Helt lyriskt

– att läsa, skriva och analysera poesi





























– att läsa, skriva och analysera poesi
läsa, skriva och analysera poesi
lena hasslund gunnel thydell
Sångtext
Berättande texter delas in i tre grundformer:
• epik som är längre berättande texter, till exempel romaner och noveller
• dramatik som är teaterpjäser och även filmberättelser
• lyrik, exempelvis poesi.
Texter av det här slaget kallas med ett samlingsnamn för skönlitteratur och gemensamt för dessa är att de berättar något för oss om hur det är att vara människa.
Lyrik är alltså en av de tre skönlitterära huvudgenrerna. Poesi är en undergenre till lyrik, liksom sångtexter (som kallas lyrics på engelska) och rap. Poetiska texter kallas dikter och de uttrycker i allmänhet tankar, känslor och tillstånd. I denna bok ska du få redskap för att läsa och arbeta med dikter på olika sätt, och förhoppningsvis hitta tjusningen med poesi.
Många dikter påminner om sånger och ursprungligen sjöngs de troligen. Det kan förklara varför rim och rytm är så viktigt och vanligt förekommande i dikter. I det antika Grekland ackompanjerades den tonsatta sången av ett instrument som heter lyra.
Kanske är just rim en av de första associationerna du gör när du hör orden poesi eller dikt? Det är också vanligt att dikter rimmar, ofta enligt olika mönster, men det finns gott om dikter som inte rimmar. En dikt har dessutom en ”röst” som kallas diktjag eller persona, en röst som inte nödvändigtvis är poetens, det vill säga författarens. I en del dikter finns det också ett du, det vill säga någon som tilltalas. Du kommer att möta flera sådana dikter i boken.
8 VAD ÄR LYRIK, POESI OCH DIKT?Dikter är ofta korta men rymmer mycket mening om man läser noga. De kan handla om vad som helst, men ofta uttrycker de starka känslor, stämningar eller beskriver en situation. De kan handla om sorg, hopp, förälskelse, rädsla eller förlust. Det här betyder att det finns dikter för många situationer i livet och en dikt kan fungera som en säkerhetsventil när känslorna är svåra att hantera. Du kanske har mött en lärare eller rektor som läst en dikt på skolavslutningen eller kanske har du varit i något annat mer högtidligt sammanhang där man har läst poesi. Andra känslosamma tillfällen är bröllop och begravningar. Allt fler väljer en borgerlig begravning eller ett borgerligt bröllop utan präst, och då ersätter ofta begravnings- eller bröllopsförrättaren delar av gudstjänstordningen med dikter som ger tröst eller speglar glädjen.
Eftersom poesin tar upp det vi kallar för existentiella frågor, de frågor som handlar om vad det innebär att vara människa, kan poesi också få oss att färdas genom tid och rum. Någon som levde för länge sedan och skrev en dikt om kärlekssorg eller längtan gjorde det i en annan tid. Men kändes det annorlunda att uppleva olycklig kärlek då jämfört med i dag? Vissa känslor och tankar kanske är eviga för oss människor. Vad tror du?
Många dikter har dessutom inspirerat moderna musiker att tonsätta dem. Vi gissar att du någon gång har lyssnat på musik med texter som peppat eller tröstat när du har känt ilska, glädje eller sorg. Precis som i dikter handlar låttexter om att, med rim och bildspråk, skapa känslor och tankar hos dig som lyssnar, och det här är vad som är talande för poesin och lyriken – att skapa stämning och bilder med ord.
En dikt börjar som en klump i halsen, en känsla av oförrätt, en hemlängtan, en förälskelse. Den finner tanken, tanken finner orden.
ROBERT FROST • ur Letter to Louis Untermeyer, 1 januari 1916, vår övers.VAD ÄR LYRIK, POESI OCH DIKT? 9
Här är några talesätt om dikt. Har du hört dem? Känner du till några fler? Vad tänker du om deras betydelse?
Att bli helt lyrisk betyder att bli förtjust, mycket entusiastisk.
Lögn och förbannad dikt händer det att folk säger när de är upprörda. Här betyder dikt snarare påhitt.
Vad har du diktat ihop nu då? Återigen jämförs diktandet med lögn.
Verkligheten överträffar ofta dikten säger man när saker händer som man inte ens i sin vildaste fantasi hade kunnat förutse.
Det finns begrepp som är bra att använda när man ska analysera poesi. När poeten använder sig av bildspråk, rim och rytm kallas de stilgrepp, och det gör poeten för att skapa olika effekter som påverkar oss som läser. Begreppen kan liknas vid verktyg och några ska vi presentera närmare nu.
Begreppet bildspråk kan vara förvirrande eftersom vi brukar skilja mellan bild och text. Med bildspråk menas inte bilder som vi ser med ögonen, utan associationer som gör att vi skapar inre, mentala bilder. Man kan säga att poeten ”målar” med ord och uttryck, och det är något som vi alla gör när vi pratar eller skriver. Utan bildspråk skulle det vara mycket krångligare och tråkigare att kommunicera. Att använda bildspråk är också kraftfullt eftersom det hjälper oss att uttrycka abstrakta fenomen genom att koppla dem till något mer konkret och visuellt. Bildspråk kan i många fall göra informationen mer tillgänglig, minnesvärd och engagerande för mottagaren.
Språket är också fullt av ord och formuleringar som ger oss associationer: Du är en ängel eller han är ett svin leder tanken till kvaliteter hos änglar och svin. Vissa bildspråkliga uttryck är så självklara att vi inte tänker på dem, och de används som vanliga ord. Upp eller ned används ofta för att uttrycka känslolägen. Att vara uppåt eller upprymd eller hög (efter att ha vunnit en match) signalerar glädje, medan ryck upp dig, känna sig nere, vara tyngd eller nedstämd, signalerar ledsenhet. Visst är det lätt att förstå? Känslorna sitter i kroppen.
Metaforer är ofta nyskapande och används på kreativa sätt i till exempel slang. Det finns exempelvis otaliga sätt att uttrycka att någon är dum: korkad, har otur när hen tänker, vara tappad, inte vara den vassaste kniven i lådan eller inte ha alla hästar hemma är några. Vilka fler känner du till?
Vers eller versrad – en rad i en dikt
Strof – ett stycke av dikten
Bunden vers – dikten följer ett bestämt språkligt mönster, ofta genom rim och rytm
Fri vers – dikten följer inget bestämt mönster
Tolkning är att fråga sig vad dikten handlar om (tema). En nyckelfråga är om det kan handla om något annat än det man först tror. Här behöver du analysera bildspråket för att förstå diktens innehåll.
Liknelse är en jämförelse där
orden som, liksom eller likt ingår: ”Kim smög in i klassrummet som en tjuv om natten.”
Metafor är också en sorts jämförelse, men metaforer visar det inte lika tydligt som en liknelse, eftersom de inte innehåller orden som, liksom eller likt: ”Jag är ett elavbrott.” (Kristina Lugn)
Kontrast beskriver motsats eller olikhet: stor/liten, hård/mjuk, svart/vit, stark/svag.
Besjälning kallas det när konkreta saker (substantiv), platser och
företeelser i naturen ges liv, och de kan göra mänskliga saker och har mänskliga egenskaper: ”Telefonen stirrade tyst på honom”, ”Vinden viskade hans namn”, ”Åren går fort”, ”Staden vaknade till en ny dag.”
Personifikation kallas det när något abstrakt (substantiv), som lycka, tiden, livet eller döden ges mänskliga egenskaper och kan agera som en människa: ”Tiden stod stilla, flög, är ur led.”
Symbol är en språklig bild som symboliserar något annat: hjärta = kärlek, flygande fåglar = frihet.
Rim eller ändrim kallas det när det sista ordet i versen rimmar med ett eller flera ord i strofen. Det är ljudet och inte stavningen som räknas, som i Karin Boyes dikt
Från en stygg flicka där gott och brått rimmar (se s. 16).
Anafor kallas det när flera verser börjar likadant, se Bodil Malmstens dikt här nedan.
Assonans kallas också inrim. Det innebär att samma vokalljud återkommer i flera närliggande ord: Vi vill verkligen inte ingå i idiotiska inspelningar.
Konsonantassonans är när konsonanter återkommer på samma sätt som i assonans: viska friska ord (sk), skurkar som sparkar pensionärer (rk). Flera konsonanter som hopar sig i ord kallas konsonantkluster. Ett av de längsta i svenskan är fem konsonanter långt och finns i ordet västkustskt.
Exempel på anafor och assonans
I blått, assonans, gult anafor:
Varje år ska hjärtat slå
Varje år ska hjärtat slå ungefär 30 miljoner gånger ungefär 30 miljoner gånger
Men så slå då!
Slå
Slå
Slå
BODIL MALMSTEN
ur Det här är hjärtat, 2015.
Bodil Malmsten (1944–2016), svensk författare, dramatiker och poet.
Men så slå då!
Slå
Slå
Slå
Vill bara säga
att jag har ätit upp plommonen som låg i kylen
och som du troligen hade sparat till frukost
Förlåt mig de var så läckra så söta och så kalla
WILLIAM CARLOS WILLIAMS
ur The Collected Poems: Volume I, 1909–1939, vår övers.
Från en stygg flicka
Jag hoppas att du inte alls har det bra
Jag hoppas att du ligger vaken som jag
Och känner dig lustig och glad och rörd
Och yr och ängslig och mycket störd
Och rätt som det är så får du brått
Att lägga dig rätt för att sova gott
Jag hoppas det dröjer en liten stund
Jag hoppas du inte får en blund
Ahlstedt, Ivar 44
Aldrig kan själens längtan stillas 140 anafor 15 analys – exempel 133 analysmodell 129
Andersson, Dan 136
Arb, Siv 101 assonans, inrim ................................ 15
Ball, Hugo 24
Benktzon, Maria 44
Bergdahl, Olivia 52
Bergklint, Olof 136 besjälning 14
Bibeln 105, 114, 119 bildspråk 13 blackout poetry 25
Bläck är det skarpaste krutet 85
Bob hund 97 Bowie, David 27
Boye, Karin 16, 43, 123, 137 bunden vers .................................... 14
Byggmästar, Eva-Stina 42 Catullus 113 citat om kärlek 48 cut-up 27 dadaism 24
Dagbok.......................................... 143
Dagerman, Stig 64, 72 dagsedlar 63
Dahlgren, Eva 124, 127
Danielsson, Tage 75
Den tysta kärleken 148 dikter 7 diktjag 8 dramatik 7
Du kunde ju ej veta 140
Du ska få ett panoramafönster 58
111 Ek, Karin 138 Ekdahl, Lina 70
Ekelund, Vilhelm ........................... 140
En apa som liknar mig 36
En dag om året 72
En vårvisa 136
Ensamhetens tankar, X. 138
En liten broschyr om pensionsförsäkring 132 epik 7 eufemism 98 exempel 132
Farrokhzad, Athena 89, 123
Ferlin, Nils 39, 47 folkvisa 47 framföra dikter 30 fri vers 14 Från en stygg flicka ........................... 16
Fröding, Gustaf 143 Första Korinthierbrevet 119
Gammalt porslin 139 Hagawaldo, Ludvig 79
Hansson, Bob 102, 132
Hassmyrastenen ............................ 105
Hávamál 105, 109
Heidenstam, Verner 138 Homo Homo Sapiens 102 Honung 35 Hopp 138
Höga visan 114 I folkviseton 47 I natt jag drömde något som 74 I rörelse 123 I valet och kvalet 142 inrim, assonans 15 Inte suedi (än) 91 intertextualitet .............................. 121 Ja tack 103
Ja visst gör det ont 137
ISBN 978-91-47-15274-2
© 2024 Lena Hasslund, Gunnel Thydell och Liber AB
Redaktion: Elisabeth Åman, Anna Lindstam
Projektledare: Susanna Thulé
Produktionsspecialist: Helene Ågren
Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Grafisk form: Marta Coronel
Illustrationer: Christina Heitmann (s. 46, 75, 106, 122, 126), övriga Shutterstock
Omslag: Marta Coronel, Christina Heitmann (illustration)
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina 2024
kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering och delning, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Helt lyriskt är en inspirerande lärobok som presenterar ett språkutvecklande och nyskapande arbete med poesi.
Boken innehåller ett brett urval av dikter som sträcker sig från de första skrivna texterna till alldeles nya verk. Kapitlen organiserar dikterna i teman som möter innehållet i ämnesplanen. Varje kapitel är utformat för att stimulera såväl kreativitet som kritiskt tänkande, och samtidigt erbjuda verktyg för att föra meningsfulla samtal om poesi.
Helt lyriskt erbjuder en skattkista av material som inspirerar till djupare förståelse och uppskattning av poesi, och skapar en plattform för att uttrycka tankar och känslor. Materialet möjliggör en undervisning där alla känner sig inkluderade och motiverade att utforska poesins värld.