9789147147939

Psykiatri Nina Bodén 1

Nina Bodén 1

Psykiatri

Förord

I din yrkesroll ingår att visa empati, respekt och lyhördhet. Ju mer kunskap du har om psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar, desto större förståelse får du för de patienter som du möter i yrkesrollen.

Innehållet i det här läromedlet bygger på Skolverkets mål för kursen Psykiatri 1. Bland annat tar boken upp psykiatrins historia, förklaringsmodeller, orsaker till psykisk hälsa och ohälsa, omsorgsprocessen och vanliga psykiatriska tillstånd.

Varje kapitel innehåller flera verklighetsanknutna fallbeskrivningar. Samtliga kapitel avslutas med:

E Sammanfattning – återger de väsentligaste delarna av kapitlet.

E Tipsrutan – tips på filmer, poddar, litteratur med mera.

E Träna begrepp – stöttar dig i att komma ihåg de centrala begreppen.

E Repetera – frågor och uppgifter som stöttar dig i att minnas innehållet.

E Reflektera – uppgifter som skapar engagerande diskussioner och väcker intresse.

E Tillämpa – en möjlighet att testa de nyvunna kunskaperna på bland annat fallbeskrivningarna.

E Praktikuppgift – som du kan ha nytta av under din praktik.

Innehåll

Ett medicinskt-biologisktperspektiv 53

Psykodynamisk förklaringsmodell 56

Det antika Grekland och fyrsaftsläran 8

Medeltiden 11

1600- och 1700-talen – synen på psykisk sjukdom förändras 12

1800-talet och tidigt 1900-tal – galenskap blir sjukdom 13

Livet på hospital 19

Psykiatrin moderniseras 22

Psykiatrisk vård på 2000-talet 26

Folkhälsa under senare år 27

Psykisk hälsa och ohälsa

– insatser från flera håll 28

Evidens och evidensbaserad

kunskap 31

Förklaringsmodeller till psykisk ohälsa 39

Faktorer som påverkar psykisk hälsa 40

Förklaringsmodeller 42

Salutogen förklaringsmodell 42

Behavioristisk förklaringsmodell 44

Humanistisk förklaringsmodell 47

Kognitiv förklaringsmodell 49

3

Socialpsykologisk förklaringsmodell 61

Stress- och sårbarhetsmodellen 63

74

Sårbarhet 74

Hälsorisker 74

Psykisk ohälsa och ofrivilligt utanförskap 89

Riskfaktorer kopplade till suicid och suicidförsök 90

Prioritering och satsningar 93

Bestämmelser som styr vårdoch omsorgsverksamheter 95

Insatser inom kommun och region 106

Att vara närstående 110

Fördomar förstör 111

Medicinsk och psykologisk behandling 120

Kriser och krishantering 123

Psykiatriska tillstånd och diagnoser 127

Ångest – oro, frustration och panik 128

Fobi – stark rädsla 131

Tvångssyndrom – stor oro 133

Utmattningssyndrom 136

PTSD – posttraumatiskt stressyndrom 140

Depression 144

Ätstörningar – mat, kroppen och vikt 149

155

Konstnären Vincent van Gogh (1853–1890) vårdades under senare delen av sitt liv ett år på ett så kallat nervhem. Denna målning kom till under den sjukdomstiden och föreställer det nervhem där konstnären vårdades.

1 Psykiatri – en historisk tillbakablick

Psykiatrin i vår tid präglas av alla människors lika värde. Så har det inte alltid varit. På 1800-talet användes tortyrliknande metoder för att bota dem som ansågs vara psykiskt sjuka och under 1900-talets mitt tvångssteriliserades personer som ansågs lida av sinnessjukdom och svårartade sjukdomar. Under lång tid ansågs det skamligt att bli psykiskt sjuk, och det doldes ofta för omgivningen. Samtidigt fanns det bland många en tro på att konstnärskap och psykisk sjukdom låg nära varandra. I detta kapitel får du en historisk tillbakablick.

Kunskapsmål i detta kapitel

• Psykiatrins historiska utveckling vad gäller kunskap, människosyn och organisation.

• Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten.

Psykiatrins historia är i stora delar skrämmande och grym. Den hjälper oss att förstå varför okunskapen om och rädslan för psykisk ohälsa är så stor. Vi har alltid fascinerats av och förfasats över de personer som upplever verkligheten och sig själva på ett annat sätt än vad som anses normalt. Det har lett till att människor har isolerats i sina hem, stötts ut från samhället och fått utstå fruktansvärda behandlingar.

Idag vet vi mycket mer om vilka behandlingar och bemötanden som fungerar. Historien är nu en viktig påminnelse om varför de som arbetar inom psykiatrin ska utgå från alla människors lika värde.

Vår syn på psykisk ohälsa och hur vi benämner en person som har en psykiatrisk diagnos har ändrats över åren. Det har även behandlingsmetoder och sättet vi organiserar vård och omsorg på inom psykiatrin.

Det antika Grekland och fyrsaftsläran

I antikens Grekland isolerade man människor med psykisk ohälsa från resten av samhället. Människosynen var sådan att man ansåg att de sjuka var galna och därför gömdes de oftast undan i sina hem.

Hippokrates – läkekonstens fader

Hippokrates (cirka 460–370 före vår tideräkning) var en läkare som levde i antikens Grekland och som idag är känd som läkekonstens fader. Hippokrates utvecklade teorin om att människor bestod av fyra olika kroppsvätskor: blod, gul galla, svart galla och slem. Hans teori kallas fyrsaftsläran.

Hippokrates menade att sjukdom berodde på en obalans mellan vätskorna och att sjukdomarna kunde botas

människosyn synen på och värderingen av andra människors egenskaper, möjligheter och begränsningar

Staty föreställande Hippokrates i staden Larissa.

med drycker av olika örter eller genom att man fick den sjuka att kräkas. Vi kan bland annat läsa om fyrsaftsläran i de Hippokratiska skrifterna som är en samling med cirka 60 olika medicinska skrifter av olika författare från antiken. Inte förrän på 1800-talet ersattes fyrsaftsläran av andra teorier.

Galenos – själens mående

Läkaren Galenos (129–199 efter vår tideräkning) utvecklade teorin om fyrsaftsläran och kopplade samman de fyra kroppsvätskorna med själens mående. Obalans i kroppens vätskor ansågs påverka inte bara det fysiska måendet, utan även det psykiska. Man trodde att sjukdomar kunde botas om balansen mellan vätskorna återställdes. Den sjuka fick därför utföra olika rörelser, förändra sin kost, laxeras eller åderlåtas.

Humoralpatologin

Från fyrsaftsläran utvecklades olika grenar inom den medicinska vetenskapen, däribland humoralpatologin. Enligt humoralpatologin berodde ohälsa på att jämvikten mellan kroppens fyra olika vätskor var ur balans.

E Gul galla kopplades samman med hetsighet.

E Svart galla kopplades samman med känslighet.

E Slem kopplades samman med tröghet och likgiltighet.

E Blod kopplades samman med livlighet och sorglöshet.

åderlåtning att tömma en person på blod för att därigenom rena blodet

Motivet på den antika vasen föreställer åderlåtning.

1600- och 1700-talen – synen på psykisk sjukdom förändras

På 1600-talet växte naturvetenskapen sig stark. Vetenskapsmän försökte hitta förklaringar till varför man blev psykiskt sjuk och hur sjukdomarna kunde botas. I slutet av 1700-talet började man se psykisk sjukdom som beteendeproblem.

Behandlingsmetoder

De behandlingsmetoder som användes botade inte någon, utan handlade mest om att förvara personer. Det gjorde man till exempel genom att kedja fast människor i väggen eller låsa in dem i dårkistor eller celler.

En dårkista var en bur eller en cell för ”galningar” och ”obotliga sinnessjuka”. Den här buren står idag i Hospitalsmuseet i Vadstena. Buren användes för att transportera sjuka personer.

sexuellt lössläppt

någon som har många sexuella relationer

1800-talet och tidigt 1900-tal – galenskap blir sjukdom

På 1800-talet och i början av 1900-talet sågs psykiskt sjuka inte längre som galna. Man ansåg att personerna var sjuka och kunde botas genom att uppfostras på nytt – det som hade blivit fel under barndomen skulle rättas till.

För att ändra de sjukas beteenden tog man in dem på hospital där de fick utföra olika arbetsuppgifter. Man kunde bli intagen på så kallade hospital om man ansågs vara sexuellt lössläppt eller hade barn utanför äktenskapet. Ett annat skäl var lösdriveri, ungefär det som vi idag skulle kalla hemlöshet. Människosynen var på många sätt fortfarande omänsklig, grym och förnedrande. Patienterna var i regel under ständig övervakning och de hade strikta regler och rutiner att rätta sig efter.

sinnessjukhus

så kallades vårdinrättningar

för psykiskt

sjuka i början av 1900-talet

Under denna period startade man ett flertal hospital som byggdes avskilda från resten av samhället. Mot slutet av 1920-talet började man kalla vårdinrättningarna där man placerade psykiskt sjuka personer för sinnessjukhus

Det sägs att det fanns två svängstolar i Sverige, varav den ena på Vadstena hospital.

Ordet hospital byttes så småningom ut mot helgon- eller gårdsnamn. Till exempel fick Lunds hospital namnet Sankt Lars sjukhus, Västerviks hospital blev Sankta Gertruds sjukhus och Vadstena hospital blev Birgittas sjukhus.

1800-talets plågsamma behandlingsmetoder

Patienterna blev inte botade av de behandlingsmetoder som användes under 1800-talet. I stället var behandlingarna ofta plågsamma och kunde ge svåra skador. Syftet var att skrämma den som var sjuk till att bli bättre genom smärta och skräck.

Svängstolen fungerade som så att man satte patienten i en stol i en maskin som snurrade stolen i hög fart. Många patienter svimmade efter en stund, och då ansågs behandlingen vara klar.

Överraskningsbad var en metod som innebar att en person togs ut på en bro som hade en fallucka. Efter ett tag fick personen falla igenom denna lucka och landa i det iskalla vattnet.

Stormavdelningar användes för de patienter som var svårast att hantera – exempelvis aggressiva patienter eller patienter med svåra självskadebeteenden. Inne på avdelningarna fanns isoleringsrum med stora sängar som var fastskruvade i golvet.

Början av 1900-talet – lugna, inte bota

I början av 1900-talet gick behandlingsmetoderna ut på att hålla patienterna lugna. Bland annat satte man fast vissa patienter med spännremmar eller fäste fast händerna med grova handskar som såg ut ungefär som boxningshandskar.

självskadebeteende att skada sig själv på olika sätt

spännremmar ett slags rep eller band som gick att spänna åt

Tvångströjor

användes för att patienterna inte skulle skada sig själva eller andra. Eftersom patientens armar låstes fast fick vårdarna kontroll över patienten.

injektion att spruta in något i kroppen med en spruta

kotfrakturer

när en kota i ryggraden skadas

epileptiskt anfall ett plötsligt anfall av exempelvis kramper eller ångest

Patienterna kunde också kläs i tvångströjor. En tvångströja var ett klädesplagg med mycket långa ärmar som korsades över bröstet och knöts ihop på ryggen.

Långbad var en behandlingsmetod som innebar att patienten med tvång sattes i ett badkar fyllt med vatten. Där fick patienten sitta tills behandlingen ansågs klar. Tiden kunde variera från timmar till dagar.

Insulinkoma var en medicinsk behandling som gick ut på att man gav en patient en injektion med höga insulindoser. Blodsockret blev då så lågt att patienten hamnade i koma. För en del patienter ledde behandlingen till döden.

Krampterapi innebar att man injicerade ett krampframkallande medel som hette kardiazol. Efter en injektion fick patienten oftast 15–30 kramper. Behandlingen fungerade faktiskt för patienter med svår depression, men samtidigt fick de äldre patienterna lätt kotfrakturer av behandlingen. Krampterapi ledde också ofta till ångest.

Elbehandling (ECT – electroconvulsive therapy), innebär att man framkallar ett epileptiskt anfall hos patienten genom att fästa två elektroder på huvudet som avger

elektriska impulser. Maskinerna och kunskaperna var inte lika utvecklade och testade förr som de är idag, så det går inte att jämföra den elbehandling som gavs historiskt med

den som används idag. Idag används ECT främst för att hjälpa patienter med depression med psykotiska symtom. Patienten är nedsövd under behandlingen. ECT kan dock ge biverkningar, bland annat huvudvärk, muskelvärk, illamående och minnesförlust.

Lobotomi var ett kirurgiskt ingrepp. Man skar av nervbanor i hjärnan som var kopplade till patientens känsloliv. Ingreppet ledde till att patienten blev initiativlös, apatisk och likgiltig, och i flera fall dog patienterna. I Sverige började lobotomi användas under 1940-talet. Sammanlagt opererades cirka 4 600 personer. Idag utförs inga lobotomier. Senare ersattes metoden av ett ingrepp kallat kapsulotomi som gav en liten skada på vävnaden på varje sida i främre delen av storhjärnans inre. Men eftersom det ledde till både psykiska och neurologiska biverkningar användes ingreppet i mycket liten omfattning.

Konstnären Sigrid Hjertén (1885–1948) dog efter en misslyckad lobotomi på Beckomberga sjukhus i Stockholm 1948. Hon led av psykisk sjukdom under perioder av sitt liv. Idag ses hon som en av Sveriges största kvinnliga konstnärer.

biverkning en oönskad effekt, till exempel från ett läkemedel eller en behandling

samtycke när någon säger ja till något

Lag om sterilisering

Sterilisering är ett kirurgiskt ingrepp som gör så att man inte kan få barn. År 1934 antogs en första lag om sterilisering som först omfattade ”vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida av rubbad själsverksamhet”. Det betyder att lagen gällde dem som inte själva ansågs kunna fatta beslut om eller ge samtycke till sterilisering. År 1941 ändrades lagen och omfattade personer som bedömdes lida av ”sinnesslöhet, svårartad sjukdom, sinnessjukdom eller svårt lyte”.

gener arvsmassan

imbecill person som ansågs okunnig och mindre begåvad

könskorrigering när någon byter till ett annat kön med hjälp av medicinsk och kirurgisk behandling

Trots att steriliseringslagen inte var en tvingande lag kunde sterilisering ändå ske mer eller mindre under tvång. Till exempel kunde man sterilisera en patient om man tyckte att hen var en olämplig förälder eller hade gener som man inte tyckte skulle föras vidare. De flesta som steriliserades var kvinnor. År 1942 steriliserades fem kvinnor på en vårdinrättning i Sverige, varav tre hade diagnosen schizofreni och två var så kallat imbecilla.

På 1970-talet antogs en ny steriliseringslag som gjorde det svårare att tvinga någon att sterilisera sig. Däremot ställdes det steriliseringskrav på personer som önskade könskorrigering. Det kravet fanns kvar fram till 2013. Idag har en del av de patienter som tvingades sterilisera sig fått ersättning. Men långt ifrån alla.

Tvångsvård

Under slutet av 1940-talet var cirka 31 000 personer inskrivna på Sveriges kommunala och statliga vårdinrättningar. Men de flesta befann sig under tvångsvård därför att de ansågs vara farliga för sig själva eller omgivningen.

Psykofarmaka mot psykoser

Under 1950-talet började psykofarmaka användas i större skala. Psykofarmaka är ett samlingsnamn för de läkemedel och läkemedelsgrupper som används för att behandla olika psykiatriska tillstånd.

Läkemedlet Klorpromazin kom 1952 och hade varumärkesnamnet Hibernal. Det var det första läkemedlet som utvecklades inom läkemedelsgruppen neuroleptika.

Hibernal gav en både lugnande och sömngivande effekt hos patienterna. Det gav också en kräkningshämmande effekt. Medicinen gjorde att tvångsåtgärderna kunde minskas.

Hibernal botade inte patienterna, men det minskade symtomen. Läkemedlet gav dock många och svåra biverkningar. Vid högre doser kunde patienterna drabbas av darrningar, skakningar och ryckningar i händerna, fingrarna och ansiktet. Dessutom brände man sig lättare av solen och var tvungen att vistas i skuggan. Hibernal används inte idag.

Medicinerna inom den psykiatriska vården har fortsatt att utvecklas och idag finns en mängd olika mediciner som används vid olika tillstånd.

neuroleptika samlingsnamn för läkemedel som behandlar psykoser, främst schizofreni och vanföreställningssyndrom

tvångsåtgärd att göra något mot någon utan att ta hänsyn till om den personen vill det eller inte

biverkning en oönskad effekt, till exempel från ett läkemedel

För att patienterna inte skulle bränna sig av solen använde de en så kallad Hibernalhatt.

Gustaf Fröding (1860–1911), till höger i bild, var en känd författare, journalist och poet som under långa tider var intagen på vårdinstitutioner för psykisk ohälsa. Fröding vårdades av sjuksköterskan Signe Trotzig.

Livet på hospital

På de olika vårdinrättningarna under 1800-talet och början av 1900-talet arbetade personalen ofta isolerade från omvärlden.

Vårdinrättningarna kunde liknas vid mindre samhällen med en mycket stark hierarki. På toppen var överläkare, föreståndare, översköterska och överskötare. Om de anställda ville åka därifrån var de tvungna att be överläkaren om permission. De hade också speciella tider då de skulle vara på sina rum om kvällarna.

observation

uppmärksamt iakttagande av personer eller händelser

Arbetsdagarna var långa och lönen låg. Vardagen beskrevs som en kamp mot hotande kaos, smuts och oordning. Observation och övervakning var vanliga arbetsuppgifter. Målet var att ta kontroll över patienterna och sjukhusmiljön, snarare än att bota de sjuka.

I början av 1900-talet fick de anställda högre löner och tillgång till olika kurser och fortbildningar. Nu började också fackliga organisationer som arbetade för de anställdas rättigheter att ta form. I slutet av 1930-talet infördes nya och kortare arbetspass.

Psykiatrin som vetenskaplig gren utvecklades sent. Inte förrän på 1860-talet blev psykiatri ett obligatoriskt ämne i läkarutbildningen. Det medförde att kunskaperna inom ämnet ökade. Det höjde även kunskapen om hur hjärnan fungerar.

Västerviks hospital

Personalen på Västerviks hospital bodde på området. Hospitalen var självförsörjande. Man odlade frukt och grönsaker men hade även svinuppfödning. Patienterna deltog i arbetet. Det kunde handla om arbete i svinhuset, skogsarbete eller trädgårdsarbete. I hospitalets stora sal arbetade patienterna med att spinna, väva och sy kläder och andra textilier.

Vänersborgs hospital och asyl

Äldre dokument och årsberättelser visar att de vanligaste

diagnoserna på Vänersborgs hospital och asyl var primär svagsinthet, sinnesslöhet, kronisk förryckthet och förvirring.

Sammanlagt bodde här över 1 000 patienter, främst kvinnor och män i åldrarna 30 till 35 år. Men det fanns även patienter

obligatorisk något som man inte kan välja bort

De intagna drar ved på Vänersborgs hospital och asyl.

under 15 och över 60 år. I en enda sal kunde det bo 10–20 personer. För att lufta sig fick patienterna vandra runt på rastgårdar som omgavs av tre meter höga stängsel.

Två livsöden från förr

”Ingeborg” och ”Eric” är två påhittade personer.

FALLBESKRIVNING

Ingeborg

Ingeborg kom till hospitalet år 1879 när hon var 20 år. Redan från 15 års ålder hade hon visat tecken på sinnessjukdom och några veckor före intagningen fick hon ett anfall. Hon ska ha lidit av mani.

Det var tufft att växa upp för Ingeborg. Hennes far dog när hon var liten och hennes mor gifte om sig. Styvfadern och modern bråkade ofta och intensivt.

Ingeborg blev skickad till hospitalet på grund av att hon var vild och ibland våldsam. Hon såg och pratade med både döda och levande personer som ingen annan kunde se. Ingeborg ville ofta ut och roa sig och hade flera kortvariga sexuella relationer. Att arbeta var inget som Ingeborg orkade och hon hade problem med att sköta sin personliga hygien.

Första tiden på hospitalet var Ingeborg mycket orolig. Hon hade svårt att äta, sov dåligt, pratade med sig själv och var orolig. Vid ett tillfälle försökte hon rymma genom sovrumsfönstret. Hon ordinerades dagliga lugnande bad och laxerande medel.

Reflektera

1. Hur tror du att det kändes för Ingeborg att komma till hospitalet?

2. Tror du att den behandling som hon fick fungerade? Fundera själv och diskutera sedan med en klasskamrat.

Eric

Eric föddes år 1860 och bodde större delen av sitt vuxna liv utomlands. Under en period strövade han rotlöst omkring för att sedan åka vidare till Tyskland, England och Indien. Han tog värvning i armén men fick sparken på grund av att han drack för mycket alkohol och för att han inte kunde sköta sitt jobb.

När Eric närmade sig 40-årsåldern kom han tillbaka till Sverige. Eftersom han inte klarade av att arbeta fick han en förmyndare som tog hand om hans pengar och som bestämde var han fick vistas. År 1908 förklarades Eric sinnessjuk. Han togs först in på sjukhus, men blev inom kort förflyttad till ett hospital. Där bodde han fram till sin död.

Eric var gravt alkoholiserad och fick flera olika diagnoser. Hans liv präglades av rastlöshet och rotlöshet men också av kreativitet. Eric upplevde det som ett grovt övergrepp att bli intagen på hospitalet.

Reflektera

Hur tror du att det kändes för Eric att få en förmyndare?

Psykiatrin moderniseras

År 1929 fick Sverige en ny sinnessjuklagstiftning. Bland annat innebar det att psykiatriska kliniker kunde byggas på samma plats som sjukhusen. Under slutet av 1950-talet började de dåvarande sinnessjukhusen att kallas för mentalsjukhus.

Psykiatrisk öppenvård

Vid 1960-talets slut tog landstingen över ansvaret för mentalsjukhusen. Man hade nu också förstått att patienterna

öppenvård vårdinrättning där man får vård utan att läggas in

påverkades negativt av att bo på mentalsjukhusen och därför skrevs många ut. I samband med det startades den psykiatriska öppenvården. För en hel del patienter blev detta en stor och svår omställning.

Vid denna tid bildades Riksförbundet för Social och

miljöterapi behandlingar som använder den fysiska och sociala miljön i vardagen för att skapa en positiv utveckling hos patienterna

psykoterapi behandling av psykisk ohälsa med hjälp av psykologiska metoder

Mental Hälsa (RSMH) som är en förening för patienter och närstående. De ställde krav på att personer med psykisk sjukdom skulle få ökat inflytande över sin vård. Behandlingsmetoder som miljöterapi och psykoterapi blev allt vanligare. Det blev också tydligare hur viktigt det sociala nätverket är för att behandlingarna ska vara framgångsrika.

Under 1980-talet tillkom nya yrkesroller. Man anställde och utbildade psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer och psykoterapeuter.

God kommunikation och möjligheten att skapa goda relationer blev nu två viktiga delar av den psykiatriska vården. Det innebar att mindre vårdenheter skapades och målet var att ge mer vård i hemmen.

heldygnsvård att få tillgång till vård på sjukhus dygnet runt

Mentalsjukhusen avvecklades och ersattes av öppenvårdsmottagningarna som hade öppet på dagtid, men vissa patienter kunde fortfarande få heldygnsvård (sluten vård) på sjukhus. Det gav fler personer möjligheten att ta del av den vård och behandling som erbjöds. Ansvaret för att ta kontakt låg på personen själv och inte på öppenvårdsmottagningen.

Social utsatthet

Många av patienterna som skrevs ut från mentalsjukhusen hade svårt att anpassa sig till samhället. Öppenvårdsmottagningen var ofta stängd under de tider när patienterna behövde hjälp. Patienterna saknade förmågan att söka rätt stöd och behandling. Många blev socialt utstötta, isolerade

och hemlösa, och började ibland självmedicinera. Man talar om hospitaliseringseffekten som innebär att en person har svårt att anpassa sig till livet i samhället efter att ha vant sig vid livet på en vårdinstitution.

Psykiatriutredningen

På regeringens uppdrag gjordes en Psykiatriutredning (SOU 1992:73) år 1989. Man ville att personer med psykisk ohälsa skulle få en bättre livssituation genom att göra dem delaktiga i samhället och inkluderade i gemenskaper. Målet med utredningen var att se över och föreslå åtgärder för hur vård och omsorg skulle organiseras och hur ansvaret skulle fördelas.

Utredningen visade att personer med psykisk sjukdom var mer utsatta än personer i allmänhet. Många saknade ett fungerande socialt nätverk och hade dålig ekonomi. Förutom att de hade svårt att utbilda sig och delta i fritidsaktiviteter hade de också svårt att hitta bostäder, få ett arbete och få rehabilitering.

Psykiatrin reformeras

Psykiatriutredningen ledde till att man år 1995 genomförde en psykiatrireform. Målet var att skapa samma rättigheter för personer med psykisk funktionsnedsättning som för andra. Man ville också ge ökade möjligheter till självbestämmande. Nu låg fokus på personens förutsättningar och behov samt personens egna val och prioriteringar.

För att nå målen i reformen skulle man:

E förebygga hospitalisering

E normalisera livsvillkor

E skapa integration i samhället

E öka möjligheterna till rehabilitering.

självmedicinera att använda läkemedel utan recept eller att ta olika substanser (droger eller alkohol) för att uppnå tillfällig lindring

inkluderad att vara delaktig i och känna sig som en del av något

rehabilitera att återanpassa och återfå bästa möjliga funktionsförmåga

reform en förändring i samhället

självbestämmande rätten att bestämma över sig själv

integration att försöka förena olika grupper och göra dem till en helhet

samsyn

när man är överens om något

Man skapade större möjligheter att få hjälp lokalt. Insatserna skulle alltså finnas närmare personerna med vårdbehov. Dessutom skulle möjligheten till oberoende, integritet och välbefinnande öka.

Psykiatrireformen innebar även att man ville skapa samsyn och en gemensam grund för både professionella och de ideellt engagerade som arbetade med personer med psykisk funktionsnedsättning.

Psykiatrireformen på organisatorisk nivå

medicinskt färdigbehandlad

när en patient har fått all den behandling som läkarna tycker behövs, och det som återstår att ge handlar om omsorg och omvårdnad

Psykiatrireformen innebar att kommunerna tog över det huvudsakliga ansvaret för personer med psykisk funktionsnedsättning från landstingen. Det gällde dem som bedömdes vara medicinskt färdigbehandlade, men som fortfarande var i behov av omsorg, omvårdnad och rehabiliterande insatser i vardagen.

Kommunernas ansvar var nu att:

E bedöma behov av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

E planera och samordna insatserna

E betala för insatserna

E ge vård och stöd i hemmet eller erbjuda alternativa boenden

E erbjuda en meningsfull sysselsättning i form av daglig verksamhet eller anpassad anställning

E bygga bättre relationer och skapa trygghet för vårdtagarna genom vård och stöd.

kompetens att ha goda

kunskaper inom ett område

Kommunerna hade nu ansvar för att den personal som arbetade med personer med psykisk funktionsnedsättning hade rätt kompetens. Försäkringskassan hade huvudansvaret för att vårdtagarna fick den rehabilitering som krävdes för att de skulle kunna återgå till arbetslivet. Rehabiliteringen skedde i samverkan med Arbetsförmedlingen och andra aktörer.

Psykiatrisk vård på 2000-talet

År 2003 gjorde Socialstyrelsen en utvärdering av psykiatrireformen. Den visade att psykiskt sjuka fortfarande var en utsatt grupp i samhället, även om det hade skett förändringar. De flesta fick inte sina behov av vård tillfredsställda.

Närstående och psykiskt sjuka kunde dessutom inte påverka vården i den utsträckning som var meningen. Det fanns också brister i den samverkan som skulle ske mellan olika enheter.

Regeringen tog därför ett beslut om att göra en ny utredning som hette Miltonutredningen (SOU 2006:100). Nu ville man undersöka hur den sociala omsorgen, rehabiliteringen samt vården och omsorgen inom psykisk ohälsa fungerade.

Miltonutredningen (SOU 2006:100) hade flera mål:

E Alla människor med allvarlig psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska få tillgång till bostad och det stöd i vardagen som de har behov av.

E Alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska tillförsäkras ett arbete, studier eller en meningsfull sysselsättning utifrån sina förutsättningar.

E Alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska tillförsäkras att de har möjlighet att vara delaktiga i en gemenskap och i samhället och att de möts med förståelse och respekt.

Miltonutredningen innebar att man undersökte:

E arbetsformer

E samverkan och samordning

E resurser och resursfördelning

E personal och personalens kompetens inom området.

samverka att samarbeta

tillförsäkra att någon får en viss sak

delaktighet att delta aktivt och känna att man gör nytta

riktade insatser aktiviteter och handlingar som har ett speciellt syfte tillgänglig till exempel att vårdinrättningar kan användas av alla som är i behov av dem

Eftersom man hittade brister på flera områden tog man fram en nationell plan för psykisk hälsa som hette ”PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016”. Syftet med planen var att förbättra situationen för personer med psykisk ohälsa. Planen innebar särskilt fokus på områden som bostad, arbete, delaktighet samt vård och stöd.

PRIO förbättrade situationen för personer med psykisk ohälsa. Flera av de riktade insatserna ledde till förändringar, och situationen för de som levde med psykisk ohälsa synliggjordes.

Synen på psykisk ohälsa har förändrats över åren. Idag sprider intresse- och brukarorganisationer – alltså organisationer som drivs av personer med psykisk ohälsa, närstående och andra aktiva – viktig kunskap. Det diskuteras, debatteras och förs dialog om ämnet inom olika sammanhang och på sociala medier.

Folkhälsa under senare år

Under 2016–2020 har regeringen tagit beslut om att fokusera på de områden som anses vara de viktigaste för att stärka den psykiska hälsan i Sverige. Det handlar främst om fem områden:

E förebyggande och främjande insatser

E tidiga tillgängliga insatser

E utsatta grupper

E delaktighet och rättigheter

E ledarskap och organisering.

Arbetet syftar till att stärka de förebyggande och främjande insatserna för utsatta grupper samt att använda insatserna på rätt sätt. Målet är att kunna erbjuda tidiga, effektiva och specialiserade insatser.

Psykisk hälsa och ohälsa – insatser från flera håll

Det finns flera områden som påverkar en persons psykiska hälsa. För att stärka den psykiska hälsan krävs därför insatser från flera olika håll.

Att få känna gemenskap

Det är viktigt att personer med psykisk ohälsa är inkluderade i samhällets gemenskap. Kommunerna ska därför med jämna mellanrum undersöka hur gemenskapen och delaktigheten kan öka. Det här kan vara svårt eftersom många med svår psykisk ohälsa inte vill vara aktiva i samhället, och kanske inte heller i någon annan gemenskap. Utanförskap är en riskfaktor för att drabbas av psykisk ohälsa.

Organisationer som Stockholms Stadsmission har en omfattande verksamhet med till exempel mötesplatser, rådgivning och hjälp.

instans en avdelning eller en enhet inom sjukvården

Fysisk och psykisk hälsa hänger ihop

Ofta påverkar fysisk ohälsa hur vi mår psykiskt, och tvärtom. En person med psykisk ohälsa eller en psykiatrisk diagnos behöver därför ofta insatser från flera olika instanser. Det är viktigt att den fysiska hälsan kontrolleras som ett första steg. Sedan vet vi idag att fysisk aktivitet, god sömn och bra matvanor är avgörande för en god hälsa, och att det även påverkar den psykiska hälsan positivt. Det kan vara svårt att börja röra på sig mer om man mår dåligt, men det kan handla om att ta fem minuters promenad per dag.

Minska tvångsåtgärder

tvångsåtgärder metoder som till exempel fastspänning och avskiljning tvångsvård vård som ges utifrån lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) region

Sverige är indelat i 21 olika regioner som ansvarar för till exempel hälsovård och sjukvård (tidigare kallades de för landsting)

När någon mår väldigt dåligt och är utagerande, psykotisk eller på väg att ta sitt liv, används ibland tvångsåtgärder.

Målsättningen är att denna typ av vård ska minska inom den psykiatriska vården. Personalen får därför utbildning om arbetsmetoder, arbetssätt och bemötande. En del av utbildningarna handlar om att vårdgivare och myndigheter ska sprida kunskap om vilka rättigheter man har när man tvångsvårdas.

Följa upp patienten efter vårdtiden

En annan viktig del är att följa upp patienten efter vårdtiden, både vad gäller det sociala och det rent medicinska. Det minskar risken för att personen hamnar utanför samhällets gemenskap. Det här kräver ett gott samarbete mellan region, socialtjänst och de myndigheter som arbetar med personen. För personal är det även viktigt att stötta patienterna i att planera för hur de ska hantera sin sjukdom.

Ett område som är viktigt men svårt är att hjälpa närstående till patienten att förstå vad sjukdomen innebär och hur de kan förhålla sig. Detta på grund av rådande tystnadsplikt och

sekretess. (Tystnadsplikt kan du läsa mer om på sidan 96.)

Detta är dock ett område som får allt större betydelse i arbetet med psykisk hälsa och ohälsa.

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård innebär att vårdgivarna tar vara på patientens upplevelse av sin sjukdom och situation. Patienten ses mer eller mindre som en del av teamet. Det skapar en högre delaktighet och ger patienten ökat ansvar för sin egen vård. Vårdgivarna ska också ta tillvara patientens resurser och förmågor. Det här är en stor förändring i hur man bemöter och ser på individen med psykisk ohälsa jämfört med den syn man har haft tidigare i historien.

Tidiga och förebyggande insatser

Det är viktigt att insatser sker så tidigt som möjligt och att fokus ligger på förebyggande arbete. Det är tydligt att samhället behöver ha resurser för att fånga upp bland annat barn och unga som har en begynnande psykisk ohälsa. Idag vet vi mycket om vilka riskfaktorer som finns för den här gruppen och vi kan göra skillnad om resurserna finns. Insatser som startar sent förlänger patientens återhämtningsperiod. Alla instanser som möter personer med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser måste dessutom ha tydliga rutiner för uppföljning, som även nämndes ovan, eftersom det minskar risken för att ohälsan uppstår på nytt.

team en grupp med personer som samarbetar

individ en enskild person

återhämtningsperiod den tid det tar för en patient att bli frisk uppföljning att i efterhand undersöka hur något har gått

känsla av sammanhang att känna sig delaktig i något som är begripligt och meningsfullt

Samverkan och samarbete

Olika organisationer och myndigheter har olika kunskaper. Om alla samarbetar med varandra kan man använda de samlade kunskaperna på rätt sätt. Samarbete och delaktighet ökar dessutom patienternas motivation och känsla av sammanhang, KASAM.

Evidens och evidensbaserad kunskap

Inom forskningen och vården pratar man mycket om begreppet evidens. Evidens är det som anses vara den bästa tillgängliga kunskap som finns just nu. Denna kunskap ska bygga på vetenskapliga studier och ligga till grund när man beslutar om både insatser och behandling.

Psykiatriambulansen (PAM) är en specialanpassad ambulans för psykiskt sjuka.

SAMMANFATTNING

E Psykiatrins historiska utveckling är viktig kunskap för en ökad förståelse om hur psykiatrin är organiserad idag.

E Synen på psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser förändras långsamt.

E I det antika Grekland hölls de psykiskt sjuka avskilda från övriga samhället.

E Fyrsaftsläran innebar att psykisk sjukdom kopplades samman med obalans mellan fyra kroppsvätskor: gul och svart galla, blod och slem. Genom att återställa balansen mellan vätskorna ansågs psykisk sjukdom kunna botas.

E Under medeltiden utvecklades teorin om att psykisk sjukdom kunde komma som en bestraffning från Gud. Psykiskt sjuka ansågs galna och hölls fortfarande avskilda från samhället.

E Under medeltiden fanns det så kallade helgeandshus där fattiga, gamla och sjuka personer fick bo.

E Under 1800-talet började man tro att patienter kunde förändras och botas genom uppfostran.

E På 1800-talet och tidigt 1900-tal skapades nya vårdinrättningar.

E Skälen för att bli intagen på hospitalen kunde vara lösdriveri, sexuell lössläppthet eller att man hade fått ett barn utom äktenskapet.

E 1929 fick Sverige en ny sinnessjuklagstiftning som innebar att vårdenheterna gjordes om.

E 1934 infördes en lag om sterilisering, och från 1941 omfattades även personer med sinnessjukdom med mera.

E På 1940-talet började man utföra ett kirurgiskt ingrepp kallat lobotomi i Sverige. Ingreppet visade sig skada patienterna och ledde till stora personlighetsförändringar.

E Psykofarmaka utvecklades under 1950-talet.

E Mot slutet av 1960-talet tog landstinget över ansvaret för de psykiatriska vårdinrättningarna.

E På 1980-talet utvecklades öppenvården och nya yrkesroller tillkom. Att skapa goda relationer till och få en god kommunikation med patienterna blev centralt.

E När de dåvarande mentalsjukhusen började avvecklas på 1980-talet hade många patienter svårt att anpassa sig till det övriga samhället.

E År 1995 genomfördes en psykiatrireform med målsättningen att alla skulle ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett funktionsnedsättning.

E Genom psykiatrireformen lades mycket ansvar på kommunerna att samordna och finansiera de insatser som behövdes.

E År 2003 genomfördes en utvärdering av psykiatrireformen (den så kallade Miltonutredningen). Utvärderingen visade att det fortfarande fanns brister.

E Under senare år har myndigheterna bland annat fokuserat på förebyggande arbete, tillgänglighet, delaktighet och individuella rättigheter.

E Evidens och evidensbaserad kunskap får under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet en allt viktigare roll inom psykiatrin.

TIPSRUTAN

Litteratur

Psykiatrin i Sverige av Jan-Otto Ottosson, 2003.

Ordning och behandling – Psykiatri och sinnessjukvård i Sverige under 1800-talets första hälft. En avhandling av Roger Qvarsell, 1982.

Den galna vården av Bengt Sjöström, 2000.

Friskt eller sjukt – Anställda i mentalvården berättar av Gertrud Wennermark, 1997.

Webbplatser anhoriga.se hjarnkoll.se kunskapsguiden.se mind.se

Poddar

Sinnessjukt.se – avsnitt 17: Freud, mentalsjukhus och neuroleptika

Sinnessjukt.se – avsnitt 82: Mentalsjukhuseran

Sveriges radio – Att vara psyksjuk på 1800-talet

Träna begrepp

Arbeta med kapitlets centrala begrepp i marginalen, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Välj ut de ord som du behöver träna på. Beskriv med egna ord vad begreppen innebär och sätt in dem i förklarande meningar. Du kan gestalta dem via foto, film eller på något annat praktiskt sätt. Använd kapitlets text som stöd. Om du har ett annat modersmål än svenska kan du också översätta orden till ditt modersmål.

Repetera

1. Vilka var de fyra kroppsvätskor som beskrivs i fyrsaftsläran?

2. Hur uppstod sjukdom enligt fyrsaftsläran?

3. Hur botades man från sjukdom enligt fyrsaftsläran?

4. Var placerades de personer som var sjuka i antikens Grekland?

5. Vad var ett helgeandshus för något?

6. Vilka behandlingsmetoder användes under 1600- och 1700-talen?

7. Vilka behandlingsmetoder användes under 1800-talet och tidigt 1900-tal? Nämn minst två.

8. Vad innebär sterilisering?

9. Under vilket varumärkesnamn tillverkades Klorpromazin?

10. Vad hade Klorpromazin för biverkningar?

11. Vilka var de nya yrkesgrupper som kom i slutet av 1900-talet?

12. Vad var syftet med psykiatriutredningen som startades 1989?

13. Hur förändrades ansvarsfördelningen efter psykiatrireformen?

14. Vad var syftet med Miltonutredningen?

15. Vad är evidensbaserad kunskap?

Reflektera

1. Hur tror du att tanken om kontroll och makt kan ha påverkat personalens förhållningssätt förr?

2. Hur tror du att personalens kontroll och makt påverkar patienter idag?

3. Hur tror du att psykiatrins historia har påverkat den syn som finns på psykisk ohälsa i samhället idag?

4 Vad tror du skulle ha hänt med patienterna förr om det inte hade funnits helgeandshus eller hospital?

5. Varför tror du att man försökte ta fram nya behandlingsmetoder under 1800-talet?

6. Hur kan det ha varit att arbeta inom psykiatrin under 1800-talet och tidigt 1900-tal?

7. På vilket sätt förändrades behandlingsmetoderna för patienterna när psykofarmaka började användas?

8. Varför är det viktigt med samverkan mellan de olika instanser som en person med psykisk ohälsa eller psykiatrisk diagnos kommer i kontakt med?

9. Vilka problem kan det innebära för en person med psykisk ohälsa om många olika instanser är inblandade?

10. Alla personer har inte ett socialt nätverk. Hur kan vårdpersonal stötta patienter som saknar det?

11. För vem är det viktigt att ha kunskap om psykiatrins historiska utveckling?

12. Två konstnärer nämns i kapitlet: Sigrid Hjertén och Gustaf Fröding. Under en lång tid av vår historia har uppfattningen funnits att det finns ett samband mellan kreativitet, konstnärskap och galenskap. Man har talat om ”galna genier”. Vad tänker du om det? Kan det vara så? Skriv ner dina tankar om detta och diskutera gärna med en kamrat.

13. Varför är det alltid viktigt att ha en kritisk blick på det vi anser vara sant?

TILLÄMPA

Svara på frågorna nedan om fallbeskrivningarna ”Ingeborg” och ”Eric”.

1. Vilka diagnoser tror du Ingeborg och Eric skulle få idag?

2. Hur tror du att vi bäst hade hjälpt Ingeborg och Eric om du utgår ifrån den kunskap som finns inom vården idag?

3. Tänk dig att Ingeborg eller Eric kommer till din avdelning under ditt arbetspass. Hur skulle du bemöta dem? Varför? Försök att vara specifik i dina beskrivningar.

Ta reda på mer om PRIO PRIO tar upp några områden och riktade insatser som var särskilt prioriterade för att minska psykisk ohälsa. Syftet var att skapa ett förändringsarbete som skulle pågå under en längre tid. Försök hitta svaren på följande frågor:

1. Vilka var de två målgrupperna?

2. Vilka var de tre övergripande målen?

3. Vilka behov, insatsområden, insatser och delmål sattes upp i planen?

4. Vilka slags förändringar ledde PRIO till?

Sök på internet! Kontrollera att du använder dig av säkra källor. Din lärare talar om hur du ska redovisa.

Praktikuppgift

1. Har det funnits något mentalsjukhus i närheten av där du bor? Sök information och ta reda på mer om det. Hur många patienter hade de? Var låg det? Leta efter mer information på internet.

2. Jämför sedan med hur det ser ut där du praktiserar idag. Vilka skillnader kan du se? Finns det några likheter? Skriv kort ner vad du kommer att tänka på.

Bildförteckning

6 Erich Lessing/akg-images/TT

12 Sten.ohman/Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

15 (1) Janerik Henriksson/TT

15 (2) Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet 16 Bonnierarkivet/TT 18 Emma Krantz/Region Skånes

19 Johan Morén/Värmlands museum (CC BY-NC-SA)

ISBN 978-91-47-14793-9

© 2023 Nina Bodén

Projektledare: Suzana Löfman, Cecilia Söderpalm-Berndes, Theres Lagerlöf

Bildredaktör: Marie Olsson

Formgivning: Anna Hild

Omslag: Anna Hild

Omslagsfoto: Mikael Svensson/Johnér

Teckningar: Anders Nyberg

Repro: Repro 8

Tryck: Kina, 2023

Andra upplagan 1

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och -huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Psykiatri 1

Psykiatri 1 bygger på Skolverkets mål för kursen Psykiatri 1 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen.

Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.

Läromedlet består av fem kapitel:

E Psykiatri – en historisk tillbakablick

E Förklaringsmodeller till psykisk ohälsa

E Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa

E Vanliga psykiatriska tillstånd

E Omsorgsprocessens utmaningar och förhållningssätt

Psykiatri 1 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar till Vårdoch omsorgsprogrammet.