Möjligheter till lärande SYMPOSIUM 2022
Skolan idag präglas kanske mer än någonsin av en mängd faktorer som inverkar på mötet mellan lärare och elever. Samtidigt presenteras från olika håll ofta enkla svar på skolans komplexa frågor. Det vi vet är att andraspråkselevers möjligheter till lärande i hög grad står i relation till den undervisning de möter. Den här antologin innehåller artiklar av forskare, verksamma lärare och skolledare som medverkade vid konferensen Symposium 2022 Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Författarna diskuterar såväl elevers möjligheter till lärande som lärares handlingsutrymme. Det kritiska perspektivet berörs i dubbel bemärkelse, dels i fråga om makt, identitet och delaktighet, dels i ett utforskande av undervisning och de förutsättningar som finns. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter, skolledare och beslutsfattare med engagemang att utveckla undervisning och goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Redaktörer är KRISTINA ALDÉN och MIKAEL OLOFSSON som båda arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.
KRISTINA ALDÉN OCH MIKAEL OLOFSSON (RED.)
Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv
KRISTINA ALDÉN OCH MIKAEL OLOFSSON (red.)
Best.nr 47-14695-6 Tryck.nr 47-14695-6
SYMPOSIUM 2022
KRISTINA ALDÉN OCH MIKAEL OLOFSSON (RED.)
Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv
SYMPOSIUM 2018 2022
ISBN 978-91-47-14695-6 © 2022 Författarna och Liber AB förläggare Mattias Nykvist Projektledare Helena Hammarqvist Redaktör Carin Soussi-Engman Språkgranskare Elisabeth Åman (kapitel 5), Exacta översättningar (kapitel 7 och 19) Formgivning och omslag Kristina Schollin-Borg Illustrationer Kristina Schollin-Borg Omslagsbild Shutterstock
Första upplagan 1 Repro Integra Software Services, Indien Tryck People Printing, Kina 2022
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Innehåll Förord Författarpresentationer
7 10
K APIT E L 1 Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv c hri st i na h edman o ch josefin n i l s s on ....................................................... 17 Kritiska perspektiv i andraspråksundervisning ............................................................ 19 Lärares agens ........................................................................................................................................... 23 Kritiskt språkmedveten undervisning ................................................................................. 28 Avslutning ................................................................................................................................................. 31 K APIT E L 2 Med flerspråkighet som utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv c arl a jonsson ..................................................................................................................................... 35 Transspråkande och social rättvisa ........................................................................................ 37 Att utgå ifrån flerspråkighet i undervisning .................................................................... 39 Transspråkande och bedömning .............................................................................................. 42 Avslutning ................................................................................................................................................. 45 K APIT E L 3 Flerspråkigt stöd genom språkstödjare – möjligheter och utmaningar oliv er st joh n .................................................................................................................................... 49 Flerspråkiga klassrumsassistenter ........................................................................................... 50 Modersmålsstöd i andraspråksinlärning ........................................................................... 51 Resultat i form av möjligheter och utmaningar ............................................................ 52 Diskussion ................................................................................................................................................. 60 Avslutning ................................................................................................................................................. 62
möjlig heter t il l lär ande
K AP IT E L 4 Multimodala perspektiv på meningsskapande i språkligt heterogena klassrum kristi na danielsson .................................................................................................................. 65 Undervisning och lärande som multimodal design .................................................. 66 Multimodal design för lärande i praktiken ...................................................................... 71 Avslutning ................................................................................................................................................. 77 K AP IT E L 5 Collaborating to Empower Multilingual Students through PhotoVoice Teaching Methods susan adams o ch angelica gr an qvi st .......................................................... 81 Pedagogical Foundations ............................................................................................................... 82 Teaching Context ................................................................................................................................. 84 Voicing Individual and Collective Experiences ............................................................ 84 Teaching Implications for Educators .................................................................................... 90 Conclusion ................................................................................................................................................ 92 K AP ITE L 6 På liv och död – om drama med andraspråkselever m aria ry dell o ch alexandra l j u n g k vi st sj öl i n ........................... 93 Med kroppen som grund ............................................................................................................... 95 Drama med andraspråkselever ................................................................................................. 96 Avslutning .............................................................................................................................................. 103 K AP ITE L 7 Andetsprogsundervisning for voksne – et kritisk perspektiv m ic hael svendsen pedersen ....................................................................................... 105 ’Politisk’ undervisning .................................................................................................................. 106 Samspil i andetsprogsundervisningen .............................................................................. 108 Sprogdidaktiske tilgange ............................................................................................................. 111 Pejlemærker for kritisk tilgang til andetsprogsundervisning .......................... 116 K AP IT E L 8 Nyanlända vuxnas andraspråksinlärning – möjligheter och hinder afrah ab du ll a ................................................................................................................................ 118 Validering – att erkänna tidigare erfarenheter ........................................................... 120 Svenska språket och ”svenska” värderingar ................................................................... 121 Socialkonstruktionism och transformativt lärande ................................................ 122 Studie om nyanlända vuxnas lärande ................................................................................ 122 Avslutning ............................................................................................................................................. 129
K APIT E L 9 (O)möjliga elevpositioner - vem är och vem vill vara svenska som andraspråkselev? frida si ekkinen ............................................................................................................................. 133 En studie av skolan med en poststrukturalistisk lins ............................................. 135 Att vara och inte vara svenska som andraspråkselev ............................................. 137 Avslutning .............................................................................................................................................. 142 K APIT E L 1 0 Att organisera för framgång – exempel från en utvecklingsresa he n ri k lju ngqvist o ch michael öhl i n ...................................................... 146 Utgångsläget ......................................................................................................................................... 147 Forskning och beprövad erfarenhet som grund ........................................................ 148 Förändringar i organisationen kring undervisningen .......................................... 150 Förändringsarbete riktat mot undervisningen ........................................................... 152 Vägen framåt ........................................................................................................................................ 157 K APIT E L 1 1 Språkutvecklande undervisning i ämnesintegrerat lärarsamarbete genom Reading to Learn an na ah l crona o ch f rida an der s s on ......................................................... 159 Tvålärarskap med R2L som verktyg ................................................................................... 160 Från genrepedagogik till Reading to Learn .................................................................. 161 Möjliga vinster, utmaningar och risker med R2L ..................................................... 170 Slutord ....................................................................................................................................................... 172 K APIT E L 1 2 Vem är Greta? Att arbeta med kritisk litteracitet inom sfi – ett andraspråksdidaktiskt perspektiv b eri t lu nd gren o ch jenny rosén ....................................................................... 174 Teoretiska utgångspunkter ........................................................................................................ 176 Kritisk litteracitet i den pedagogiska praktiken ......................................................... 177 Avslutande diskussion ................................................................................................................... 182 K APIT E L 1 3 Lärarrespons på vuxna andraspråksinlärares skriftliga texter liiv i jakobson .................................................................................................................................. 186 Tidigare forskning ............................................................................................................................ 187 Lärarrespons i nybörjargrupper ............................................................................................ 191 Pedagogiska implikationer ........................................................................................................ 195 Avslutning .............................................................................................................................................. 197
möjlig heter t il l lär ande
K AP IT E L 1 4 Argumentationsskrivande inom grundläggande vuxenutbildning – en utmaning för lärare och elever han na sand gaard-ekdah l o ch rob ert wa l l dén ......................... 200 Utgångspunkter för andraspråkselevers skrivande ................................................. 201 Utmaningar i skrivande och responsarbete .................................................................. 204 Att skriva en text som står för sig själv ............................................................................. 208 Diskussion .............................................................................................................................................. 210 K AP ITE L 1 5 Digital informationssökning i svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen an na-lena godh e, jens idel an d, eva a k en i n e, gita c h i reh , åse råstam o ch maria wa ern ......................................... 214 Digital informationssökning .................................................................................................... 216 Undersökningens utformning ................................................................................................ 217 Undervisningsmodell för digital informationssökning – möjligheter och utmaningar ................................................................................................ 218 Avslutning .............................................................................................................................................. 225 K AP ITE L 1 6 Betydelsefulla strategier vid utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse an na li ndh olm ............................................................................................................................... 229 Lässtrategiundervisning och lässtrategianvändning .............................................. 230 Lässtrategier och metakognition .......................................................................................... 231 Studie om flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska och lässtrategier ...................................................................................................... 233 Att utveckla en repertoar av strategier .............................................................................. 234 Elevernas lässtrategianvändning ........................................................................................... 238 Avslutning .............................................................................................................................................. 238 K AP ITE L 1 7 Mot en långsiktig och hållbar ordundervisning m aria li m falk, h elena ban i- shor a ka , ca r m en g a l iá n barruec o, madeleine f orsberg o ch l ena vi l hel m s s on .... 242 Varför, vad och hur? ....................................................................................................................... 244 En pedagogisk arbetsmodell .................................................................................................... 247 Ämnesöverskridande undervisningsplanering och tillämpning av ordcykelns steg – exempel ........................................................... 250 Avslutning .............................................................................................................................................. 256
K APIT E L 1 8 Möjligheter för nyanlända ungdomar med kort skolbakgrund att delta i skolans praktiker an na w i nlu nd ................................................................................................................................... 260 Utgångspunkter för litteracitetsundervisning ............................................................. 262 Undervisning med möjlighet till deltagande ............................................................... 264 Avslutning .............................................................................................................................................. 270 K APIT E L 1 9 «Å, så fin stemme jeg har! Mashallah!» Mestring og myndiggjøring gjennom samtaler i andrespråksklasserommet ir meli n kjel aas ............................................................................................................................. 273 Kritiske tilnærminger i andrespråksdidaktikk ........................................................... 275 Prosjektet «Erfaringsbasert språkdidaktikk» ............................................................... 278 Erfaringer ............................................................................................................................................... 279 Avsluttende refleksjoner .............................................................................................................. 284 K APIT E L 2 0 Flerspråkighet på (o)jämlik grund an dreas nu ot taniemi ........................................................................................................... 286 Språkens omstridda gränser ..................................................................................................... 288 Flerspråkighet – en resurs för vad? ..................................................................................... 291 Med jämlikhet som utgångspunkt ....................................................................................... 295
Förord En fråga som lärare ständigt ställer sig är hur man undervisar på bästa sätt. Hur möter man nyanlända och flerspråkiga elevers behov och förutsättningar, så att det ger dem goda möjligheter till deltagande och lärande, både i och utanför skolan? Att få synas, höras och räknas borde alla elever få erfara. Dessa frågor som berör makt, utrymme och identitet är centrala för framgångsrikt lärande och för möjligheter att delta i samhällslivet. Kritiska perspektiv på lärande var utgångspunkten i planeringen av Symposium 2022, den nionde konferensen som Nationellt centrum för svenska som andraspråk anordnat sedan starten 1998, men som i år för första gången genomförs digitalt. Under temat Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv har ett urval av forskare och verksamma lärare skrivit kapitel till denna antologi. Sammantaget pekar de olika kapitlen på hur flerspråkiga elevers möjligheter att lära kan stärkas – eller begränsas – av det som sker i klassrummet, men också av de organisatoriska, ekonomiska och strukturella förutsättningar som finns. Kapitlen kompletterar varandra genom att några har tydligt fokus på kritiska perspektiv, medan andra belyser främst didaktiska perspektiv. Därför behöver antologin läsas som en helhet och med en kritisk blick för att utforska vilket handlingsutrymme som ges till lärare och elever. I bokens inledande kapitel introducerar och diskuterar Christina Hedman och Josefin Nilsson andraspråksdidaktik ur några valda kritiska perspektiv, som handlar om språket som maktmedel och om lärares handlingsutrymme i dagens språkligt heterogena skola. Kapitel 2–3 har flerspråkiga resurser som utgångspunkt. Carla Jonsson beskriver hur lärare kan arbeta med transspråkande för social rättvisa och likvärdighet. Oliver St John skildrar ett samarbete mellan lärare och språkstödjare, där fördelar som ökade möjligheter till delaktighet och lärande lyfts fram, men också sårbara faktorer i ett sådant samarbete.
7
möjlig heter t il l lär ande
Hur olika resurser kan användas för delaktighet och meningsskapande visas i kapitel 4–6. Kristina Danielsson ger exempel på hur multimodal design kan främja både språkutveckling och ämneslärande. Susan Adams och Angelica Granqvist beskriver hur elevernas röst och identitetsutveckling kan stärkas och hur maktrelationer kan förändras utifrån det didaktiska tillvägagångssättet ”PhotoVoice”. Ett annat exempel på hur roller kan förändras och språkutveckling förstärkas ger Maria Rydell och Alexandra Ljungkvist Sjölin genom att diskutera pedagogisk potential i dramabaserad språkundervisning. Förutsättningar och villkor för andraspråksinlärning belyses i kapitel 7–9. Michael Svendsen Pedersen diskuterar andraspråksundervisning för vuxna inlärare utifrån politiska och ideologiska perspektiv och resonerar om hur lärare kan förhålla sig kritiska i sina pedagogiska val. Afrah Abdulla diskuterar strukturella och individuella förutsättningar för nyanlända vuxnas andraspråksinlärning, medan Frida Siekkinen resonerar kring hur uppdelningen i de två svenskämnena i grundskolan kan få oönskade konsekvenser för hur elever både uppfattar sig själva och uppfattas av andra. I kapitel 10–11 fokuseras pedagogiskt utvecklingsarbete och organisation. Henrik Ljungqvist och Michael Öhlin ger ett skolledarperspektiv på vad som krävs för att starta och stärka ett utvecklingsarbete på en skola med låga skolresultat. Även Anna Ahlcrona och Frida Andersson ger exempel på ett pedagogiskt utvecklingsarbete som krävde investering och engagemang, och beskriver hur ’Reading to Learn’ användes för att stärka elevernas textförståelse och skrivutveckling. Didaktiska exempel på hur man kan stärka elevers litteracitetsutveckling för ökade möjligheter till lärande ges i kapitel 12–17. Berit Lundgren och Jenny Rosén behandlar vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i ett arbete med kritisk litteracitet inom sfi. Liivi Jakobson redogör för lärares responsarbete och hur medvetna didaktiska val kan gynna sfi-elevers skrivutveckling och öka deras självständighet. Ett annat exempel på arbete med skrivutveckling ger Hanna Sandgaard-Ekdahl och Robert Walldén som beskriver argumentationsskrivande inom grundläggande vuxenutbildning. Anna-Lena Godhe, Jens Ideland, Eva Akenine, Gita Chireh, Åse Råstam och Maria Waern diskuterar hur lärare kan undervisa om digital informationssökning inom grundläggande vuxenutbildning. Anna Lindholm belyser vilka lässtrategier som är viktiga för flerspråkiga elever på mellanstadiet, och hur lärare kan medvetandegöra strategierna genom att ge eleverna utrymme för reflektion. Didaktiskt arbete och pedagogisk organisation för en långsiktigt hållbar ordundervisning diskuteras
8
förord
av Maria Lim Falk, Helena Bani-Shoraka, Carmen Galián Barrueco, Madeleine Forsberg och Lena Vilhelmsson. Kapitel 18–20 behandlar villkoren för lärande för nyanlända ungdomar. Anna Winlund beskriver hur användning av flerspråkiga och multimodala resurser kan stärka elevernas röster och identiteter samtidigt som eleverna utvecklar svenska som andraspråk och grundläggande litteracitet. Även Irmelin Kjelaas ger exempel på hur nyanlända elever kan stärka sin röst och sitt ’eierskap’ och därmed uppleva engagemang och vilja att investera i språkinlärning. I det avslutande kapitlet ifrågasätter Andreas Nuottaniemi uppfattningen om språket som nyckeln till samhälle och utbildning, genom att ställa frågor om vem som stängt rummet och skapat nyckeln. Maktrelationer utmanas och ett mer jämlikt tillträde efterfrågas. Antologin innehåller perspektiv som både inspirerar och utmanar, och som förhoppningsvis leder till fortsatta reflektioner och samtal – och till utveckling av såväl undervisning som organisation runt om i skolvärlden. Vår önskan är att synliggöra både lärares och elevers resurser och att uppmuntra lärare att ta vara på det handlingsutrymme som ges och göra elever till agenter i sitt eget lärande. Avslutningsvis vill vi från Nationellt centrum för svenska som andraspråk rikta ett stort tack till alla författare som bidragit till denna bok. Som redaktörer vill vi också tacka vår kollega Aina Bigestans som hjälpt till med redaktörsarbetet för två kapitel, samt Libers förläggare och redaktörer för arbete med layout och språkgranskning. Stockholm mars 2022 För Nationellt centrum för svenska som andraspråk Kristina Aldén & Mikael Olofsson
9
möjlig heter t il l lär ande
Författarpresentationer KAPITEL 1 christina hedman är professor i svenska som andraspråk vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. I senare forskning har hon fokuserat olika undervisningspraktiker för flerspråkiga elever såsom skolämnet svenska som andraspråk och modersmålsämnet samt förberedelseklass och språkintroduktionsgrupper i grundskolan.
är doktorand i språkdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, och medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Hon är 4–9-lärare i svenska/svenska som andraspråk/ engelska och har erfarenhet av undervisning i flerspråkiga klassrum på högstadiet.
josefin nilsson
KAPITEL 2
är professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot språk och skolnära forskning vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Hennes forskningsintresse rör flerspråkighet, språkideologier, transspråkande, svenska som andraspråk och minoritetsspråk. carla jonsson
KAPITEL 3
är lektor i pedagogik vid Örebro universitet. Hans forskning är inriktad mot flerspråkiga elever, föräldraskapsstöd och skolans uppdrag att samarbeta med elevers vårdnadshavare. Han forskar även om hur digital litteracitet och språkutbildning kan stödja migranter från länder i Afrika med etablering och inkludering i de nordiska länderna.
oliver st john
KAPITEL 4
är professor i svenska med didaktisk inriktning vid Insti tutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. Hon är utbildad ämnes lärare i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Hennes forskning under kristina danielsson
10
för fat tar pres entat ioner
senare år rör multimodala perspektiv på klassrumsinteraktion och ämneslitteracitet. Hon har lett och deltagit i ett flertal tvärvetenskapliga projekt, bland annat om flerspråkiga elevers meningsskapande i naturvetenskapliga ämnen. KAPITEL 5
är docent i utbildningsvetenskap vid Butler University i Indianapolis, Indiana, USA. Susan är legitimerad gymnasielärare i engelska som andra språk och har även arbetat som skolcoach. Susans publikationer återfinns i Theory into Practice, English Journal, The New Educator samt i den bok hon samskrivit med Jamie Buffington-Adams: Race and Pedagogy: Creating Collaborative Spaces for Teacher Transformations (2016).
susan adams
är lärare i svenska och engelska på Vallentuna gymnasium, norr om Stockholm. Hon har under många år besökt olika delar av Indiana och verkat för att initiera och utveckla hållbara samarbeten mellan lärare och lärarutbildare i Sverige och Indiana. angelica granqvist
KAPITEL 6
är biträdande lektor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar hon sig bland annat för synen på språklig kompetens hos andraspråkstalare och för social interaktion. Hon deltar för närvarande i ett forskningsprojekt om migration, lärande och social inkludering samt ett projekt om hur språkliga erfarenheter skildras i svensk samtidslitteratur.
maria rydell
är lärare i svenska som andraspråk och teater. Hon undervisar på språkintroduktion på Liljeholmens gymnasium i Stockholm. Hon är även utbildad regissör inom fysisk scenkonst och driver en fri teatergrupp, V ERK ET , för nyanlända och etablerade svenska ungdomar. Hon har stor erfarenhet av och intresse för både större och mindre drama- och teaterprojekt i undervisningen. alexandra ljungkvist sjölin
KAPITEL 7 michael svendsen pedersen är lektor emeritus vid Roskilde Universitet. Han
har lång erfarenhet som forskare och har som konsulent arbetat med yrkes inriktad andraspråksundervisning i Danmark, Norge och Sverige. Han har särskilt intresserat sig för samarbetsformer mellan undervisning och yrkespraktik utifrån relevanta teorier om språk och språkinlärning.
11
möjlig heter t il l lär ande
KAPITEL 8
är universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet. Hon undervisar i ämnesområdet svenska som andraspråk, både för verksamma lärare och inom ämneslärarprogrammet. Hennes avhandling är skriven i pedagogik inom området vuxnas lärande.
afrah abdulla
KAPITEL 9
är utbildad gymnasielärare och arbetar som lektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet. Hon forskar om frågor som rör barn och ungas livsvillkor. Hennes avhandling Att vara och inte vara fokuserar på elevers perspektiv på uppdelningen mellan skolans svenskämnen som resulterar i att elever särskiljs genom att kategoriseras som ”svenska som andraspråkselever”.
frida siekkinen
KAPITEL 10
var rektor på Ronnaskolan i Södertälje mellan åren 2014 och 2022. Han är nu skolchef i Flens kommun. Henrik har en bakgrund som yrkesofficer och arkeolog. Han är medförfattare till boken Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola.
henrik ljungqvist
michael öhlin är SO-lärare och förstelärare på Ronnaskolan i Södertälje, där han även verkar som utvecklingsledare.
KAPITEL 11
är förstelärare och ämneslärare i svenska/svenska som andraspråk, SO och engelska för årskurs 1–6 samt har en magisterexamen i pedagogik. Hon arbetar på Internationella Engelska Skolan i Krokslätt, Göteborg där hon undervisar i svenska och arbetar med skolutveckling.
anna ahlcrona
frida andersson är ämneslärare i NO, idrott och hälsa. Hon har lång erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Hon arbetar som förstelärare på Internationella Engelska Skolan i Krokslätt, Göteborg, där hon tillsammans med Anna Ahlcrona har uppdraget att utveckla och implementera ämnesöverskridande undervisning genom R2L-metoden.
KAPITEL 12 berit lundgren är docent i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenska som andraspråk vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Hennes forskningsintresse rör vuxen-, barn- och ungdomsutbildning inom flerspråkighet, svenska som andraspråk, svenska för invandrare, litteracitet och identitetsskapande.
12
för fat tar pres entat ioner
jenny rosén är professor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna och arbetar även som lektor i språkdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. Roséns forskningsintressen rör flerspråkighet, litteracitet och mångfald i olika utbildningskontexter.
KAPITEL 13
är universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna. Genom sin forskning inom området respons, speciellt med fokus på nybörjare i svenska som andraspråk, har hon skapat en egen forskningsprofil. Hon har lång erfarenhet av utveckling och framställning av nätbaserad språkundervisning. Liivi har varit språklärare i över trettio år i svensk och utländsk ungdomsskola och vuxenutbildning.
liivi jakobson
KAPITEL 14 hanna sandgaard - ekdahl ,
universitetsadjunkt, och robert walldén, biträdande universitetslektor, är båda lärarutbildare i svenska som andraspråk vid Malmö universitet. Båda har bakgrund som lärare i svenska som andraspråk. Deras gemensamma forskningsintresse rör skrivande och metaspråklig kompetens i andraspråksundervisning.
KAPITEL 15
är lärare i svenska som andraspråk och docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Hennes forskningsintresse riktar sig mot digitaliseringen av undervisningen. Hon har bland annat studerat bedömning av elevers multimodala texter samt innebörden av begreppet digital kompetens. För närvarande leder Anna-Lena ett forskningsprojekt med fokus på digital kompetens i praktiken, från förskolan till gymnasie-och vuxenutbildningen.
anna - lena godhe
jens ideland är vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration Malmö som arbetar för att stärka vetenskapliga perspektiv och metoder i skol utveckling genom att involvera lärare i praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt. Han har disputerat i tillämpad it med inriktning mot utbildnings vetenskap och har intresse för elevers lärande och utveckling i digitala miljöer. eva akenine är skolbibliotekarie på Komvux Malmö, och är särskilt intresserad av medie- och informationskunnighet med fokus på vuxnas lärande.
är lärare och undervisade tidigare på Komvux Malmö i svenska som andraspråk, engelska och samhällskunskap. Hon var även förstelärare med fokus på digitalisering. Gita arbetar nu med annan verksamhet.
gita chireh
13
möjlig heter t il l lär ande
är lärare i svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning på Komvux Malmö och är särskilt intresserad av digitaliseringens utmaningar och möjligheter kopplat till vuxna andraspråksinlärare och distansutbildning.
åse råstam
är lärare i svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning på Komvux Malmö och har särskilt fokus på ordinlärning och digitaliseringens utmaningar för vuxna andraspråksinlärare.
maria waern
KAPITEL 16 anna lindholm är lektor i svenska som andraspråk vid Karlstads universitet. Hon
disputerade 2019 vid Göteborgs universitet med avhandlingen Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Anna är utbildad grundskollärare och har arbetat i grundskolan under en tioårsperiod.
KAPITEL 17
är lektor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Maria är skolforskare med intresset riktat mot språkutveckling, lärande och undervisning. Hon leder också skolutvecklingsprojekt där lärare, rektorer, huvudmän och forskare samarbetar för att förbättra nyanlända och flerspråkiga elevers förutsättningar att komma vidare i sin utbildning.
maria lim falk
är lektor i översättningsvetenskap med inriktning mot tolkning vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet. Helena är sociolingvist med inriktning mot flerspråkighet inom tolkning och översättning, och har ett särskilt intresse för skolutvecklingsforskning. Hon leder utvecklingen av flera tolkutbildningar på Tolk- och översättarinstitutet samt samverkan med det omgivande samhället kring dessa utbildningar.
helena bani - shoraka
är fil.dr i biokemi och gymnasielärare i biologi och kemi på språkintroduktion och nationella program på Södra Latins gymnasium i Stockholm.
carmen galián barrueco
madeleine forsberg är gymnasielärare i SO-ämnen och naturkunskap på språk
introduktion och nationella program på Södra Latins gymnasium i Stockholm.
lena vilhelmsson är gymnasielärare i svenska som andraspråk, svenska och franska, och förstelärare i svenska som andraspråk på språkintroduktion på Södra Latins gymnasium i Stockholm.
14
för fat tar pres entat ioner
KAPITEL 18
är legitimerad gymnasielärare i svenska, franska och svenska som andraspråk och har erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk och svenska som främmandespråk på gymnasiet, sfi och universitetet. Sedan 2009 arbetar hon som universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Hon disputerade 2021.
anna winlund
KAPITEL 19 irmelin kjelaas är första amanuens i norskdidaktikk vid Institutt for lærerutdanning vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim. Hennes områden är flerspråkighet och andraspråksinlärning och hon har de senaste åren genomfört en rad forskningsprojekt kring nyanlända ungdomar. Irmelin är särskilt intresserad av frågor om språk och makt i skolan.
KAPITEL 20 andreas nuottaniemi är utbildad gymnasielärare i svenska som andraspråk och samhällskunskap och har lång erfarenhet av utbildning för nyanlända, på flera olika nivåer i skolsystemet. Sedan 2018 är han doktorand i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier och Lärarhögskolan på Umeå universitet. I sin forskning intresserar han sig framför allt för flerspråkighet och undervisning ur ett kritiskt, rumsligt perspektiv.
15
KAPITEL 1
Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv chr istina hedman o ch josefin nilsson Detta inledande kapitel syftar till att introducera och diskutera andraspråksdidaktik ur några valda kritiska perspektiv. Vi lyfter exempel på vilka sätt maktdimensioner genomsyrar skola och undervisning utifrån följande frågor: För vem är språket ett maktmedel och vilken roll spelar detta maktmedel för elevers möjlighet till lärande i skolans undervisning? Vilken roll spelar lärares kompetens och handlingsutrymme i undervisningen i en språkligt heterogen skola? Och, varför är lärare i svenska som andraspråk väl lämpade att arbeta med kritisk flerspråkig medvetenhet?
möjlig heter t il l lär ande
Den kompetens som krävs för att producera meningar som sannolikt kommer att förstås kan vara ganska otillräcklig för att producera meningar som kommer att lyssnas på, eller som kommer att erkännas som godtagbara i alla situationer där det finns anledning att tala. Citatet ovan från den franska sociologen Pierre Bourdieu (1991, s. 5, egen översättning, se även Bourdieu 1984) sätter fingret på något centralt för temat i denna antologi, det vill säga att framgångsrik språkanvändning innebär något mer än att behärska ett begripligt och avancerat språkbruk. För framgångsrik språkanvändning behöver vi uppleva att vi inte enbart blir hörda, utan också lyssnade till. Vårt språkande är intimt sammankopplat med att vi uppfattas som värdiga samtalspartners som blir tagna på allvar, eller som Bourdieu uttrycker det, att ”bli trodda, följda, respekterade och sedda” (Bourdieu 1977, s. 648, citerad i Thompson 1984, s. 46–47, egen översättning). Språket är således mer än ett instrument för kommunikation och kunskapstillägnande. Språket är också ett maktmedel, åtminstone för den som uppfattas som en legitim talare (Bourdieu 1977). Att anlägga kritiska perspektiv i undervisning och forskning handlar om att synliggöra ojämlika maktförhållanden, med utgångspunkt i antagandet om att språkliga handlingar relaterar till frågor om makt. Det yttersta syftet är att sträva mot ökad social rättvisa. I kapitlets slut lyfts en modell av kritisk flerspråkig medvetenhet (Prasad & Lory 2020), som visar att maktdimensionen påverkar andra dimensioner i undervisningen, till exempel känslomässiga dimensioner och hur man får möjlighet att lära och visa sin kunskap. Kritiska perspektiv i undervisningen är därmed flerdimensionella och griper in i flera aspekter av lärares och elevers vardag. Modellen visar också betydelsen av ett multimodalt arbete för att tillvarata alla tillgängliga resurser för lärande. När vi talar om språk och text i detta kapitel syftar vi således på en multimodal förståelse av ’språk’ och ’text’. Som framkommer i antologin som helhet, finns olika sätt att närma sig de här kritiska frågorna. Centralt för det andraspråksdidaktiska fältet är elevers rätt att använda och utveckla sin flerspråkiga repertoar som legitim resurs, vilket också omfattar tillgång till lärande av och genom det nya majoritetsspråket. I ett sådant lärande är elever kunskapsbärare från början (Fricker 2007), vilket sätter elevers kunskaper, erfarenheter och språkliga-multimodala resurser i förgrunden. Centralt för det andraspråksdidaktiska fältet är också elevers rätt till en kvalificerad undervisning av skolans språkbruk och ämnesspecifika
18
mö jlig heter t il l lär ande – andr aspråksdidakt ik …
litteracitet på majoritetsspråket (jfr Cummins 2021). I det här kapitlet lyfter vi särskilt fram den symboliska makt som språk, i dess vida bemärkelse, spelar i samhälle och utbildning/skola, och hur ojämlika förutsättningar kan synliggöras och ifrågasättas. Att anlägga ett kritiskt perspektiv handlar i stor utsträckning om att bidra till ökad medvetenhet om de (miss)förhållanden som råder för att stärka marginaliserade och minoritetsspråkstalande gruppers eller elevers egenmakt och handlingsutrymme. Det kritiska perspektivet handlar därmed både om att synliggöra orättvisor och ojämlika förutsättningar och att arbeta för förändring. Men det innebär inte att all undervisning med en kritisk utgångspunkt per automatik är transformativ (jfr Freire 2003), det vill säga de facto skapar förändrade förutsättningar och ökad social rättvisa i den aktuella undervisningskontexten. Maktdimensioner är därvidlag alltför komplexa (se en diskussion om det i Jaspers 2017). I vårt kapitel ger vi också exempel på det komplexa system som lärare befinner sig inom och som kringgärdar deras handlingsutrymme. I det här kapitlet diskuterar vi mer specifikt andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv, först genom en teoretisk introduktion och sedan i två på varandra följande avsnitt: I avsnittet Lärares agens tar Josefin Nilsson avstamp i den roll lärares handlingsutrymme, eller agens, kan spela avseende lärares möjligheter att, individuellt och kollektivt, hantera, förändra och utveckla den egna undervisningen i relation till nyanlända och andra andraspråkstalande elever. Christina Hedman diskuterar sedan i sitt avsnitt Kritiskt språkmedveten undervisning hur lärare kan arbeta med kritisk flerspråkig medvetenhet och varför ett sådant arbete lämpar sig väl för just lärare i svenska som andraspråk.
Kritiska perspektiv i andraspråksundervisning Detta avsnitt inleds med en teoretiskt baserad introduktion om kritiska perspektiv i andraspråksundervisning och ämnesundervisning med andraspråks talande elever, där vi diskuterar begrepp som språkets symboliska makt, diskurser med makt att förändra och lärares agens.
Språkets symboliska makt Claire Kramsch (2021, s. 12–13), som länge forskat om språkundervisning, betonar betydelsen av språkets symboliska makt i (andra)språkundervisning. Hon menar att undervisningen därmed behöver erbjuda elever en kritisk lins
19
möjlig heter t il l lär ande
för att de ska ”kunna delta i vår tids komplexa symboliska världar” (Kramsch 2021, s. 14, egen översättning). Förutom att förstå vad någon säger behöver en elev också förstå ”varför just detta sägs och inte något annat samt vilken möjlig inverkan orden var avsedda att ha” (Kramsch 2021, s. 203, egen översättning). Vår tids komplexa världar illustreras i andraspråksforskaren Bonny Nortons (1995) möten med vuxna immigranter och inlärare av engelska i Kanada. Norton noterar att det inte är rättvisande att enbart lägga ansvaret för språkinlärningen på individen. Framgångsrik språkutveckling kan med andra ord inte enbart förstås i termer av personlig vilja, drivkraft och motivation. Motivation att lära behöver, enligt Norton, också sättas i relation till sociala omständigheter och de komplexa utmaningar som migranter kan möta. Sådana utmaningar kan röra sig om allt från personliga utvisningsbeslut till en vardag med få möjligheter till interaktion på majoritetsspråket och till att bli lyssnad till som en legitim talare. Influerad av Pierre Bourdieu, förordar Norton en syn på språkinlärning som kan förstås i termer av personlig investering. Hur mycket en individ investerar i sin språkinlärning är avhängigt den sociala kontexten och rådande maktförhållanden (Norton 1995). Inläraren behöver alltså överväga om investeringen är värd sitt pris. Ett belysande exempel finns i Karin Sandwalls (2013) avhandlingsstudie av vuxna studerande inom svenska för invandrare (sfi) och deras kringskurna möjligheter till språkanvändning på de praktikplatser som erbjöds inom deras sfi-utbildning. I dessa begränsade utrymmen för språkanvändning och språkutveckling gav de studerandes investerade ansträngningar och agentiva handlingar (se nedan) liten utdelning. Det innebar att de trots sina ansträngningar erbjöds ytterst få möjligheter att använda det svenska språket på ett mångfacetterat sätt med andra vuxna och de blev inte heller lyssnade till. De studerandes erfarenheter av praktiken stod därmed i bjärt kontrast till en rådande diskurs om arbetsplatsens överlägsna potential för språkinlärning som på olika sätt kommunicerades inom sfi-utbildningen. En sådan dominerande diskurs utgörs av sammanlänkade uttryck och händelser (se nedan) som leder till ett visst sätt att tala om språkinlärning och språkutbildning, vilket också sätter ramar för hur vi tänker och handlar. I den utbildningspolitiska diskursen om praktikplatsens enastående möjligheter till språkinlärning beaktades dock inte hur maktordningar kan komma till uttryck lokalt på en arbetsplats. Sådana maktordningar kan visa sig i vem som säger vad till vem, i vilka situationer.
20
Möjligheter till lärande SYMPOSIUM 2022
Skolan idag präglas kanske mer än någonsin av en mängd faktorer som inverkar på mötet mellan lärare och elever. Samtidigt presenteras från olika håll ofta enkla svar på skolans komplexa frågor. Det vi vet är att andraspråkselevers möjligheter till lärande i hög grad står i relation till den undervisning de möter. Den här antologin innehåller artiklar av forskare, verksamma lärare och skolledare som medverkade vid konferensen Symposium 2022 Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Författarna diskuterar såväl elevers möjligheter till lärande som lärares handlingsutrymme. Det kritiska perspektivet berörs i dubbel bemärkelse, dels i fråga om makt, identitet och delaktighet, dels i ett utforskande av undervisning och de förutsättningar som finns. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter, skolledare och beslutsfattare med engagemang att utveckla undervisning och goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Redaktörer är KRISTINA ALDÉN och MIKAEL OLOFSSON som båda arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.
KRISTINA ALDÉN OCH MIKAEL OLOFSSON (RED.)
Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv
KRISTINA ALDÉN OCH MIKAEL OLOFSSON (red.)
Best.nr 47-14695-6 Tryck.nr 47-14695-6
SYMPOSIUM 2022