9789147149063

ISBN 978-91-47-14906-3

© 2024 Per-Hugo Skärvad och Liber AB

Förläggare: Calle Gustavsson

Redaktör: Camilla Nevby

Projektledare: Magnus Winkler

Omslag och typografi: Anna Hild och LundaText AB samt Integra Software Services, Indien

Illustrationer: Jonny Hallberg och LundaText AB samt Integra Software Services, Indien

Ombrytning: LundaText AB och Integra Software Service, Indien

Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder

Upplaga 20 1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: People Printing, Kina 2024

Bildförteckning

34 Globala Målen/UNDP

75 AstraZeneca

138 Shutterstock

143 amazon.se

153 Asaf Kliger/©ICEHOTEL/ www.icehotel.com

168 Martin Bureau/AFP/TT

248 IntsKalnins/Reuters/TT

Samtliga logotyper kommer från respektive företag.

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se www.liber.se

INNEHÅLL

Förord 11

Översikt över bokens innehåll 12

Introduktion 13

Företag och företagande 15

Vad är ett företag? 15

Värdeskapande företag 16 • Vinsten – ett teoretiskt antagande och ett juridiskt krav 17 • Kritik av vinstsyftet 18 • Företag – mångfald i ständig förändring 18

Entreprenör, affärsidé och kapital 19

Företagets livscykel 21

Företag, företagsledning och företagsekonomi 22

Förslag till fördjupade studier 22

DEL 1

Företaget i samhället 23

1 Företagen i det ekonomiska systemet 25

Ekonomiska system 25

Ren marknadsekonomi 26

Kritik av den rena marknadsekonomin 27

Ett nytt slags kapitalism 28

Blandekonomi 28

Lagstiftning 29

Lagar som reglerar företagens relationer till finansiärer och ägare 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till arbetstagarparten 31 • Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter 31 • Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun 31

Företagets samhällsansvar 31

Samhällsansvariga företag är lönsamma 32

• Samhällsansvariga företag följer lagar och spelregler 32 • Samhällsansvariga företag agerar med god etik och tar sitt hållbarhetsansvar 33

• Samhällsansvariga företag är samhällsengagerade 33

Hållbarhet 33

Sammanfattning 35

Förslag till fördjupade studier 35

2 Fakta om företag och svenskt näringsliv 36

Inledning 36

Företagsformer 36

Enskild näringsverksamhet 37 • Handelsbolag/ kommanditbolag 38 • Aktiebolag 38 • Ekonomisk förening 40

Näringslivets företag – antal och storlek 41

Verksamhetstyper i värdekedjan 42

Sektorer och branscher 43

Start och upplösning av företag 45

Strukturomvandling 47

Lokalisering 48

Kluster 51

Internet och digital transformation 51

Den fjärde industriella revolutionen 52

Sammanfattning 52

Förslag till fördjupade studier 52

3 Svenska företag i ett inter nationellt perspektiv 53

Internationell konkurrenskraft och internationellt företagande 53

Bruttonationalprodukt, konjunkturcykler och Barometerindikatorn 54

Bruttonationalprodukten 54 • Konjunkturläget och barometerindikatorn 56

Export och import 58

Internationellt företagande  59

Globala försörjningskedjor 60

• Internationaliseringsprocessen 60 • Born global 61

• Globalisering och multinationella företag 61

Svenska företag och Europa 62

Avglobalisering – globalisering 2.0 62

Sammanfattning 63

Förslag till fördjupade studier 63

4 Företaget som arbetsgivare 64

Inledning 64

Arbetsgivare och arbetstagare 64

Anställningsavtal och arbetsgivaransvar 65

• Lojalitetsplikten 66 • Visselblåsare 66

Den svenska arbetsmarknadsmodellen 67

Arbetsmarknadens organisationer 67

• Förhandlingar, kollektivavtal och lönebildning 67

• Kostnaden för arbetskraft 67 • Den svenska arbetsmarknadsmodellen 68 • Sysselsättning och arbetslöshet 69 • Matchningsproblematiken 69

Arbetsrätt 70

Nya trender på arbetsmarknaden 75

Gig-ekonomi 76 • Arbetsmarknad i förändring 76

Sammanfattning 77

Förslag till fördjupade studier 77

5 Företagets intressenter, kontrakt och nätverk 78

Inledning 78

Vilka är företagets intressenter? 78

Intressentmodellen 80

Företaget som ett system av kontrakt 80

Företaget som ett värdeskapande

affärsnätverk 81

Intressentredovisning och intressentvärde 82

Intressentmodellen och företagens samhällsansvar 83

Sammanfattning 86

Förslag till fördjupade studier 86

DEL 2

Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring 87

6 Företagets affärsidé och affärsmodell 89

Inledning – vad är en affärsidé? 89

Övergripande affärsidé 89

Mission/syfte 91 • Vision 91 • Grundläggande värderingar 92

Affärsidén för enskilda affärer 93

Resurser och kompetens 94

Affärsmodell 95

Affärsmodellduken – ”Business Model Canvas” 96

Digitala affärsmodeller 97

Affärsidéns livscykel 98

Sammanfattning 98

Förslag till fördjupade studier 99

7 Strategisk planering 100

Inledning 100

Grundtankar om strategi och strategisk planering 100

Vad är strategi och strategiskt arbete? 100

• Strategiska grundfrågor 101 • Playing to win 103

• Konkurrensfördelar 104 • Typstrategier 105

Digitala strategier 106

Hållbara strategier 107

Strategiprocessen 107

Utgå från affärsidén 109

Identifiera företagets affärsområden/divisioner 109

• Genomför omvärldsanalys och företagsanalys 110

• Upprätta en produkt-/marknadsmatris för varje affärsenhet 111 • Bedöm produkternas utvecklingsstadium 112 • Bedöm produkternas tillväxtkraft och marknadsandel 112

Formulera mål och strategier 113

Upprätta handlingsplan 114

Genomför och följ upp 115

Strategiarbete i nystartade företag 116

Sammanfattande exempel 116

Sammanfattning 117

Förslag till fördjupade studier 118

8 Marknadsföringens utgångspunkter och grundtankar 119

Vad är marknadsföring? 119

Marknadsorientering 120 • Marknadsföring sker inte bara i företag 122

Marknadsföringsprocessen 123

Marknadsföringsplanen 125

Sammanfattning 126

Förslag till fördjupade studier 126

9 Marknadsföringens omvärld 127

Inledning 127

Makromiljön 127

Mikromiljön 129

Marknaden 129

Olika kategorier av marknader 130

• Marknadsutveckling 131 • Marknadsegenskaper 131

• Marknadssegmentering 132 • Analys av kundresan 134

Konkurrens 135

Den utvidgade konkurrensen 137

Teknologi 138

Internet och den digitala omvärlden 142

Distributionskanaler 144

Aktörer och roller i distributionskanalen 144

• Den klassiska distributionskedjan 144

• Grosshandel – partihandel 144 • Vertikala marknadsföringssystem 146 • Detaljhandel/ återförsäljare 147 • Franchising 148 • Digital distribution 148

Omstrukturering och förnyelse av distributionsnät 148

Sammanfattning 149

Förslag till fördjupade studier 149

10 Operativ marknadsföring 150

Inledning 150

Konsumentmarknadsföring 150

Produkten och varumärket 151

Vad är en produkt? 151 • Klassificering av produkter 152 • Produktsystem och systemförsäljning 154 • Varumärken 154

• Produktens livscykel 156 • Tjänster 157

Prissättning 158

Faktorer som påverkar prissättningen 158

• Prissättningsmetoder 159 • Prissättning av nya produkter 160 • Rabatter och prisdifferentiering 161

• Leasing 161 • Abonnemang/prenumerationer 161

• Innovativ prissättning 161 • Prissättning – en sammanfattning 162

Plats – val av distributions- och marknadsföringskanal 162

Mellanhänder eller direktmarknadsföring? 163

Påverkan – marknadskommunikation 165

Personlig försäljning 167 • Reklam 167

• Sales promotion 168 • Public relations/ publicitet 168 • Digital marknadsföring och digital kundkommunikation 169 • Digitala marknadsföringskanaler 169 • Sociala medier 170 • Displayannonsering 171

• Sökmotormarknadsföring 171

• E-postmarknadsföring 171 • GDPR 172

Konsumentmarknadsföring – sammanfattning 172

Marknadsföring business-to-business (B2B) 172

Tjänstemarknadsföring 173

Från fyra P till sju P 174

Relationsmarknadsföring 176

Kundrelationens livscykel 177 • Kunder och lönsamhet 179 • Kundvärde 181 • Lojalitetseffekten –om värdet av nöjda kunder 181 • Den ultimata frågan och NPS-talet 183

Nätverkssynsättet – utvidgad relationsmarknadsföring 184

Sammanfattning 185

Förslag till fördjupade studier 185

11 Marknadsrätt 186

Inledning 186

Konkurrenslagen 186

Konkurrenslagens innehåll 186 • Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 187

• Förbud mot missbruk av dominerande

ställning på marknaden 187 • Förbud mot företagskoncentrationer 189 • Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 189 • Övervakande organisationer 189

Marknadsföringsrätt och konsumenträtt 190

Marknadsföringslagen 190

Marknadsföringslagen och sociala medier 192

Andra marknadsförings- och konkurrensrättsliga lagar 192

Lagarnas efterlevnad 194

Sammanfattning 194

Förslag till fördjupade studier 194

DEL 3

Organisation och produktion 195

12 Organisation och organisering 197

Vad är organisation och organisering? 197

Organisationens struktur 199

Formell och informell organisation 199

Organisationsformer 200

Startorganisation 200 • Funktionsorganisation 201

• Divisionsorganisation 202 • Matrisorganisation 203

• Beslutsnivåer, linje och stab 203 • Funktionell organisation 204 • Beslutsorganisation, befogenheter och ansvar 205

Nya organisationsformer 205

Hierarkierna rasar 205 • Team- och processbaserad organisation 206

Processorganisation 208

Projektorganisation 210 • Nätverksorganisation 211

Digitalisering och digitala organisationsformer 212

Vad menas med en ”bra organisation”? 213

Organisationsförändring 214

Organisationens system och rutiner 215

Organisationens kultur 216

Kulturmodeller 218 • Kultur och organisationens livscykel 219

Organisationens personal och kompetens –HRM 220

Personaladministration/human resource management 220 • Kompetens 221 • Personalidén –kärnan i HRM 223 • Personalarbetets organisation 224

Chefer och ledare 225

Sammanfattning 226

Förslag till fördjupade studier 226

13 Arbetsorganisation 227

Vad är arbetsorganisation? 227

Klassisk arbetsorganisation – taylorism 227

Modern arbetsorganisation 228

Kvalitetsinriktad arbetsorganisation 228 • Flexibel och agil arbetsorganisation 228 • Lärande arbetsorganisation 229 • Toyotamodellen 229 • Arbetsorganisation i nätverkssamhället 230

Situationsanpassat ledarskap 231

Arbetssituation och hälsa 231

”Ett bra arbete” 232

Arbetsorganisation och medbestämmande 232

Sammanfattning 233

Förslag till fördjupade studier 233

14 Företagets produktion 234

Vad är produktion? 234

Produktion i industri, handels- och tjänsteföretag 235

Produktion (värdeförädling) i industriföretag –industriell produktion 235 • Produktion (värdeförädling) i handelsföretag 235 • Produktion (värdeförädling) i tjänsteföretag 236

Hur beskriver man produktionssystem? 236

Flödesschema 238 • Produktionslayout och beroendeförhållanden 238 • Nyckeluppgifter/tradeoff-analys 240 • Kapacitet och flaskhalsar 240

• Förädlingsvärde 241

• Teknologi 242 • Typer av produktionssystem 243

Effektiva produktionssystem 244

Produktivitet 244

• Kvalitet 245 • Tidseffektivitet 246

• Just-in-time 246

• Flexibilitet 247 • Suboptimering eller helhetssyn 247

Produktionsplanering och produktionsstyrning 247

Produktionsproblem 247 • Produktionsplanering 248

Utveckling av produktionssystem 251

Nya krav och utmaningar för industriell produktion 252

Skräddarsydda produkter – mass customization 252

• Kortare produktlivscykler 252 • Ökat inslag av service i leveranserna 252 • Kostnadseffektivitet 252

Försörjningskedjor – supply chain management 253

Produktion 4.0 256

Produktion 4.0 – kännetecken 256 • Mål och effekter 257

Nya utmaningar  257

Produktion i handelsföretag 257

Produktion i tjänsteföretag 259

Tjänster är intangibla 259 • T jänster kan produceras och levereras både av maskiner och av människor 259

• T jänsteproduktion sker i processer 259

• Kundmedverkan i produktionsprocessen 260

• Tjänster kan inte lagerhållas 261 • Kvalitetsstyrning av tjänsteproduktion är både viktigt och svårt 261

Sammanfattning 262

Förslag till fördjupade studier 262

DEL 4 Kostnads- och intäktsanalys 263

15 Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp 265

Inledning 265

Resultat och lönsamhet 265

Inkomster och utgifter 266

Inbetalningar och utbetalningar 267

Intäkter och kostnader 267

Resultaträkning 269

Rörliga och fasta kostnader 270

Direkta och indirekta kostnader 275

Särkostnader och samkostnader 276

Alternativkostnad 278

Operationell kostnad och operationellt resultat 278

Relevant information 279

Sammanfattning 280

Förslag till fördjupade studier 280

16 Resultatplanering 281

Inledning 281

Grundläggande begrepp och samband 282

Resultatplanering som totalanalys 283

Nyckeltal vid resultatplanering 285

Formler och definitioner – sammanfattning 286

Resultatplanering som bidragsanalys 288

Resultatplanering och känslighetsanalys – en systematisk process 290

Resultatplaneringens förutsättningar 294

Döda zoner 294

Teknologi och kostnader 296

Skalbarhet och digital kostnadslogik 299

Känslighetsanalys av prisändringar 300

Sammanfattning 303

Förslag till fördjupade studier 303

17 Kalkylering 304

Inledning – utgångspunkter, begrepp och principer 304

Förädlingsprocessen som kalkylobjekt 306

Produktkalkylering 307

Direkta och indirekta kostnader 308

Kalkylmässiga kostnader 309

Resursförbrukning till nuvärde 310 • Kalkylmässiga avskrivningar 311 • Kalkylmässig ränta 311

Självkostnadskalkyl och bidragskalkyl 312

Kalkylmodell 314

Sammanfattning 316

Förslag till fördjupade studier 317

18 Självkostnadskalkylering 318

Huvudmetoder för självkostnadskalkylering 318

Periodkalkylering (processkalkylering) 318

Divisionskalkyl 319 • Normalårskalkyl 321

• Ekvivalentkalkyl 323 • Restkalkyl 324

Orderkalkylering 325

Påläggskalkylering 325 • Aktivitetsbaserad produktkalkylering (ABC-kalkylering) 330

Kalkylmodeller för självkostnadsberäkning i handels- och tjänsteföretag 334

Påläggskalkylering i handelsföretag 335

• Påläggskalkylering i tjänsteföretag 336

Sammanfattning 338

Förslag till fördjupade studier 338

19 Bidragskalkylering 339

Grundprinciper 339

Löpande bidragskalkylering 340

Stegkalkyl 341

Bidragskalkylering i handelsföretag 342

Bidragskalkylering i tjänsteföretag 343

Bidragskalkylering i tillverkningsföretag 344

Ledig kapacitet 344 • Fullt kapacitetsutnyttjande och en gemensam trång sektion 346 • Två produkter och två eller flera trånga sektioner 348

Beslutsrelevanta kostnader och intäkter 351

Sammanfattning 353

Förslag till fördjupade studier 353

20 Investeringskalkylering 354

Vad är en investering? 354

Investeringskalkylering 355

Grundbegrepp 357

Grundinvestering, G 357

• Restvärde, R 358

• Inbetalningsöverskott, a 357

• Ekonomisk livslängd, n 358

• Kalkylränta, r 358 • Sammanställning av grunddata 358

Diskontering och kapitalisering 359

Slutvärde 359 • Nuvärde 360 • Summa nuvärde 360

• Annuitet 361

Metoder för investeringskalkylering 361

Pay-back-metoden – återbetalningsmetoden 361

• Kapitalvärdemetoden (nuvärdemetoden) 365

• Annuitetsmetoden 371 • Internräntemetoden 374

Val av metod för investeringskalkylering 377

Sammanfattning 378

Förslag till fördjupade studier 378

DEL 5

Finansiering 379

21 Finansiering 381

Vad är kapital och vad är finansiering? 381

Kapital och kapitalanskaffning 381 • Finansiering 381

Balansräkning – finansiell ställning 382

Balansekvationen 383 • ”Personalen är vår främsta tillgång” 383 • Kapitalbehov och kapitalanvändning varierar 384

Kapitalbehov 384

Behov av anläggningskapital 384 • Behov av rörelsekapital 385 • Behov av säkerhetskapital 387 Kassacykelmodellen 388

Kapitalrationalisering och cash management 390

Kapitalrationalisering – att begränsa kapitalbehovet 390 • Nollfilosofin 391 • Cash management 392 • Aktivitetsmått 392

• Aktivitetsmått för varulager 392 • Aktivitetsmått för kundfordringar 393

Beräkning av rörelsekapitalbehov 393

Procentmetoden 393

Genomsnittsmetoden 394

Beräkning av rörelsekapitalbehov i tjänsteföretag 394

Beräkning av rörelsekapitalbehov i handelsföretag 395

Kapitalbindning i varulager 396

• Leverantörsskulder 397 • Kapitalbindning i kundfordringar 398 • Sammanställning av rörelsekapitalbehovet 398 • Några nyckeltal – en sammanfattning 399

Beräkning av rörelsekapitalbehov i tillverkningsföretag 400

Rörelsekapital, kapitalkostnad och lönsamhet 403

Budgetering och finansiering 404

Kapitalmarknad och kapitalanskaffning 405

Främmande kapital 406 • Eget kapital 407

• Finansiering i olika faser i företagets utveckling 411

Sammanfattning 412

Förslag till fördjupade studier 413

DEL 6

Årsredovisning, kassaflödesanalys och finansiell analys 415

22 Årsredovisning 417

Bokföring och redovisning 417

Från bokföring till årsbokslut och årsredovisning 418

Årsredovisning – regler och normer 419

Årsredovisningens innehåll 421

Årsstämman 422

Resultaträkningen 423

Resultaträkningens uppställningsformer 424

• Kostnadsslagsindelad resultaträkning 425

• Intäktsposter och kostnadsposter i en kostnadsslagsindelad resultaträkning 426

• Funktionsindelad resultaträkning 427 • Val av metod för sammanställning av resultaträkning 428

• Tre exempel på resultaträkningar i praktiken 428

Balansräkningen (BR) 430

Balansräkningens uppställning 431 • Balansräkningens tillgångar och värde 433 • Balansräkningens eget kapital, avsättningar och skulder 438

Sambandet mellan värdering av tillgångar och skulder och resultat  440

Sambandet mellan resultat och eget kapital 441 Eget kapital-rapport 442

Bokslutsdispositioner, obeskattade reserver och företagets skatt 443

Periodiseringsfonder 444 • Ackumulerade avskrivningar över plan/överavskrivningar 444 • Skattemässig avskrivning på maskiner och inventarier 445

Hållbarhetsrapportering  448

Hållbarhetsrapportering – ett område i stark utveckling 448 • Sammanfattning av hållbarhetsrapportering 449

Sammanfattning 449

Förslag till fördjupade studier 449

23 Grundläggande finansiell analys 450

Vad är finansiell analys? 450

Metodiken vid finansiell analys 451

Räntabilitet 454

Räntabilitet på totalt kapital (Rt) 455 • Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss) 456 • Räntabilitet på operativt kapital (Rop) 457 • Räntabilitet på eget kapital (Re) 458

• Räntabilitetssamband – du Pont-modellen 459

• Marginalmått 462 • Hur hög bör räntabiliteten vara? 466

Likviditet 468

Likviditetsmått 468 • Självfinansieringsgrad och

kassaflödeskvot 469 • Att bedöma likviditet 470

Soliditet 470

Soliditetsmått 470 • Stark och svag soliditet 474

Sammanfattning 474

Förslag till fördjupade studier 474

24 Kassaflödesanalys 475

Vad är en kassaflödesanalys? 475

Kassaflödesanalysens grundläggande struktur 476

Genomförande av en kassaflödesanalys 477

1 Likvida medel 477 • 2 Beräkna kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 478 • 3 Beräkna kassaflödet från den löpande verksamheten 480 • 4 Beräkna kassaflödet från investeringsverksamheten 481 • 5 Beräkna kassaflödet från finansieringsverksamheten 482

• 6 Sammanställ kassaflödesanalysen 483

Sammanfattning 484

Förslag till fördjupade studier 484

25 Utvidgad finansiell analys 485

Inledning 485

Tillväxtanalys 485

Lönsamhetsstrukturanalys – segmentrelaterade mått 487

Aktierelaterade mått/nyckeltal 488

Grundläggande nyckeltal 489 • Nyckeltal för

marknadsnoterade företag 490

Investeringsanalys och investeringsrelaterade mått/nyckeltal 492

Investeringarnas storlek 492

fördelning på segment 494

• Investeringarnas

• Investeringarnas typ 495

• Investeringarnas finansiering 496

Personalanalys och personalrelaterade nyckeltal 497

Förädlingsvärde och löneintensitet 498

Intressentvärdeanalys 499

Hållbarhetsanalys 501

Analys av hållbarhet 502 • Att bedöma hållbarhet 502

Sammanfattning 503

Förslag till fördjupade studier 503

DEL 7

Ekonomistyrning 505

26 Ekonomistyrning 507

Vad är styrning, och vad är ekonomistyrning? 507

Ägarstyrning 509

Ägarna och ekonomistyrningen 510

Koncernövergripande ekonomistyrning 511

Övergripande finansiella mål – ett exempel 511

Ekonomistyrning av organisatoriska enheter 512

Principer för tilldelning av ekonomiskt ansvar 513

Processtyrning 514

Ekonomiskt ansvar och ekonomistyrning i divisionaliserade företag 514

Ekonomistyrning i Stora Verkstadsbolaget 515

Budgetering 517

Vad är budgetering? 517 • Budgeteringens syften 518

• Krav på budgetens uppbyggnad och användning 519

• Budgeteringens fördelar 520 • Budgeteringens

faser 520 • Hård eller lös budgetstyrning 520 • Aktiv och passiv budgetering 521 • Budgetuppföljning 521

• Kritik och utveckling av budgetering 522

Styrning med balanserat styrkort 522

Strategi och styrning 524

Budgetering i AB Paradis – ett illustrationsexempel 524

Direktiv och mål 525

Budgetuppställande 525

Försäljningsbudget 525 • Tillverkningsbudget 527

• Administrationsomkostnadsbudget (AO) 529

• Resultatbudget 530 • Likviditetsbudget 530

• Investeringsbudget 530

Budgetuppföljning 531

Sammanfattning 531

Förslag till fördjupade studier 532

DEL 8

Bokföring – en introduktion 533

27 Bokföring 535

Bokföring och bokföringslagen 535

Vad är bokföring? 535 • Bokföring i ett nötskal 536

• Bokföringsplikt 537

• Bokföringsskyldighetens innebörd 537

Bokföring som en administrativ process 538

Från bokföring till årsbokslut – en översikt 539

Löpande bokföring 539 • Årsbokslut/ årsredovisning 540

Bokföringens grundläggande logik och

teknik 541

Fyra typer av konton 541 • Balanskonton 542

• Resultatkonton 543 • Baskontoplanen 545

• Tre slags affärshändelser 546

Bokföring av utgifter och inkomster 547

Bokföring av varuinköp exklusive moms 547 • Bokföring av varuförsäljning exklusive moms 548 •

Personalutgifter: löner, skatter och sociala avgifter 549

Momsredovisning 551

Bokföring av moms 552

Bokslut 554

Periodisering 556 • Bokslutsarbetet 560

Förslag till fördjupade studier 561

Räntetabeller 562

Tabell A: Slutvärdefaktor 562

Tabell B: Nuvärdefaktor 563

Tabell C: Nuvärdesummefaktor 564

Tabell D: Annuitetsfaktor 565

Ordlista 566

Sakregister 570

FÖRORD

Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och handlar om företagsekonomins delar och sammanhang. Den lämpar sig både för den som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet.

De pedagogiska idéer som legat till grund när boken skrivits är främst

• att koncentrera innehållet till den företagsekonomiska kärnan

• att framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid högskolor, universitet och annan vuxenutbildning

• att eftersträva närhet till den empiriska verkligheten och knyta an till moderna sätt att beskriva, analysera, förstå och påverka ekonomin i företag

• att kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Under utvecklingen av Företagsekonomi 100 har innehållet diskuterats med forskar- och lärarkollegor vid universitet och högskolor. Delar av innehållet har också provats i samband med undervisning vid Lunds universitet, Lunds tekniska högskola, Linköpings universitet, MiL och EFL samt undervisning i företag. Ett varmt

tack för alla uppslag och idéer. Upplaga 20 följer samma grundläggande struktur som tidigare upplagor. Samtliga kapitel har uppdaterats och anpassats till både nya lagar och regelverk och till nya praktiska och teoretiska erfarenheter inom ämnet. Hållbarhetsfrågorna har allmänt sett fått ökat utrymme i boken. Särskilt märkbart är dessa frågors påverkan på affärsmodeller och strategier samt avseende hållbarhetsrapportering. Dessutom har digitaliseringen och dess påverkan på affärsmodeller, strategier, organisation och marknadsföring lyfts fram.

Denna upplaga av Företagsekonomi 100 har framtagits med stöd från forskare och lärare vid Ekonomihögskolan inom Lunds universitet samt forskare och lärare vid Avdelningen för produktionsekonomi/Industriell ekonomi inom Lunds tekniska högskola/Lunds universitet. Dessutom har inspiration hämtats från lärare och elever vid EFL:s executiveutbildning. Ett stort tack. Ett särskilt tack till CarlJohan Asplund.

Lund i april 2023

Per-Hugo Skärvad

Översikt över bokens innehåll

En översikt över Företagsekonomi 100 framgår av figuren nedan.

En översikt över bokens innehåll.

I del 1 – Företaget i samhället – beskrivs företaget med utgångspunkt i dess roll och position i samhället.

I del 2 – Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring – presenteras affärsidé, mål och strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker.

I del 3 – Organisation och produktion – presenteras grundtankar om organisation, såväl på övergripande nivå som på arbetsorganisationsnivå. Vidare behandlas företagets produktion, främst ur ett produktionsstyrningsperspektiv.

Del 4 – Kostnads- och intäktsanalys – handlar om ekonomisk analys på kort och lång sikt samt metoder och tekniker för detta.

Del 5 – Finansiering – handlar om företagets kapitalbehov, kapitalanskaffning och kapitalkostnader samt metoder och tekniker för att hantera de finansiella frågorna.

Del 6 – Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys – utgår från företagets årsredovisning och behandlar även metoder och tekniker för att analysera och bedöma denna.

Del 7 – Ekonomistyrning – handlar om att formulera finansiella mål och strategier för företaget och att genom effektiv styrning av verksamheten säkerställa att målen uppnås.

I del 8 presenteras grunderna i bokföring.

Trevlig läsning!

2. Af färsidé, strategisk planering och marknadsföring

3. Organisation och produktion 4. Kostnadsoch intäktsanalys

5. Finansiering 6. Årsredovisning, nansiell analys och kassa ödesanalys

7. Ekonomistyrning

8. Bokföring

1. Företaget i samhället

1000

INTRODUKTION

Boken inleds med en kort introduktion om företag och företagande.

I denna introduktion klargörs vad ett företag är och vad som kännetecknar värdeskapande företag. Vidare behandlas företagets vinstsyfte och kritik av detta vinstsyfte samt tre nödvändiga ingredienser när ett företag bildas: entreprenör, affärsidé och kapital. Dessutom behandlas företagets livscykel.

FÖRETAG OCH FÖRETAGANDE INTRO

Vad är ett företag?

Den som slår upp begreppet företag i Nationalencyklopedin (NE) möts av följande definition:

Ett företag är en organisation där mänskliga och materiella resurser samordnas för att producera varor och tjänster.

Detta kan förenklat uttryckas så här:

Ett företag är en organisation där resurser samordnas för att producera varor och tjänster.

De resurser som ett företag använder för att producera varor och tjänster kan grovt indelas i

• Humanresurser, dvs. människor och deras utbildning, kunskaper, färdigheter, erfarenheter och nätverk.

• Naturresurser, dvs. resurser som finns i naturen, t.ex. skog, jordbruksmark, olja, gas och mineraler.

• Reala resurser, dvs. fysiska ting som maskiner och byggnader men också t.ex IT-infrastruktur, datorer, system och nätverk.

• Immateriella resurser som patent och varumärken.

• Finansiella resurser, dvs, pengar.

Resurserna är knappa. Det gäller därför att hushålla med dem och använda dem effektivt. För att ett företag ska överleva och utvecklas är det nödvändigt att värdet av producerade varor och tjänster är högre än kostnaden för förbrukade resurser. Företaget måste ha en värdeskapande förmåga och syftet med företagets samordning av resurser är att skapa detta värde. Ett företag kan därför definieras så här:

Företag är organisationer vars övergripande syfte är att genom effektiv samordning av resurser skapa värde.

Att se företaget som ett värdeskapande system brukar åskådliggöras på det sätt som framgår av figur I:1. Den har omväxlande också kallats input-/output-modellen, krets-

loppsmodellen och intressentmodellen. Modellerna är inte identiska, utan betonar olika aspekter av vad ett företag är.

Insatsvaror och andra resurser köps från externa leverantörer och förädlas av kapital och personella resurser till färdiga varor och tjänster. Dessa varor och tjänster erbjuds till kunder som köper dem. Detta genererar inkomster och inbetalningar till företaget. Dessa inbetalningar gör det möjligt att betala leverantörerna och även att betala lön till ledning och medarbetare i den värdeskapande processen. Vidare kan långivare och ägare ersättas för sina kapitalinsatser genom räntor och utdelningar, och stat och kommun kan ersättas för samhällsservice av olika slag, främst i form av skatter.

Ägare och långivare

Utgifter och utbetalningar

Leverantörer

Kapital Utdelning Räntor

Ledning och medarbetare

Inkomster och inbetalningar

Resurser Varor och tjänster

Värdeskapande

Samhällsservice Skatter

Stat och kommun

Genom en sådan allmän och bred definition av företag – företag är organisationer vars övergripande syfte är att genom effektiv samordning av resurser skapa värde – inkluderas egentligen alla organisationer i begreppet företag. Organisationer inom den offentliga sektorn – sjukvården, utbildningen, försvaret, domstolarna, skattemyndigheterna etc. – måste naturligtvis, precis som alla andra företag, vara värdeskapande. Annars är de antingen irrelevanta eller ineffektiva och i behov av utveckling eller i vissa fall avveckling. De är emellertid inte företag i egentlig mening. Offentliga organisationer finansieras inte genom betalande kunder utan genom tilldelade skattemedel och drivs inte i syfte att skapa vinst.

Företag i egentlig mening förknippas vanligtvis med organisationer som verkar på en marknad och som där, i konkurrens med andra företag, erbjuder varor och tjänster som tillgodoser kundernas behov och/eller löser deras problem. Verksamheten är en affär (business) som verkar på en marknad och bedrivs i vinstsyfte.

I denna bok utgår vi därför från följande definition av vad ett företag är:

Ett företag är en organisation som verkar på en mer eller mindre konkurrensutsatt marknad och som bedriver affärsverksamhet i vinstsyfte.

Värdeskapande företag

Vi kan urskilja fyra krav som företagen måste uppfylla för att de ska bli framgångsrika och värdeskapande:

• Företag ska vara effektiva.

• Företag ska vara innovativa.

• Företag ska ha legitimitet.

• Företag ska vara hållbara (”sustainable”).

Figur I:1 Företaget som ett värdeskapande system.

Effektivitet brukar indelas i yttre effektivitet och inre effektivitet. Med yttre effektivitet avses förmågan att upprätthålla företagets relevans genom att ge det rätt inriktning, dvs. ”göra rätt saker”. Med inre effektivitet avses förmågan att ”göra saker rätt”, dvs. att använda resurserna på ett kostnadseffektivt sätt. Med totaleffektivitet avses den kombinerade effekten av yttre och inre effektivitet.

Innovationsförmåga gäller förmågan att utveckla nya varor och tjänster samt nya metoder, tekniker och verksamhetsformer för att producera och leverera dessa varor och tjänster.

Legitimitet handlar om att upprätthålla förtroende och stöd för verksamheten, inte bara från ägare, kunder och medarbetare, utan från alla intressenter.

Hållbarhet och hållbara företag kännetecknas av att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt, inte bara från ekonomiska utan också från etiska, sociala och miljömässiga utgångspunkter.

Om något av ovanstående krav inte infrias uppstår problem för företaget. Dessa kan bli så allvarliga att de äventyrar företagets överlevnad.

Vinsten – ett teoretiskt antagande och ett juridiskt krav

Att se företaget som en ”affär” som bedrivs i vinstsyfte är en viktig utgångspunkt också i nationalekonomisk teori, där företag brukar definieras som rationella aktörer som drivs av ambitionen att maximera sin vinst. Detta vinstsyfte är inte bara ett teoretiskt antagande inom ekonomisk teori utan är för aktiebolag till och med juridiskt bindande, inskrivet i aktiebolagslagens (ABL) så kallade vinstsyftesparagraf. Av denna framgår att:

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. (3 kap. 3 § ABL)

Vinstsyftet kan vara mer eller mindre accentuerat. Det kan vara det klart överordnade målet för verksamheten. Vinsten kan också ses som en finansiell resurs som gör det möjligt att nå andra mål.

Att gå med vinst har många fördelar. Vinsten ökar kreditvärdigheten och gör det lättare att låna pengar från banker och andra finansiärer. Vinsten ger företaget pondus och styrka i relation till kunder och leverantörer. Vinst gör det lättare att attrahera och behål -

Figur I:2 Kännetecken på värdeskapande företag.

la personal och kompetens. Vinst skapar finansiella resurser för att finansiera företagets fortsatta utveckling. Vinst beskattas och genererar resurser till samhället.

Vinsten är ägarnas ersättning för sitt risktagande. Företag är för sin start och utveckling beroende av att det finns ägare som är beredda att satsa pengar i företaget och därmed ta en affärsmässig och finansiell risk. Risk innebär att satsade pengar kan gå förlorade. Affärsrisk utgörs av alla risker kopplade till företagets rörelse. Finansiell risk är mer kopplad till företagets finansiering och investeringar. Den företagsekonomiska grundsynen på vinst är följande:

Vinsten, om den uppnåtts inom ramen för lagar och restriktioner och genom sunda och tillbörliga affärsmetoder, är ett kvitto på en välskött verksamhet och för ägarna en kompensation för den risk som det innebär att investera i en affärsidé.

En förutsättning för att ett företag ska gå med vinst är att det skapar värde för kunderna och att det får kundernas förtroende. Kundvärde handlar om allt som företaget kan leverera och som kunderna värdesätter och är beredda att betala för. Det handlar inte bara om de konkreta varorna och tjänsterna som företaget erbjuder utan också om faktorer som pris, leveranstid, leveransprecision, kvalitet och inte minst den känslomässa upplevelse som uppstår när man gör affärer med ett företag. Vad som är kundvärde måste identifieras och förstås i varje enskilt fall.

Samhällsnytta har fått allt större betydelse som en del av kundvärdet. Med detta avses inte bara att företaget är en god arbetsgivare som levererar skatter till samhället. Det handlar också om förmågan att skapa innovativa och nyskapande lösningar på utmaningar i samhället, och att detta görs på ett hållbart sätt.

Kritik av vinstsyftet

Grundsynen att syftet med företag och företagande är vinst, och betydelsen av vinst är emellertid inte oomtvistlig. I den klassiska artikeln ”What’s a business for?” i Harvard Business Review (december 2002) hävdar t.ex. den engelske professorn Charles Handy att det övergripande syftet med företag och företagande inte är att tjäna pengar. Syftet är att tjäna pengar så att företaget kan bidra med något mer. Det är detta ”något mer” som är det verkliga syftet för företag och företagande. Vinst och lönsamhet ses med detta synsätt inte som ett mål utan som ett medel. IKEA:s ambition ”att skapa en bättre vardag för de många människorna” är ett exempel på detta ”något mer”. IKEA betonar kundnyttan mer än vinstsyftet.

Vi kommer längre fram i boken visa att företag som uppnår goda vinster ofta gör detta genom sin förmåga att skapa nytta och värde för kunderna. Kundvärde och vinst går hand i hand.

Företag – mångfald i ständig förändring

Det finns många olika slag av företag och företagande. I Sverige finns det, grovt räknat, 1 miljon företag, och varje år grundas cirka 70 000 företag. Cirka 75 procent av dessa är enmansföretag, också kallade soloföretag, av vilka tre av fyra är tjänsteföretag.

Ett företag kan vara en lokal hamburgerbar (Nisses Hamburgare) samtidigt som ett annat företag med samma produktinriktning kan vara en multinationell koncern (McDonald’s).

Företag kan vara offentligt ägda eller privat ägda, producera varor eller tjänster, vara gamla eller unga, lönsamma eller olönsamma, växande eller krympande. Mångfalden är betydande.

Förändringstakten är hög och det sker ständiga tyngdpunktsförskjutningar i näringslivsstrukturen. Länge var företag inom skogsindustri, verkstadsindustri och livsmedelsindustri (för att ta några exempel) tunga delar av den svenska näringslivsstrukturen. Men tyngd-

punkten förändras hela tiden. Den nya näringsgrenen upplevelseindustrin stod i början av 2000-talet, enligt Exportrådet, för cirka 9 procent av den svenska bruttonationalprodukten. Upplevelseindustrin inkluderar verksamheter som design, film, mode, turism, arkitektur, utbildning, dator- och tv-spel, reklam, författande, musik och scenkonst. Såväl klassiska företag som nystartade företag tenderar att bli alltmer service- och kunskapsintensiva.

Digitalisering och tjänstefiering är andra viktiga utvecklingstendenser. Digitalisering innebär att företagen i tilltagande grad erbjuder digitala tjänster och använder digital teknik i verksamhetens processer. Tjänstefiering innebär dels ett ökat utbud av tjänster, dels att fysiska produkter alltmer kompletteras med eller ersätts av digitala tjänster. De så kallade techföretagen är bra exempel på både digitalisering och tjänstefiering. Ett teknikbolag (techföretag) är ett företag som säljer någon form av digital tjänst eller produkt. Det kan vara produkter eller tjänster i form av hårdvaror, mjukvaror, plattformar, molnlösningar m.m. Inom techsektorn återfinns allt ifrån små startup-bolag med få anställda, till stora, multinationella företag med tusentals anställda runt om i världen. Det ska emellertid understrykas att digitalisering och tjänstefiering finns i alla företag. Företag och företagande kännetecknas sålunda av ständig dynamik.

Entreprenör, affärsidé och kapital

När ett företag bildas krävs tre nödvändiga ingredienser (se figur I:3). Det krävs en entreprenör, det krävs en affärside och det krävs kapital.

Af färsidé

Nytt företag

Entreprenör K apital

Figur I:3 Tre nödvändiga ingredienser då företag bildas (se McKinsey 2005).

Det krävs en entreprenör. En entreprenör är i grunden en person som startar företag och framför allt får dessa att växa och utvecklas. Långt ifrån alla nyföretagare är med denna definition entreprenörer. Det måste finnas en ambition och förmåga att få företag att växa och utvecklas – det räcker inte med att vara registrerad som företagare. Entreprenörskap är ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa och effektivt använda resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. Ambitionen kan vara att tjäna pengar, men det finns också andra motiv och drivkrafter för att starta ett företag, som att få arbeta självständigt eller för att förverkliga sina idéer.

Entreprenörskap är också något som karaktäriserar en person och ingår numera i psykologernas vokabulär. En entreprenör är enligt Psykologiguiden en person som genom beslutsamhet, nytänkande och skicklighet kan få företag att blomstra.

I det unga/nystartade företaget är företagaren/ägaren och företagsledaren nästan alltid samma person. Det är i dessa ägarledda företag ägaren som leder, styr och samordnar verksamheten i företaget och som också i de flesta fall tar den finansiella risken med sitt satsade ägarkapital.

Det krävs en affärsidé. En affärsidé är i sin enklaste form en idé om

• vilka kunder som företaget vänder sig till

• vilka kundbehov som ska tillgodoses och/eller vilka problem hos kunden som ska lösas

• vad företaget ska erbjuda kunderna i form av varor och tjänster eller en kombination av varor och tjänster

• vilka resurser som krävs.

Affärsidén är en idé om verksamheten, inte en färdig affärsmodell för verksamheten. Det krävs kapital. Kapitalet behövs för att finansiera verksamhetens start och fortsatta utveckling och ägare som är beredda att ta den affärsmässiga och finansiella risk som nyföretagande innebär. I det nystartade företaget är pengar ett ständigt närvarande problem. Företaget har då inga eller alltför små inbetalningar från kunder och måste därför finansiera verksamheten med lånat och ägarinsatt kapital. Därför gäller det att så snabbt som möjligt få ett kommersiellt genombrott och kunder som betalar. Det gäller att ta sig förbi det som brukar kallas ”dödens dal”. Dödens dal är tidsspannet mellan företagets första kapitaltillskott till dess att det börjar generera egna medel från betalande kunder. Som namnet antyder är det en utmanande period där pengarna håller på att ta slut och företagets överlevnad står på spel. Se också figur I:4.

Pengar/Kassa öde

Figur I:4 ”Dödens dal”.

Företagets livscykel

Företag och företagande följer i många fall en livscykel. Ett företags livscykel kan beskrivas på det sätt som framgår av figur I:5. Denna livscykel kan indelas i faserna:

• etableringsfasen

• tillväxtfasen

• mognadsfasen

• nedgångsfasen

• förnyelse- eller avvecklingsfasen.

I etableringsfasen tar affärsidé och affärsmodell form. Ambitionen är att åstadkomma ett kommersiellt genombrott. När kunderna börjar köpa och uppskattar företagets produkter fås ett ”kvitto” på att affärsidén håller. Etableringsfasen kallas ofta start-up-fasen efter engelska start-up.

I tillväxtfasen gäller det att få företaget att växa och utvecklas. Denna tillväxt sker om det finns eller kan skapas en växande efterfrågan på företagets varor och tjänster, om företaget kan mobilisera tillräckligt med resurser och skala upp verksamheten, och om företaget har, och kan upprätthålla, konkurrensfördelar. Tillväxtfasen kallas ofta för scaleup-fasen efter engelska scale-up.

I mognadsfasen handlar det om att genom fortsatt kostnadseffektivisering och service m.m. upprätthålla konkurrenskraft och förlänga livscykeln, liksom att skapa nya tillväxtförlopp med utgångspunkt i nya affärsidéer.

I nedgångsfasen får företaget allt svårare att upprätthålla sin konkurrenskraft. Verksamheten krymper.

I förnyelse-/avvecklingsfasen handlar det för företag som förlorat sin relevans och konkurrenskraft om att antingen förnya verksamheten eller, om detta inte går, avveckla verksamheten i ordnade former på ett för alla parter bra sätt.

Det är emellertid inte säkert att ett enskilt företag eller en enskild affär passerar alla dessa utvecklingssteg (se figur I:6). Vissa företag får aldrig ett kommersiellt genombrott utan går under tidigt. Andra företag går ”upp som en sol och ner som en pannkaka”. Den så kallade padelbranschens tillväxt och nedgång 2020–2023 är en bra illustration av detta. Vissa företag kan på ett effektivt sätt hantera övergången till nya affärer. Ett exempel på detta är Axis Communications som ursprungligen var ett IT-företag som sålde utskriftsservrar. Företaget utnyttjade därefter sina kunskaper inom nätverk och inbyggda dator -

Figur I:5 Företagets livscykel och ”dödens dal”.

system för att utveckla en ny affär som blivit mycket framgångsrik, nätverkskameror för säkerhetssektorn. Andra företag kännetecknas av successiv utfasning eller en lång mognads- och skördeperiod.

som en sol och ner som en pannkaka”

som en sol och ner som en

Företag, företagsledning och företagsekonomi

Företagande (entreprenörskap) och företagsledning handlar till stor del om att utveckla och leda företaget igenom dess livscykel och på ett effektivt sätt hantera och passera de kritiska passager som finns på vägen.

Företagsekonomi, som den presenteras i denna bok, syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag i olika situationer och utvecklingsstadier.

Förslag till fördjupade studier

Burns, Paul. Entrepreneurship and small business, start-up, growth and maturity. Globe Press, 2022.

Henrekson, Magnus & Stenkula, Mikael. Entreprenörskap, SNS förlag, 2007. McKinsey & Company. Affärsplanering, en handbok för nya tillväxtföretag. Ekerlids förlag, 2005.

Figur I:6 Några möjliga förlopp i ett företags livscykel.

1000

DEL 1

FÖRETAGET I SAMHÄLLET

I denna del av boken beskrivs företaget med utgångspunkt i omvärlden och företagets roll i samhället.

I kapitel 1 presenterar vi olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika ekonomiska system, lagar som reglerar företagens verksamhet samt diskuterar frågan om företagets samhällsansvar inklusive hållbarhet samt vad som menas med ansvarsfullt företagande.

I kapitel 2 behandlas olika företagsformer, fakta om svenskt näringsliv samt förändringar i näringslivets struktur.

I kapitel 3 redogör vi för svenska företag och deras betydelse för samhällets ekonomi i ett internationellt perspektiv och tar upp frågor som internationell konkurrenskraft, internationellt företagande, globalisering samt svenska företag i Europa.

I kapitel 4 fokuserar vi framställningen på företaget som arbetsgivare, relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare samt arbetsmarknadens organisationer.

I kapitel 5 presenteras företagets intressenter och intressentmodellen samt företaget som ett värdeskapande affärsnätverk. I detta kapitel slås också bryggan till nästa del av boken, som handlar om företagets mål, strategi och affärsmodell samt marknadsföringens metoder och tekniker.

FÖRETAGEN I DET EKONOMISKA SYSTEMET

FÖRETAGEN I DET EKONOMISKA SYSTEMET 1

Ekonomiska system

Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser. Detta är nationalekonomernas klassiska definition av vad ekonomi är. Företagsekonomer tillägger ofta att ekonomi handlar om att skapa nytta och värde genom att effektivt använda och hushålla med knappa resurser, se introduktionskapitlet. Om det gäller ekonomin för en enskild person talar vi om privatekonomi. Ekonomin i ett företag kallas företagsekonomi. Om ekonomin gäller ett helt land eller världsekonomin talar vi om samhälls- eller nationalekonomi. Resurserna kallas med ett annat ord för produktionsfaktorer. De klassiska produktionsfaktorerna är arbete, kapital (både pengar, materiellt kapital och immateriellt kapital) och naturresurser. Till resurserna brukar man numera också räkna kunskap (humankapital och know-how), information, och nätverk/relationer.

I olika länder råder olika ekonomiska system. De två grundformerna är

• planekonomi

• marknadsekonomi.

I en planekonomi styrs ekonomin och fördelningen av samhällets resurser av politiska och administrativa beslut. Ett centralt planeringsorgan utformar en plan för landets ekonomi och bestämmer hur resurserna ska användas.

I en marknadsekonomi fattas besluten om hur resurserna ska användas av marknaden och marknadens fria prisbildning. Marknaden är den plats där människor och företag träffas varje dag (fysiskt, elektroniskt eller på annat sätt). Där gör de affärer och gör upp om priser på de varor och tjänster som köps och säljs. Genom det ständiga växelspelet mellan utbud och efterfrågan styrs samhällets resurser mot behov som kunderna anser vara mest angelägna att tillgodose och priserna bestäms av utbud och efterfrågan. Resursanvändningen blir marknadsdriven.

Det ekonomiska systemet i Sverige är ett marknadsekonomiskt system, som också internationellt sett är det dominerande ekonomiska systemet. Många tidigare planekonomier har ställt om eller åtminstone påbörjat omställningen av sina ekonomiska system till marknadsekonomier. Det finns två varianter av marknadsekonomi:

• ren marknadsekonomi

• blandekonomi.

Ren marknadsekonomi

I en ren marknadsekonomi drivs enligt ekonomisk teori människor av att maximera sin nytta och företag av att maximera sin vinst. Företagen är i första hand privatägda. Konkurrens mellan företag anses vara positivt. Konkurrensen pressar ner priserna och driver företagen till att ständigt bli bättre. Företagens effektivitet mäts och bedöms via vinsten. Statens styrning av företagens produktion genom t.ex. regleringar och subventioner är begränsad (i den rena marknadsekonomin helt obefintlig).

I den rena marknadsekonomin anses företaget helt och hållet underordnat marknaden. Det blir framgångsrikt genom att anpassa sin verksamhet till marknadens krav, behov och efterfrågan. Företaget arbetar sålunda i kundernas tjänst. Nobelpristagaren i ekonomi1 , professor Paul A. Samuelson, har uttryckt marknadens betydelse på följande sätt:

Man kan säga att kunden är kung … varje kund är en väljare som använder sina pengar som röstsedel för att få de saker gjorda som han vill ha gjorda.

För att ett företag i en marknadsekonomi ska överleva på lång sikt måste det bevara, stärka och utveckla sin konkurrenskraft. Detta kan uppnås genom att erbjuda varor och/eller tjänster som tillgodoser kundernas behov bättre eller billigare än konkurrenterna. Konkurrensen befrämjar utveckling. Den driver företagen att investera sina vinster i utveckling av nya, mer konkurrenskraftiga varor eller tjänster. Genom marknadsmekanismen styrs resurserna och deras användning mot sådant som kunderna efterfrågar. Varor och tjänster produceras, tack vare konkurrensen, av de mest effektiva företagen. Härigenom leder marknadsekonomin i idealfallet till god hushållning med samhällets resurser, konsumentinflytande, valfrihet, effektivitet och låga priser.

I marknadsekonomin pågår, som framgår av föregående stycke, en ständig omvandlingsprocess som brukar kallas kreativ förstörelse, ett begrepp som myntades av nationalekonomen Joseph A. Schumpeter. Kreativ förstörelse innebär att en marknadsekonomi ständigt vitaliserar sig genom att avveckla gamla företag som tappat sin konkurrenskraft och omfördela resurserna till nya, mer produktiva sådana, startade och utvecklade av entreprenörer. Marknadsekonomin är därför inte bara ett ekonomiskt system utan också en metod för ekonomisk förändring och utveckling.

Marknadsekonomins teoretiska grundidéer och antaganden kan sammanfattas i några punkter. I en marknadsekonomi gäller följande:

• ”Kunden är kung och kunderna styr”. Kunderna har valfrihet och kan fritt välja hur de vill använda sina pengar. Kundernas önskemål och behov avspeglas i deras efterfrågan på varor och tjänster.

• Fritt företagande. Näringsfrihet råder. Detta innebär att vem som helst får starta, äga och driva företag och att konkurrensen mellan företag ska vara fri utan att det allmänna gör ingrepp. För vissa typer av verksamheter krävs dock särskilda tillstånd. Näringsfriheten är i Sverige inskriven som en grundlagsskyddad fri- och rättighet i 2 kap. 17 § regeringsformen (RF).

• Vinstintresse. Den primära drivkraften bakom företagens agerande anses vara vinstintresset.

1   Det formellt korrekta namnet på priset är ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”.

• Konkurrens. Företagen erbjuder i konkurrens med varandra varor och tjänster (utbud) för att tillgodose kundernas efterfrågan. Konkurrens anses vara samhällsnyttigt. Effektiva företag överlever, medan ineffektiva företag slås ut. Varor och tjänster produceras därför av de mest effektiva företagen. Detta gäller under förutsättning att konkurrensen är sund och sker på lika villkor. Enskilda företag får inte gynnas eller missgynnas av lagstiftning, politiska beslut eller på annat sätt.

• Fri prisbildning. Priserna bestäms på marknaden, dvs. av utbud och efterfrågan. Om utbudet på marknaden är högt och efterfrågan låg, drivs priset nedåt. Om utbudet på marknaden är lågt och efterfrågan är hög drivs priset uppåt. Exempel: På den internationella elmarknaden steg priset på el dramatiskt 2022 framför allt för att utbudet av el minskade dramatiskt till följd av kriget i Ukraina, men också på grund av stängda kärnkraftverk i både Frankrike och Sverige.

• Marknadsstyrd resursfördelning. Genom det ständiga växelspelet mellan utbud och efterfrågan (marknadsmekanismen) styrs samhällets resurser mot att tillgodose sådana behov som kunderna anser vara mest angelägna. Behoven tillgodoses av de mest effektiva företagen. Man talar ibland om marknadsmekanismen som ”den osynliga handen” som styr resursanvändningen.

Kritik av den rena marknadsekonomin

Den rena marknadsekonomin har i olika sammanhang utsatts för kritik. Bland annat har följande kritiska synpunkter framförts:

• Ekonomisk ojämlikhet. Marknaden och dess prisbildningsmekanism kan visserligen vara mycket framgångsrik när det gäller att styra användningen av ett lands resurser, men inkomster och förmögenheter är ofta mycket ojämnt fördelade i privatkapitalistiska marknadsekonomier. Under de senaste tjugo åren har denna ojämna fördelning kraftigt ökat. En ökad andel av företagens förädlingsvärde har gått till aktieägare och företagsledare. Kapitalinkomster har för många blivit viktigare än arbetsinkomster. Detta har lett till ökade klyftor och ökad ojämlikhet i inkomster och förmögenhet. Vissa menar att det är det pris man får betala för att alla ska få det bättre. Andra menar att det skapar en känsla av orättvisa som sliter sönder samhällskittet. Se vidare Cervenka, 2022.

• Economic man – antagandet i ekonomisk teori att människor tänker, kalkylerar och agerar för att maximera sin, framför allt, ekonomiska nytta – har ifrågasatts. Alla människor är inte nyttomaximerande utan drivs av andra värderingar än nyttomaximering. Vidare kan människor av många skäl inte handla rationellt. Hen har brist på information, saknar tid att överblicka marknaden och tillgängliga alternativ etc. och har därför begränsade möjligheter att agera på ett rationellt sätt. Kunden är i många fall i underläge, och genom bland annat överdriven och t.o.m. vilseledande reklam kan denne manipuleras att köpa varor och tjänster som hen inte behöver.

Kritik mot det marknadsekonomiska systemet har också vuxit fram som en följd av

• ekonomiska kriser

• storbolag och monopoltendenser

• negativa externa effekter.

Ekonomiska kriser. Marknadsekonomins historia är fylld av upp- och nedgångar. Nedgångarna (recessionerna) har ibland övergått i depressioner och ekonomiska kriser. Massarbetslöshet, företagsnedläggelser och kapitalförstöring har då uppstått och medfört stora påfrestningar för samhällets medborgare. Marknadsekonomin har därför ibland kritiserats för att vara ett ”brutalt system”. Dessa upp- och nedgångar i ekonomin med eventuella kriser som följd kan vara både konjunkturella och strukturella. Konjunkturellt drivna kriser kommer från svängningar upp och ner i ekonomin. Strukturellt drivna kriser styrs av helt nya förutsättningar för att driva företag. Den pågående digitaliseringen av svenskt närings- och samhällsliv t.ex. av en helt ny teknologi, den digitala teknologin. Notera att varje kris har både vinnare och förlorare. Jfr creative destruction. Storbolag och monopoltendenser. Näringslivets koncentration till storbolag har accelererat de senaste årtiondena. Dessa företagsjättar anses av vissa bedömare ha makt att sätta marknadens ”osynliga hand” ur spel. Med hjälp av monopolställning (endast ett företag på marknaden) eller oligopolställning (några få före tag på marknaden) kan konkurrensen elimineras, valfriheten försvinna och konsumenterna hamna i ett underläge och och därmed tvingas att acceptera storbolagens produkter och priser. Kritikerna menar därför att i många branscher fungerar marknaden helt annorlunda än det teoretiska idealet. Negativa externa effekter. Med negativa externa effekter avses samhälleliga effekter av ett företags verksamhet som inte avspeglas i företagens kostnader och priser. Kostnaderna för samhället är högre än de kostnader som finns i företagets resultaträkning. Ett företag som släpper ut föroreningar och koldioxid i luft och vatten – utan att betala för detta –är ett tydligt exempel på ett företag vars verksamhet har negativa externa effekter. Sådana externa effekter brukar av kritiker lyftas fram som exempel på marknadsmisslyckanden.

Ett nytt slags kapitalism

Trots ovanstående kritik är det ingen tvekan om att allt fler länder har övergått till eller förstärkt sina marknadsekonomier. Fördelarna är betydligt större än nackdelarna, och det marknadsekonomiska systemet bedöms av de flesta länder som överlägset det planekonomiska systemet. Samtidigt finns numera krafter som betonar vikten av att hitta ett nytt slags kapitalism som har fokus inte bara på aktieägarvärde utan i högre grad tillgodoser alla intressenters behov, inklusive vikten av att värna om planetens överlevnad. Se t.ex. FT. Capitalism, time for a reset, 2019.

Blandekonomi

Få länder har ett helt renodlat marknadsekonomiskt system. Det är ovanligt att marknadskrafterna totalt dominerar ekonomin – viss statlig styrning och reglering har alltid funnits. Denna reglerade marknadsekonomi kallas blandekonomi. Det ekonomiska systemet i Sverige är en typisk blandekonomi. Blandekonomi innebär att olika ägarformer (statliga, kooperativa, privata) förekommer samtidigt. Blandekonomi innebär vidare att politiker och myndigheter via lagar, regleringar och politiska beslut utformar spelregler och sätter gränser för de fria marknadskrafterna. I en blandekonomi pågår en ständig diskussion om vad som är lämpligt att organisera på marknaden och vad som är lämpligt att driva i offentlig regi. Skolan är ett typiskt exempel på detta.

I en blandekonomi finns också en betydande offentlig sektor. Den offentliga sektorn svarar för en betydande del av Sveriges tjänsteproduktion. Inom vissa områden har samhället (stat och kommun) valt att driva en betydande del av verksamheten i egen regi.

Detta gäller t.ex. utbildning, sjuk- och socialvård, radio/tv (public service) och vin- och spritförsäljning2. Motiv för att bedriva verksamheter i offentlig regi är av både ekonomisk och politisk natur. Vanliga motiv för att bedriva en verksamhet i offentlig regi är att

• det handlar om så kallade kollektiva varor och tjänster

• verksamheten är mycket kapitalintensiv

• verksamheten har positiva så kallade externa effekter

• man vill uppnå fördelningspolitiska mål.

Kollektiva varor och tjänster kännetecknas av att de inte går att prissätta och sälja på en marknad, t.ex. det svenska försvaret. Investeringar i infrastruktur, vägar och transportsystem m.m. kräver mycket kapital, är kapitalintensiva, och av bland annat detta skäl har det varit vanligt att bedriva dessa verksamheter i offentlig regi. God sjukvård och god utbildning

är exempel på verksamheter med positiva externa effekter. En höjd utbildningsnivå och förbättrad folkhälsa är bra för både den enskilda individen och samhället i stort. Det kan också finnas fördelningspolitiska mål och motiv att finansiera vissa verksamheter över skatten i stället för att ta betalt för dem på en marknad. Finansiering av verksamheten via skattsedeln gör att även personer med dålig privatekonomi kan skaffa sig god utbildning och bra sjukvård.

Inom många branscher griper samhället in med reglerande åtgärder. Presstöd i dagstidningsbranschen syftar till att motverka utslagning av olönsamma dagstidningar, främja mångfald och garantera ett brett utbud av olika åsikter. Den svenska jordbrukspolitiken har bland annat syftat till att förhindra att den internationella konkurrensen slår ut det svenska jordbruket. Statliga lån med förmånliga villkor finns inom flera områden. Sedan 1990talet har emellertid en betydande avreglering (friare spelrum för marknadskrafterna) pågått.

Staten griper också in och påverkar marknader och branscher i både konjunkturutjämnande och strukturpåverkande syfte. Det är i dag otänkbart att en regering skulle lämna en depression eller ens en recession helt åt den fria marknadens spel. Detta fick en tydlig illustration i samband med covid-krisen 2020–2021 samt inflationskrisen och energikrisen som kom 2022. Statens metoder är många, t.ex.

• direkt stöd åt företag och hushåll (t.ex. lån och bidrag)

• statliga beställningar till industrin

• åtgärder för att öka köpkraften och stimulera efterfrågan

• skattemässiga åtgärder för att öka investeringsviljan i näringslivet

• arbetsmarknadspolitik (utbildningsbidrag och beredskapsarbeten)

• lokaliseringspolitik.

Lagstiftning

Med hjälp av lagstiftning påverkar staten företagens spelregler och styr/reglerar förutsättningarna för deras verksamhet och agerande. Det finns t.ex. lagstiftning inom arbetsrättens område för att stärka de anställdas ställning och inom marknadsrättens område för att stärka konsumenternas ställning. Dessutom finns lagar som t.ex. reglerar företagens förhållande till finansiärer och ägare och till samhället (stat och kommun). De viktigaste grupperna

2   Radio/tv har emellertid till följd av digitalisering och annan teknisk utveckling i hög grad ”avmonopoliserats”, och Systembolagets försäljningsmonopol ifrågasätts med utgångspunkt i EU:s konkurrenslagstiftning. Notera också att numera sker en väsentlig andel av grundskoleutbildning och gymnasieutbildning i privat regi, finansierad av skattemedel, den s.k. skolpengen.

av lagar sammanfattas i figur 1:1. Dessa lagar kompletterar marknadsekonomins lagar och skapar de ramar, förutsättningar och spelregler som företagen måste beakta när de utövar sin ekonomiska verksamhet.

Lagar som reglerar relationen till kunder och konkurrenter

• konkurrenslagen

• marknadsföringslagen

Lagar som reglerar relationen till stat och kommun

• skattelagar

• miljölagar

• socialavgiftslagen m.fl.

• konsumentköplagen m.fl. Företaget

Lagar som reglerar relationen till arbetstagarna

• medbestämmandelagen

• lagen om anställningsskydd

• semesterlagen

• arbetsmiljölagen m.fl.

Lagar som reglerar relationen till finansiärer och ägare

• aktiebolagslagen

• lagen om ekonomiska föreningar

• lagen om handelsbolag

• bokföringslagen

• årsredovisningslagen m.fl.

Många av dessa lagar är restriktioner i de olika beslutsmodeller som vi kommer att behandla inom olika delavsnitt längre fram. Detaljer i lagarna kommer att tas upp senare. Vi ska här endast kortfattat beskriva deras innehåll.

Lagar som reglerar företagens relationer till finansiärer och ägare

Företagens relationer till finansiärer och ägare styrs bland annat av

• associationslagarna, som reglerar hur man bildar och avvecklar olika företagsformer, främst föreningar och bolag, och förhållandet till ägarna/medlemmarna under företagets livstid. Vidare, vem som kan sluta avtal för associationens räkning, dess beslutsprocess och vem som ansvarar för skulderna i händelse av konkurs. Aktiebolagslagen behandlas i flera av de kommande kapitlen, framför allt i kapitlet om årsredovisningen.

• bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL), som innehåller regler om hur företagets räkenskaper ska utformas och rapporteras. Bokföringslagen och årsredovisningslagen behandlas i kapitlet om årsredovisningen samt i appendix.

Figur 1:1 Exempel på lagar som reglerar företagens verksamhet.

Lagar som reglerar företagens relationer till arbetstagarparten

Företagens relationer till arbetstagarna regleras i kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning. Arbetsrätten reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta behandlas vidare i kapitel 4. Några av de viktigaste arbetsrättsliga lagarna är

• lagen om anställningsskydd (LAS), som reglerar anställning och uppsägning samt tar upp varselregler

• lagarna om medbestämmande i arbetslivet, som behandlar dels arbetstagarnas rätt till styrelserepresentation, dels de anställdas rätt till information och medverkan i beslutsprocesser

• semesterlagen, som reglerar de anställdas rätt till semester

• arbetsmiljölagen (AML), som syftar till att skapa goda arbetsförhållanden i både fysiskt och psykiskt avseende.

Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter

De lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter presenteras i kapitlen om distribution och marknadsföring.

De viktigaste är

• konkurrenslagen, som syftar till att undanröja och motverka hinder för effektiv konkurrens

• marknadsföringslagen (MFL), som har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

Utöver dessa två större lagar finns ett antal andra som bland annat syftar till att stärka konsumentens ställning gentemot företagen, t.ex. konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen och distansavtalslagen.

Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun

De viktigaste lagarna under denna rubrik reglerar företagens skyldigheter gentemot samhället. Det är

• skattelagarna, som behandlas i kapitlet om årsredovisningen

• lagarna om socialförsäkringsavgifter

• miljölagarna, som reglerar företagens relationer till den yttre miljön, t.ex. utsläpp i luft och vatten.

Företagets samhällsansvar

Grundsynen att vinst är företagandets primära mål är inte oomtvistlig. Detta har vi berört redan i introduktionskapitlet. Därför pågår ständigt en diskussion om företagens samhällsansvar i ett blandekonomiskt samhällssystem. Vad samhällsansvaret betyder råder det också olika uppfattningar om. Ansvarspyramiden (se figur 1:2) är ett sätt att strukturera och klargöra innebörden i företagets samhällsansvar. I den fortsatta framställningen utgår vi från ansvarspyramiden.

Samhällsansvariga företag är lönsamma

Enligt ett klassiskt synsätt på samhällsansvar (CSR, Corporate Social Responsibility) är företag samhällsnyttiga om de prioriterar sitt företagsekonomiska ansvar, dvs. sköts efter strikt företagsekonomiska principer (se pyramidens bas). De mest samhällsansvariga företagen är enligt detta synsätt de företag som har god lönsamhet och tillväxt. De bidrar till att lösa viktiga problem och behov i samhället. De skapar arbetstillfällen och de genererar genom skatter inkomster till staten. Praktiskt taget alla resurser som offentliga organisationer har tillgång till har genererats av företagen. Det som är företagsekonomiskt riktigt betraktas då också som samhällsekonomiskt riktigt. Nobelpristagaren Milton Friedman har, när han citerats, uttryckt denna grundsyn på företagets samhällsansvar så här:

The business of business is business and the only social responsibility of business is to increase its profit.

Samhällsansvariga företag följer lagar och spelregler

Den ovan angivna betydelsen av samhällsansvar kompletteras på nästa nivå i pyramiden med juridiskt ansvar, dvs. ”inom ramen för av samhället uppsatta restriktioner, lagar och förordningar”. Så länge verksamheten bedrivs utan att lagar och förordningar överträds, agerar företaget på ett samhälleligt acceptabelt sätt. Varseltider enligt arbetsrättslig lagstiftning respekteras. MBL-förhandlingar och information till de anställda enligt medbestämmandelagen efterlevs. Miljölagstiftningens normer när det gäller utsläpp och föroreningar respekteras etc. En viktig grundtanke i detta resonemang är att samhällsansvaret inte definieras av företagen själva utan av samhället (staten) genom de ramvillkor och spelregler som uppställs för företagandet. Detta överensstämmer faktiskt också med Friedmans synsätt eftersom Friedman, som ofta blivit felciterad, menar att strävan efter vinst måste ske inom ra-

Figur 1:2 Ansvarspyramiden (baserad på Archie B. Carroll: ”The Pyramid of Corporate Social Responsibility” 1991).

men för etablerade spelregler i öppen och fri konkurrens och utan att vilseleda eller agera bedrägligt, eller med Friedmans ord:

The business of business is business and the only social responsibility of business is to increase its profit so long as it stays within the rules of the game, which is to say, engages in open and free competition without deception or fraud.

Samhällsansvariga företag agerar med god etik och tar sitt hållbarhetsansvar

På nästa nivå betonas att ett företag måste ta ett etik- och hållbarhetsansvar, dvs. agera med god etik och eftersträva hållbarhet. Det är därför viktigt att verksamheten utöver god ekonomi bedrivs på ett etiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Årsredovisningar innehåller numera hållbarhetsrapporter som visar vad företagen gör för att ta sitt ansvar mot miljö och människor och vad de har uppnått inom dessa områden. Progressiva företag brukar uttrycka det som att ”är vi en del av problemet måste vi vara en del av lösningen”. Hållbarhet har blivit ett nytt honnörsord. Länge sågs hållbarhet som en företagsekonomisk eftergift. Numera betraktas hållbarhet inte bara som en restriktion utan t.o.m. som en konkurrensfördel. Detta utvecklas i nästa avsnitt.

Samhällsansvariga företag är samhällsengagerade

Högst upp i pyramiden finns samhällsengagemang (kallas ibland filantropiskt ansvar) som avser företagets sätt att bidra till samhället genom att engagera sig i olika frågor och lösa viktiga samhällsproblem. Det kan handla om allt från att stödja cancerforskning eller Läkare Utan Gränser till att stödja ett lokalt fotbollslag. Även om syftet kan vara filantropiskt eftersträvas ofta en koppling till den egna verksamheten. Det handlar om att skapa värde för både företaget och samhället. En viktig produkt för hygien- och hälsoföretaget Essity är mensskydd, och Essitys samhällsengagemang innefattar bland annat en rad aktiviteter för att förbättra kvinnors vardagsliv runt om i världen.

Avslutningsvis vill vi också betona samhällets företagsansvar och ansvaret för företagarklimatet i landet. Samhället har ansvar för att utforma lämpliga spelregler och ramar för företagens verksamhet. Samhälle och företag är ömsesidigt beroende av varandra. När företagets roll i vårt samhälle diskuteras måste vi också akta oss för att definiera samhället för snävt. Vårt svenska samhälle är en del i ett globalt samhälle. Många svenska företag – och därmed vårt svenska samhälle – är beroende av den globala marknaden och utgör en del av denna. Dessa företag måste samtidigt ta ett samhällsansvar i många olika länder med olika spelregler, kulturer och värderingar.

Hållbarhet

Begreppet hållbar utveckling myntades i mitten av 1980-talet i FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” ofta kallad Brundtlandrapporten. Där definierades hållbar utveckling så här:

Hållbar utveckling är den utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Företagande har historiskt sett utgått från ett strikt affärsmässigt och finansiellt perspektiv. Affärsmässighet och uthålligt god ekonomi är givetvis av fortsatt stor betydelse i hållbara och ansvarsfulla företag. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande (begreppen ses ofta som synonymer) handlar om att komplettera det finansiella perspektivet på företagande (ekonomiskt ansvar) med socialt ansvar och miljöansvar, se figur 1:3. Företag behöver ta ansvar inte bara för sin ekonomi utan också för den påverkan som dess verksamhet har på den omgivande miljön, människor och samhället i stort. Detta har kommit att kalllas för Triple Bottom Line eller hållbarhetens 3 p: ”people, planet and profit”.

Med people (socialt ansvar) avses ansvar för allt från människors hälsa och säkerhet till mänskliga rättigheter, affärsetik och samhällsengagemang.

Med planet avses ansvar för klimat och miljö. Fokus ligger ofta på att minska skadliga effekter på klimat och miljö, särskilt genom att ansvarsfullt använda vatten, råvaror, energi och andra resurser.

Med profit avses ansvaret för en uthålligt god ekonomi. I detta läggs ofta värdeskapande för alla intressenter, inte bara ägarna (se vidare kapitel 5).

Genom FN:s globala mål för hållbar utveckling, som antogs av FN:s generalförsamling 2015 som en del av Agenda 2030, har företagen fått viktig vägledning i vad som menas med hållbar utveckling. De flesta större företag knyter an till dessa mål i sitt hållbarhetsarbete.

Figur 1:3 ”Triple Bottom Line” (3BL).

Figur 1:4 FN:s globala mål för hållbar utveckling.

När företagen ungefär vid millennieskiftet ökade ambitionsnivån inom hållbarhet sågs hållbarhetsarbetet många gånger mest som en restriktion, ett ramvillkor för företagande som måste uppfyllas. Numera ser många företag hållbarhetsarbete som en offensiv kraft som rätt tillämpat skapar värde inte bara för samhället utan också för företaget i form av bättre lönsamhet, stärkt konkurrenskraft, starkare varumärke och som gör det lättare att attrahera och behålla talanger. Hållbarhet integreras alltmer i företagens strategi, affärsmodell, marknadsföring, organisation och redovisning.

Arbetet med hållbarhet är av betydelse för alla företag, även om det så här långt framför allt varit märkbart i större företag. Obligatorisk redovisning av företagens hållbarhetsarbete gäller hittills bara större företag, men genom nya lagar och EU-direktiv berörs allt fler företag. Det är för dessa företag ett lagstadgat krav, inskrivet i årsredovisningslagen. Vi utvecklar detta i kapitel 25.

Sammanfattning

I kapitel 1 har vi presenterat olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika ekonomiska system, lagar som reglerar företagens verksamhet samt kommenterat frågan om företagets roll och ansvar i samhället. Vi har också introducerat hållbarhet som ett viktigt område för ansvarsfullt företagande.

Förslag till fördjupade studier

Cervenka, Andreas. Girig-Sverige – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika, Natur & Kultur, 2022.

Eklund, Klas. Vår ekonomi, Studentlitteratur, 2020

Eklund, Klas. Vårt klimat, Norstedts akademiska förlag, 2009.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, 2010/C 83/02.

Fregert, Klas & Jonung, Lars. Makroekonomi: teori, politik och institutioner, Studentlitteratur, 2018.

Friedman, Milton. The Social Responsibility Of Business Is to Increase Its Profits, The New York Times, 1970.

FT (Financial Times). Capitalism, time for a reset, 2019.

Gore, Al. En obekväm sanning – om den globala uppvärmningen och vad vi kan göra åt den, Damm Förlag, 2007.

Henrekson, Magnus & Stenkula, Mikael. Entreprenörskap, SNS förlag, 2007.

Norman, Jesse. Adam Smith – What He Thought and Why it Matters, Penguin Books 2018.

Schumpeter, Joseph A. Capitalism, Socialism and Democracy, Harper & Brothers, 1942.

Sakregister

ABC ­analys 179

ABC ­kalkylering 330

abonnemang 161

ackord 47

affärshändelse 418, 537, 546

affärsidé 20, 89, 109

affärsmodell 89, 95, 97

affärsmodellduken 96

affärsnätverk 81, 212

affärsomvärld 129

affärsredovisning 554

affärssystem 216

AffO ­pålägg 328

agent 144

aggressiv marknadsföring 191

aktie 38

aktiebolag 38

aktiebolagslagen 38

aktiviteter 331

aktivitetsmått 392

Allmänna reklamationsnämnden 194

alternativkostnad 278

anläggningskapital 384

anläggningstillgångar 382

annuitet 361

annuitetsmetoden 371

Ansoff­matrisen 114

anställningsavtal 65

anställningsskydd 31

anställningsskydd, lag om, LAS 70

ansvarsprincipen 513

ansvarspyramiden 31

apportemission 408

arbetsgivaransvar 65

arbetsgivare 64

arbetskraft 69

arbetslöshet 69

arbetsmarknadens parter 67

arbetsmiljölagen, (AML) 31, 73

arbetsorganisation, flexibel 228

arbetsorganisation, kvalitetsinriktad 228

arbetsrätt 70

arbetstagare 64

arbetstidslagen 74

associationslagar 30

associationsrätt 37

avglobalisering 62

avreglering 29

avsättningar 439

avskrivningar 307

avskrivningar över plan 444

avtalsvillkorslagen 192

avvecklingsfas 21

B

B2B ­marknadsföring 172

Balanced Scorecard 522

balansekvationen 383

balanserat styrkort 522

balanskonton 542

balanslikviditet 468

balansomslutning 382

balansräkning 382, 419, 421, 430

balansräkningsmetoden 402

Barometerindikatorn 56

baskontoplanen 545

befattningsbeskrivning 200

behandlingshistorik 538

behovsmarknad 130

bemanningsföretag 65

benchmarking 115

beslutanderätt 205

beslutsrelevant kostnad och intäkt 351

bidragsanalys 282, 288

bidragskalkylering 313, 339

blandekonomi 28

bokföring 417

bokföringslagen, BFL 30, 418, 419

bokföringsmässiga kostnader 309

bokföringsmässigt resultat 309

Bokföringsnämnden 420

bokföringsplikt 537

bokslut 554

bokslutsarbete 560

bokslutsdispositioner 427, 443

bokslutstablå 555

bolagsstämma 510

borgen 406

born global 61

Bostonmatrisen 112

breakeven 285

bruksvärde 312

bruttomarginal 462

bruttovinstmarginal 342

budget 517

budgetering 517

budgeteringsarbete 520

budgetmetod 329

budgetstyrning 520

budgetsystem 519

budgetuppföljning 531

Business Model Canvas 96

business­to­business­marknadsföring 172

C

cash management 392

centralisering 205

centrum–periferi­tendensen 50

checkräkningskredit 406

commodities 157

Corporate Social Responsibility 32 creating shared value, CSV 107

CSR 32

CVP­analys 281

D

dataskyddsförordningen 172

decentralisering 205

demografisk marknad 131

depression 28

detaljhandel 147

differentieringsstrategi 105

digital affärsmodell 97

digitala marknadsföringskanaler 169

digitala strategier 106

digital distribution 148

digitalisering 19, 212

digital marknadsföring 169

direktavkastning 492

direkt kostnad 275, 308, 326

direktmarknadsföring 163

diskontering 359

diskriminering 188

diskrimineringslagen 74

displayannonsering 171

distansavtalslagen 193

distribution 164

distributionsföretag 144

distributionskanal 144, 162

distributionskedja, klassisk 144

diversifiering 113

divisionskalkyl 319

divisionsorganisation 202

dubbelbeskattning 443

dubbel bokföring 540

du Pont­modellen 459

dödens dal 20

död zon 294

E

economies of scale 252

effektivitet 17, 93, 213

effektiv ränta 193

efterberäkningsmetod 328

efterkalkyl 307

eget kapital 383, 405, 438

ekonomiska system 25

ekonomisk förening 40

ekonomisk livslängd 358

ekonomistyrning 417, 508

ekvivalentkalkyl 323

enskild näringsverksamhet 37

entreprenörskap 22

e-postmarknadsföring 171

ersättningsinvestering 354, 495

etableringsfasen 21, 411

expansionsinvestering 354, 496

extern effekt 28, 29

extern redovisning 417

F

fackliga organisationer 67

factoring 406

fasta kostnader 270

filantropiskt ansvar 33

finansbudget 404

finansiella intäkter och

kostnader 427

finansiell analys 450

finansiella resurser 381

finansiellt kapital 381

finansieringsverksamhet 476

flaskhalsar 240

flexicurity 76

fokusering 124

fondemission 409

främmande kapital 405

franchising 148

fredsplikt 68

fri prisbildning 27

funktionell organisation 204

funktionsindelad resultaträkning

425

funktionsorganisation 201

fusion 47

fyra friheterna 61

fyra P 124, 150

flödesschema 238

förädlingsgrad 306

förädlingsprocess 304

förädlingsvärde 306, 498

förädlingsvärdeanalys 498

förankringsmodellen 215

förbudsföreläggande 194

föreningsstämma 40

företagande 22

företagsanalys 110

företagsekonomi 25

företagsformer 36

företagskoncentration 189

förkalkyl 307

förnyelsefas 21

förräntningsmarginal 467

försörjningskedja 254

förvaltningsberättelse 422

G

garantier 192

GDPR 172

geografisk marknad 131 gig-ekonomi 76

globalisering 61

globalisering 2.0 62 glokalisering 61 grosshandel 144

grundinvestering 357 gruppundantag 187

H

handelsbolag 38

handelsföretag 43, 144 humankapital 381, 383 human resource management 220

hållbara strategier 107

hållbarhet 17, 33, 35, 502

hållbarhetens 3 p 34 hållbarhetsanalys 501 hållbarhetsrapport 33 hållbar utveckling 34 hävstångsformeln 464

I image 165

immateriellt kapital 381

inbetalning 267

inbetalningsöverskott 356, 357 indirekt kostnad 275, 308

inflationsskydd 467

influerare 167, 192

informationsföreläggande 194

inkomst 266

innovationsförmåga 17

innovativ prissättning 161

inre marknaden 62

inteckningslån 406

integrerad marknadsföring 150

internationalisering 60

internationellt företag 60 internet 51, 142

internräntemetoden 374

intern redovisning 417

intressenter 78

intressentmodellen 79, 80

intressentredovisning 82, 499

intressentvärdeanalys 499

investering 354

investeringsanalys 492

investeringsbudget 530

investeringskalkyl 355

investeringskalkylering 355, 361, 377

investeringsverksamhet 476

isoräntabilitetsdiagram 461

J

jobless growth 69

juridisk form 36

juridisk person 38

just-in-time 246, 391

K kaizen 229

kalkylmässiga kostnader 309

kalkylmässig avskrivning 311

kalkylmässig ränta 311

kalkylmodell 314

kalkylobjekt 307

kalkylränta 358

kalkyltrappa 334

kapacitetsutnyttjande 281, 323

kapital 381

kapitalets kretslopp 385

kapitalisering 359

kapitalkostnad 307

kapitalmarknad 405

kapitalrationalisering 390

kapitalvärdekvoten 370

kapitalvärdemetoden 365

kapitalvaror 153

kassacykelmodellen 388

kassaflödesanalys 475

kassalikviditet 468

kluster 51

KO (konsumentombudsmannen) 194

kollektiva varor och tjänster 29

kollektivavtal 67

kommanditbolag 38

kommunala företag 42

kompetens 94, 221

kompetensekonomi 75

kompetensutveckling 223

kompletteringsregel 445

konkurrens 26, 27, 135

konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 189

konkurrensbegränsande samarbete 187

konkurrensfördelar 104

konkurrensform 135

konkurrenskraft 26

konkurrenslagen 31, 186

konkurrensmedel 124

konkurrensskadeavgift 188

Konkurrensverket, KKV 189

konkurs 45, 46

konkursutförsäljning 191

konsumentköplagen 193

konsumentkreditlagen 193

konsumentmarknad 130

konsumentmarknadsföring 150

konsumenttjänstlagen 193

konsumentvaror 152

Konsumentverket, KV 194

konsumtionsvaror 153

kontantemission 408

kontoplan 541

konvertibla skuldebrev 407

kooperativa företag 40

kopplingsförbehåll 188

kortfristiga skulder 383

kostnad 267

kostnadsbärare 276

kostnadsdrivare 331

kostnads­ och intäktsanalys 265

kostnadsslag 276

kostnadsslagsindelad resul­

taträkning 424

kostnadsställen 276

kraftfältsanalys 214

kreativ förstörelse 26

kritiska punkten 285, 289

kundpyramid 180

kundrelationens livscykel 177

kundresa 134

kundundersökning 115

kundutvecklingsprocessen 178

kundvård 179

kundvärde 18, 181

kunskapsföretag 43

kvotvärde 39

känslighetsanalys 290, 300

kärnvärde 92, 152

L

lean production 251

leasing 161, 406

ledig kapacitet 344

ledtid 246

legitimitet 17

leverantörskredit 406

likvidation 45

likviditet 468

likviditetsbudget 404, 518, 530

likviditetsmått 468

linjär programmering 348

linjeorganisation 203

linje–stabsorganisation 204

livscykel, affärsidéns 98

livscykel, företagets 21

livscykel, kundrelationens 177

livscykel, organisationens 219

livscykel, produktens 156

livscykel, teknologins 140

logotyp 155

lojalitetseffekt 182

lojalitetsplikt 66

lokalisering 48, 50

lokaliseringsbeslut 49

lågkostnadsstrategi 105

lägsta värdets princip 437

långfristiga skulder 383

lärande organisation 223, 229

löneintensitet 497

lönsamhetsmått 266

löpande bidragskalkylering 340

löpande verksamhet 476

M

makromiljö 127

marknad 129

marknadsekonomi 25, 26

marknadsföring 119

marknadsföringskanal 162

marknadsföringslagen, MFL 31, 190

marknadsföringsmix 150

marknadsföringsplan 125

marknadsföringssystem, vertikalt

146

marknadskommunikation 165

marknadsmekanismen 26, 27

marknadsorientering 120

marknadspenetration 113

marknadssegmentering 132

marknadsstyrd resursfördelning 27

marknadsundersökning 123

marknadsutveckling 113, 131

massproduktion 251

materialomkostnadspålägg 327

matrisorganisation 203

MBL 72

medbestämmande 31, 232

medbestämmande i arbetslivet, lag

om, MBL 72

mikromiljö 129

miljöinvestering 354, 496

missbruk av dominerande ställ­

ning 187

mission 91, 109

mognadsfasen 21, 412

molntjänst 148, 158

monopol 28

multinationellt företag 60, 61

mäklare 144

målformulering 213

namnsäkerhet 406

nationalekonomi 25

nedgångsfas 21

nettomarginal 463

nettoomsättning 426

nettovinstmarginal 343

nollfilosofin 391

normalårskalkyl 321

normalårsmetod 329

NPS ­talet 183

nuberäkningsmetod 328

nukostnad 310

nuvärde 360

nuvärdemetoden 365

nyckeltal 285

nyemission 408

näringslivsstruktur 18

nätverksorganisation 211

nätverkssynsättet 184

obeskattade reserver 439

obeställd reklam 192

obligationslån 406

offentliga sektorn 130, 172

offentlig regi 29

offshoring 48

oligopol 28, 135

omkostnader 308, 326

omnikanalmarknadsföring 165

omsättningstillgångar 382, 437

omvärldsanalys 110

operativt kapital 457

opinionsbildare 167

orderkalkylering 318, 325

organisation, informell 200

organisation, lärande 229

organisation, livscykel 219

organisationskultur 217

organisationsmarknad 130, 173

organisationsschema 199

organisationsstruktur 199

osynliga handen 27

outsourcing 48, 253

partihandel 144

pay­back­metoden 361

PENCILS ­modellen 168

penetrationspris 160

periodisering 556

periodiseringsfonder 444

periodkalkylering 318

personaladministration 220

personalanalys 497

personalidé 223

personalredovisning 497

personlig försäljning 167

P/E ­tal 491

planekonomi 25

plattformar 170

positionering 124

pr 168

prenumeration 161

prisdifferentiering 161

priselasticitet 158

prisinformationslagen 193

priskänslighet 158

prissättning 158

prissättning, innovativ 161

prissättning, värdebaserad 160

privata aktiebolag 38

privata företag 64

privatekonomi 25

procentmetoden 393

processkalkylering 319

processkvalitet 245

processorganisation 209

processteknologi 139

processtyrning 514

producentmarknad 130, 172

producentvaror 152

produkt 151

Produktion 4.0 256

produktionsfaktorer 25

produktionsförmåga 240

produktionsplan 249

produktionsplanering 248

produktionsprocess 235

produktionsprogram 249

produktionssystem 236, 243

produktionsteknik 242

produktivitet 244

produktkalkylering 307

produktkopplad tjänst 157

produktkvalitet 245

produktlivscykel 112, 156

produktmarknad 130

produkt­/marknadsmatris 111

produktsäkerhetslagen 192

produktsymbol 155

produktteknologi 138

produktutveckling 113

projektorganisation 210

public relations 168

publika aktiebolag 38 pull­strategi 166

push­strategi 166 pålägg 342 påläggsanvändning 327 påläggsberäkning 327 påläggskalkyl 325

påläggskalkylering 335, 336 påverkbarhetsprincipen 513

R

realisation 191

realkapital 381

realsäkerhet 406 recession 28

reglerande åtgärder 29 reklam 167

reklamidentifiering 191

relationsmarknadsföring 125, 176, 184

restkalkyl 324

restvärde 358

restvärdeavskrivning 448

resultatbudget 517

resultatdiagram 283

resultatkonton 543

resultatplanering 281

resultaträkning 419, 421

resurser 94

reverslån 406

revisionsberättelse 422

revisor 39

risk 18

riskpremie 467

räkenskapsenlig avskrivning 445

räntabilitet 454

räntabilitetsnivå 466

räntetabell 359

räntetäckningsgrad 473

rörelsekapital 385, 393, 468

rörelsekostnader 342, 427

rörelsemarginal 462

rörliga kostnader 270

S

sales promotion 168

Saltsjöbadsavtalet 68

samhällsansvar 31

samhällsekonomi 25

samhällsengagemang 33

samhällsnytta 18

samkostnad 276, 340

segmentering 124

semesterlagen 31, 74

serviceföretag 144

servicestrategi 105

servicetriangeln 175

signifikant aktör 218

situationsanpassat ledarskap 231

självfinansieringsgrad 481

självkostnad 276

självkostnadskalkylering 312, 318

sju P 174

skalbarhet 299

skimming price 160

skulder 439

skuldsättningsgrad 472

slutvärde 359

SMARTA mål 213

sociala medier 51, 170

soliditet 470

sortimentsfunktion 144

specialprodukt 153

split 410

stab 204

standardprodukt 153

startorganisation 200

startupmodellen 116

stegkalkyl 341

storbolag 28

stordriftsfördelar 252

storytelling 155

strategi 100

Strategic Business Unit 108

strategiduken 133

strategiformulering 102

strategisk affärsenhet 108

strategiska mål 109

strategisk marknadsföring 123

strategisk plan 109

strategisk planering 100

strategisk styrning 115

Strategy Canvas 133

strukturomvandling 47

studieledighetslagen 74

styrelse 39, 510

styrelserepresentation för de privatanställda, lag om 72

suboptimering 247

substansvärde 491

substitut 138

supply chain management 253

svenska arbetsmarknadsmodellen 67

SWOT 125

SWOT­analys 110

sysselsatt kapital 456

systemdokumentation 538

systemförsäljning 154

säkerhetskapital 387

säkerhetsmarginal 285

särintäkt 276, 351

särkostnad 276, 340, 351

sökmotormarknadsföring 171

taktisk marknadsföring 124

task force 210

taylorism 227

teamorganisation 206

teckningsrätt 408

teknologi 138, 296

tidsgap 384

tidsmetoden 401

tillväxt 485

tillväxtanalys 485

tillväxtfasen 21, 412

tillväxt­/marknadsandelsmatris 112

tillväxtstrategier 113

tillverkningsomkostnadspålägg 328

tjänstefiering 19

tjänsteproduktion 259

tjänster 157

totalanalys 282, 283

touch point 134

Toyotamodellen 229

trång sektion 346

Triple Bottom Line 34

tröskelkostnad 294

täckningsbidrag (TB) 288

täckningsgrad 289

U underabsorption 322 undertäckning 322 upplevelseindustri 19 upplevelsekonsumtion 151 utbetalning 267

utförsäljning 191

utgift 266

utökad produkt 152

valfrihet 26

varumärke 154

verifikation 538

verksamhetsvolym 281

verkställande direktör 39, 510

vilseledande efterbildning 191

vilseledande förpackningsstorlek 191

vilseledande marknadsföring 191

vinstintresse 26

vinstmarginal 462

vinstpåläggsmetoden 159

vinstsyftet 16, 18

viral marknadsföring 170

vision 91, 109

visselblåsare 66

vite 194

WACC 410

word of mouth 178

värdeanalys 245

värdebaserad prissättning 160

värdeförädling 235

värdegrund 92

värdekedjan 42

Å

årets resultat 441

årsbokslut 418

årsredovisning 30, 418, 421

årsredovisningslagen, ÅRL 30, 420

årsstämma 39

återbetalningsmetoden 361

återförsäljarmarknad 130, 172

återkallelseföreläggande 194

Ä

ägarkontrakt 80

ägarstyrning 509

Ö

överabsorption 322

övertäckning 322

Företagsekonomi 100

är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar, helhet och sammanhang.

De pedagogiska idéerna som bokens innehåll vilar på är främst att

• innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan

• framställningen av innehållet passar studerande vid universitet, högskolor, yrkeshögskolor och företagsinterna utbildningar

• det finns en närhet till den empiriska verkligheten, det vill säga moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag

• teori och praktik kombineras genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Företagsekonomi 100 lämpar sig i första hand för den som vill ska a sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Boken lämpar sig också för personer som inte är fackekonomer men som i egenskap av specialister, annan professionell tillhörighet, chefer och beslutsfattare samt inte minst företagare behöver utveckla sin kunskap inom modern företagsekonomi.

Till boken hör även en övningsbok som följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik. I övningsboken finns också lösningar som innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna.

Den senaste upplagan av Företagsekonomi 100 kopplar ihop företagsekonomin med företagens pågående digitaliserings- och hållbarhetsarbete, vilket ger läsaren en mycket aktuell bok i företagsekonomi

Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi vid Lunds universitet.