Intensivläsning i helklass med Sara Bruun Lärarhandledning liber
ISBN 978-91-47-15099-1
© 2023 Sara Bruun och Liber AB
Projektgrupp: Anna Karlberg, Anna Lindstam och Louise Mückstein
Projektledare: Helena Hammarkvist
Produktionsledare: Eva Runeberg Påhlman
Formgivare: Birgitta Dahlkild
Illustratör: Karin Nygårds
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättsinnehavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Undantag
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till lärarna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.
Liber
AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00
Kundservice.liber@liber.se
www.liber.se
Innehåll
Förord 4
Inledning 6
Om materialet 9
Roller och organisation 10
Intensivläsning i helklass – genomförande 13
Dokumentation 17
Utvärdering 17
Uppföljning 18
Avslutande ord 19
Förord
Jag möter många barn och ungdomar som inte kan läsa ordentligt. Debatten om varför det har blivit så är livlig och åsikterna går isär. Jag vill blicka framåt och tänka kring hur vi kan göra för att få fler elever till goda läsare. En grundläggande faktor för att kunna läsa är att kunna avkoda. Det här materialet handlar om just det, avkodning, och det har alltid varit en grundläggande del av läsinlärningen. Upplever ni att era elever brister när det gäller avkodning, då är detta material rätt för er. Innan du läser vidare vill jag också poängtera att det du nu håller i din hand inte är en ny trend utan bygger på beprövad erfarenhet. Jag vill ta vara på den kunskap som de erfarna lärarna besitter, de lärarna som jag kallar ”de gamla rävarna”. Genom hela materialet får du därför möta rävar – glada rävar, fundersamma rävar, frustrerade rävar och rävar som lästränar. Rävarna är illustrerade av författaren och läraren Karin Nygårds.
Jag är inte specialpedagog eller speciallärare. Jag är inte heller ämneslärare i svenska och ändå har jag tagit fram ett material om intensivläsning! Varför i hela friden då?
Intresset för läsinlärning och lässvårigheter startade för ett par år sedan när jag undervisade en årskurs 7. Jag har arbetat som lärare i snart 25 år och jag stod framför denna klass och rev mitt hår. Min verktygslåda var slut. Inget jag brukade göra fungerade. Jag hade ett mycket tydligt ledarskap, ”inkluderande tänk”, försökte differentiera och skapa uppgifter på olika nivåer så att alla skulle kunna delta i undervisningen, men det gick inte. För att kartlägga elevernas förmåga att läsa och skriva använde jag bland annat gamla nationella prov i svenska för årskurs 6. Resultatet var nedslående. Det tog eleverna väldigt lång tid att läsa texterna och många hann inte göra färdigt proven. Jag anade att det var just läshastighet och avkodning som inte var åldersadekvat. Detta testade jag sedan med H4-testet som är vanligt för att screena läshastigheten. Jag insåg att majoriteten av eleverna läste så långsamt att det motsvarade godkänd nivå för åk 3–4. Några låg på ännu lägre nivå. Utöver detta hade flera elever diagnoser som ADHD, autism och språkstörning.
Jag försökte söka hjälp hos skolans elevhälsoteam och fråga specialpedagogerna hur jag behövde göra. Jag fick inte den hjälpen som jag eftersökte. Råden jag fick var att eleverna skulle kompensera genom att lyssna i stället för att läsa. Ni som undervisar i engelska vet att det till exempel inte är tillåtet att lyssna i stället för att läsa texter
för att testa läsförståelsen då Skolverket menar att det blir hörförståelse. När man som jag undervisar i just engelska uppstår det en krock. Jag anser dessutom att vi genom att ersätta läsandet med att lyssna berövar våra barn och ungdomar rätten att få lov att lära sig läsa. Specialpedagogen menade att avkodningsträning inte längre är aktuellt för elever som går på högstadiet. Detta synsätt är förödande för ungdomarna.
Många av eleverna hade haft en brokig skolbakgrund med många lärarbyten och hade i flera fall undervisats av outbildade lärare. De hade helt enkelt inte fått adekvat undervisning och i kombination med att ungdomar läser allt mindre blev resultatet nedslående.
Min slutsats var att oron och stöket till stor del berodde på att elevernas läsförmåga inte var tillräckligt god för att de skulle klara av undervisningen. Jag började läsa allt jag kom över vad gäller läs- och skrivinlärning för äldre elever. Utifrån detta landade jag i att vi måste avkodningsträna eleverna och jag måste göra det själv. Där och då startade mitt första projekt med avkodningsträning i helklass med utgångspunkt i olika läslistor.
Jag hörde av mig till varje elevs vårdnadshavare och var mycket tydlig med vilka regler kring studiero som gällde i klassrummet och informerade även tydligt på vilken nivå eleven befann sig avseende läshastighet. Min tydlighet emottogs av vårdnadshavarna med öppna armar. De hade längtat efter att någon skulle sätta ner foten och sätta stopp för stöket och oron i klassrummet.
Ett kort tag efter att jag infört modellen i klassen bytte jag arbetsplats och skola, vilket gjorde att projektet med den första klassen inte följdes upp.
Kunskaperna från tidigare skola tog jag med mig till min nya arbetsplats där vi gemensamt skulle arbeta med avkodningsträning. Skolan jag började arbeta på deltog i Skolverkets projekt ”Samverkan för bästa skola”. Med hjälp av Skolverket gjordes en gedigen analys i ett F–9 perspektiv av elevernas låga resultat. Inför läsårsstarten hade det satts upp som mål att aktivt arbeta med att öka alla elevers läshastighet samt förbättra läsförståelsen. Min erfarenhet av hur man kan organisera avkodningsträning i helklass passade som hand i handske för denna skola och vid novemberlovet startade vi intensivläsningen för alla elever i årskurs 4–9.
Jag har i den här lärarhandledningen samlat mina erfarenheter och insikter kring läsprojektet för att fler elever och skolor ska kunna ta del av intensivläsningen. Min förhoppning är att fler elever ska få möjlighet att träna sin avkodning för att bli bättre läsare.
Lycka till!
Sara BruunLäs mer på Statens medieråd om minskat läsande i alla åldrar.
Om materialet
Materialet består av en lärarhandledning, läslistor samt filmer. Arbetssättet nedan bygger på beprövad erfarenhet och är modifierat för att passa helklass.
Filmer
Filmerna berättar hur intensivläsningen går till, vad som är viktigt att tänka på och hur man sedan kan gå vidare. Filmerna vänder sig till alla lärare och pedagoger som är delaktiga i intensivläsningen.
Lärarhandledningen
I lärarhandledningen finns tydliga instruktioner kring hur intensivläsningen ska utföras, från förberedelser till utvärdering och resultatrapportering. Handledningen beskriver tydligt olika roller och ansvarsområden i projektet för att allt ska gå så smidigt som möjligt under läsperioden.
Minuttest
Syftet med minuttestet är att se vilken avkodningsnivå eleverna befinner sig på, hur avkodningsförmågan utvecklas över tid samt för att para ihop dem i lämpliga par. Det är en lärare som ska lyssna på läsningen vid de tre avstämningstillfällena.
Ord per minut ska testas:
• före intensivläsningen
• i slutet av vecka 2
• i slutet av vecka 5
Dokumentera elevernas resultat i mallen för resultatrapportering.
Läslistor
Läslistorna, av Maj J Örtendal, börjar med nonsensord. Med nonsensorden behöver elevens mentala resurs inte konkurrera med flera saker på en gång. Med nonsensord tränar eleverna sig främst på att utveckla avkodningsförmågan. De kan inte luta sig mot kontext, utan måste följa med bokstav för bokstav. Det går inte att gissa, vilket eleven kan göra med ord som har en betydelse. Några av mina elever beskrev det väl: ”Jag kan nu äntligen lära mig ljudet rätt och behöver inte tänka på vad ordet ska vara.” Nonsensorden övergår senare till innehållsord (riktiga ord) där eleverna får fortsätta träna avkodningen. Innhållsorden är viktiga för att träna den ortografiska läsningen som är avgörande för att kunna läsa med flyt och bli en god läsare. I häftet med läslistorna finns en översikt samt en kort information kring varje läslista.
