9789147151738

NO 5

FYSIK KEMI BIOLOGI

Lärarguide

Andreas Hernvald

Anders Karlsson

Sara Ramsfeldt

Moa Wikner

ISBN 978-91-47-15034-2

© 2023 Andreas Hernvald, Anders Karlsson, Sara Ramsfeldt, Moa Wikner och Liber AB

FÖRLÄGGARE: Anna Karlberg

PROJEKTLEDARE: Emilie Szakàl, Jasmine Jansson

REDAKTÖR: Birgitta Fröberg

FORMGIVARE: Cecilia Frank/Frank Etc. AB

PRODUKTIONSLEDARE: Eva Runeberg Påhlman

OMSLAG: Cecilia Frank

Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm

Tryck: People Printing Kina 2023

BILDFÖRTECKNING

Bildförteckningens sidhänvisningar är till grundboken vars sidor visas i lärarhandledningen.

Anders Modig/Johnér 6(1)

Hans Berggren/Johnér 6(2)

Auscape/TT 7

Jörgen Wiklund/TT 8

Martina Huber/TT 9(1)

Jeppe Gustafsson/TT 11(2)

Alf Linderheim/TT 11(3)

Erlend Aas/TT 11(4)

Torbjörn Lilja/TT 12

Claes Grundsten/TT 14

Sven Halling/Johnér 15(1)

Johan Hammar/Johnér 15(2)

Pär Brännström/Johnér 16(1)

Kristina McOmber/TT 17

Ole Andersen/TT 20

Magnus Johansson/TT 21

Lennart Nilsson/TT 22

Ann Ronan Pictures/Getty Images 25

Stina Stjernkvist/TT 26

Matton/Johnér 29(1)

Johan Bjurer/TT 2(1), 30

Matton/Johnér 32, 35(2)

Ola Jennersten/TT 33

Jeppe Gustafsson/TT 35(1) , 62(1)

Lena Granefelt/Johnér 42(2)

Janerik Henriksson/TT 43(1)

Johan Ödmann/Johnér 44

Trons/TT 48(1)

Livsmedelsverket 49, 58(1)

Anders Karlsson 50(1)

Anders Karlsson 50(2)

Anders Karlsson 51(2)

Fcafotodigital/Getty Images 4(4), 52(2), 58(3)

Sundet Bhardwaj/Getty Images 60

Lars Owesson/TT 61(1)

Robert Cianflone/Getty Images 61(2)

Robert Niedring/Getty Images 4(5), 62(2), 74(1)

Fredrik Sandberg/TT 4(6), 64, 65

Helena Wahlman 66(1), 74(2)

Anette Nantell/TT 69

Hans Berggren/Johnér 71(1), 74(3)

BBC/Getty Images 71(2)

J Chin/TT 72(1)

Sisoje/Getty Images 76

Mbbirdy/Getty Images 77(1)

Maskot/Johnér 78

Justin Paget/Getty Images 79

Juliana Wiklund/Johnér 81(1)

Public Domain 81(2)

Cecilia Möler/johnér 82(1)

Pixabay 82(2)

Lars Pehrsson/TT 5(1), 83

KOPIERINGSFÖRBUD

Elliot Elliot/Johnér 85(2)

Anna Kern/johnér 86(1)

Carlina Byrmo/TT 87(1)

Plainpicture/Johnér 5(2), 87(2), 97

Sanne Brännström/Johnér 88

Fredrik Sandberg/TT 90(1)

Marco Bottigelli/Getty Images

90(2)

Berit Djuse/Johnér 91(2)

Peter Ruterhagen/Johnér 92(1)

Narong Sangnak/TT 92(2), 104(1)

Anadolu Agency/Getty Images 93(1)

Bloomberg/Getty Images 93(2)

De Agostini/Getty Images 94(2)

Göran Assner/Johnér 98

Imagine China/TT 99, 104(2)

Kathryn Scott Osler/Getty Images

100(1)

Kjell-Arne Larsson/TT 100(2)

Pantamera 101

Helena Landstedt/TT 102

Christine Olsson/TT 106

Johan Nilsson/TT 107(2), 114, 121(2)

Sengled 108

Sigi Kolbe/Getty Images 109

Moderskeppet 110(2)

Moderskeppet 110(3)

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Pixabay 111

VM/Getty Images 5(3),112

Jan E Carlsson/TT 116(1)

AJ Watt/Getty Images 116(2)

Jeppe Wikström/Johnér 5(4), 117

Stefan Jerrevång/TT 3(2), 119(1)

Ulf Palm/TT 119(2)

Eva Tedesjö/TT 119(3)

HK Andersson/TT 119(4)

Jose Luis Pelaez/Getty Images 125(1)

Fusion/Getty Images 125(2)

Jeppe Gustafsson/TT 5(5), 132(2)

Stocktrek Images/Getty Images 139

Jennie Segerberg/TT 140

Scandinav/Johnér 141

Lennart Nilsson/TT 5(6), 126, 144(1), 151(1), 152(1)

Torbjörn F Gustafsson/TT 144(2)

Public Domain 146(1)

Ingemar D Kristiansen/TT 147(1)

Maskot/Johnér 148(2), 152(2)

Maica/Getty Images 149

Övriga foton: Shutterstock

Omslag: Christian Reinwald/ Shutterstock

VÄLKOMMEN TILL SPEKTRUM NO 5

I den här lärarguiden finns information om Spektrum NO 5 som du som lärare kan behöva. Det handlar om:

• kommentarer till alla moment i grundläromedlet

• kopplingar mot kursplanens syfte och centrala innehåll

• lärandemål

• stöd och hjälp för anpassningar och individualisering

• utförliga anvisningar om lämpliga förkunskaper

• bedömningstips

• facit med exempelsvar

• demonstrationer

• laborationer

• materiallistor

• länktips

• pedagogiska tips etc.

I kombination med den materiel som finns i den digitala lärarlicensen (filmer, kopieringsunderlag med praktiska och teoretiska uppgifter, prov m.m.) har du ett komplett underlag för din planering av undervisningen i NO för årskurs 5.

Spektrums idé

Att beskriva naturens egenheter har fascinerat människan i alla tider. Vi är nyfikna av vår natur och vill gärna förstå hur livet på jorden och materien runt omkring oss fungerar. Spektrums bärande idé är just att på bästa sätt försöka locka fram nyfikenheten hos våra unga och lotsa dem till nya kunskaper. Det är viktigare än någonsin, eftersom vi behöver kunskaper om naturvetenskap för att förstå hur vårt sätt att leva påverkar naturen. Vår förhoppning är att du som lärare och framförallt eleverna kommer uppleva att Spektrum gör resan mot nya kunskaper enklare och roligare.

Komponenter

I SPEKTRUM NO 4–6 finns de tre naturvetenskapliga ämnena: biologi, fysik och kemi. Innehållet är utformat utifrån kursplanernas centrala innehåll för årskurs 4–6. Det betyder att Spektrum NO 4–6 är avsedd för mellanstadiet. Bra att känna till är att Spektrum också finns för högstadiet.

De tre huvudkomponenterna är SPEKTRUM DIGITAL , GRUNDBOKEN och AKTIVITETSBOKEN . Här finns alla punkter i det centrala innehållet med, fördelade på de tre långsiktiga målen som vi sammanfattar med: ”beskriva och förklara”, ”resonera och ta ställning” och” undersöka och värdera”.

Du läser nu i den tryckta versionen av lärarhandledningen, som vi kallar Lärarguide. Denna handledning finns också i det heldigitala läromedlet Spektrum NO 5 digital lärarlicens. I den digitala lärarlicensen kan du utöver handledningstexten finna nedladdningsbara pdf:er, powerpointpresentationer och filmer. Det finns också ett kapitel vi kallar Värdegrund och ett som kallas Kul och klurigt. I Värdegrund finns övningar som handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans värdegrundsarbete. I Kul och klurigt finns texter där eleverna tränar läsning, läsförståelse och allmänbildning med kuliga och kluriga övningar. Ibland dyker här också upp ett aktuellt temakapitel med naturvetenskaplig inriktning.

Så fungerar komponenterna:

Grundbok

KAPITELSTART

Kapitelstarten består av tre bilder som representerar de tre långsiktiga målen som eleverna förväntas utveckla. Till varje bild finns en fråga med syfte att skapa förförståelse för vad kapitlet ska handla om.

AVSNITT

Varje avsnitt består av texter som beskriver termer och begrepp samt naturvetenskapliga samband i naturen och samhället. Varje avsnitt avslutas med Testa dig själv.

PERSPEKTIV

I kapitlets Perspektiv möter eleverna aktuella frågor som inte har självklara svar. Syftet är att enkelt kunna starta en debatt som tränar eleverna att skapa argument samt lyssna och granska andras argument.

SAMMANFATTNING

Till varje kapitel finns en sammanfattning där kapitlets innehåll presenteras i punktform och ett antal bilder.

FINAL

Varje kapitel avslutas med Finalen. Övningarna i Finalen fungerar bra som repetition inför ett kapitelprov.

Aktivitetsbok

I aktivitetsboken finns arbetsuppgifter med fokus på att träna alla de långsiktiga målen. Aktiviteterna hjälper eleven att befästa kunskaper och träna ord och begrepp.

I aktivitetsboken tränar eleverna på att beskriva och förklara sambanden. De får skriva hypoteser, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undersökningar. Både i grundboken och i aktivitetsboken finns det tillfällen för eleven att resonera och ta ställning i frågor som berör området för kapitlet.

Heldigitalt

I det digitala läromedlet är grundbok och aktivitetsbok integrerade tillsammans med extra övningsuppgifter, bedömningsmaterial och lärarhandledning. Det heldigitala läromedlet består av lärarlicens och elevlicenser.

Lgr22

Grunden för att bedöma elevers uppnådda kunskapsnivå är det centrala innehållet. Tabellerna nedan visar hur det centrala innehållet fördelar sig per kapitel i Spektrum 4–6:

Biologi

Natur och miljö I Spektrum 4–6

Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.

Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Kropp och hälsa

Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Systematiska undersökningar och granskning av information

Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

NO 4 / K1

NO 6 / K6

NO 4 / K4

NO 5 K1 och K6

NO 4 / K1

NO 5 / K1

NO 4 / K4

I Spektrum 4–6

NO 5 / K6

NO 5 / K6

NO 6 / K2

NO 5 / K6

NO 6 / K2

I Spektrum 4–6

NO 4-6

NO 4/K1

NO 6 /K6

NO 4-6

Fysik

Fysiken i naturen och samhället I Spektrum

Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.

Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.

Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödena med hjälp av olika värmeledande och isolerande material.

Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.

Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning.

Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

Några instrument samt hur de används för att mäta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.

Systematiska undersökningar och granskning av information

Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

Upplägg

Bärande idé

4–6

NO 6 / K1

NO 4 / K3

NO 6 / K5

NO 6 / K5

Kemi

Kemin i naturen, samhället och i människokroppen

Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt.

I Spektrum 4–6

NO 4 / K2

NO 5 / K2

NO 6 / K3

Vattnets egenskaper och kretslopp. NO 4 / K2

Luftens egenskaper och sammansättning.NO 4 / K5

NO 6 / K4

NO 6 / K5

NO 4 / K6

NO 5 / K3

NO 4 / K3

Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

NO 4 / K5

NO 6 / K4

NO 6 / K4

NO 5 / K2

NO 5 / K2

NO 6 / K3

NO 5 / K4

I Spektrum 4–6

NO 4-6

Systematiska undersökningar och granskning av information

Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

I Spektrum 4–6

NO 4-6

NO 5 / K3

NO 6 / K1

NO 4-6, samhället

Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

NO 4/ K2

NO 4-6, samhället

Spektrums bärande idé är att locka fram nyfikenheten hos våra unga och lotsa dem till nya kunskaper. Vägen dit går via både teori och praktiska undersökningar. Kursplanerna poängterar vikten av att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och att skapa intresse för att undersöka omvärlden. Ett viktigt syfte som också nämns är att eleverna ska ges möjlighet att använda sina nyvunna kunskaper för att formulera egna argument och granska andras. För att på bästa sätta kunna möta dessa krav ger vi dig som lärare en välutrustad verktygslåda som tydliggör de tre långsiktiga målen:

• Beskriva och förklara

• Resonera och ta ställning

• Undersöka och värdera

Spektrum NO 4–6 är lätt att använda. Strukturen i alla tre årskurser är klassisk. Med det menar vi att varje årskurs är indelad i två ämneskapitel i vart och ett av ämnena biologi, fysik och kemi.

I den digitala lärarlicensen finns kopieringsunderlag som du kan använda då ni arbetar med systematiska undersökningar.

Förslag på arbetssätt

Variera undervisningen mellan att läsa tillsammans, flippa klassrummet, se på filmer, diskutera, leka och arbeta praktiskt. Tänk på att enskild tyst läsning på lektionen kan vara ogynnsamt för många elever. Det kan vara svårt att koncentrera sig när många andra är runt omkring, man kan bli stressad när andra är klara och orolig för att själv inte hinna läsa klart allt. Att flippa klassrummet kan till exempel innebära att eleverna i förväg läser en text som ni ska diskutera på lektionen. Eleverna kan också få i uppgift att titta på en film som lägger en grund inför nästa moment. Ord, begrepp och fraser från texter, filmer och aktiviteter skapar en gemensam språkgrund för er att använda och bygga vidare på under arbetet. Den här språkgrunden är till viss del allmän, men omfattar förstås även ämnesspråket i NO.

I den digitala elevlicensen finns en uppgift som kallas ”Börja här”. Ofta är den en bra start inför avsnittet och du som lärare kan få en bild av elevernas förkunskaper.

Här i Lärarguiden inleds varje kapitel med förslag på öppna frågor som du kan använda för att fånga upp elevernas förkunskaper.

Ord och begrepp

Till varje kapitel finns en pdf med de begrepp som behandlas i kapitlet som vi kallar ”Begrepp med förklaring”. Begreppen finns där samlade med en förklaring och i vissa fall bild. Pdf:en kan användas som ”uppslagsverk” under arbetets gång och som sammanfattning inför prov.

Det finns också pdf:er till varje kapitel där begreppen är utformade som lappar som du kan skriva ut, kopiera och beskära med ett begrepp på varje lapp. Lägg varje uppsättning av lapparna med begreppen i varsitt kuvert. Dessa kuvert kan ni ha nytta av vid flera tillfällen under arbetet med kapitlet, och på flera olika sätt. Vi ger förslag på några aktiviteter här. Du kan välja att använda alla begrepp, men inför en aktivitet kan du också välja ut vilka av begreppen eleverna ska ta fram ur kuverten.

Sortering av begrepp

Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Be sedan grupperna att sortera begreppen i några olika högar och motivera sin sortering. Det kan vara bra att be dem att skriva ner motiveringen. Kvalitén i elevernas resonemang och precisionen i deras motiveringar ökar ofta vid skriftlig dokumentation. Slå sedan ihop

grupperna två och två så att de får ta del av varandras sortering och motivering. Du kan avsluta med att be eleverna berätta i helklass vad de fick för tankar när de gjorde jämförelsen med den andra gruppen.

Använda begreppen

Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Be sedan grupperna välja minst tre av begreppen att skriva en mening om. De grupper som vill kan försöka använda flera begrepp på ett lämpligt sätt i samma mening. Låt grupperna välja ut sin bästa mening och läsa upp den högt.

Samband mellan begrepp

Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Välj ut, eller låt eleverna välja ut, tre eller fyra begrepp som de diskuterar betydelsen av och sambanden mellan. Be dem skriva av begreppen på ett papper och dra pilar mellan begreppen. Vid pilarna beskriver de relationen mellan begreppen. En sådan bild över begreppen och deras relationer kan kallas för en begreppskarta.

Ett ska bort!

Välj fyra begrepp och be eleverna bestämma vilket som hör minst ihop med de övriga och därför ska bort. Be dem motivera varför.

Begrepps-doobidoo

Dela in eleverna i par eller grupper om tre. Här ska en grupp tävla mot en annan. En eller två av eleverna i en grupp vänder sig från de andra. Den sista eleven i den gruppen drar en lapp ur kuvertet med begrepp. Motståndargruppen får se begreppet. Nu ska eleven som drog begreppet beskriva det, utan att säga själva ordet eller delar av ordet eller översätta det eller säga ord som rimmar på det. Den bortvända elev som gissade rätt byter plats med beskrivaren. Den grupp som klarar flest begrepp på en minut vinner. Om man inte kan beskriva begreppet, eller råkar bryta mot reglerna får man byta plats med sin lagkamrat och sedan fortsätta. Övningen går också att göra i helklass och då kan begreppen slumpas upp på en smartboard bakom eleven ska gissa begreppet. Övningen påminner om momentet ”Sista minuten” i TV-programmet Doobidoo.

Lucktexter

Eleverna kan individuellt, i par eller i grupper om tre dra till exempel fyra av begreppen. Dessa begrepp ska eleverna skriva lucktexter om, alltså texter där de centrala begreppen saknas. Sedan byter de lucktexter med varandra och försöker komma på vilka begrepp som saknas i texterna.

SPEKTRUM NO 5

Introducera kapitlet

Samtala om bilderna och gå igenom lärandemålen som även finns i grundboken.

ARBETSGÅNG

för bästa lärandeupplevelsen

Introducera avsnittet

• färdiga PowerPoint och ev. film

Extra i lärarlicensen:

• begreppsordlistor

• extra aktiviteter

• filmer

• PowerPoints till varje avsnitt

Digital (lärarlicens)

Digital (lärarlicens)

• länkar

• prov

•Värdegrundsmaterial

Förförståelse

Uppvärmningsuppgifter som inte kräver rätt svar. Låt eleverna arbeta parvis eller i grupp så de kan diskutera frågorna.

I Digital (elevlicens) kan eleven lyssna på alla texter

Inhämta fakta

Läs texter i grundboken.

Testa grunderna

Svara på frågor till texten och välj rätt ord och begrepp. Här får eleven snabb återkoppling.

Digital (elevlicens)

Öva mer

Fler frågor på avsnittet.

Grundboken

Aktiviteter • Laborationer, frågor och gruppaktiviteter.

Digital (elevlicens)

Testa dig själv

Förklara begreppen och svara på frågorna till texten.

Digital (elevlicens)

Aktivitetsbok

Grundboken

Perspektiv

Diskussionsfrågor och öva på att ta ställning.

Grundbok

Sammanfattning

Finalen

Finns efter varje kapitel. Grundbok Grundbok

Frågor på hela kapitlet.

Digital (lärarlicens)

Prov Finns att skriva ut i den digitala lärarlicensen. VÄLJ

Berikad sammanfattning Finns efter varje avsnitt.

Digital (elevlicens)

Den digitala lärarlicensen

Det heldigitala läromedlet finns med lärarlicens och elevlicens. I lärarlicensen ser läraren förutom lärarhandledning även det som finns i elevlicensen. I lärarlicensen finns mycket extra materiel i form av powerpoint-filer, pdf:er, filmer och teman med mera. Här följer en kort beskrivning över hur du kan hitta i den digitala lärarlicensen.

Planering

Du kan lägga in en egen planering för en period där du beskriver för eleverna vad de ska göra och inom vilken tid.

Innehåll

Allt som eleverna ser i den digitala elevlicensen finns under fliken Innehåll.

Resultat

Här kan du följa elevernas resultat om ni har elevlicenser. Resultaten kan följas på titel-, kapitel- och avsnittsnivå.

Materialbanken

Med hjälp av verktyget ”Textstöd” kan eleverna få texten uppläst, på annat språk och andra anpassningar.

Lärarhandledning

Lärarhandledning finns på titel-, kapitel- och avsnittsnivå. All information som finns i denna tryckta lärarguide finns även i den digitala lärarlicensen.

I materialbanken kan du hitta filmer, bilder och nedladdningsbara dokument. Materialbankens innehåll kan filtreras på titel-, kapitel- och avsnittsnivå samt på om du söker en film, en bild eller dokument (pdf:er och powerpointfiler).

Dela

Om ni har elevlicenser kan du dela materiel med eleverna via Teams eller Google classroom.

SPEKTRUM NO 5

BIOLOGI

DJUR OCH DERAS LIV

1.1 Ryggradslösa djur saknar skelett eller har det utanpå kroppen

1.2 Ryggradsdjur har sitt skelett inuti kroppen

1.3 Det föds hela tiden nya djur

1.4 Djuren året runt

perspektiv – Vilka djur ska få finnas i Sverige?

Sammanfattning och Finalen

2

KEMI I MAT OCH HEM

2.1 Kemi i maten vi äter

2.2 Energin i maten

2.3 Ät balanserat

1 KEMI

KEMI

2.4 Andra vanliga kemiska ämnen i maten

2.5 Kemikalier i städskåpet perspektiv – Äta alternativt??

Sammanfattning och Finalen

3

KRAFT OCH RÖRELSE

3.1 Allt rör sig!

3.2 Att accelerera och bromsa

FYSIK

3.3 Krafter förändrar rörelser perspektiv – Vem får åka elsparkcykel?

Sammanfattning och Finalen

4

MATERIAL OCH KONSUMTION

4.1 Material av råvaror från djur och växter

4.2 Material av råvaror från olja, berg och sand

4.3 Råvaror, tillverkning och transporter påverkar miljön

4.4 Användning och avfallshantering påverkar miljön

perspektiv – Hur viktig är kemistens arbete

för en bättre miljö?

Sammanfattning och Finalen

LJUD OCH LJUS

5.1 Ljusets väg till ögat

5

FYSIK

5.2 Alla färger skapas av ljus

5.3 Musik är också fysik

perspektiv – Använder du reflexer?

Sammanfattning och Finalen

6

MÄNNISKOKROPPEN

BIOLOGI

6.1 Cellerna samarbetar och bildar olika organ

6.2 Skelett och muskler gör att vi kan röra oss

6.3 Hjärnan, nervsystemet och våra sinnen

6.4 Hur ett barn blir till

6.5 Vanliga sjukdomar och hur de behandlas

perspektiv – Influensavirus

Sammanfattning och Finalen

Du kan naturligtvis arbeta med kapitlen i den ordning du själv tycker är lämpligt. Författarna och Liber vill dock göra dig uppmärksam på att texterna är skrivna, i den kapitelordning vi rekommenderar, med en viss progression.

Varje kapitel är i sin tur indelat i ett antal mindre avsnitt. Vår tanke är att avsnitten ska kunna utgöra grunden i den pedagogiska planeringen. Ett avsnitt omfattar ett lagom stort arbetsområde. Och här i lärarguiden finns både förslag på enkla demonstrationer och bakomliggande resonemang till de uppgifter som finns under ”Testa dig själv”. Facit till dessa finner du här i lärarguiden till varje avsnitt.

Tidsplan

TIDSPLANEN ÄR ETT FÖRSLAG på hur du kan disponera läsåret om du arbetar med Spektrum NO. Vår tanke är att det inom ramen för arbetet med varje kapitel ska finnas tid för aktiviteter, laborationer och fältundersökningar. Vi vill också att ni ska ha tid för fördjupande och breddande diskussioner.

Olika kapitel har olika många veckor i tidsplanen. Det beror dels på att kapitlen är olika omfattande. Det beror också på vilka förutsättningarna är för olika aktiviteter vid sidan om grundboken.

Planeringen är anpassad efter att ni ska kunna arbeta med alla tre NO-ämnena på hösten och även på våren. I årskurs sex ska eleverna få betyg och då kan det vara en extra stor fördel att arbeta så. Det skapar goda förutsättningar för eleverna att se sin egen utveckling inom ämnet i förhållande till betygskriterierna. I årskurs fem har det inte lika stor betydelse. Om du hellre använder lite av det vi kallar bufferttid redan under höstterminen så kan du förskjuta arbetet med fysiken kring jullovet.

KAPITEL 1– BIOLOGI 5–6 veckor, vecka 34–39

KAPITEL 2 – KEMI 6 veckor, vecka 40–46 (lov 1 vecka)

KAPITEL 3 – FYSIK 3–4 veckor, vecka 47–50

Prov och bedömning

Författarnas tankar kring hur du kan arbeta med prov och bedömning finns här i lärarguiden i varje kapitel. Till varje kapitel finns också vårt förslag på prov.

Avsnitten är utformade för att i första hand utveckla de långsiktiga målen att beskriva och förklara termer och begrepp samt att undersöka och värdera. Men i varje kapitel finns en aktuell samhällsfråga som har bäring på naturvetenskap med syfte att utveckla elevernas förmåga att resonera och ta ställning. Frågan består av ett par mindre frågor som ofta presenteras under namnet Perspektiv. Varje kapitel avslutas med en Sammanfattning samt Finalen. Finalen består av ett antal frågor som blandar innehåll från kapitlet och utmanar eleverna att använda sina kunskaper.

KAPITEL 4– KEMI 6 veckor, vecka 2–7

KAPITEL 5 – FYSIK 5 veckor, vecka 8–13 (lov 1 vecka)

KAPITEL 6 – BIOLOGI 7 veckor, vecka 14–21 (lov 1 vecka)

BUFFERTTID 1 vecka, vecka 22

Här är några förslag på vad bufferttiden kan användas till:

• Den här tiden kan du använda för ett kort ämnesövergripande tema i fysik och biologi, om ljud/ljus och öron/ögon/hjärna/nervsystem.

• Det kan vara lärorikt, och roligt förstås, att återkoppla till kapitel 3 och åka till en nöjespark eller lekplats och studera rörelser och krafter.

• Du kan låta eleverna planera, genomföra och dokumentera laborationer som ni inte har hunnit med.

• Eleverna kan få välja NO-fördjupningsområden att redovisa.

• Du kan tillsammans med någon kollega planera ett ämnesövergripande arbete.

• Eleverna kan planera (och hålla) en NO-lektion för yngre barn, till exempel årskurs ett.

• Några elever kanske behöver mer tid för att utveckla godtagbara kunskaper inom ett område.

Själva proven och bedömningsanvisningar till dessa hittar du i den digitala lärarlicensen.

Materiellista

KAPITEL 1: DJUR OCH DERAS LIV

• bestämningsdukar

• burkar

• djurkort

• eventuellt färgpennor

KAPITEL 2: KEMI I MAT OCH HEM

• olika livsmedel med innehållstext

• olika sockerarter t ex glukos (druvsocker) och sackaros (rörsocker)

• jäst

• vatten

• små E-kolvar eller provrör

• ballonger

• hallonsylt

• jordgubbssaft

• apelsinmarmelad och

KAPITEL 3: RÖRELSER OCH KRAFTER

• tidtagarur

• mätinstrument som ett långt utdragbart

måttband

• våg

KAPITEL 4: MATERIAL OCH KONSUMTION

• likadana bitar trä av två olika sorter

• en våg

• skålar med vatten

• tändstickor

• stenar

• knivar

• någon sorts strömindikator, t ex en dopp-

KAPITEL 5: LJUS OCH LJUD

• förstoringsglas

• insektspincetter

dylikt

• rödkål

• kaffefilter

• ämnen att undersöka som citron, bakpulver, coca-cola, mjölk osv.

• eventuellt material för att bygga fågelholkar

• olika rengöringsmedel som WC-anka, rengöringsmedel för badrum respektive kök, tvål, schampo osv.

elektrod

• vita A4-papper

• starkt te

• tändstickor

• något att kväva eld med

• bitar av metall av tre olika sorter

• likadana obehandlade

• eventuellt en dynamometer (arbetar du på en skola med hög-

stadiet så kan du höra med fysikläraren)

järnspikar

• likadana obehandlade träbitar

• provrör

• vatten

• skålar

• vattenlösliga tuschpennor

• tejp

• matolja

Förslag till "klok konsumtion": en bok, en pappkasse, en plastpåse, en kastrull, en regnjacka, ett par jeans, en PET-flaska, en mörk glasflaska, ett dricksglas, en träslev, en apelsin, ett äpple.

• en pinne

• blomkruka med hål i (ej svart)

• penna

KAPITEL 6: VÅR FANTASTISKA KROPP

• tidtagarur

• snöre

• linjaler

• UV-pärlor (finns att köpa på t ex forskar-

fabriken, Alega eller Panduro)

• OH-papper

• märkpennor

• solskyddskräm i olika

• en stark lampa, typ spotlight

• mobiltelefon

styrkor

• troll-lera

• okokt spagetti

• kartong och lim

• vaniljsocker

• kaffe

• lavendel

• basilika

• granbarr

• rosblad

Lektionsmateriel

I den digitala lärarlicensen finns kompletterande materiel att hämta.

Typ av materiel Format Beskrivning av materielen Finns i Planera en undersökning PDFPassar till systematiska undersökningar.Start – Lärarhandledning – Innehåll

Genomföra en undersökning PDFPassar till systematiska undersökningar.Start – Lärarhandledning – Innehåll

Utvärdera en undersökning PDFPassar till systematiska undersökningar.Start – Lärarhandledning – Innehåll

Laborationsrapport PDFPassar till systematiska undersökningar.Start – Lärarhandledning – Innehåll

Källkritik

Begreppskort kapitel 1

Begreppskort kapitel 2

Begreppskort kapitel 3

Begreppskort kapitel 4

Begreppskort kapitel 5

Begreppskort kapitel 6

Prov kapitel 1

Facit och bedömning till prov kapitel 1

Prov kapitel 2

Facit och bedömning till prov kapitel 2

Prov kapitel 3

Facit och bedömning till prov kapitel 3

Prov kapitel 4

Facit och bedömning till prov kapitel 4

Prov kapitel 5

Facit och bedömning till prov kapitel 5

Prov kapitel 6

Facit och bedömning till prov kapitel 6

Facit och kommentarer till aktivitetsboken

PDFPassar till allt arbete då eleverna behöver arbeta källkritiskt.

PDFKapitlets begrepp på kort som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.

PDFKapitlets begrepp på kort som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.

PDFKapitlets begrepp på kort som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.

PDFKapitlets begrepp på kort som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.

PDFKapitlets begrepp på kort som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.

PDFKapitlets begrepp på kort som ni kan använda på olika sätt, se s. 8.

PDFProv på kapitlets innehåll samt facit och bedömningsanvisningar.

PDFProv på kapitlets innehåll samt facit och bedömningsanvisningar.

PDFProv på kapitlets innehåll samt facit och bedömningsanvisningar.

PDFProv på kapitlets innehåll samt facit och bedömningsanvisningar.

PDFProv på kapitlets innehåll samt facit och bedömningsanvisningar.

PDFProv på kapitlets innehåll samt facit och bedömningsanvisningar.

PDFUtskriftbart facit till aktiviteterna i Aktivitetsboken.

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

Start – Lärarhandledning – Innehåll

DJUR OCH DERAS LIV

Förkunskaper

Kapitlet om djur och dess liv är något som brukar väcka intresse hos de flesta elever. Det är ett tacksamt område att beröra, och det finns mycket att göra tillsammans i klassrummet. Djur och dess liv är ofta ett område där elevernas förkunskaper skiljer sig åt. Några elever har säkerligen föräldrar som är intresserade och har visat djur för sina barn, och några har haft en lärare i lågstadiet som har ett stort intresse. På andra skalan finns elever som förmodligen inte har så mycket kunskaper om djur, deras livscykler och att djur kan delas in i olika grupper.

Det underlättar om de flesta eleverna har en förståelse för att vi har olika sorters djur, som är indelade i olika grupper. Detta är ett centralt innehåll från årskurs 1–3, men när eleverna går i årskurs fem kan det vara tre år sedan de sist pratade om grupperingar av djur. Börja gärna med att visa lite bilder på olika djur, och be eleverna att gruppera djuren på det sätt de tycker är mest rimligt. Då får du snabbt en bild av om de kan skilja ut ryggradsdjur från ryggradslösa, insekter från maskar samt däggdjur från fåglar. Här kan eleverna bli uppmärksammade på att vissa kan mycket och andra kan litet, så beskriv gärna övningen som ett sätt för dig som lärare att kunna planera undervisningen på ett bra sätt. Det brukar göra att eleverna sällan känner sig utpekade.

CENTRALT INNEHÅLL FRÅN ÅRSKURS 1–3 SOM

ANKNYTER TILL KAPITLET  DJUR OCH DERAS LIV

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.

• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

Lgr22

UNDERVISNINGEN I ÄMNET BIOLOGI SKA GE ELEVERNA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT UTVECKLA:

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen

• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa

• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll

NATUR OCH MILJÖ

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING

AV INFORMATION

• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Att arbeta med kapitlet

Tidsåtgång

Detta kapitel och moment i biologiundervisningen kan ta lång eller kort tid, allt beror på hur mycket tid du har till ditt förfogande. Vi rekommenderar att du minst avsätter tre veckor, gärna fyra, om du har 2,5 timmar undervisning i NO per vecka.

SPEKTRUM NO 5 LÄRARGUIDE

I denna lärarguide finns den information om Spektrum NO 5 som du som lärare kan behöva. Det handlar om:

• kommentarer till alla moment i grundläromedlet

• kopplingar mot kursplanens syfte och centrala innehåll

• lärandemål

• stöd och hjälp för anpassningar och individualisering

• utförliga anvisningar om lämpliga förkunskaper

• bedömningstips

• facit med exempelsvar

• materiellistor

• länktips

• pedagogiska tips etc.

I kombination med den materiel som finns i den digitala lärarlicensen (filmer, kopieringsunderlag med praktiska och teoretiska uppgifter, prov m.m.) har du ett komplett underlag för din planering av undervisningen i NO för årskurs 5.

Spektrums idé

Att beskriva naturens egenheter har fascinerat människan i alla tider. Vi är nyfikna av vår natur och vill gärna förstå hur livet på jorden och materien runt omkring oss fungerar. Spektrums bärande idé är just att på bästa sätt försöka locka fram nyfikenheten hos våra unga och lotsa dem till nya kunskaper. Det är viktigare än någonsin, eftersom vi behöver kunskaper om naturvetenskap för att förstå hur vårt sätt att leva påverkar naturen. Vår förhoppning är att du som lärare och framförallt eleverna kommer uppleva att Spektrum gör resan mot nya kunskaper enklare och roligare.