Boken om NO 1-3
Ä L
REVIDERAD KURSPLAN LGR22
B O R A KE R
N
Hans Persson
Boken om NO 1–3 Lärarboken
Hans Persson Liber
Innehåll Välkommen till Boken om NO, andra upplagan 4 Hans Persson har ordet … 5 Bokens byggstenar 6 Hur du använder Boken om NO 1–3 8 Boken om NO och läroplanen 11 Checklista när du gör experiment 19 Att göra experiment – systematiska undersökningar 20 Dokumentationen 22 Vad behöver man för utrustning? 24 Vad är NO? 25 Vad är NO? 25 Gör som forskarna – testa! 26 Kapitel 1 Året runt i naturen 28 Varför blir det årstider? 28 Höst 30 Vinter 34 Vår 38 Sommar 42 Att undersöka utomhus 46 Kapitel 2 Luft 48 Luft 48 Hur är luft? 50 Så funkar luft 52 Kapitel 3 Vatten 54 Vatten 54 Is, vatten och ånga 56 En del djur kan gå på vatten 58 Blandningar och lösningar 60 Varifrån kommer allt vatten? 62 Kapitel 4 Växter och djur 64 Staden 64 Barrskogen 66 Kust och hav 68 Ängen 70 I djurens värld 72 I växternas värld 74 Kapitel 5 Rymden 78 Rymden 78 Hur vet vi det vi vet idag? 80 Vad är det största som finns? 82 Planeterna i vårt solsystem 84 Människan i rymden 86 Jorden är rund 88 Månen 90 Stjärnbilder 92
Ämnen i olika former 102 Varmt, då smälter det 104 Vad är det minsta som finns? 106 Kapitel 7 Människokroppen 108 Människokroppen 108 Kroppen vill må bra 110 Skelett, muskler och hud 112 Kroppen behöver mat 114 Blodet och andningen 116 Nerver i kroppen 118 Alla våra sinnen 120 Varför hör vi ljud? 122 Varför ser vi saker? 124 Människans makalösa förmågor! 126 Kapitel 8 Kraft och rörelse 128 Kraft och rörelse 128 Tyngdkraft 130 Se upp för tyngdkraften! 132 Friktion 134 Kalle och äggen 136 Balans, tyngdpunkt och jämvikt 138 Elektricitet 140 Åska är också elektricitet 142 Kapitel 9 Samspel och kretslopp 144 Vem äter vem? 144 Hur äter en växt? 146 Allt levande behöver vatten 148 Allt levande behöver ren luft 150 Vad kan du göra för miljön? 152 Samspel och kretslopp på hela planeten 154 Kopieringsunderlag 156 Begreppskort 157 Kraft och rörelse 158 Tema Vatten 159 Burken 160 Sortera djur 161 Sortera växter 163 Mall för kroppar 165
Kapitel 6 Material och ämnen 94 Material och ämnen 94 Olika sorters material 96 Material förr och nu 98 Järn fastnar på magneter 100
3
Välkommen till Boken om NO, andra upplagan Hans Persson har bidragit till att NO-ämnena har gjorts tillgängliga för många, både lärare och elever. Genom sin förmåga att väcka nyfikenhet, med ett vardagligt språk utan att ge avkall på ämnesspecifika begrepp, och med hjälp av många elevnära aktiviteter når Hans Persson sin målgrupp. Hans texter tillsammans med vår illustratör Jonas Burmans bilder gör NO-ämnena lättare att förstå. Vi har haft förmånen att få arbeta med Hasse under många år och vet att han är en stor inspiratör både inom landet och på andra håll i världen. Hasses filmer på Youtube har miljontals visningar. Hans föreläsningar runt om i Sverige har alltid varit fullsatta. Lärarna får stöd för att göra det svåra begripligt, med bland annat hjälp av enkla praktiska experiment. Hans Persson har uppmärksammats med flera priser. En bra författare är ovärderlig när vi tar fram läromedel, men minst lika viktigt är dina och alla andra lärares erfarenheter av NO-undervisning i klassrummet. Vid revideringen har vi samarbetat med en stor grupp lärare från olika delar av Sverige för att göra en omtyckt bok ännu bättre. I den nya upplagan är texterna uppdaterade och innehållet uppdelat i årskurser. Det gör att vi har kunnat arbeta fram en arbetsbok för varje årskurs. Textnivån är åldersanpassad, boken för årskurs 1 är enklare och den för årskurs 3 innehåller mer text och svårare begrepp. Varje arbetsområde har fått en tydlig introduktionssida med lärandemål och viktiga begrepp. Begreppen förklaras sedan i den löpande texten. En av lärarna gav följande respons på innehåll och struktur i den andra upplagan av Boken om NO 1–3. ”Nu har jag läst och tittat igenom utkastet. Jag måste säga att jag är positivt överraskad. Det blir tydligt med de uppdelningarna ni har gjort i de olika årskurserna (dessa stämmer bra överens med hur vi har fördelat de olika ämnesområdena på vår skola). Bra inledning för att tydliggöra vad NO är. Tydliga mål för arbetsområdet och bra, lagom svår och tydlig fakta. För första gången kan jag känna att här finns ett läromedel som jag skulle kunna använda utan att komplettera med annat material.” Den nya kursplanen Lgr 22 har också föranlett en del förändringar. Den har bidragit till att vi i Boken om NO 1–3 tonat ner vissa moment för att få plats med nya. Till exempel har vi lagt till mer artkunskap, mer om svampar, fakta om planeterna och människan i rymden och tonat ned en del historiska fakta. Sambanden mellan människors hälsa och förändringar i vår miljö är både angeläget och aktuellt. Därför har vi i den andra upplagan lagt till ett kapitel som beskriver och förklarar samband i naturen. Det handlar om fördjupade kunskaper om varför en hållbar utveckling är viktig, med möjligheter att kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och hälsa. Redaktionen på Liber
4
Hans Persson har ordet … Det har varit en stor glädje att arbeta fram en NO-bok för lågstadiet. Jag har försökt skapa ett läromedel som verkligen väcker nyfikenhet och intresse för naturvetenskap, som gör det osynliga synligt, det abstrakta konkret och som gör att du och dina elever uppfyller alla de krav som Lgr 22 ställer. Boken om NO 1–3 en av böckerna i en serie där jag även är författare till Boken om Teknik 1–3, Boken om Teknik 4–6 samt Boken om Fysik och Kemi och Boken om Biologi som också vänder sig till årskurs 4–6. Alla böckerna i serien är uppdaterade mot Lgr 22.
Boken om Fysik och Kemi, som kom ut första gången 2004 och fick också ett hedersomnämnande i Årets Läromedelsförfattarpris 2012 med motiveringen: ”Denna lilla röda pärla är en underbar faktabok, som rymmer både god textkvalité och ett mycket tilltalande bildspråk. Den ger eleverna ett lustfyllt möte med de här ämnena. Boken är både pedagogiskt genial och balanserad genom den begreppsstegring som går som en röd tråd genom boken. Barnen älskar den och de frågar ibland om de får ha den som bänkbok eller till och med ta hem den.” Eftersom elever runt om i Sverige inte bara känner till mig från mina böcker utan även från framträdanden i tv och på webben (www.hanper.se) så händer det att barn vänder sig till mig med allehanda frågor om naturvetenskap. Här är ett helt autentiskt mejl som inte var helt lätt att svara på: Hej Hans Vi arbetar med Rymden i skolan och jag skulle behöva hjälp med en fråga. Jag undrar: Hur stort och vad är universum? Tacksam för svar före torsdag. Samira Där fick jag verkligen något att bita i. Men efter vad jag förstått så blev Samira nöjd med svaret. Hälsningar från författaren
5
Bokens byggstenar Vatten
Samspel och kretslopp
Jorden, den blå planeten. Så mycket vatten. I hav, isberg, moln, älvar och vattenfall. Vattnet finns överallt, i olika former. Har du tänkt på att vattnet kan kännas både mjukt och varmt eller svalkande, men också stenhårt som när man gör ett magplask när man dyker? Jo rd en ,
Material och ämnen
Vad kan du göra för miljön?
Järn fastnar på magneter
Varje dag kommer rapporter om miljön på jorden. Om klimatförändringar som leder till extremväder som orkaner eller skyfall. Om isar och glaciärer som smälter och om plastskräp i haven.
En egenskap som vissa material har är att de fastnar på magneter. Metallen järn har just den egenskapen. Många saker som vi har omkring oss är gjorda av järn. Det finns ett enkelt sätt att ta reda på om något är av järn. Det är bara att testa om det fastnar på en magnet. ExpErimEnt 9: sortEra mEd magnEt
du behöver: en magnet, olika saker att sortera
d en
åp bl
• Vilka saker fastnar på en magnet? • Vilka saker fastnar inte?
lan
n ete
Cykla och gå istället för att ta bilen eller bussen.
Viktiga Ord is
Plantera växter för humlor och bin.
fast form
Nycklar
flytande form gasform smälter stelnar Ät mer vegetarisk mat. Källa : naturskyddsföreningen
vattenånga kondensera avdunsta filter Det mesta av kroppen är vatten.
lösning blandning
33
Boken om NO ger eleverna kunskaper om begrepp och förklaringsmodeller.
Glaskula
Makaroner Kotte
Sätt upp fågelholkar. Sortera skräp och sopor.
Återanvänd dina saker av plast så långt det är möjligt.
130
Eleverna får använda sina kunskaper för att diskutera och ta ställning.
Skruvar
78
I Boken om NO finns förslag på enkla systematiska undersökningar/Experiment.
Boken om NO 1–3 är en faktabok som rymmer texter och inspirerande bilder som väcker nyfikenhet och förklarar olika naturvetenskapliga fenomen. Bokens 9 kapitel ansluter helt och hållet till tankarna bakom innehållet i Lgr 22 vad det gäller syfte, förmågor och kunskaper som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla i NO. Alla kapitel i grundboken börjar med ett uppslag som ger en ingång till det som kapitlet handlar om. På detta och de följande uppslagen introduceras, i text och bild, de grundläggande begrepp som eleverna behöver för att uppfylla kraven i läroplanen. Den elevnära tonen i texten och bildvalet är menad både att väcka intresse men också att få eleverna att vilja veta mer om sig själva och sin omvärld. Glöm inte heller att det är viktiga saker det handlar om! Alltifrån hur man hanterar åska och elledningar till att möta viktiga ord och begrepp som alla behöver känna till för att kunna hänga med i diskussioner om kretslopp och miljöfrågor. Lovis, som är den glada filur som står och vinglar redan på bokens omslag, dyker upp här och var i boken för att kommentera innehållet. Lovis fungerar lite som en lekfull guide in i naturvetenskapens värld.
enkla experiment Eftersom en av de förmågor och kunskaper som lyfts fram i syftestexten i Lgr 22 är att - genomföra systematiska undersökningar i biologi/fysik/kemi så finns det experiment insprängda lite här och var i grundbokens kapitel, sammanlagt 21 stycken. Man behöver inte göra dem, texten bär ändå. Men de är enkla att göra och kräver ingen dyr och komplicerad utrustning. De kan göras i klassrummet eller hemma.
6
En ”steg-för-steg-lektion” i hur man gör ett vetenskapligt riktigt experiment finns på sidan 4. Förklaringar till experimenten finns längst bak i grundboken (s. 134–135). Somliga kan naturligtvis ha synpunkter på att lösningarna står i elevernas bok. Vi har valt att lyssna på de lärare som vill ha dem med. Alternativet att inte ha med förklaringarna skulle lämna elever och lärare i sticket. Man behöver få bekräftelse på resultatet. Vill ni göra fler experiment finns det hänvisningar här i lärarboken till sådana i Försök med NO 1–3. För dig som vill ha ännu mer finns även böckerna Försök med Fysik, Försök med Kemi och Försök med Biologi.
Historiska uppslag Många kapitel innehåller sidor som ser ut som om de vore tagna ur ett gammalt fotoalbum. De innehåller en lite mer berättande text som ger historisk bakgrund till det som tas upp i kapitlet. Ofta är det exempel på hur biologi, kemi och fysik har varit en del av vår vardag i alla tider. Denna typ av sidor förekommer även i övriga böcker i Boken om ... -serien och har visat sig vara mycket omtyckta både av elever och lärare. Den typ av stoff som behandlas har också skrivits fram mycket tydligt i Lgr 22. På de historiska uppslagen hittar du konkreta exempel på det som i det centrala innehållet är uttryckt så här: - Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram. Rymden
Rymden
Hur vet vi det vi vet idag?
Rymden
Med rymden menas det som finns utanför jorden. Forskare har dragit gränsen vid 10 mil ovanför jordytan. Där tar luften slut. Flygplan flyger på strax över 1 mils höjd. Så de är inte ute i rymden.
– De där stjärnorna ser ut som en fågel. Den stjärnbilden får heta örnen.
På stenåldern berättade man sagor om olika stjärnbilder.
– Man ser hur solen rör sig på himlen. Den rör sig runt jorden. Jorden är i mitten av allting.
Det finns en gammal berättelse som handlar om en pojke som hette Ikaros. Ikaros ville prova att flyga. Då byggde hans far vingar av fjädrar och vax. Vingarna skulle hjälpa dem att fly från en ö. Väl uppe i luften var Ikaros far noga med att varna sin son för att flyga för nära solen. Ikaros lyssnade inte på detta utan gav sig allt högre upp. Till slut smälte det vax som höll ihop vingarna av värmen från solen. Ikaros störtade ned i havet och drunknade.
När Galileo tittade med sin kikare såg han många saker som ingen hade sett tidigare.
– Allting bildades vid Big Bang. Det var nästan 14 miljarder år sedan. Universum är oändligt stort. Vi är bara en liten plutt i allt detta.
En man som hette Jurij Gagarin blev den första människan i rymden. Året var 1961 och Gagarin kom från Sovjetunionen. Det var ett stort rike som bland annat bestod av nuvarande Ryssland. Rymdfarare därifrån kallas för kosmonauter. Gagarin färdades ett varv runt jorden.
Forskare gör nya upptäckter varje dag. Kunskapen om universum förändras. Hela tiden!
58
Lite senare i antikens Grekland förklarade man på ett annat sätt.
Rymden
människan i rymden
– Det är solen som är i mitten. Jorden och de andra planeterna rör sig runt solen.
59
64
1969 landade de första människorna på månen. Resan dit tog ungefär 8 dagar. De som reste till månen kom från USA. Rymdresenärer därifrån kallas för astronauter. Den första människan som satte ett fotspår på månen hette Neil Armstrong. Rymdskeppet hade namnet Apollo 11.
I över 20 år har rymdstationen ISS farit runt i en bana runt jorden. Dit reser forskare från många olika länder för att undersöka olika saker som har med rymden att göra. Bland annat om hur vi människor klarar av att leva i rymden.
De två första svenskar som varit i rymden är Christer Fuglesang och Jessica Meir. Christer Fuglesang gjorde två resor till rymdstationen ISS. Där gjorde han flera rymdpromenader för att laga stationen utifrån.
Många robotar och fordon har lämnat jorden för att undersöka Mars. De åker runt på den röda planeten och borrar och gräver och samlar in information. Snart blir det möjligt för människor att resa till Mars. Kanske redan 2030?
65
register Jag brukar säga att en av de stora skillnaderna mellan att använda resurser från internet som läromedel och att använda en lärobok, t.ex. Boken om NO 1–3, är att ”en bok har en början och ett slut”. Du går inte vilse bland myriader av powerpoints och pdf:er. Du vet vem som är upphovsman till boken och att den är granskad och ansluter till läroplanen. Du kan i fallet med Boken om NO 1–3 lita på att den är skriven av en person med lång erfarenhet av undervisning och som dessutom varit med i arbete med läroplansutveckling. Och du kan enkelt hitta exakt det du letar efter. Därför finns det ett register i slutet av boken.
7
Hur du använder Boken om NO 1–3 Lärarboken
Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om NO 1–3. Här finns också gott om extra fakta och förslag på fler enkla experiment.
Syfte med uppslaget Hjälper dig att förstå syftet med det aktuella uppslaget, så du vet vad som är kärnan i varje uppslag.
s. 124–125
Hur äter en växt
Samspel och kretslopp
Hur äter en växt? Nu ska vi se hur växterna gör för att få näring:
Syfte med uppslaget
solljus
– Att berätta om fotosyntesen och hur växter gör för att få näring. – Att visa hur döda växter och djur bryts ned och ingår i olika kretslopp.
I bladen kan växten, med hjälp av energin från solljuset, bygga ihop sockermolekyler av vatten och koldioxid.
vatten
koldioxid
Lgr 22 – Koppling till styrdokumenten
Lgr 22
Kunskaper och förmågor Uppslaget ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om biologins, fysikens och kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, samhället och människokroppen.
Här hittar du vilka förmågor och kunskaper i NO i Lgr 22 som speciellt utvecklas i arbetet med uppslaget, samt vilka kriterier du kan bedöma elevernas kunskaper mot. Du får också information om vad ur det centrala innehållet för åk 1–3 i NO som uppslaget behandlar.
Kriterier för bedömning De kriterier som du kan bedöma elevernas kunskaper mot är: Eleven visar grundläggande kunskaper om natur, kropp och hälsa, kraft och rörelse samt material och ämnen. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen. Centralt innehåll • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter. • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. • Hur materialen kan återvinnas.
Ord OCH begrepp
näring, solljus, koldioxid, energin, sockermolekyler, gas, bränsle, fotosyntes, grunden, näringskedja, svampar, småkryp, nedbrytare, kretslopp, uppbyggda, atomer, molekyler, materialet
Ord och begrepp
Så här kan du arbeta med uppslaget
En lista med centrala ord och begrepp ur texten på varje uppslag. En del behöver kanske synliggöras lite extra, förklaras och belysas fler gånger. De kan också exponeras på en lista någonstans i klassrummet: Viktiga ord.
Lägg märke till att uppslagets vänstra sidan fördjupar innehållet från förra uppslaget. Här förklarar vi varför alla näringskedjor börjar med en växt. Näringskedjan på sidan 123 visade hur näringen från växten till slut hamnar hos ormvråken. Vi visar med andra ord vad det är växterna kan göra som inte djuren kan (tillverka näring). Det förklarar varför en näringskedja alltid börjar med en växt och
En ände att börja i
Växter behöver vatten och en gas som heter koldioxid. Den gasen finns bland annat i luften som vi andas ut. Av det kan växterna bygga ihop sockermolekyler. Växten använder sockret de tillverkar både som byggnads-material och som bränsle när den växer. (Om inte någon kommer och äter upp växten förstås!) Energin till byggandet inne i växten kommer från solljuset. Man kan säga att de gröna växterna kan fånga energin från solen. Det här kallas för fotosyntes. Det är grunden för allt liv på jorden. Därför börjar alltid en näringskedja med en växt. 124
varför biologer använder begreppet producenter. Det är växterna som är producenter. Det är de som kan tillverka mat. De som äter växter eller djur kallas för konsumenter. Använd även bilden på pärmen. På bokens pärm finns en rubrik Växtens delar och fotosyntes. Använd denna bild och jämför med bilden på s. 124. Läs texten noga. Lägg märke till åt vilket håll pilarna pekar på bilden på pärmen. Hur skulle man kunna rita pilar på bilden på sidan 124? Nedbrytning Den högra sidan av uppslaget handlar om nedbrytning, kretslopp och näringskedjor. Här finns mycket att fördjupa sig i och förklara. Läs texten och följ med pilarna runt i bilden. • Hur går det till när svampar äter? • Varför äter svampar döda växter och djur? (se nedan) • Vad menas med småkryp? Vilka känner eleverna till? Gå gärna till en kompost och kolla. Allt består av atomer. Till slut är allt levande som dött sönderplockat till molekyler. Då kan växterna ta hand om de molekylerna och bygga nya större molekyler. Så går det runt, runt. Hitta fler exempel med olika arter som förekommit tidigare i boken till exempel årstidsbilderna kapitel 1 och ekosystembilderna kapitel 4.
148
47147243_Boken om NO Lararhandledning.indd 148
Faktaboken (elevernas Grundbok)
Så här ser elevernas egen faktabok ut (grundbok). Lärarboken som du håller i din hand hjälper dig som lärare att få ut maximalt av lustfyllt lärande i ditt arbete med klassen.
8
29/03/22 12:19 PM
Så här kan du arbeta med uppslaget Här får du metodiska tips till din planering av arbetet med Boken om NO 1–3. Och du hittar olika exempel på hur undervisningen kan se ut: • Hur kan man introducera uppslaget? (En ände att börja i.) • Vad behöver man veta innan man sätter igång? • Finns det mer fakta som kan lyfta innehållet? • Hur lyfter man lärandet i samband med Att göra-uppgifterna? • Finns det fler experiment? Eftersom det finns flera olika ingångar och exempel på arbetssätt och arbetsformer, så hoppas vi att det blir lättare att hitta något som passar just dig och dina elever.
Samspel och kretslopp
När växten eller djuret dör
– Allting går runt!
När en växt eller ett djur dör äts den upp av svampar och små djur. Småkrypen och svamparna som äter döda växter och djur kallas för nedbrytare. nedbrytning Nedbrytarna gör att det som dör blir nytt liv. Det är naturens sätt att återanvända byggnadsmaterialet.
Ett kretslopp
1.
Så här ser det ut när en stor molekyl bryts ned till allt mindre molekyler.
4. 2.
3.
Alla växter och djur är uppbyggda av små, små atomer som sitter ihop i olika sorters molekyler. När det som lever dör plockar nedbrytarna sönder det döda materialet i allt mindre bitar. Till slut är det som dött sönderplockat till pyttesmå delar, till molekyler. Då kan växterna ta hand om de små molekylerna och bygga större molekyler som kan bli nya växter. Växterna äts sedan upp av djur. Så går det runt, runt. Det är därför som det kallas för kretslopp.
125
Den blåa texten till höger säger något om poängen med nedbrytningen ”Det här gör att det som dör blir nytt liv. Det är naturens sätt att återanvända byggnadsmaterialet”. Det är också ett sätt för djur och svampar att få energi. (Växterna kan ju fånga energin från solen och bygga socker.)
Att göra Molekylbilderna Titta på bilden med atomerna. Räkna atomerna. Ruta för ruta. Exakt lika många och av samma sort från början som när det brutits ned. Men det blir nya molekyler, mindre molekyler. Detta kan konkretiseras med hjälpa av LEGO-bitar. Bygg något av 15–20 olikfärgade LEGO-bitar. Varje LEGObit är en atom. Hela bygget är en molekyl. Visa vad nedbrytarna får ut av att dom bryter ned döda växter och djur. a) De kan använda de små molekylerna (LEGObitarna) som byggnadsmaterial. b) De stora molekylerna är energirikare än de små. När de plockar sönder molekylerna frigörs energi. De får bränsle. Titta också på filmklippet Så funkar nedbrytning från min hemsida. Se Länktips.
Boktips
Nedbrytning Ett trevligt experiment som handlar om nedbrytning går till så att man fäster lite olika saker (ett bananskal, ett papper, en plastsak) på en bräda och gräver ner den i marken. Sen låter man den ligga några veckor innan man ser efter vad som hänt. Denna uppgift är med på sidan 29 i Arbetsboken.
Hänvisningar till avsnitt eller sidor i andra böcker som ansluter till varje uppslag i Boken om NO 1–3.
Arbetsboken
Länktips
Arbetsbok 3: Hur äter en växt? s. 26–27 och När växten eller djuret dör s. 28–29
Fakta Vad menas med energi? Ordet energi förkommer på många sätt i vårt vardagsspråk. Någon som har energi, energidryck, el-energi och så vidare. I alla dessa fall pekar det mot något som har med rörelse eller arbete att göra eller något som kan få apparater att fungera, tända lampor eller ge oss värme. Som lärare på lågstadiet behöver du inte känna något krav att du ska fördjupa elevernas förståelse av begreppet energi, men i samband med att man lär sig något om näringskedjor är det ändå bra om man kan få möta ordet då man hela tiden utgår från en växt som fångat solenergin. I kapitel 6 användes ordet och då i samband med vikten av att äta för att få energi. Många av eleverna har säkert stött på ordet energi i detta sammanhang och har möjligen egna erfarenheter av hur det känns om man inte har någon energi.
Under denna rubrik ger vi rekommendationer och tips om var man kan hitta filmklipp och annat som ger stöd och variation till undervisningen.
Boktips
Persson, H: Försök med NO 1–3 Näringskedjor, Växter i en flaska, Nedbrytning, Vad behöver ett frö för att gro? och Odla i petflaska. Liber.
Länktips
Här en länk till ett experiment man kan göra som visar fotosyntesen. https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/01/bilagan2_2006_Okt.pdf På min hemsida www.hanper.se finns två filmklipp som ansluter till detta uppslag. De heter ”Burken med blomma eller äpple inuti” och ”Så funkar nedbrytning” Här är länk till en digital simulering av fotosyntesen: http://models-resources.concord.org/tortoise/leaf-macro-f. html
149
47147243_Boken om NO Lararhandledning.indd 149
29/03/22 12:20 PM
Arbetsbok 1, 2 och 3
Så här ser Arbetsböckerna ut. Det är en för varje årskurs, alltså 3 färgsprakande häften med uppgifter där eleverna får arbeta på egen hand med innehållet från Grundboken.
9
Försök med NO 1–3 Här hittar du fler enkla experiment och användbara förklaringar till din undervisning i NO i åk 1–3. På vänstersidan på varje uppslag finns, precis som i alla de andra böckerna i Försök-serien, ett kopieringsunderlag för experimentet. På högersidan en lärarsida med tips, förklaringar och metodik.
Nyfiken på naturvetenskap Nyfiken på naturvetenskap belönades år 2000 med Carl von Linne´-plaketten som bästa fackbok för barn eller ungdomar. Inte illa för ett läromedel att få ett sånt pris! Juryns motivering: ”Här presenteras och levandegörs uppfinningar, upptäckter och naturvetenskapliga idéer och synsätt genom historien. Detta görs med stort engagemang, skicklighet, humor och med en härlig syn på läsaren som kunnig, aktiv och tänkande. Den löpande texten samverkar med textrutor, bildtexter, nya och gamla foton och teckningar så att ”Nyfiken på naturvetenskap” blir en bok för alla. För vem vill inte veta mer om elektriska strumpor, åskmaskiner, lock för öronen och Big Bang?!”
Prylarna (utrustningen till experimenten) Till de enkla, vardagsnära och naturvetenskapliga experimenten som ingår i Boken om NO 1–3 behöver du en del utrustning. Se s. 24 för mer information.
Andra böcker Det är alltid bra som lärare eller lärarlag att samla på sig en bank med böcker till fördjupning och breddning av innehållet. Kanske behöver du läsa lite mer om bedömning, naturvetenskapens historia eller annan didaktik. Säkert behövs det bredvidläsningsböcker till eleverna om djur från hela världen eller spännande historier om uppfinnare och forskare. Du hittar några tips på varje uppslag under rubriken Boktips.
Digitalt stöd Till Boken om NO 1–3 finns digitala komplement. Lärarmaterialet innehåller digitala introduktioner, Grundbokens och Arbetsböckernas sidor för visning vid genomgångar samt lärarinstruktioner, länkar och kopieringsblad. Det finns även filmer där jag som författare vänder mig direkt till eleven som använder Boken om NO 1–3. Till eleverna finns även färdighetsträning och repetitionsuppgifter, något som bland annat tränar ämnesspecifika begrepp. För mer information om det digitala elev- och lärarmaterialet se www.liber.se. På hemsidan www.hanper.se finns många av bokens experiment som filmklipp.
10
Boken om NO och läroplanen Boken om NO 1–3 är helt och hållet formad efter riktlinjerna i Lgr 22. Tyvärr har de naturvetenskapliga ämnena alltför länge haft en lite undanskymd plats i grundskolans tidigare år. Speciellt fysik och kemi. Detta trots att många elever kunde uttrycka sig så här vid utvecklingssamtalen: ”Temadagen om luft var det bästa på hela terminen.” ”Mer NO tycker jag!” ”Experimenten var det roligaste vi gjort!” Där andra ämnen som svenska, SO eller matematik hade ett stabilt fäste på schemat fick NO inte riktigt samma utrymme i den dagliga undervisningen. En i allra högsta grad bidragande orsak till att det kommit att se annorlunda ut på senare år är de stora förändringar som Lgr 11 innebar. Bara det att där angavs ett centralt innehåll för årskurs 1–3 och kunskapskrav ”för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3” har ju gjort det mycket mer angeläget att undervisa i NO på lågstadiet. Det centrala innehållet och kriterierna för bedömning av kunskaper finns i läroplanens kursplaner. De tre NO-ämnena fysik, kemi och biologi har varsin kursplan. I dessa tre kursplaner finns kursplanen för NO årskurs 1–3 och kursplanen fysik, kemi respektive biologi för årskurs 4–6 och årskurs 7–9. För alla tre ämnena anges i den inledande syftestexten att eleverna genom undervisningen i NO ska ge eleverna förutsättningar att utveckla - kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen, - kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället, - kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen, - förmåga att använda biologi och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och - förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och - förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi/fysik/kemi I flödesschemat på nästa sida får du en bild av hur progressionen av de förmågor och kunskaper är menade att utvecklas från årskurs 1–9. Texten är hämtad från kursplanerna och det mycket användbara kommentarmaterialet som finns till varje ämne. För att du ska få en tydlig överblick över vilka kriterier för bedömning av kunskaper (hädanefter endast kallade ”kriterier för bedömning”) som hör ihop med bokens olika kapitel har vi gjort enkla matriser. Dessa hittar du här i Lärarboken på sidan 13 och framåt. I kursplanerna, som är del av Lgr 22 (www.skolverket.se), finns det tydligt beskrivet ett centralt innehåll för NO-ämnena i årskurs 1–3. I den texten hittar du många av de rubriker som valts för kapitlen i Boken om NO 1–3. På sidorna 2–3 finns bokens innehåll beskrivet och där ser du att Boken om NO 1–3 är indelad i 9 kapitel som fångar in det centrala innehållet från Lgr 22. Boken är skriven ur ett NO-perspektiv och inte uppdelad i ämnena fysik, kemi och biologi eftersom detta mer skulle svara mot det centrala innehållet för årskurs 4–6. Vill du ha mer stöd för bedömning av elevernas kunskaper i NO så finns böckerna Tummen upp NO årskurs 3 och Tummen upp Teknik årskurs 3.
11
12
Från att utifrån tydliga instruktioner utföra enkla fältstudier, observationer och experiment …
Från att eleven för enkla samtal och diskussioner om upplevelser och iakttagelser i närmiljön …
Från att eleven visar grundläggande kunskaper om naturvetenskapliga begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen …
Kriterier för bedömning
åk 4–6
åk 7–9
• Kan använda begrepp modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Kan avgöra om en källa är användbar.
• Kan använda kunskaperna för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
• Kan genomföra experiment, göra iakttagelser och dokumentera.
• Kan genomföra systematiska undersökningar där man kan lita på resultatet.
• Kan dra slutsatser, utvärdera och dokumentera egna systematiska undersökningar. Kan föra resonemang om och jämföra resultat.
Förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi.
• Kan beskriva skillnader och likheter och använda lämpliga egenskapsord.
Förmåga att använda biologi, fysik och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning.
• Kan använda begrepp som atom, partiklar och densitet i alltmer komplexa sammanhang.
Kunskaper för att beskriva och förklara.
• Kan utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön resonera om samband i naturen och använda ord som t.ex. lätt för sin storlek, luft tar plats, stelna, smälta, flyter och sjunker.
åk 1–3
Progression av kunskaper och förmågor
..till att söka svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt
… till att i senareårskurser föra mer avancerade samtal och diskussioner om aktuella samhällsfrågor och valsituationer som har anknytning till NO ämnena.
… till att eleven använder naturvetenskapliga begrepp för att beskriva och förklara mer abstrakta samband.
Kriterier för bedömnin
Kapitel 1 Året runt i naturen Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Året runt i naturen om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om årstidsväxlingar i naturen. • kan namnen på några vanligt förekommande arter av djur, växter och svampar i närmiljön. • visar kunskaper om livscykler hos några djur. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Året runt i naturen
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva skillnaderna mellan årstider och hur växter och djur anpassar sig till årstidsväxlingarna.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla fältstudier och observationer.
Kapitel 2 Luft Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Material och ämnen om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. • visar kunskaper om några egenskaper hos luft, till exempel att luft väger och tar plats. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Material och ämnen
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva hur viktig luften är för allt levande på jorden.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment med luft.
13
Kapitel 3 Vatten Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Material och ämnen om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om vattnets olika former: fast, flytande och gas. • visar kunskaper om att vatten kan avdunsta, koka, kondensera, smälta och stelna. • visar kunskaper om vad som flyter eller sjunker i vatten. • visar kunskaper om några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar genom filtrering. • visar kunskaper om vattnets kretslopp.
14
Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Material och ämnen
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva vattnets kretslopp i naturen.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment med vatten.
Kapitel 4 Växter och djur Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Året runt i naturen om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om växters och djurs livscykler. • visar kunskaper om hur djur och växter anpassat sig till olika livsmiljöer och årstider. • kan namnen på några vanligt förekommande arter av djur, växter och svampar. • visar kunskaper om hur djur, växter och svampar kan grupperas. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Året runt i naturen
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva några växter och djurs anpassning till olika livsmiljöer samt beskriva ett djurs och en växts livscykel.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment med växter.
Kapitel 5 Rymden Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Kraft och rörelse om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om solsystemets himlakroppar och deras rörelser. • visar kunskaper om människan i rymden. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Kraft och rörelse
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva hur solsystemets himlakroppar rör sig i förhållande till varandra.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment. • ger något exempel på hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.
15
Kapitel 6 Material och ämnen Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Material och ämnen om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om hur olika material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. • visar kunskaper om hur några olika material kan återvinnas och återanvändas. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Material och ämnen
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva egenskaper hos några olika material och beskriva hur de kan återvinnas och återanvändas samt beskriva hur man kan sortera material med hjälp av en magnet.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment med olika material och ämnen. • ger något exempel på hur kunskap om olika material och ämnen vuxit fram.
16
Kapitel 7 Människokroppen Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Kropp och hälsa om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om några av människans organ, deras namn och översiktliga funktion. • visar kunskaper om människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen. • visar kunskaper om betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Kropp och hälsa
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva samband i människokroppen.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment om människokroppen, ljud och ljus.
Kapitel 8 Kraft och rörelse Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Kraft och rörelse om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Kraft och rörelse
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva hur tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion kan upplevas och observeras.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment med krafter, rörelser och elektricitet.
17
Kap 9 Samspel och kretslopp Kriterier för bedömning
Ur Centralt innehåll
Eleven visar grundläggande kunskaper Året runt i naturen och Material och ämnen om natur, kropp och hälsa, kraft och Eleven: rörelse samt material och ämnen. • visar kunskaper om enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. • visar kunskaper om hur material kan sorteras efter några egenskaper och hur material kan återvinnas och återanvändas.
18
Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Året runt i naturen och Material och ämnen
Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.
Systematiska undersökningar
Eleven: • kan med enkla ord och begrepp beskriva olika exempel på samspel och kretslopp i naturen. • ger exempel på vad man kan göra själv som är bra för miljön.
Eleven: • genomför och dokumenterar enkla observationer och experiment som handlar om samband mellan organismer i ekosystem.
Checklista när du gör experiment 1. Läs noga vad du ska göra. 2. Kolla att du förstår frågan. Vad är det som ska undersökas? 3. Vad tror du att resultatet blir? Skriv en hypotes (där det är möjligt). 4. Testa, gör undersökningen. 5. Rita och skriv hur du gjorde. 6. Vad hände? Berätta vad du fick för resultat vid undersökningen. 7. Vad kom du fram till? Fick du svar på frågan? 8. Kommer du på en förklaring till det som hände? Skriv och rita. ”Min förklaring är...” 9. Dela med dig av resultatet! 10. Städa!
Kopiering tillåten. Boken om NO 1–3, Lärarboken © Hans Persson och Liber AB
19
Att göra experiment – systematiska undersökningar De flesta tänker nog på experiment när det handlar om NO. Det är ”typiskt NO” kan man säga, men som du ser i Boken om NO 1–3 och i denna lärarbok så är det fler kunskaper och förmågor än den att genomföra systematiska undersökningar som ska utvecklas när det står NO på schemat. Det finns med andra ord många poänger med att variera arbetssätt och arbetsformer. Men visst är det en bra sak med NO att där finns så många enkla experimentet man kan göra? Det är en given del av NO-undervisningen. Boken om NO 1–3 innehåller vardagsnära experiment. Det är enkla experiment med enkel utrustning som går att genomföra i ett vanligt klassrum eller i ett kök. Ett slags skafferifysik eller vardagskemi kan man säga! Det är ett försök att lyfta fram att fysiken och kemin verkligen är en del av vår vardag och inte bara något som finns i en speciell sal med kattskinn och ebonitstavar. Det vatten vi kokar i skolan är samma vatten som det vi kokar hemma. Men att experimentera i klassrummet går inte alldeles av sig själv. Arbetssättet måste introduceras och struktureras. Eleverna måste få lära sig hur man gör och förstå vad som är poängen med de olika stegen i en undersökning. Detta kräver en del handledning och träning. När eleverna blir mer förtrogna med arbetssättet kan de börja träna på att själva planera och utföra enkla experiment. Denna progression finns också beskrivet i Lgr 22 och kommentarmaterielet. På samma sätt behöver eleverna utveckla sin förmåga att dokumentera sina undersökningar i text och bild. Men hur får man eleverna att förstå att det som de gör är systematiska undersökningar? Ett bra sätt att introducera experimentet som arbetsform och förstå lite av vitsen med metoden kan vara att man låter eleverna testa något på riktigt. Det kan vara att de helt förutsättningslöst ställs inför ett problem som ”Hur snabbt löser sig en sockerbit i vatten?” eller ”Hur många vattendroppar får det plats på en femkrona?”. De kan göra detta en och en hemma eller i grupper i skolan. Be dem anteckna något så att ni kan jämföra resultaten. Båda dessa tester är enkla att genomföra och de ger ett mycket bra underlag för diskussion om hur och varför man gör experiment över huvudtaget. När eleverna redovisar sina resultat upptäcker ni bland annat att de utfört testet på olika sätt, t.ex. med lite olika sockerbitar och att de fått olika resultat. Här är några frågor till hjälp: • Varför fick ni så olika resultat? • Hur gjorde ni? • Vad hade ni för sockerbitar? • Hur varmt var vattnet? Låt svaren på dessa frågor ligga till grund för en diskussion om hur man gör för att ett test verkligen ska visa det man vill undersöka. Vad är det som kännetecknar ”ett riktigt schysst test” och som verkligen svarar på frågan vad som är naturvetenskapligt riktigt? För det är ju med experiment som forskare i alla tider oftast tagit reda på hur saker och ting fungerar! För att ge ytterligare stöd inför arbetet med experimenten i klassrummet kommer här en steg-för-steg-genomgång av metoden och de problem man ställs inför.
20
ISBN 978-91-47-14724-3 © 2022 Hans Persson och Liber AB förläggare: Charlotte Eriksson redaktör: Birgitta Fröberg formgivare: Lotta Rennéus och Sara Ånestrand omslagsteckning: Jonas Burman teckningar: Jonas Burman, Sara Ånestrand fotografier: Hans Persson, Olle Rehnqvist (fotot på omslagets baksida), Ulf Rennéus (s. 10) Tack till Mats Hansson för begreppskorten s. 157 Fotografierna på s. 158 är tagna ur Kraftkarlar och kraftprov av Björn Järnsida, Stockholms Bokindustri, 1926
Andra upplagan 1
Repro: Tryck:
Integra Software Services People Printing, Kina 2022
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl. a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
ANDRA UPPLAGAN
Boken om NO 1–3
LÄRARBOKEN Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om NO 1–3. Till varje kapitel finns mer fakta tillHej! dig som lärare och förslag på aktiviteter som förstärker innehållet i grundbokens texter. Är du nyfiken på vad teknik Du får också förslag på hur undervisningen kan planeras så egentligen är och vad man gör i teknik? att den blir lustfylld och samtidigt bedömningsbar. I den här boken hittar du både fakta Läromedlet är skrivet helt linje medomkring Lgr22 och inspirerar och förklaringar tillitekniken dig. dig attDu utveckla elevernas allasjälv förmågor och teknik. kunskaper i får också pröva att använda NO. Hoppas att du blir ännu mer nyfiken
duuppskattad läst klart! föreläsare och har Hans Persson är ennär högt tilldelats fleraärstora priser åren. har en unik Boken skriven helt igenom linje med denHasse reviderade förmåga att skapa inspirerande texter och vardagsnära kursplanen 2022 och utvecklar alla teknikämnets experiment som förmågor uppmuntrar till ett undersökande och kunskaper. arbetssätt i klassrummen. Detta sprider i sin tur kunskaper och självförtroende för NO-ämnena.
Hans Persson lärare, lärarfortbildare och inspiratör
Best.nr 47-14724-3 Tryck.nr 47-14724-3