Geografi
Lotta Dessen Jankell
Göran Dessen
Rolf Klinth
Niklas Wästeby
Geografi
Lotta Dessen Jankell Göran Dessen Rolf Klinth Niklas Wästeby
ISBN 978-91-47-15045-8
© 2025 Göran Dessen, Lotta Dessen Jankell, Rolf Klinth, Niklas Wästeby och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Redaktion: Per Granath Byrmo och Anders Wigzell
Projektledare: Susanna Thulé
Formgivning och omslag: Typoform
Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Produktion: Helene Ågren
Illustrationer: Typoform
Kartor: Alistair Dinwiddie och Typoform
Faktagranskning: Veijo Pohjala, Bethanie Carney Almroth och Ulrihca Malmberg
Omslagsbild: ”Fo Tan” akryl på duk av Stephen Wong Chun Hei/Gallery Exit, Hong Kong.
Första upplagan
1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Bildförteckning
Jeppe Gustafsson/Shutterstock 6 (1)
Darko Kuzmanovic/Getty Images 6 (2)
Bibliotheque Nationale, Paris, France/ Bridgeman Images/TT 8
Jeppe Gustafsson/Shutterstock 9
The Open University 10
Åsa Lännerström/TT 14 (1)
Magnus Hjalmarson Neideman/SVD/ TT 14 (2)
Robert Haasmann/imagebrooker/TT 15
Stian Lysberg Solum/NTB/TT 16
Tish11/Shutterstock 21 (1)
Olja av Julius Schrader/Science Photo Library/TT 21 (2)
Lantmäteriet 23
Carl-Johan Utsi/TT 24
Robert L. Sanson/Shutterstock 28
Jim Wark/Design Pics Editorial/Universal Images Group/Getty Images 30
Maridav/Shutterstock 31
träsnitt av Olaus Magnus år 1539 33
Ungrim/Shutterstock 41
Sigur Jonsson/Morgonbaldid/SIPA/TT 46 (1)
Krister Hansson/TT 46 (2)
Lauren Dauphin/NASA Earth Observatory image/NASA 52
Alex Gerst, European Space Agency/ NASA 53
Dmitry Rukhlenko/Imagebrooker/TT 54 (1)
Science Photo Library/TT 54 (2)
Sebw/Shutterstock 56
Yes058 Montree Nanta/Shutterstock 57
Ali Lorestani 59 (1)
Nyura/Shutterstock 59 (2)
Albert Pego/Shutterstock 60
Maciek Nabrdalik/NY Times/TT 61
Gani_Prastowo/Shutterstock 63
Damon Winter/NY Times/TT 66
Marco Di Marco/AP/TT 68
Lmspencer/Shutterstock 69
John Wiley 71 (1)
Stockfootage Solutions/Shutterstock 71 (2)
Nigel Jarvis/Shutterstock 71 (3)
xiquinhosilva 75
Holger Ellgard 76 (1)
Hp Baumeler 76 (2)
Dolores Ochoa/AP/TT 78
Matsudondon/Shutterstock 80
Jason South/Fairfax Media/Getty
Images 82
Sarah Nguyen/Shutterstock 83
That French Bloke/Shutterstock 85
BMJ/Shutterstock 86
fivetonine/Shutterstock 87
Holger Ellgard 90
Scandphoto/Shutterstock 91
Kimmo Makkonen 92
Karin Törnblom/TT 98 (1)
Bernadett Szabo/Reuters/TT 98 (2)
SOPA Images/LightRocket/Getty Images 101
Dayfotografi/Scandinav/TT 102
Joshua Stevens/NASA Earth Observatory image/NASA 105
Thibault Camus/AP/TT 106
Damir Sagoli/Reuters/TT 109
Ewa Rudling / TT 113
Kate Holt/Eyevine/TT 118
The Nordic Green Bank 121
Lefteris Pitarakis/AP/TT 122
Pontus Lundahl/TT 124
Fiona Goodall/Getty Images 127
lzf/Shutterstock 129
Jeppe Gustafsson/Shutterstock/TT 138 (1)
suwatpatt/Shutterstock 138 (2)
Photogravure Meisenbach Riffarth & Co.
Leipzig 148
Martin Acosta/DPA/TT 149
Gregory Gerault/hemis.fr/TT 152
river34/Shutterstock 155
Adel Newman/Shutterstock 160
MudaCom/Shutterstock 161
Alexanderstock23/Shutterstock 162 (1)
Magnus Hjalmarson Neideman/SVD/TT 162 (2)
Anupam Nath/AP/TT 164
Larry Downing/Reuters/TT 167
NadyGinzburg/Shutterstock 175
Thomas Adolfsén/TT 178
Johan Nilsson/TT 181
Nasa 182
Stringer Shanghai/Reuters/TT 183
David Gray/AFP/TT 184
Rehan Khan/EPA/TT 185
Carlos Barria/Reuters/TT 186
Jeppe Gustafsson/TT 188
Helena Larsson/Naturfotograferna/TT 193
Mikaela Landeström/TT 196 (1)
Maria Gullestrup/Pixabay 196 (2)
A. Willmansson/Enköpings museum 198 (1)
SVT/TT 198 (2)
B.S. Halpern (T. Hengl; D. Groll) 199
Andrew Yates/AFP/Getty Images 201
Joe Giddens/PA Wire/PA Images/TT 202
Helikopterfoto/TT 204
Brazil Photos/LightRocket/Getty Images 209
Paulo Fridman/Corbis/Getty Images 210
Kevin Frayer/Getty Images 211
Sergio Lima/AFP/Getty Images 214
Fredrik Sandberg/TT 216
Sean Gallup/Getty Images 219
Miguel Riopa/AFP/Getty Images 221
Jonathan Nackstrand/AFP/TT 223
NurPhoto/Getty Images 224
Lars Pehrson/SvD/TT 226
Sina Schuldt/DPA/TT 228
Pro Aerial Master/Shutterstock 229
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT 232 (1)
Alexanderstock23/Shutterstock 232 (2)
Mario Tama/Getty Images 234
Jimin Kim/SOPA Images/TT 236
Alexandra Bengtsson/TT 237
olaser/Getty Images/iStockphoto 238
Curioso.Photography/Shutterstock 239
Cucumber 241 (1)
Bertil Ericson / TT 241 (2)
Carlos Ortega/EPA/TT 243
Projektet Post Car(d) Urbanism/KTH 244—247
Johan Nilsson/TT 249
Andreas Bardell/Aftonbladet/TT 250
Suvra Kanti Das/Zuma Press/TT 251
FIRMS/Nasa 253
Mike Hutchings/Reuters/TT 255 (1)
Antonio Pedro Santos/EPA/TT 255 (2)
Kilic Bulent/AFP/TT 261
Björn Larsson Rosvall/TT 262
Anders Wiklund/TT 264
Urban Andersson/Aftonbladet/TT 267
Svetlana Shevchenko/Sputnik/TT 269
Design Pics Editorial/Universal Images
Group/Getty Images 270
Omslag: ”Fo Tan” akryl på duk av Stephen Wong Chun Hei/Gallery Exit, Hong Kong.
1.3
1.4
5.1 Världshandelnsutveckling.......................................198
5.2 Globalvärldshandelochhållbarutveckling.........................205
5.3 Cirkulärekonomi–ettmerhållbartsystem?.........................215
5.4 Hållbarlivsmedelsproduktionför11miljarderinvånare224
6.1 Geografiskanalysisamhällsplanering
6.2 Geografiskanalysochhållbarastäder.............................235
6.3 Risk-ochsårbarhetsanalyser.....................................248
6.4 Geopolitikochsamhällsutmaningar264
1 En introduktion till ämnet geografi
Vad ser du i den övre bilden? Är det husvagnarna, kyrkan, floden, fälten eller de små röda husen längs vattnet som fångar din uppmärksamhet? Att lära sig läsa av landskap på en plats och förstå vad det innebär för människor som bor där är en grundläggande geografisk förmåga som du kommer få många möjligheter att träna på i den här boken.
En geograf skulle beskriva de olika förutsättningar som finns på platsen, som exempelvis de naturresurser som gör det möjligt att bedriva skogsbruk och jordbruk. Geografen skulle också beskriva hur människan använder och påverkar naturen genom att bygga tunnlar, vägar, gruvor, återvinningsstationer, hus och fabriker. I bilden framgår att det finns goda förutsättningar för människor att leva ett gott liv.
För en geograf är analysen av samspelet mellan de naturresurser som finns på platsen och hur vi människor använder dem i centrum och det kommer också vara ett återkommande tema i boken. Ett annat återkommande tema är hur resurser fördelas och de intressekonflikter som kan uppstå beroende på vem som har rätt till dem. Ett annat tema är hur samhällen kan planeras för att vara hållbara. Läroplanen för geografi på gymnasiet handlar om hur resurser kan användas på ett hållbart sätt så att de finns kvar för många generationer framåt.
I det här kapitlet får du lära dig om:
vad ämnet geografi är
centrala geografiska begrepp, perspektiv och tankesätt
hur man arbetar med geografiska frågor och olika analysmodeller geografiska metoder och redskap.
Övre bilden: Vy över hamnen i Askersund.
Nedre bilden: Mätverktyget teodolit används för att kartlägga och dokumentera ett landskap.
1.1 Geografi
beskriver jorden
Människan har alltid försökt förstå verkligheten. Genom mentala kartor har vi skapat bilder och tankar om hur jordytan ser ut. Dessa inre kartor gör att vi kan organisera och förstå information om vår omgivning. Mentala kartor gör det också lättare att kommunicera och beskriva platser och riktningar för andra. Vår uppfattning om världen stämmer å andra sidan inte alltid överens med verkligheten. Till exempel upplever många att allt ser mindre ut när man kommer tillbaka till platser man lekte på som barn.
Ordet geografi betyder jordbeskrivning och är en vetenskap som uppstått ur människans behov av att beskriva vad som finns på jorden. Det handlar om att beskriva var olika platser ligger och vilka förutsättningar som finns för att lära känna jorden vi bor på. Geografi handlar också om att kunna förklara varför det ser ut som det gör på olika platser. Genom att lära dig geografi kommer du att kunna förklara hur olika landskap formas och förändras, varför det förekommer ett visst klimat på en plats, varför vissa resurser finns i ett visst område, var människor bor och varför de bor just där.
På universitetet är geografiämnet uppdelat i kulturoch naturgeografiska ämnen, medan skolämnet
och naturgeografi
är ett samma De naturv tens oc t
är ett sammansatt och tvärvetenskapligt ämne. Det innebär att skolämnet är både naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt. På universitetet finns också inriktningar som är tvärvetenskapliga, så som miljögeografi. För alla som läser geografi finns gemensamma utgångspunkter, som att utgå ifrån platser och landskap och att förstå helhet och samspel mellan människa och natur. En annan gemensam nämnare för geografer är att de använder rumsliga perspektiv.
1.2 Geografiska begrepp, perspektiv och samband
I alla ämnen finns det vissa begrepp och perspektiv som är viktiga att förstå för att använda och utveckla kunskap i ett ämne. I geografi handlar det bland annat om begreppen plats, rum, skala, tid, mönster, processer, förändring, landskap, samband och system.
Oavsett vilket innehåll du arbetar med kan de här begreppen användas för att ställa frågor och undersöka olika händelser och fenomen. Begreppen kan kombineras och användas tillsammans för att beskriva och förklara något. De kallas ibland för geografiska tankeredskap. Här förklaras begreppen och hur du kan använda dem.
Plats
Begreppet plats är det som står i centrum för geografiämnet. En vanlig definition av plats är: ett geografiskt område som människor anser är meningsfullt. En plats kan ha olika storlek, form och funktion, vilket betyder att ett hus, en park, en stad eller ett land kan kallas för platser ur ett geografiskt perspektiv.
Ett torg kan beskrivas som en mötesplats och en hamn kan beskrivs som en knutpunkt för handel och relationer med andra platser. En plats funktion kan också förändras över tid och uppfattas på olika sätt av olika personer. För att förstå olika perspektiv av begreppet plats kan vi lägga till läge och platskänsla.
Götaplatsen i Göteborg.
Läge
Platsens läge kan antingen vara en beskrivning av var platsen finns på jordytan, vilket kallas absolut läge. Då anges läget med hjälp av koordinater. På det sättet går det att hitta platsen på en karta. Ofta används också begreppet lokalisering för att beskriva läget av en viss verksamhet. Exempelvis att en skola är lokaliserad där det bor många barnfamiljer.
Läget kan också anges i relation till andra platser, vilket kallas relativt läge. Det kan handla om att beskriva på vilken kontinent en plats ligger, om det är nära hav, berg eller om den är nära en stad. Skånes relativa läge kan beskrivas som en region i södra Sverige med nära koppling till Danmark i väster genom Öresundsbron.
Platskänsla
Hur människor upplever en plats varierar från person till person och kan kallas för platskänsla. Någon kan uppleva ett skogsområde som en lugn oas medan andra kan uppleva det som en otrygg plats.
Genom att använda läge, lokalisering och platskänsla kan platser som till exempel din skola beskrivas både objektivt och subjektivt. Den objektiva beskrivningen av var skolan ligger och hur den ser ut kommer troligen likna din och andra skolkamraters beskrivning, men platskänslan kan innehålla uppfattningar och känslor som skiljer sig åt.
Rumsliga perspektiv och relationer
Begreppet rum används i många sammanhang och kan ha många betydelser. I den här boken ges exempel på hur geografiämnet använder rumsliga perspektiv på olika sätt för att förklara vad som finns var på jordytan. Exempelvis för att beskriva vilka ytor på jorden som upptas av städer, skogslandskap, berg, sjöar och länder.
Doreen Massey
Vem har makt i rummet?
Doreen Massey var en geograf som arbetade med att visa hur geografins rumsliga perspektiv kunde användas för att beskriva maktfördelning i relation till vad och vem som fick utrymme på en plats och hur företeelser på en plats kunde påverka en annan. Exempelvis hur européernas språk och vanor spreds över världen i samband med kolonialismen.
Rumsliga perspektiv kan ses som tankesätt för att skapa mentala bilder av jordytan för att kunna orientera oss i relation till olika platser. Eftersom rumsliga avstånd kan vara svåra att uppfatta med våra sinnen använder geografer kartor. Samtidigt är det svårt att avbilda det runda jordklotet på en platt karta. Det blir kompromisser som gör att exempelvis Grönland ser större ut än Afrika på en världskarta i Mercators projektion, trots att Afrika är fjorton gånger större till ytan i verkligheten. Människors rumsliga uppfattning skiljer sig också åt. Vi har en mer detaljerad rumslig bild av det vi känner till, som där vi bor eller dit vi rest. De platserna känns nära, även om de ligger långt bort. Ju mer vi lär oss om olika platser, desto bättre kan vi orientera oss på jordytan. Modern kommunikationsteknik och transporter minskar känslan av avstånd och gör det lättare att komma närmare varandra. Transporterna underlättar rörelser av människor, och teknik underlättar spridning av exempelvis kunskap och information. Känslan av närhet till andra platser kan samtidigt förändras när krig eller naturkatastrofer inträffar eftersom de kan försvåra för människor att kommunicera eller ta sig till olika platser.
Rumsliga gränser har också stor betydelse för hur samhällen är organiserade eftersom de styr hur transporter, handel och sjukvård struktureras. Gränser kan också utgöra hinder för migration och handel.
Genom att studera rumsliga relationer går det att förklara spridning och utbredning av olika fenomen samt hur en plats påverkar en annan. Exempelvis hur mode i Paris påverkar utbudet av kläder i Sverige eller hur konsumenter av choklad i Europa påverkar kakaobönder i Ghana. Det kan också handla om spridning av information, gifter eller sjukdomar.
Rumslig analys kan också användas för att jämföra vad som ligger i centrum och vad som är längre bort i periferin. Det går också att jämföra hur stora ytor som upptas av en viss vegetation, en resurs eller av en viss grupp av människor i ett samhälle. På det sättet går det att se vilka som inte får lika stor plats. Rumsliga perspektiv kan på det sättet användas för att resonera om maktförhållanden.
Kartan visar det Brittiska imperiet 1920, när det var som störst. Engelska ideal, språk och syn på resursfördelning och makt spreds över världen i samband med kolonialismen. Genom att använda rumsligt perspektiv blir det synligt vilka platser som hamnade under engelsk dominans och hur stor påverkan var i världen. Utifrån kartan går det också att resonera kring hur Storbritannien utgör ett slags maktcentrum som påverkar platser långt ut i periferin.
Skala och skalnivåer
Begreppet skala har flera betydelser. Inom kartografin används skala som ett sätt att förklara storleksförhållanden för att förstå kartans relation till verkligheten. Skalan är då en matematisk term som förklarar vad en yta eller sträcka på kartan representerar i verkligheten. Vilken karta som väljs beror på vad som ska studeras. Ibland behövs stor detaljrikedom och ibland en mer översiktlig bild. Skalan 1:1 000 betyder att 1 cm på kartan motsvarar 1 000 meter i verkligheten, vilket är en detaljerad karta.
Kartorna över befolkningstätheten i Sverige och världen visar både skala som matematiskt begrepp och skalnivå.
Skala är också ett begrepp som kan användas för att studera fenomen och processer på olika nivåer. Lokal, regional och global skala är exempel på skalnivåer som används för att kategorisera och jämföra fenomen. Exempelvis kan den stora migrationen till Europa 2015 studeras på olika nivåer. Vilka konsekvenser fick migrationen i kommunen där du bor? Hur påverkades de länder människor migrerade ifrån? Hur påverkades Europa?
De olika nivåerna påverkar också varandra. Det som sker på en nivå får konsekvenser på en annan nivå. Exempelvis ger utsläpp av koldioxid från en fabrik i Sverige (lokalt) effekter på klimatet globalt eftersom gaserna fördelas i atmosfären. Därför kan globala processer studeras lokalt och tvärtom.
03 000 km
Mönster
Geografer har i hundratals år försökt att finna mönster för att få syn på skillnader och likheter mellan olika områden vad gäller exempelvis vegetation, klimat, berggrund och befolkningsfördelning. Därigenom har kunskap om klimatzoner, växtzoner, geologi och demografi utvecklats. Rumsliga mönster kan berätta om vilka processer som påverkar ett landskap. Genom att studera hur en flod slingrar sig genom ett landskap kan vi få reda på om marken är mjuk eller hård och om landskapet är kuperat eller platt.
Mönstren är inte alltid synliga när vi befinner oss på en plats. Med hjälp av satellitbilder, statistik eller kartor kan ett mönster bli synligt och kan beskrivas som: utspritt
koncentrerat
klusterformat linjärt.
Mönster kan studeras för att man vill förstå varför människor gör vissa saker på en viss plats. Den som planerar infrastrukturen i en stad kan exempelvis vilja veta hur och när människor rör sig i staden för att kunna anpassa transportsystemen. Boendemönster som visar var barnfamiljer eller äldre människor bor kan användas som underlag för planering av skolor, förskolor och äldrevård. Handelsmönster kan visa ekonomiska flöden, vilka länder som handlar med varandra och vilken typ av varor som transporteras från en plats till en annan.
Bilden visar hur havets vågor eroderat kalkstenen längs stränderna på Gotland och format berget så att bara vissa delar finns kvar. Materialet har transporterats ner på havets botten där det sedimenterats.
En process är ett förlopp som sker i flera steg och där något förändras. För att förstå en geografisk process behövs kunskaper om hur den går till, vilka steg som ingår, var den sker, varför den sker just där och hur de påverkar olika platser.
Det kan handla om naturprocesser där, landskapet omformas och nya landformer bildas. Ett exempel är erosionsprocesser, som sker i tre steg genom vittring (material nöts ner), transport (material förs till en annan plats via vatten eller vind) och sedimentering (material lagras).
Processer kan också vara kulturella och bero på de val och handlingar människor gör. Ett exempel är urbaniseringsprocesser, som beskriver hur människor flyttar från landsbygd till stad. I geografiämnet studeras ofta samspelet mellan natur- och kulturprocesser.
Tid och förändring
Geografer studerar ofta förändringar för att ta reda på hur ett landskap, en plats eller en process förändrats över en viss tidsperiod. Förändringarna kan ske över kort eller lång tid. Hur förändringarna sett ut, varför de skett och vilka konsekvenser de fått är frågor som geografer undersöker.
Framtidsperspektivet är också viktigt i relation till förändringar.
Genom studier av det som skett och sker idag kan prognoser göras om framtiden. Det är särskilt angeläget när förändringar påverkar människors levnadsvillkor. Geografer använder prognoser av exempelvis klimat, befolkningsförändringar och resurstillgång för att göra riskoch sårbarhetsanalyser. Undersökningar av hur olika samhällen kan drabbas av exempelvis klimatförändringar eller brist på naturresurser kan sedan användas för att förebygga sårbarhet.
Landskap
Ett begrepp som ofta används inom geografin är landskap. Ett landskap kan beskrivas som ett geografiskt område med en specifik geologisk, topografisk, biologisk och kulturell karaktär. Landskap kan delas upp i naturlandskap och kulturlandskap. Naturlandskap är vegetation, klimat, topografi, sjöar, vattendrag eller hav. Kulturlandskap är kopplat till människan och handlar om var människor bor, befolkningsmängd, statsskick, religion, infrastruktur och samhällsfunktioner (som exempelvis skolor, sjukhus och banker). Landskapsförhållanden avgör levnadsvillkoren för människor, djur och växter.
Andra typer av landskap är exempelvis jordbrukslandskap, industrilandskap, skogslandskap och ökenlandskap. De beskriver den fysiska verkligheten, men också det som inte syns, som platsens historia, traditioner, ortnamn, språk och dialekter.
En geograf skulle kunna beskriva landskapet genom att beskriva den snirklande (meandrande) floden. Att floden snirklar sig fram som en orm i landskapet beror på att vatten rör sig långsamt i lösa jordarter där det är ganska platt och det inte finns några höjder. När jordarna är mjuka kommer vattnets rörelse forma landskapet. Floden tar med sig mineral genom landskapet, vilket gör det näringsrikt och därför är det ett odlingslandskap som syns. Vi ser också ett mindre samhälle där de som brukar jordarna troligen lever.
Orsak
Händelse
Konsekvens
Åtgärder/Lösningar
Modell för att analysera orsakerna eller konsekvenserna av en händelse. Analysmodellen ger en översikt över olika aspekter av en sådan analys.
Samband
Geografiämnet handlar om att kunna analysera och tolka samband. Ett samband beskriver hur något är sammankopplat med något annat. Orsakssamband handlar om hur något påverkar eller leder till att något inträffar. Exempelvis att det regnar mycket kan leda till att en flod svämmar över. Det kraftiga regnet är då en orsak och översvämningen är en konsekvens. Samtidigt finns det flera orsaker till att det regnar mycket och det kan också finnas fler konsekvenser.
Förklaringar av samband används för att analysera händelser, fenomen och processer. Genom att dela upp analysen i olika delar som utgör orsaker och konsekvenser går det att förklara varför något sker och vilka konsekvenser det får för människor och miljö. Samband i geografi används för att förklara hur natur- och kulturprocesser fungerar och hur de påverkar livsmiljöer. Samband kan också handla om hur människors agerande påverkar naturen och vilka konsekvenser det får. I norska Gjerdrum inträffade 2020 ett jordskred som dödade flera människor. En orsak till att det blev en katastrof var att marken bestod av kvicklera. Det är en lera som kan förlora sin stabilitet om den utsätts för vibrationer eller ökat tryck. Leran blir då flytande. När det regnade mycket löstes leran upp och marken rasade ihop. Det bildades ett skred. En orsak till att människor kom till skada berodde på att hus byggts på den instabila kvickleran. Så även om det var naturprocesser som orsakade skredet hade en katastrof kunnat undvikas genom att inte bygga bostäder på platsen.
Skredet i norska Gjerdrum gick delvis genom ett bostadsområde vilket ledde till att flera hus följde med rasmassorna och flera människor omkom.
Direkta och indirekta samband
Samband kan vara direkta och indirekta. En direkt orsak till katastrofen i Gjerdrum var skredet som ledde till att husen rasade. Det är ett förenklat samband, eftersom det finns flera indirekta orsaker till katastrofen. Marken som husen var byggda på bestod av kvicklera och saltet i leran löstes upp av kraftigt regnväder, vilket orsakade det skred som fick konsekvenserna att husen rasade och människor kom till skada. Pilarna i bilden visar sambanden som länkar ihop orsakerna och konsekvenserna.
På det här sättet går det att analysera fler faktorer som påverkar en händelse direkt och indirekt. I geografi handlar det ofta om att ta reda på flera natur- och kulturgeografiska faktorer för att få reda på varför något sker. För att förstå händelsen i Gjerdrum kan vi behöva förstå naturgeografiska faktorer som att leran bildats på havsbotten med saltkristaller som binder ihop leran. Efter att leran kom upp till markytan på grund av landhöjningen efter istiden har den blivit instabil eftersom salterna försvunnit över tid. I Norge är skred på grund av kvicklera vanliga. Att det blev en katastrof beror på kulturgeografiska faktorer som att hus byggts ovanpå kvickleran. Husen låg också högre upp i en slänt. Det skapade ett tryck på lerjordarna. Dessutom hade marken grävts ur när husen byggdes. Därför fanns det inte något som höll emot trycket från husen. Ökad trafik i området skapade också vibrationer i marken som påverkade lerjordarna. När det kraftiga regnet kom blev leran lösare och det skapades ett hål och husen rasade.
Kraftigt regn
Höga berg
Bearbetning av marken
Skred
Hus rasar
Regnigt klimat
Människor kommer till skada
Lerjordar blir porös och instabil kvicklera
Sötvattnet löser upp saltkristaller i lera
Lerjordar i markytan
Hus byggs på bergssluttningar
Torv
Svämsediment
Svallsediment
Postglacial lera
Trafik skapar vibrationer i marken
Glacial lera
Ishavsmaterial
Morän Berg
Landhöjning
Havssalter binder ihop lerpartiklar på havsbotten
Kvicklera
Skred
Hus rasar
Linjära och komplexa samband
I bilden på föregående sida illustreras olika faktorer som orsakade händelsen i Gjerdrum och sambanden dem emellan. Vissa samband går att förklara som en kedja av händelser som händer efter varandra. De kallas linjära samband. När många faktorer påverkar varandra i flera led, som inte går att följa som en linje blir sambanden mer komplexa. Då finns det flera orsaker och konsekvenser och det som är en orsak kan också vara en konsekvens. Att det regnar kraftigt är en orsak till att kvickleran löser upp sig, men att det regnar kraftigt är i sin tur en konsekvens av klimatet i Norge.
När sambanden är komplexa finns det inga enkla svar, utan det behövs en analys av flera faktorer för att förstå och kunna förklara varför något sker. Då är det också viktigt att ta hänsyn till var något sker eftersom det gör stor skillnad. Exempelvis är det stor skillnad på om ett skred sker i Norge som är glest befolkat, än om det sker i fattiga slumområden utanför São Paulo där det bor tusentals människor i enkla bostäder. Konsekvenserna blir då mer omfattande och allvarliga. Dynamiska samband och återkopplingar
Samband kan vara förutsägbara och går då att förklara steg för steg. Det finns också samband som är dynamiska, där förhållanden ändras och då är de inte förutsägbara. De instabila lerjordarna i exemplet med Gjerdrum hade klarat regnväder innan katastrofen. När salthalten förändrades blev jorden instabil. Ibland innebär förändringar att det blir återkopplingseffekter.
Det innebär att faktorer påverkar varandra åt båda håll. Ett exempel är när människor släpper ut koldioxid genom fossila bränslen som påverkar klimatet, som i sin tur förändrar havsströmmar och vindsystem, som i sin tur påverkar människor. Konsekvenserna kopplas då tillbaka till det som satte igång processen. En positiv återkoppling gör att processer förstärks, medan en negativ återkoppling betyder att något bromsas. När sambanden är komplexa, dynamiska och innehåller återkopplingar är det vanligt att beskriva dem som en väv eller ett system av samband.
System
Inom geografiämnet studeras ofta komplexa processer i form av system. Ett system består av många faktorer som hänger ihop och tillsammans skapar en helhet. Det kallas ibland för systemgeografi och handlar om att undersöka fenomen i naturen i form av system, till exempel klimatsystem, geologiska system eller ekosystem. Det kan också handla om mänskliga system, som transportsystem, utbildningssystem, handelssystem eller ekonomiska system.
En systemanalys handlar om att ta reda på och förklara hur olika faktorer påverkar varandra. Därigenom kan man förstå hur helheten (hela systemet) fungerar. Man kan också förstå vad som händer om något förändras.
Genom att skapa en modell av ett system kan man lättare visa hur faktorer påverkar varandra. Det går då att dra slutsatser om vad som kan hända om en faktor förändras, eftersom det går att se hur andra faktorer påverkas och hur de i sin tur påverkar hela systemet. Illustrationen av exemplet Gjerdrum visar hur sambanden vävs samman. Ett annat exempel är det geologiska kretsloppet som ofta förklaras som ett system av inre och yttre krafter. Genom att visa processen som en modell kan vi förklara hur faktorer som temperatur, nederbörd och tryck omvandlar bergarter och landskap på jorden i ett långsamt kretslopp.
erosion)
Det geologiska kretsloppet.
1.3 Geografiska frågor och geografisk
analys
Geografisk analys är ett sätt att få kunskap om platser och världen runt omkring oss. Ett övergripande mål i läroplanen för geografi är att du ska lära dig geografers sätt att ställa frågor och analysera världen. Precis som i andra analyser startar en geografisk analys med en fråga som man vill undersöka. Några vanliga geografiska frågor är:
Varför sker en händelse, process eller ett fenomen just där?
Varför finns något på en viss plats?
Varför förekommer ett visst mönster på en viss plats?
Vad innebär det att något sker på just den platsen?
Geografiska analyser kan göras på många olika sätt, men gemensamt är att utgå ifrån en viss plats och en viss skalnivå. Sedan undersöks rumsliga relationer, samband och processer. Inom många yrken är den rumsliga analysen avgörande, exempelvis när samhällen planeras. De geografiska frågorna ställs för att planera, men också för att analysera samhällsfrågor. De kan öka medvetenheten om förhållanden mellan rum, människor och vem och vad som tar plats. De kan användas som ett kritiskt sätt att granska samhällsfrågor. Nedan beskrivs olika former av geografisk analys som kan användas för att undersöka olika frågor i geografiämnet.
Regionalgeografisk analys och rumsliga relationer
En form av geografisk analys som har en lång tradition i geografiämnet är den regionalgeografiska analysen. Den beskriver naturgivna och/ eller samhälleliga förhållanden och särdrag i en viss region. Det första man behöver göra är att avgränsa regionen utifrån några kriterier. Det kan handla om fysiska gränser som kan utgöras av bergskedjor eller vatten. Det kan också vara administrativa gränser, som landsgränser eller världsdelar. Regionen kan sedan analyseras vertikalt och horisontellt.
När en region analyseras vertikalt innebär det att man studerar och jämför olika faktorer i samma region. Det kan exempelvis handla om att studera de naturgeografiska förutsättningarna (till exempel klimat, jordar och vegetation) och försöka se samband med mänskliga faktorer (till exempel demografi, ekonomi och hälsa).
Regioner kan också analyseras horisontellt och då undersöks relationer mellan olika regioner. Det kan handla om samarbeten, utbyte av information, transporter med mera. Hur ser exempelvis relationerna ut mellan Sveriges tre storstadsområden?
Det går också att studera vad som kopplar samman regioner, som exempelvis telekommunikation eller flyglinjer, så att det bildas geografiska nätverk. Ett geografiskt nätverk sammanlänkar platser genom fysiska vägar och farleder eller genom kommunikationsteknik. I bilden ovan syns ett vägnät med knutpunkter där vägarna korsas. De centrala punkterna där nätverken kopplas samman kallas ibland för noder.
Genom att beskriva geografiska nätverk och mönster mellan regioner får vi kunskap om relationer och beroenden mellan olika platser.
Alexander von Humboldt
Geografen Alexander von Humboldt intresserade sig redan under 1800-talet sig för samband mellan förutsättningar i naturen på olika platser och mänskliga kulturer. På den tiden kunde människor inte resa på samma sätt som idag och det fanns inte samma teknik som vi har tillgång till nu. Därför avgjorde naturens förhållanden i större utsträckning hur människor levde. Humboldt försökte förstå sambandet mellan klimat och vegetation. Han undersökte om det såg ut på liknande sätt på andra platser med liknande klimat och hur det påverkade vilka grödor som odlades och de matkulturer som fanns. Han frågade sig varför bostäder byggdes av ett visst material inom vissa områden och inte i andra. Humboldt gjorde noggranna beräkningar, teckningar och kartor för att försöka förstå likheter och skillnader mellan förutsättningar på olika platser. Han reste runt i Sydamerika och upptäckte bland annat att vegetationen förändrades ju högre upp på ett berg något växte. Han upptäckte att det påverkade vad som gick att odla och hur människor levde.
Han tecknade hur naturen såg ut på olika höjder och i teckningarna la han in data från prover han tagit av temperatur, nederbörd, jordar och växtlighet. Med informationen skapade han de första tematiska kartorna som visade hur vegetationszoner och klimatzoner såg ut på jorden. Genom Humboldts sätt att arbeta synliggjordes sambandet mellan jordens vegetations- och klimatzoner.
Ett Venndiagram för att visa på de tre delarna av hållbar utveckling.
Geografisk
Geografisk analys kan också användas för att undersöka komplexa frågor. Det som är komplext kan inte förklaras med enkla orsakssamband utan innehåller flera orsaker och konsekvenser. Hur komplex en fråga blir beror samtidigt på hur den avgränsas. Komplexa frågor behöver dessutom ofta tolkas utifrån olika perspektiv eftersom konsekvenserna kan uppfattas olika beroende på vem som påverkas och var något sker. Många av de frågor du kommer att arbeta med i geografi behöver analyseras utifrån perspektiv på hållbar utveckling. Det gäller exempelvis frågor om klimatförändringar och intressekonflikter om markanvändning och naturresurser. Här ges en introduktion till hur perspektiv på hållbar utveckling kan användas i geografiämnet och exempel på intressekonflikter som du kommer att arbeta med.
Analys utifrån hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett begrepp som lyftes i samband med FN:s miljökonferens 1987. Det innebär enkelt uttryckt att de resurser som finns på jorden ska räcka till alla och behöver hanteras så att de även finns kvar för kommande generationer. I geografiämnet kommer du att arbeta med frågor där du behöver värdera problem, konsekvenser och sätt att agera utifrån olika perspektiv kopplade till hållbar utveckling. Hållbar utveckling grupperas ofta i tre kategorier: ekologiska perspektiv, sociala perspektiv och ekonomiska perspektiv. Ekologiskt perspektiv handlar om hur biologisk mångfald och ekosystem påverkas. Socialt perspektiv handlar om hur människor påverkas, vilket innefattar arbetsvillkor, hälsa, mänskliga rättigheter, jämställdhet och jämlikhet. Ekonomiskt perspektiv handlar om ekonomisk utveckling i ett land eller lokalsamhälle, ekonomisk stabilitet och ekonomiska styrmedel som skatter eller subventioner. Det handlar också om jämlikhet mellan olika grupper och mellan länder beroende på hur resurser är fördelade.
Olika modeller kan användas för att analysera och tolka om en verksamhet, situation eller process kommer att leda till hållbar eller ohållbar utveckling. Ibland används ett så kallat Venndiagram, där de olika perspektiven är likvärdiga. För att något ska anses hållbart behöver alla tre perspektiven vara uppfyllda. Det finns också modeller som visar att de ekologiska förutsättningarna utgör grunden för social och ekonomisk hållbar utveckling.
FN:s medlemsländer har kommit överens om 17 globala mål för att nå en global hållbar utveckling. De globala målen kan tydligt kopplas till ämnesområden i geografi exempelvis:
hur och varför fattigdom förekommer och hur den kan bekämpas (mål 1)
tillgång på naturresurser som vatten (mål 6)
hållbara energislag (mål 7)
hållbara arbetsvillkor (mål 8)
hållbar infrastruktur (mål 9)
hållbara städer (mål 11)
konsumtion och produktion (mål 12)
klimatförändringar (mål 13)
hav (mål 14)
ekosystemtjänster (mål 15).
Målen kan användas för att analysera konsekvenser och bedöma hur hållbara olika åtgärder är. De kan också används för att analysera intressekonflikter där det finns olika intressen i en fråga och där även målen kan hamna i konflikt med varandra.
Modellen visar att de ekologiska förutsättningarna är grunden för social och ekonomisk utveckling.
Analys av intressekonflikter
En intressekonflikt handlar om att människor med olika intressen hamnar i konflikt för att de vill olika saker i en gemensam fråga. Geografiska intressekonflikter handlar ofta om att det finns olika intressen kopplade till ett visst område eller en viss resurs på en plats. Det finns oftast inte ett rätt eller fel, utan olika sätt att se på en situation utifrån olika behov. Det är därför viktigt att lyssna på olika aktörers intressen för att förstå ett problem. En analys av en intressekonflikt handlar om att beskriva de intressen som finns, förklara vad som orsakar att olika intressen hamnar i konflikt samt identifiera vilka konsekvenserna kan bli för olika grupper.
Eftersom intressekonflikter och hållbarhetsfrågor är komplexa och består av många orsaker och konsekvenser används ofta systemmodeller för att visa hur sambanden hänger ihop. På det sättet går det att få en helhetsförståelse av en global värld där platser, natur, människor och samhällen är sammanvävda. När du arbetar med intressekonflikter och andra hållbarhetsfrågor kan du därför använda sambandsvävar (se 27).
Demonstration av organisationen Fridays for future tillsammans med den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra mot att ett gruvbolag planerar att öppna en järnmalmsgruva i Gállok.
Gállok – En intressekonflikt i Sverige
Ett exempel på intressekonflikt som väckt mycket uppmärksamhet i Sverige och internationellt är planerna på en ny järnmalmsgruva i Gállok i Norrbotten. Gállok ligger i ett av de största oexploaterade naturområdena som finns kvar i Europa. Området anses ha värdefull natur och ett rikt kulturarv och är sedan många generationer tillbaka ett område där samerna bedriver rennäring, jakt och fiske.
Den samiska rätten att utnyttja området bygger på det som kallas urminnes hävd och är en äganderätt av mark som förvärvats genom att den brukats under mycket lång tid. Problemet för samerna är att bevisa att de brukat marken. Det är lättare att bevisa att mark odlats i 90 år än att bevisa att jakt, fiske och renskötsel bedrivits eftersom sådan verksamhet inte lämnar stora spår i naturen.
Motståndare menar att en gruva kraftigt påverkar renarnas vandringsvägar och därmed samernas möjligheter att bedriva rennäring, men även jakt och fiske eftersom en sjö med
kringliggande skogar skulle försvinna. Det skulle också förstöra naturvärden som är oåterkalleliga.
Förespråkarna menar att satsningen kommer att leda till tillväxt och nya jobb i Norrbotten och dessutom bidra till det som kallas grön omställning. Med grön omställning menas något som leder till minskad påverkan på klimatet i första hand, men det kan också handla om att öka ekologisk hållbarhet på andra sätt.
För samerna handlar det om ekonomiska intressen och om renskötselns och den samiska kulturens fortlevnad. Nationella klimatmål, som baseras på internationella överenskommelser som Agenda 2030 och de Globala målen, hamnar här i konflikt med lokalbefolkningens önskemål och rättigheter. Ekologiska och sociala intressen hamnar i konflikt med olika aktörers ekonomiska intressen. Frågan har därför inga enkla lösningar och kräver samtal, samarbeten och kompromisser.
Risk- och sårbarhetsanalys
En annnan typ av analys inom geografiämnet är sårbarhetsanalys av en plats. Sårbarhet kan bero på mänskliga konflikter eller på att platsen utsätts för naturgeografiska processer som jordbävningar eller översvämningar. Beroende på var platsen ligger och vilka förutsättningar som finns blir platsen olika känslig. Samhällen på olika platser har olika möjligheter att anpassa sig till det som sker. Om en översvämning drabbar Gävle blir konsekvenserna mindre allvarliga än om översvämningen drabbar exempelvis Dhaka i Bangladesh. Det beror på att människor bor glesare och mer skyddat i Gävle. Samhället är också bättre rustat med utvecklad infrastruktur, räddningstjänst och teknik. Det finns dessutom ekonomiska möjligheter att ersätta skador. Sammantaget skapar det bättre förutsättningar att klara av översvämningen. Genom att använda en sårbarhetsmodell vägs olika faktorer in och det går att få syn på den totala sårbarheten. Utifrån det kan jämförelser mellan olika platser göras och det går att resonera kring hur en plats kan bli mindre sårbar.
Exempel på frågor att besvara i en sårbarhetsanalys kan vara:
Vilka risker finns på platsen?
Vilka kultur- och naturgeografiska förutsättningar har platsen?
Hur många människor bor på platsen?
Vilka ekonomiska resurser finns det?
Vilka anpassningsmöjligheter finns det?
Sårbarhetsmodellen.
Exponering
Känslighet
Potentiell effekt och konsekvens
Anpassningsförmåga
Sårbarhet
Sambandsvävar – en modell för att analysera system
För att förstå och förklara komplexa processer och händelser behöver de analyseras. Med hjälp av analysmodellen sambandsväven kan man lättare få syn på hur olika faktorer påverkar och ett system kan bli tydligt. Sambandsväven hjälper till att synliggöra orsaker och konsekvenser och kan ge en helhetsbild av en komplex process eller händelse.
Sambandsväven kan användas för att analysera en generell process som det geologiska kretsloppet eller användas för att analysera en specifik händelse som skredet i Gjerdrum.
Sambandsväven kan byggas på med fler detaljer för att utveckla analysen och göra den mer specifik.
I exemplet syns en sambandsväv av händelsen i Gjerdrum. Pilarna visar att något orsakar, påverkar eller leder till. Det är oftast enklast att börja med de direkta samband som man känner till, exempelvis att jordskred leder till att hus rasar. Därefter kan man utveckla analysen bygga vidare på väven och lägga till indirekta orsaker och konsekvenser. Dubbelpilar visar att faktorerna påverkar varandra. Ett system framträder när faktorerna kopplas samman till en helhet.
Höga berg
Hus rasar
Fylla ut hålrum
Bearbetning av marken
Hus byggs på bergssluttningar
Trafik skapar vibrationer i marken
Leda om trafiken
Det går också att utveckla analysen genom att lägga till skalnivåer. På så vis kan samband mellan exempelvis det lokala och det regionala bli synliga. Genom att lägga till plustecken eller minustecken i sambandsväven kan man förklara hur en faktor påverkar en annan. Ett plustecken innebär att en faktor förstärker en annan. Ju mer det regnar desto mer kommer sötvattnet att lösa upp saltkristaller exempelvis. Det betyder också att ju mindre det regnar desto mindre kommer saltkristaller lösas upp. Ett minustecken innebär att en faktor bromsar en annan. Exempelvis att ju mer tomrummen fylls ut under marken desto mindre risk för att husen faller..
Ytterligare en utveckling av sambandsväven är att använda färger på pilarna. I sambandsväven om händelsen i Gjerdrum visar de röda pilarna att en åtgärd leder till försämring eller att den är ohållbar. De gröna pilarna åtgärder som leder till ökad hållbarhet. Sambandsväven kan också utvecklas ytterligare genom att lägga till kartor och bilder för att ge ökad tydlighet. Genom att visa var något sker blir det också lättare att tolka hur en plats påverkar en annan.
Regnigt klimat
Människor kommer till skada
Lerjordar blir porös och instabil kvicklera
Sötvattnet löser upp saltkristaller i lera
Lerjordar i markytan
Landhöjning
Leda bort vatten
Havssalter binder ihop lerpartiklar på havsbotten
Skred
Geografi
Upptäck världen genom Geografi! Den här boken täcker innehållet i ämnet Geografi nivå 1 och 2 och ger dig verktyg att förstå vår värld och de många komplexa system och föränderliga livsmiljöer som formar människors livsvillkor på olika platser. Genom att utforska samspelet mellan människa och natur får du djupare insikter i hur natur- och kulturlandskap förändras över tid, samt vilka utmaningar vi ställs inför i och med de pågående klimatförändringarna.
Geografiska begrepp och modeller är centrala delar i detta läromedel. Med hjälp av dem kommer du att kunna utveckla ett geografiskt kunnande och förstå många av de globala utmaningar som vi står inför.
