Bokens disposition

Andra termer som förekommer i forskning om utveckling av två språk i barndomen är simultan och successiv tvåspråkighet (Håkansson 2003). Barn som utvecklar två språk parallellt, från födseln i hemmet, har två modersmål. Barn som utvecklar ett andraspråk successivt, efter tre års ålder, har redan ett utvecklat språk. I dagens samhälle är det dock vanligt att barn kommer i kontakt med ett nytt språk innan de har ett utvecklat talspråk på sitt första språk. Detta förhållande närmar sig termen additiv tvåspråkighet: att språken kompletterar varandra och att lärande av flera språk inte sker på bekostnad av varandra (Wei 2000).

Att referera till en stor grupp barn i termer av barn med annat modersmål än svenska är en generalisering som kan fungera för vissa syften. I stället för att försöka definiera någons etnicitet, språkliga bakgrund eller behärskningsgrad av språk, syftar terminologin i denna bok till ordningsföljden på när barn kommer i kontakt med språk. Med modersmål avses de språk som används som kommunikationsspråk i hemmet. Ett annat modersmål än svenska avser det språk som barn kommer i kontakt med utanför hemmet, exempelvis genom deltagande i förskolan. Vad som förstås med ens modersmål/ förstaspråk alternativt andraspråk är individuellt och ska definieras av barnet självt (jfr subjektiv och objektiv definition av etnicitet i Abrahamsson 2009). Flerspråkiga barn i boken syftar till barn som på något sätt kommer i kontakt med fler än ett språk i sin vardag.

Benämningarna förskollärare och lärare används synonymt i boken. Dessa syftar till en profession med ett uppdrag att skapa möjligheter för barns lärande och utveckling i förskolan. Termen lärande utesluter inte på något vis omsorg. Lärande och omsorg betraktas som sammanhängande, i linje med förskolepedagogiken.

Efter detta inledande kapitel (kapitel 1) som belyser bokens tematik följer ett kapitel (kapitel 2) om hur språkutveckling, lärande och undervisning kan förstås. Dessa av varandra relaterade innehåll aktu-

14

aliserar språkideologi(er) i utbildning för flerspråkighet och flerspråkande i ett samhälle med ett majoritetsspråk. Därmed avser kapitel 1−2 presentera en teoretisk grund för att förstå resonemangen som förs i boken: lärande och utveckling som socialt och kulturellt situerade: erfarenheter och kunskaper skapas i relation till de miljöer barn befinner sig i.

Kapitel 3–7 handlar om en studie om villkor för barns deltagande och lärande i förskolan som institutionell miljö (Kultti 2012). Studien introduceras i kapitel 3. Det första resultatkapitlet (kapitel 4) handlar om förskolan som institution – karaktäristiska för den svenska förskolan − som i studien betraktas forma en ram för barns villkor för deltagande och lärande. Kapitlet handlar om vad som menas med institutionalisering av vardagliga aktiviteter som måltid, sagostund och sångsamling samt betydelsen av grupporganisation med utgångspunkt i observationer av förskoleverksamheter. Dessa aktiviteter analyseras med fokus på undervisning i kapitel 5 och som arena för samtal och lärande mellan barn i form av lekfulla aktiviteter i kapitel 6. Hur förskoleaktiviteter med deras form, struktur, undervisning och deltagare kan förstås diskuteras i kapitel 7.

Kapitlet 8−10 riktar fokus på hur flerspråkig undervisning kan framträda i svensk förskoleutbildning, och samverkan (kapitel 8) och kompetensutveckling (kapitel 9) som viktiga stöd i det. Innebörder av flerspråkig undervisning illustreras med de empiriska exempel från kompetensutveckling och utvecklingsprojekt där jag har deltagit tillsammans med förskollärare (kapitel 9–10).

Boken kan användas i utbildningssammanhang, som förskollärarutbildning och kompetensutveckling i förskoleverksamhet med innehåll som kommunikation och språkanvändning, undervisning och barns språklärande. Observationer och analyser av interaktion mellan barn eller barn och lärare avser synliggöra bekanta vardagssituationer i förskolan med syfte att stödja reflektion kring det egna förhållningssättet till språklärande och undervisning av och på flera språk. Flera av kapitlen avslutas med en kort sammanfattning och reflektionsfrågor.

Inledning 15

Jag tänker att varje möte mellan vuxna och barn är betydelsefullt för barns språkande och kunnande. Därav denna bok.

16