9789147148684

Fotograf: Anna-Carin Fagerlind Ståhl

berör fundamentala frågor kring samhällets organisering och styrning. I boken ges en idéhistorisk introduktion och en sociologisk bearbetning av begreppet i relation till aktuella samhällsfenomen som arbete och välfärd, jämlikhet, parallellsamhällen och politiska utopier.

Christian Ståhl är professor i sociologi vid Linköpings universitet, och forskar om arbetsliv och välfärdssystem.

Samhällskontrakt

Samhällskontrakt

Samhällskontrakt

Christian Ståhl

BeGreppbart

BeGreppbart

Christian Ståhl

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-14868-4 Tryck.nr 47-14868-4

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Samhällskontrakt Christian Ståhl

Innehåll En utblick … 7 Del I.

Samhällskontraktet som idé och verktyg 10

Tidiga och klassiska kontraktsteorier 13 Moderna kontraktsteorier 29 Varför samhällskontrakt? 36 Feministisk och postkolonial kritik mot samhällskontraktet 39 Sociologisk kritik mot samhällskontraktet 46 En sociologisk omtolkning av samhällskontraktet 50 Del 2. De svenska samhällskontrakten 64

Två berättelser om det jämlika Sverige 64 Arbetslinjen som det svenska samhällskontraktets portalparagraf 73 Alternativa samhällskontrakt och parallella samhällen 85 Kan samhällskontraktet upphävas? 102 Samhällskontraktet som utopi 106 … och en inblick

112

Författarens tack 116 Referenser 117 Register 123

En utblick …

Tänk dig att du befinner dig utomlands och blir anklagad – enbart i egenskap av att vara svensk – för att vara inhuman. Det hände mig som ung doktorand när jag deltog i en konferens för socialförsäkringsforskare. Den hölls i Aten med främst europeiska och en och annan utomeuropeisk deltagare. Jag kom i samspråk med en brasiliansk sociolog, och samtalet handlade om våra länders olika lösningar för äldreomsorg. Han anklagade svenskar för att vara inhumana eftersom vi sätter våra åldringar på hem för att slippa besväret det innebär att själva ta hand om dem. Anklagelsen träffade mig och jag hade där och då inget rimligt svar – den universella välfärdsmodell som jag vid den tidpunkten nyligen hade börjat greppa teoretiskt framstod för mig som en bastion för jämlikhet och solidaritet, och att det skulle finnas något större problem med hur vi organiserade äldrevården hade inte slagit mig. Men uttryckt så pass rakt på sak behövde jag fundera över hur den modell som jag betraktade som i grunden rimlig och medmänsklig kunde uppfattas som raka motsatsen – hur kan den universella välfärdsstaten ses som inhuman?

Detta väcker frågan vilka grundläggande värderingar som ett samhälle bygger på, och hur detta kan skilja sig åt mellan olika länder. Att få en utblick av det slag som beskrivits ovan gör att vi ser det vi tar för givet med nya ögon. I min forskning har jag vridit och vänt på teorier och förståelser kring välfärdsstaten, dess idémässiga gods, dess politiska implikationer, och dess effekter. I denna litteratur framstår välfärdsstaten som en mer eller mindre lyckad kompromiss mellan kapitalism och socialism, och att lösa äldrevården via institutioner hänger ihop med den kapitalistiska välfärdsstatens betoning på lönearbete och möjlig7

heten för människor att arbeta utan att behöva ägna all sin tid åt familjeomsorg. Detta svar är dock inte särskilt tillfredsställande om jag skulle argumentera emot anklagelsen om att Sverige är inhumant. Om något framstår det som ännu mera inhumant om anledningen till att sätta åldringar på institution är att fler ska kunna jobba.

Ett mera användbart svar på anklagelsen hittade jag senare i Henrik Berggrens och Lars Trägårdhs bok Är svensken människa?

(2015). Här lyfts precis de frågor som min brasilianske antagonist använde som vapen – hur välfärdens utformning hänger samman med grundläggande idéer om människan och samhället. Berggrens och Trägårdhs bok är också ett framgångsrikt exempel på användningen av begreppet samhällskontrakt i modern svensk idédebatt. De har som ambition både att spåra det tankegods som lett fram till skapandet av den socialdemokratiska välfärdsstaten, och hur detta har omvandlats till faktisk politik.

De tecknar i boken en svenskhetens ideologi, en ”svensk teori om kärlek” som är sval och distanserad, och byggd på vad de kallar statsindividualism där kollektiva gemenskaper (såsom den intergenerationella familjen som min antagonist förfäktade) ges mindre betoning än värdet av individuell autonomi. Statens roll är att genom universella lösningar skapa grundläggande trygghet och jämlika förutsättningar som leder till en statsunderstödd individuell frihet. Denna typ av överenskommelse mellan individ och gemenskap är hos Berggren och Trägårdh grunden för de olika termer som ofta använts för att beskriva Sverige – folkhemmet, den svenska modellen, den socialdemokratiska välfärdsstaten – och som också kan uttryckas som det svenska samhällskontraktet.

I denna bok kommer begreppet samhällskontrakt att introduceras, problematiseras och diskuteras. Utgångspunkten är att begreppet erbjuder någonting värdefullt kring hur vi kan förstå ett samhälles grundidé, samt hur vi kan jämföra olika samhällen och begripliggöra konflikter inom ett samhälle.

8

E n utbli c k …

I bokens första del presenteras samhällskontraktets idéhistoria, följt av en analytisk ansats som bygger på en kombination av klassiska kontraktsteorier och sociologiska perspektiv.

I del två kommer sedan denna ansats att tillämpas på olika samhällsfenomen. Inledningsvis fördjupas exemplet om det svenska samhällskontraktet i en diskussion om vad typiskt ”svenska” värderingar kan sägas vara. Ett exempel på en sådan värdering är arbetet som förenande princip, och hur arbetslinjen utgör en central nod i svensk politik. Vad händer när denna idé utmanas, exempelvis genom idén om medborgarlön? I del två diskuteras också parallellsamhällen och kriminalitet: innebär organiserad brottslighet att dessa grupper skapar ett eget alternativt samhällskontrakt? Hur skiljer sig maffians normer från majoritetssamhällets, och vad händer när breda och alternativa samhällskontrakt krockar med varandra? Detta anknyter också till andra ”hot” mot samhällskontraktet, eller dramatiska händelser som innebär att kontraktet sätts på prov. Hur klarade exempelvis det svenska samhällskontraktet att hantera covid-19-pandemin? Och kan egentligen ett samhällskontrakt upphävas?

E n utbli c k …

9

Del I.

Samhällskontraktet som idé och verktyg

Vad är då ett samhällskontrakt? Begreppet förekommer ganska ofta i vardagligt bruk, inte minst i medier och i politisk debatt för att beskriva problem (brutna samhällskontrakt) och lösningar (avsikter att upprätta samhällskontrakt). Efter att ha gjort en sökning i Mediearkivet efter artiklar som använder begreppet under 2000-talet kunde jag konstatera att användningen ökade dramatiskt i den svenska politiska debatten under denna period, och att det var särskilt populärt under valrörelsen 2018. Det är en indikation på att begreppet blivit ett allt vanligare sätt att beskriva politiska idéer, och det framstår som ett retoriskt vapen som kan laddas med olika ideologisk ammunition.

Den kanske vanligaste spontana reaktionen emot begreppet samhällskontrakt är att avvisa det med hänvisning till att något kontrakt aldrig presenterats, och definitivt aldrig undertecknats.

Begreppet har också använts för att kritisera staten som institution, exempelvis av det amerikanska libertarianska partiet som i en skämtsam ton försökt att uttryckligen formulera de krav samhället ställer på individer, och hur många som – om det skrevs ned i form av ett faktiskt kontrakt – skulle tveka huruvida de skulle vilja skriva under det.

10

Samhällskontrakt mellan en individ och Förenta staternas regering EFTERSOM jag önskar att leva på den nordamerikanska kontinenten, och EFTERSOM Förenta staternas regering kontrollerar den yta av kontinenten där jag vill leva, och EFTERSOM tysta och implicita kontrakt är vaga och därmed omöjliga att upprätthålla, accepterar jag följande villkor: SEKTION 1: Jag kommer att ge upp en procentuell andel av min egendom till regeringen. Den faktiska procentandelen bestäms av regeringen och kan ändras när som helst. Summan som ska ges upp kan baseras på min inkomst, värdet av min egendom, värdet av mina inköp, eller vilket annat kriterium som helst som regeringen väljer. För att hjälpa regeringen med att fastställa procentandelen kommer jag att ansöka om ett identifikationsnummer som jag kommer att använda i alla mina större ekonomiska transaktioner.

SEKTION 2: Om regeringen kräver det kommer jag att ge upp min frihet för en tidsperiod bestämd av regeringen, vanligtvis inte mind­ ­re än två år. Under den tiden tjänar jag regeringen på vilket sätt den än önskar, inkluderande militärtjänst inom vilken jag kan behöva offra mitt liv.

SEKTION 3: Jag kommer att begränsa mitt beteende enligt regeringens krav. Jag kommer bara att konsumera de preparat som regeringen godkänner. Jag kommer att begränsa mina sexuella aktiviteter till de som regeringen godkänner. Jag kommer att försaka de religiösa övertygelser som kommer i konflikt med regeringens fastställda syn på anständighet. Fler begränsningar kan införas när som helst.1

1 Översatt från http://www.worldtrans.org/sov/soccont.html (hämtad 25 februari 2022, min översättning).

S amh ä llsko n trakt

11

Därefter följer ytterligare sex sektioner som omfattar deltagande i arbetslivet, rättigheter till yttrandefrihet inom lagens gränser, samt politiska rättigheter och tillgång till vissa tjänster, dock med begränsningar som individen inte kan påverka. Den sista sektionen pekar på konsekvenserna av kontraktsbrott där regeringen kan konfiskera individens egendom och spärra in individen, och avslutas med att regeringen kan ändra kontraktet när som helst utan individens medgivande. Dokumentet är formulerat av libertarianer, den politiska gren som är allra mest kritisk mot staten, och sannolikt kan samma innehåll formuleras på ett sätt som låter mer attraktivt. Men poängen kvarstår: Vilka ”villkor” accepterar vi för deltagande i samhället? Och om vi inte skulle acceptera dem, vad är alternativet?

Resonemang kring samhällskontrakt innebär alltså att vi behöver reflektera kring frågor om varför människor accepterar att underkasta sig andras styre, och vilka ömsesidiga rättigheter och skyldigheter detta medför för båda parter. Vi kan också redan nu konstatera att samhällskontraktsteorier som regel förutsätter en grundläggande jämlikhet hos alla människor avseende deras natur och intressen, vilket också medför att dessa teorier förutsätter vissa gemensamma normer i ett samhälle. På detta sätt går det att argumentera för att alla teorier om samhällskontrakt också är teorier om rättvisa, och hur (eller om) de orättvisor som förekommer i ett samhälle kan legitimeras.

I de kommande avsnitten presenteras samhällskontraktets idéhistoria, med särskilt fokus på de klassiska och de moderna teoretiker som oftast förknippas med begreppet. Därefter redogör jag för kritik mot begreppet, för att sedan argumentera för en analytisk ansats som kombinerar element från den klassiska traditionen med sociologiska perspektiv. I bokens andra del ges sedan ett antal exempel på hur denna analytiska ansats kan användas för att förstå olika samhällsfenomen.

12

D el I . S amh ä llsko n traktet som id é o c h verkt y g

Register A aktiveringspolitik 76 alternativa samhällskontrakt 85 Althusius 15 anomi 61, 95 arbetarrörelsen 74 arbetslinjen 73 arbetslöshet 76 arbetsnorm 74, 84 Archer, Margaret 57, 92, 95 Aristoteles 14, 19 Asplund, Johan 51, 52, 70, 71 Augustinus 14 B basinkomst 81 Bauman, Zygmunt 53, 99 Bengtsson, Erik 68 Berggren, Henrik 8, 64, 83, 98, 108 Bourdieu, Pierre 75 Bäckström Lerneby, Johanna 89 C Camus, Albert 105 Coleman, James S. 36 covid-19-pandemin 19, 105 D demokrati 19, 99 Diggs, B. J. 36 Durkheim, Émile 46, 51, 61, 95 Dworkin, Richard 33

E Elias, Norbert 53, 60, 62, 73, 85, 107 Epikuros 14 F Förintelsen 44 Försäkringskassan 80 G Gauthier, David 36 Geijer, Erik Gustav 65 genuskontraktet 39 Goffman, Erving 52 Gramsci, Antonio 107 H Habermas, Jürgen 98 Hegel, Georg Wilhelm Friedrich 28 Hirdman, Yvonne 40 Hitler, Adolf 18 Hobbes, Thomas 16, 23, 25, 28, 36, 38, 43, 47, 57 Hume, David 23, 37 I idealtyp 53, 62, 64, 71, 72 ideologi 58, 67, 100 individualism 66, 98 Islam 97 J Jim Crow-lagar 44 Jong-un, Kim 18 jämställdhet 66

123

K Kant, Immanuel 27, 29, 43, 98 kapitalism 22, 35 King, Stephen 105 konservatism 98, 104, 107 kontraktsbrott 12, 58, 61, 80, 95 L liberalism 21 libertarianism 10, 22, 34 Locke, John 20, 28, 29, 35, 38, 43, 67, 83, 102 M maffian 86 marxism 72 Marx, Karl 35, 47, 55, 108 medborgarlön. Se basinkomst Mills, Charles Wade 42 Mills, C. Wright 113 monopol 60 möjlighetskostnader 58

R raskontraktet 42 Rawls, John 29, 38, 41, 48, 57, 98, 111 Rousseau, Jean-Jacques 25, 29, 34, 38, 47, 57, 66, 107, 109 rättvisa 29, 32

O okunnighetens slöja 30, 48

S Salamonio, Mario 15 Salihu, Diamant 94 Saviano, Roberto 86 Scanlon, Thomas S. 36 sexuellt kontrakt. Se genus­ kontraktet Shekarabi, Ardalan 79 sjukförsäkring 76 socialdemokrati 70 socialisering 53, 92 socialism 108 sociogenetik 60 Sokrates 14 Spinoza, Baruch 19 Star Trek 27 statsindividualism 65 stigmatisering 61 svenska modellen 74 svenska värderingar 98

P parallellsamhällen 85, 89 Parsons, Talcott 48, 79

T The Free Town Project 22 Tocqueville, Alexis de 66

N Napoleon 18 nationalism 65, 98, 104 naturtillstånd 14 normbrott 61 normer 61 Nozick, Robert 34, 39, 83

124

Pateman, Carole 39, 42 Picard, Jean-Luc 27 Piketty, Thomas 99, 108 Platon 13, 16 Pufendorf, Samuel von 19

R egister

Trägårdh, Lars 8, 64, 83, 98, 108 Tönnies, Ferdinand 70 U ursprungskontrakt 15, 24, 37 ursprungssituation 30 utopi 106 V Volkersdorf, Engelbert av 15 välfärdsstat 7, 56, 64, 75 Weber, Max 47, 53 Wittgenstein 71 Wright, Erik Olin 108

R egister

125

Samhällskontrakt ISBN 978-91-47-14868-4 © 2023 Författaren och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Carin Soussi-Engman Formgivning: Fredrik Elvander Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2023

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för högskole- och fortbildningslitteratur och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i innovation, design och management, Syddansk Universitet, aamr@iti.sdu.dk

Ansvarig förläggare Helena Ekholm, Liber Helena.Ekholm@liber.se

Fotograf: Anna-Carin Fagerlind Ståhl

berör fundamentala frågor kring samhällets organisering och styrning. I boken ges en idéhistorisk introduktion och en sociologisk bearbetning av begreppet i relation till aktuella samhällsfenomen som arbete och välfärd, jämlikhet, parallellsamhällen och politiska utopier.

Christian Ståhl är professor i sociologi vid Linköpings universitet, och forskar om arbetsliv och välfärdssystem.

Samhällskontrakt

Samhällskontrakt

Samhällskontrakt

Christian Ståhl

BeGreppbart

BeGreppbart

Christian Ståhl

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-14868-4 Tryck.nr 47-14868-4

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.