politik Porträtt Resenärer och turister Vänskap, kärlek och sex Ritualer och symboler Migration Pengar och mynt Skogen, människan och djur
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6
Den förindistriella tiden
A Tidsbild Mithrasaltaret under S Clemente
B Arbetsfrågor Från samlare och jägare till jordbrukare Högkulturer Källövning
C Översikter och visualiseringar Romarrikets befolkning Karta: Romarrikets framväxt
D Historiemedvetande och historiebruk Den hellenistiska synkretismen och det postmoderna samhället Romarrikets fall
Till innehåll
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8
Under senantiken svepte en mysteriereligiös väckelse fram över romarriket. Den kallades mysteriereligiös eftersom kulten var hemlig och deltagarna svor att inte avslöja innehållet i invigningarna. Den persiske solguden Mithras var länge den mest framträdande i denna rörelse och samtidigt kristendomens farligaste konkurrent. I det gamla Persien väntades frälsarkungens (Mithras) födelse. Denna skulle förebådas av en stjärnas strålande ljus som skulle leda prästerna (magerna) till en grotta där Mithras skulle födas. Myten berättar att guden föddes ur en grotta och dyrkades av herdar som frambar gåvor. Fråga eleverna om de känner igen berättelsen (Nya testamentets grekiska ord för ”vise män” är magoi, dvs mager). Denna myt omtolkades i den romerska kulten. I denna tänktes religionens utövare ta del av det eviga livet genom de mysterier som utspelades i invigningen. Mithrasaltaret återfinns under Basilica di S Clemente i Rom. Bilden föreställer höjdpunkten i mysterierna – då deltagarna efter förberedelser fick träda fram och skåda guden. Vi ser den tjurdödande Mithras. Ur den döda tjuren växer livet: säd som blir bröd och blod som blir vin. I svansen kan vi se ett sädesax växa fram. Både dop och kommunion förekom där måltiden anspelade på Mithras sista måltid med Solen. På båda sidor om altaret finns två fackelbärare, den ene med facklan nedåt, den andra uppåt. Detta anspelar på solkulten och ett löfte om pånyttfödelse. Nischerna i taket och sidorna användes antagligen för att åstadkomma ett spektakulärt ljusspel där gudabilden belystes. I bakgrunden ser vi Mithras födelse ur klippan. Beröringspunkterna med kristendomen finns i de flesta av mysteriereligionerna (de kristna betraktade sina konkurrenter som djävulens bländverk). Där finns mirakulös födelse, underverk och hopp om att undkomma döden. De ingick alla i en andlig pånyttfödelse som var typisk för det sammanfallande hellenistiska romerska riket. Likheterna med vår tid är påfallande: kosmopolitisk stämning – människan var delaktig i hela den kända världen; religioner blandades och omtolkades och den gamla statsbärande religionen och kulturen bröts ner. Men framför allt fanns det individuella perspektivet, det personliga sökandet efter kunskap och frälsning. I denna strömning kom kristendomen att bjuda över sina medtävlare som ofta vände sig till en snävare krets av människor. Ingen kunde visa upp ett sådant trumfkort som att hela mänskligheten hade fått amnesti och där guden frivilligt offrade sig för alla. Trots kristendomens seger finns ändå resterna av de besegrade kvar. Mithraskulten hade assimilerat den gamla romerska solkulten. Dies natalis Solis invicti – den obesegrade solens födelsedag den 25 december – som helt praktiskt blev Mithras födelsedag. Ingen vet när Jesus från Nasaret föddes men för att lättare accepteras övertog de kristna i sin tur dagen för gudabarnets nedkomst. Och över den underjordiska grotta där mysterna invigdes i mysterierna uppfördes en tidig kristen kyrka på vilken den nuvarande helgedomen reser sig. De kristna kunde i den katolska nattvarden fortsätta att ”fira dessa mysterier”. Så kan man vid ett besök i S Clemente blicka bakåt mot ett av mänsklighetens äldsta religiösa uttryck – dyrkan av Solen. Men också blicka framåt mot det Europa som skulle resa sig ur det romerska rikets aska och byggas med den nya tron.
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10
B Arbetsfrågor till den förindustriella tiden Skaffa överblick. Hur har Epos valt att strukturera avsnittet? Bläddra igenom,läs
rubriker, inledningar och sammanfattningar. Titta på bilder, bildtexter och fördjupningsrutor.
Från samlare och jägare till jordbrukare Förståelse- och orienteringsfrågor 1.
Redogör för uppkomsten av människoarten. Var? När? Spridning?
2.
Vad underlättade människoartens spridning?
3.
Hur livnärde sig de första människorna?
4.
ur påverkade sättet att producera maten de tidiga människornas H levnadsomständigheter?
5.
arför tror man att kvinnan hade en starkare ställning under samlar- och V jägarstadiet än i senare tiders jordbrukssamhällen?
6.
Var och när övergår människan till jordbruk?
7.
Varför övergick människan till att bruka jorden?
8.
Vilka var för- och nackdelar med jordbruket?
9.
ilka förändringar innebar det för människan när hon började bruka jorden? V Ta upp familjebildning, ekonomi, klasskillnader, relation män – kvinnor. Viktiga namn och begrepp
Polynesien, homo erectus, neanderthalare, homo sapiens, Ötzi, pumpa, durra, vete, hirs, årder, vändskiva.
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11
Högkulturer Förståelse- och orienteringsfrågor 1. Ge exempel på hur olika typer av specialiseringar och vad det fick för följder. 2. Vad menas med en högkultur? 3. Vilka fem högkulturer nämns. Vad finns det för skillnader och likheter dem
emellan? 4. Hur skiljde sig högkulturerna i Amerika från de övriga? Vad kom det att få för
betydelse längre fram i tiden? 5. Vilka fördelar hade järnet gentemot koppar och brons? 6. Varför är förmågan att framställa järn ett viktigt tekniskt genombrott? 7. På vilket sätt kan konsten att framställa järn sägas ha bidragit till att krigen
blev allt mer demokratiska? 8. När börjar de grekiska stadsstaterna växa fram? 9. Vad menas med epoken Antiken? 10. Vad var en stadsstat? 11. Hur spreds den grekiska kulturen? 12. En ny styrelseform tog form i Aten. Vad kallas den och hur fungerade den? 13. Hur ser skillnaden ut mellan demokratin i Aten under antiken och demokratin
i vår tid? 14. Beskriv den grekiska kulturen. På vilket sätt kan den hänga ihop med
styrelseskicket? 15. Varför förlorade de grekiska stadsstaterna i inflytande? 16. Hur skiljde sig det romerska och grekiska styrelseskicket? 17. Hur och varför blir Rom så framgångsrikt? 18. Vilken roll spelar Augustus i Roms historia? 19. Vad menas med senat, republik, konsul, kejsare? 20. Beskriv Roms gränser när det var som störst. 21. Vad avser man med ”arvet” efter Rom? 22. Beskriv kulturerna i Indien och Persien. 23. Vad finns det för likheter mellan de stora civilisationerna århundradena kring
500 f.v.t. 24. När enas Kina? 25. På vilka sätt var Kina tekniskt mer avancerat än Europa? 26. Hur upprätthöll Kina handeln med omvärlden? 27. Hur skiljer sig Kinas historia från Roms?
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12
28. Vad menas med att länderna på den euro-asiatiska kontinenten var
sammanbundna i ett nätverk? 29. Vad menas med begreppet Gamla världen och Nya världen? Viktiga namn och begrepp
Mesopotamien, Eufrat och Tigris, kilskrift, sumerer, Ishtarporten, Huang He, Indus, Nilen, Assyrien, hettiter, f.v.t., Anno Domini, e.Kr., stadsstater, demokrati, Aten, medborgare, filosof, Sokrates, Platon, Aristoteles, Hypatia, Averroês, folkförsamling, senaten, konsuler, latin, republik, monarki, kejsardöme, Caesar, Augustus, monoteism, zoroastrism, Isis, Horus, Maria, Kon Fu-tse, Sidenvägen, aboriginer,
Fördjupningsfrågor 1.
å kvinnor är kända från den grekiska antiken. Men två undantag finns: Sapfo F och Aspasia. Sammanfatta vad boken har att säga om dem. Använd gärna Nationalencyklopedin för kompletterande fakta.
2.
an brukar säga att Europa har sina rötter i det antika Grekland. Fundera över M det påståendet.Vad talar för respektive mot?
3.
Vad talar för respektive mot teorin att det minoiska Kreta var ett matriarkat?
4.
arför är det riktigare att beskriva Atens politiska styrelseskick som V medborgarstyre snarare än som en demokrati eller ett folkstyre?
5.
Redogör för kvinnans ställning i det antika Grekland.
6.
edogör för Spartas sociala organisation. Ta upp sådana saker som R barnuppfostran, kvinnans ställning, arbetsdelning och politiskt styrelseskick.
7.
På vilka sätt märker vi av arvet från romarriket idag?
8.
Redogör för det romerska klientsystemet. Hur märker vi systemet idag?
9.
Vilken roll spelade kvinnorna i Romarriket?
10. Vilken roll spelade slaveriet för Romarrikets utveckling? Hur förändrades
Rom politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt då slaveriet ökade? Var kom slavarna ifrån? Vad användes de till? Vilken ställning hade de? Vilken roll spelade Spartacus? 11. Vilka resultat fick de långa krigen för Roms utveckling, socialt, politiskt och
ekonomiskt? 12. Hur förklarar Epos republikens fall och kejsardömets uppkomst? 13. Hur lyckades romarna upprätthålla Pax romana i hundratals år? Hur höll man
ordning på människorna? Vad innebar ”Bröd och skådespel”? 14. Vilken roll spelade kristendomen och den kristna kyrkan i Romarriket? 15. Hur förklarar Epos Romarrikets fall? Varför föll Västrom men inte Östrom? 16. Förklara varför Kinas kultur uppstod i norr och inte i söder.
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13
17. På vilka sätt kan man jämföra Qin- och Han-dynastierna med våra dagars
välfärdsstater? 18. Jämför Kina under Qin- och Han-dynastierna med Romarriket. Vilka likheter
finner du? Vilka skillnader? 19. Den kinesiska kulturen uppstod vid en flod. Varför? Vilka andra flodkulturer
finner du i historien? 20. Vad skiljer Kina från alla andra kulturer? Vilka likheter finns med Europa?
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14
Källövning I följande text kan du studera synen på slaveriet under antiken. Läs texten och svara på frågorna. Slaveriet under antiken Både det klassiska Grekland och Rom var slavsamhällen. Slavar användes till alla sysslor, men hur omfattande slaveriet verkligen var är svårt att säga. De antika författarna nämner ofta slavar, och många filosofer diskuterar skillnaden mellan att vara slav och att vara fri (nedan är två exempel). Däremot är uppgifterna om hur många slavarna var väldigt få. Dessutom är de svårtolkade, som vi ska se här. Aristoteles diskuterar i flera av sina böcker skillnaden mellan en slav och en fri man: Själen har till sin natur två element, ett härskande och ett underkuvat …Vad som är sant för själen är bevisligen också sant i andra fall, och vi kan därför fastslå att det finns en allmän lag som säger att det naturligen finns härskande element och underkuvade element. Den frie mannens härskande över slaven är en typ, mannens över kvinnan en annan, och den vuxne mannens över barnet en tredje.
Det är alltså uppenbart att somliga enligt naturens lagar är fria, andra slavar, och för de senare är det nyttigt och rätt att leva i slaveri. Det fanns också en motsatt uppfattning som utformats i Aten under 400-talet f.Kr. och som sedan slog igenom i den romerska rätten. Så här skriver den romerske juristen Florentinus: Slaveri är en institution i alla länders lagar genom vilken någon är underkastad någon annan i motsats till naturen.
I en skrift från Aten under 400-talet f.Kr. försöker en okänd författare ge en bild av det atenska samhället. Slavarnas fräckhet är mycket stor i Aten. Man får inte slå dem, och slaven går inte ur vägen för dig. Orsaken är, att om det vore lagligt att den frie medborgaren fick slå slaven eller den frigivne, skulle han ofta råka slå en atensk medborgare i tron att det var en slav, för folk i Aten är inte bättre klädda än slavar, och deras uppträdande är inte bättre.
Thukydides berättar i sin historia om det peleponnesiska kriget om hur Sparta år 413 f.Kr. ockuperade en del av Attika, halvön där Aten låg. Många slavar passade då på att rymma, vilket slog hårt mot Atens ekonomi: Atenarna berövades hela sitt land. Mer än 20 000 slavar hade rymt, en stor del av dem hantverkare.
De flesta uppgifter om antalet slavar har vi från greken Athenaios, som levde i Egypten mot slutet av 100-talet e.Kr. Athenaios böcker är ett slags bordssamtal som påminner om Platons symposiedialoger, och i en av böckerna ger han en rad uppgifter om antalet slavar. Uppgifterna hade Athenaios tagit från äldre författare: Epitimaios säger att staden Korint var så rik att den hade 460 000 slavar …
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15
Ctesicles säger att i Aten under den 117:e olympiaden (= 309/8 f.Kr.) gjordes en folkräkning över Attikas befolkning, och antalet atenare visade sig vara 21 000, antalet bosatta utlänningar 10 000, och slavarna 400 000 … Aristoteles säger i sin »Aeginas författning« att till och med i Aegina fanns det 470 000 slavar … Varje romare äger ett obegränsat antal slavar, faktum är att många äger 10 000, 20 000 eller fler … Det förekom många slavuppror (århundradena närmast före Kristus), och mer än en miljon slavar dödades.
Frågor 1.
Anser Aristoteles att slaveriet är naturligt eller inte?
2.
Vilken uppfattning har Florentinus?
3.
örsök beskriva skillnaden mellan Aristoteles och Florentinus uppfattning. F Vad kan denna skillnad bero på?
4.
ick den romerska rättens ståndpunkt någon betydelse för slavarnas ställning i F Rom?
5.
J ämför Aristoteles respektive Florentinus uppfattning med rasistiska ideologier på 1900-talet, såsom azismen eller apartheidsystemet i Sydafrika. Kan du se några likheter?
6.
en okände 400-talsförfattaren är tydligen en aristokrat. Hur framgår det i D texten? Vilka är det egentligen som oligarken ogillar? Vilken uppfattning kan han tänkas ha om slaveriet?
7.
arifrån kan Thukydides ha fått sin siffra på antalet slavar som rymde? V Hade han någon möjlighet att få reda på hur många det var? Tror du att myndigheterna i Aten visste hur många slavar det fanns i staden?
8.
arifrån har Athenaios fått sina uppgifter? Kan vi lita på dem? Hur lång tid V före författarens levnad inträffade de händelser han skriver om? Är siffrorna rimliga?
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16
C Översikter och visualiseringar C1 Romarrikets befolkning Som man ser på kartan (s 50, A: s 19) bestod Romarriket av tre delar: Syd- och Västeuropa, Nordafrika och Mellanöstern (inklusive Turkiet). Gränserna utgjordes i norr av floderna Rhen och Donau (samt England och Rumänien), i söder av Saharaöknen och i öster av floderna Eufrat och Tigris. Men befolkningen var inte jämnt fördelad. Då Roms förste kejsare Augustus dog år 14 e Kr beräknas imperiet ha haft 54 miljoner invånare. Av dessa bodde knappt hälften i den europeiska delen (23 miljoner). Befolkningen fördelades på följande sätt:
Område
Befolkning
Europeiska delen
23 miljoner
Asiatiska delen
19,5 miljoner
Afrikanska delen
11,5 miljoner
Även om gränserna inte stämmer fullständigt med de nuvarande, visar ändå tabellen var de mest tätbefolkade områdena fanns. Lägg märke till att Egypten hade färre invånare än Tunisien och halva Algeriet. Hur är det idag? Frankrikes befolkning är uppseendeväckande liten i jämförelse med idag. Vad kan det bero på? Jämför befolkningsantalet då och nu och fundera på skillnaderna. Som mest anses Romarriket ha haft ungefär 80 miljoner invånare, omkring år 150 e Kr, dvs ungefär lika många som Han-dynastins Kina. Vid denna tid bör nästan 2/3 av alla människor på jorden ha bott i något av dessa två imperier. Jämför med situationen idag. Hur stor del av jordens befolkning bor i de mest folkrika länderna?
C2 Karta: Romarrikets framväxt
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
Får kopieras
17
Eburacum (York)
C2 Romarrikets framväxt
HIBERNIA
(London)
GERMANIEN
DAKIEN
Dn epr
Svarta havet Byzantion
Antiokia
KAPPADOKIEN
CYPERN
ri
ARMENIEN
Trapezus
Ti g
ra
t
MESOPOTAMIEN
ASSYRIEN
s
FENICIEN
Aelia Capitolina (Jerusalem)
Eu
ARABIEN
Ni
Röda havet
Persiska viken
Persepolis
PARTERRIKET
Ekbatana
Kaspiska havet
l Ura
au
TRAKIEN
Cyrene
Aten
MAKEDONIEN
ILLYRIEN
Don
Vindobona (Wien)
Augusta Vindelicorum
NORICUM
Pompeji
Aquileia
Kartago
SICILIEN
Rom
ITALIEN
Lugdunum (Lyon) Genua Massilia
(Marseilles)
(Augsburg)
Colonia Agrippinensis
BELGIEN R (Köln) he n Lutetia (Paris)
GALLIEN Burdigala (Bordeaux)
Kartago Nova (Cartagena)
NUMIDIEN
MAREINTERNUM (MEDELHAVET) Leptis Magna
CYRENAICA
Alexandria Memfis EGYPTEN n
Tebe
18
Får kopieras
EPOS Lärarmaterial © Författarna och Liber AB
BRITANNIEN Londinium
ATLANTEN
Gades (Cadiz)
MAURETANIEN
Valentia
HISPANIEN
Tingis
(Tanger)
Romarriket 264 f.Kr. Romarrikets utvidgning till 121 f.Kr. Romarrikets utvidgning till Caesars död 44 f.Kr. Romarrikets utvidgning till Augustus död 14 e.Kr. Romarrikets utvidgning till Trajanus död 117 e.Kr. = rikets största utbredning
Vol ga
le
f