9789147146789

verksamhet i lärarutbildning, skola och idrottsrörelse.

IDROTTSDIDAKTIK

KATARINA SCHENKER är docent i idrottsvetenskap. Hon har under femton år forskat om idrottsdidaktik och idrotts­relaterad

Katarina Schenker

I

drottsdidaktik för lärar- och tränarutbildningar fokuserar på den idrottsdidaktiska reflektionen. Avsikten är att ge studenter, verksamma lärare, universitetslärare och idrotts­ledare ett gemensamt ramverk. Hur ska man tänka? Vad ska man göra? Varför är det viktigt att ta sig tid till att reflektera över didaktiska beslut?

Boken ger en gedigen vetenskaplig grund för vad idrotts­ didaktik är och hur den kan användas praktiskt i idrottsliga eller idrottslika sammanhang. Författaren förtydligar också förhållandet mellan didaktisk reflektion och vetenskaplig metod. Boken lyfter även den starka kopplingen mellan den organiserade tävlingsidrotten och innehållet i skolans två idrottsämnen: idrott och hälsa och specialidrott.

IDROTTSDIDAKTIK för lärar- och tränarutbildningar

för lärar- och tränarutbildningar

Best.nr 47-14678-9 Tryck.nr 47-14678-9

Katarina Schenker

ISBN 978-91-47-14678-9 © 2022 Katarina Schenker och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Helena Hammarqvist Redaktör: Jenny Fornell Hjelm Formgivning och omslag: Anna Hild Omslagsbild: Shutterstock Illustrationer: Jonny Hallberg Bildredaktör: Margareta Söderberg Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se

INNEHÅLL FÖRORD

7

Våga bli utmanad

8

1. INTRODUKTION

11

Bokens upplägg Centrala begrepp

13 14

Idrottsrörelsen Riksidrottsförbundets uppdrag Tävlings- och föreningsfostran Idrotten i samhället

17 17 19 20

Idrott eller gymnastik?

Ett ämne i förändring

22 22

Gymnastikdirektör, idrottslärare eller tränare?

Från direktör till tränare Utbildning till lärare

26 27 29

Vägen till idrottsskolorna Mer idrott – bättre skolresultat?

31 34

Avslutning

36

2. MILJÖER FÖR IDROTTSDIDAKTIK

39

Skolämnet idrott och hälsa Behovet av utomidrottsliga perspektiv Betygssättning från ett utomidrottsligt perspektiv

42 43 45

Lärarutbildning – idrott och hälsa Att bli lärare i idrott och hälsa

47 47

Idrottsrörelsen Det statliga idrottsstödet Minskat intresse för idrottsrörelsen

50 52 57

Skola och specialidrott Skolämnet specialidrott Specialidrottsskolor

58 58 60

Lärarutbildning – specialidrott Specialidrott vid lärarutbildningar Utomidrottsliga krav på lärare vid idrottsskolor

66 66 68

Extra rörelse på skoltid – för alla Effekter av mer fysisk aktivitet på skoltid Pulsprojekt

71 71 73

Avslutning

75

3. IDROTTSDIDAKTIKEN – ETT UTOMIDROTTSLIGT PERSPEKTIV

77

Idrottsdidaktikens område Idrottsdidaktik med start i metodiken

80 81

Det svenska idrottsdidaktiska fältet Ett praktiknära perspektiv på idrott och hälsas didaktik Undervisningsmodeller vid idrottslärarutbildningar Idrottsrörelsens idrottsdidaktik

85 85 87 90

Avslutning

93

4. ÄMNESDIDAKTIK En idrottsdidaktisk kullerbytta Ämnesdidaktikens flervetenskaplighet Naturvetenskapens didaktik – kunskaper om ämnet

95 98 99 104

Ämnesdidaktik – ontologi, epistemologi och metodologi 108 Relationen mellan ämnesdidaktik och didaktik 110 Samhällsförankrad ämnes- och idrottsdidaktik Styrketräning för barn

113 113

Avslutning

118

5. DIDAKTIKEN SOM PROFESSIONSBEGREPP

121

Ett professionsperspektiv på didaktik Didaktikens yrkesspråk Bildningstraditioner

124 126 127

De didaktiska trianglarna Innehållet, läraren och eleven De didaktiska frågorna Utökade och kombinerade trianglar

129 130 132 135

Behovet av teori Behovet av att kritiskt kunna belysa utgångspunkter

138 139

Avslutning

142

6. DEN DIDAKTISKA REFLEKTIONEN

143

Den didaktiska anatomin Didaktiska principer Undervisningskoncept Undervisningsmetoder och innehåll Traditionens makt

145 145 146 149 151

Den didaktiska anatomin i praktiken Anatomin som ett analysinstrument Anatomin och de didaktiska frågorna

153 155 157

Didaktisk reflektionskompetens Tre reflektionsnivåer Den didaktiska anatomin och vetenskapliga discipliner

159 159 162

Praktik kontra vetenskap Evidensbaserade studier Att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet

163 165 170

Avslutning

173

7. SAMHÄLLSFÖRANKRAD DIDAKTIK

175

Idrottsdidaktikens uppgift

177

Logik, trösklar och trappor Rangordningslogik Hindrande trösklar Identifiera tröskeln – och agera

179 179 180 182

Att förhålla sig till ojämlika villkor Att bevara – eller utmana?

185 185

En ekvation för jämlik undervisning Selekterande trösklar (variabel a, b och c) Möjligheter till jämlik delaktighet (variabel d, e och f )

187 188 191

Baseline i en undervisningsgrupp Baseline och didaktiska val

192 194

Att analysera undervisning Aktiviteten ”Fritt fall”

195 196

Avslutning

205

8. ATT UNDERSÖKA METODOLOGISKA VAL

207

Observationer och intervjuer Exempel badminton

211 213

Ett internationellt forskningsprojekt Eduhealth

220 221

Statistiska analyser Forskningsprojektet De avgörande åren

228 228

Avslutning

232

9. SNART I MÅL!

235

Förändring är en utmaning Exempel från en idrottslärarutbildning Vikten av ett gemensamt språk

237 240 243

Referenser

248

Register

261

FÖRORD Jag tänker mig att du som läser denna bok är student, lärare eller tränare. Gemensamt för er läsare är att ni har erfarenhet av idrott och förmodligen även en mängd positiva upplevelser av den med er i bagaget. Gott så. Jag har, liksom du, en lång relation till idrotten, som utövare, lärare, forskare och konsument. Vi som idrottat i många år inom ramen för idrottsrörelsen förstår vad som menas med uttryck som ”idrottsfamiljen”. Relationen med idrotten är i nöd och lust, det engelska uttrycket är egentligen än mer träffande – ”for better or worse”. Det finns bättre dagar och det finns sämre. Vi lever med idrotten, den är en del av oss och central för vår identitet, det vill säga hur vi förstår oss själva och omvärlden.

Jag har arbetat med utbildning av blivande lärare i idrott och hälsa i femton år, och med lärarutbildning och lärarfortbildning i nästan tjugofem år. Under tio års tid har jag haft planer på att skriva en bok om idrottsdidaktik, men olika saker har kommit emellan. Nu har tillfället kommit och denna bok innehåller sådant jag arbetat med och forskat kring sedan jag disputerade 2011 med avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik.

7

Våga bli utmanad Inom idrotten finns, liksom i alla andra delar av livet, hela spektret av känslor – glädje, stolthet, empati, smärta, sorg och besvikelse.

På det sättet är inte det så kallade idrottsrummet skyddat. Samtidigt är idrotten trygg genom att regler och logik är tydliga. Inom idrotten vet vi vad en prestation är och vad som krävs för att bli bättre, men vi vet också när det inte är lönt att ställa upp i tävlingen eller matchen. Idrottslogiken är känd, och då inte bara i vårt samhälle, utan även i de flesta andra samhällen. Vi säger det vi menar, och vi menar det vi säger. Kommunikationen är rak och lättfattlig. Med tydliga spelregler är livet enklare. Varför skulle vi ens vilja lämna idrottens rum för att förstå den på andra sätt?

Men med denna bok vill jag att du ska göra just det, att du ska våga dig utanför din bekvämlighetszon. Du kan behöva tänka tankar som skaver, som kan innebära att du reser tillbaka i tiden och skärskådar dina erfarenheter på sätt som gör att du ser dem i ett annat ljus. Val och förhållningssätt som har varit givna i stunden, kan komma att bli mindre självklara.

Jag vill förvarna dig om att det här kan bli känslosamt och obekvämt när du utmanas. Du har då två val. Det ena är att avfärda innehållet i boken, och hävda att jag inte har förstått vad idrotten egentligen handlar om. Den andra är att våga tänka att det finns en värld utanför idrottsrummet, där det går att förstå idrotten på andra sätt. Väljer du det senare, vilket jag hoppas att du gör, kommer du att utmanas, men du kan även komma att behöva utmana andra. Varför vill jag då att du utsätter dig för detta? Precis som inför en idrottsprestation, krävs det träning för att ta till sig nya sätt att tänka. Tankeinsatsen kräver energi. Utveckling är förbundet med insatser och känslor, och jag vill att du nu gör en 8

FÖ R O R D

investering – i dig själv och för dina framtida adepter, studenter eller elever. I förlängningen investerar du också i samhällsbygget, men det är på ett mer abstrakt plan. Även om idrottsrummet känns tillräckligt i sig självt kommer du att möta unga människor som också är del av andra rum med andra logiker än idrottens.

De kan ha vänner, familj och andra vuxna som drar dem i en annan riktning. De kanske själva har helt andra intressen som de vill kombinera med sitt idrottande. De kan också ha blivit skadade och hamnat utanför idrotten och därför behöva finna en annan mening med sin tillvaro. Och om du ska arbeta som lärare i idrott och hälsa kommer du att undervisa elever som aldrig ens har öppnat dörren till idrottens rum. Lika komplicerad som världen utanför idrotten kan vara för dig, kan idrottsrummet te sig för dessa elever. Men jag vill uppmana dig att våga glänta på dörren, kika ut och pröva dig fram. Du kan vara säker på du alltid hittar tillbaka till ditt rum, även om jag inte kan lova dig att rummet någonsin blir sig likt. Nu börjar loppet. Hoppas att du är uppvärmd.

Klara … färdiga … gå!

Växjö i mars 2022 Katarina Schenker

FÖ R O R D

9

1 INTRODUKTION

1. I NTR O D U KTI O N

11

I

denna bok vill jag ge dig verktyg i form av ord, begrepp och

tankeredskap för att tänka kring, förstå och utveckla din undervisnings- eller träningspraktik. Ett exempel på detta är att jag använder begrepp som ”idrottsliga” och ”idrottslika”. Det beror på att jag skiljer mellan å ena sidan idrott som följer idrottens tävlingslogik och regelsystem, å den andra sidan verksamhet som har innehåll som till det yttre påminner om idrott, men som inte handlar om att rangordna de som deltar utifrån deras prestationer utifrån kända, accepterade och vedertagna tävlingsregler.

Jag vill också synliggöra den nära relation som finns mellan didaktik och det vetenskapliga arbetet. Både utbildaren och forskaren gör val som kan förstås i ett större sammanhang utifrån filosofiska, politiska och etiska perspektiv. Med boken vill jag därför också bidra till att stärka den vetenskapliga grunden i lärarutbildningar och i tränarprogram, men också ge exempel på några möjliga sätt att reflektera över undervisnings- och träningspraktiker.

12

1. I NTR O D U KTI O N

Bokens upplägg Alla böcker har ett upplägg. En lärobok kräver dessutom att boken är didaktiskt genomtänkt eftersom den är ett kunskapserbjudande. För att vi ska kunna tala om idrottsdidaktik utifrån en gemensam referensram presenteras några olika begrepp som vi tar avstamp i (kapitel 1). Därefter målar jag upp en bild som visar de miljöer som idrottsdidaktiken omfattar (kapitel 2) och vilka områden som idrottsdidaktiken kan behandla (kapitel 3). Dessa tre kapitel kan ses som en uppvärmning, en nödvändig sådan, inför det som komma skall.

Därefter följer tre teoretiska kapitel som behandlar ämnesdidaktik som begrepp och dess relation till vetenskapen (kapitel 4), didaktiken som professionsbegrepp (kapitel 5) och vad man kan, eller borde (!), förvänta sig av den didaktiska reflektionen (kapitel 6). Dessa tre kapitel kan jämföras med den mängdträning som ofta behövs inför en idrottslig prestation. Den är nödvändig och den går inte att fuska sig igenom.

När man närmar sig ett mästerskap kan man behöva lätta på träningen och finjustera detaljer i sitt utförande. I kapitel 7 presenteras några av detaljerna som kan behöva särskild uppmärksamhet i samband med den didaktiska reflektionen och i kapitel 8 ges ytterligare exempel på didaktikens redskap. Med dessa kapitel ska du ha fått möjlighet att gå från ord till handling.

Detta leder oss till bokens sista kapitel där jag lämnar över bollen och ansvaret till dig. I detta kapitel får du en utmaning som jag hoppas att du antar. Först då börjar ditt lopp.

1. I NTR O D U KTI O N

13

Centrala begrepp I det vetenskapliga arbetet är språket viktigt när vi ska diskutera vår kunskap. Begrepp och teorier utgör delar av ett sådant språk.

För att du som läsare ska ta del av de analyser som jag gör presenteras inledningsvis ett antal begreppspar. Inom sociologin benämns dessa som idealtyper. Med idealtyp menas att ett begrepp är en renodling av vad som uppfattas som typiska egenskaper hos ett visst fenomen. Därmed kan en idealtyp aldrig finnas i sin rena form i verkligheten (Brante 1994).

Det första begreppsparet är idrottsliga och idrottslika. Det finns överlappningar mellan dem, men deras logiker, det vill säga, vad som system, regelverk och informella hierarkier premierar som mest eftersträvansvärt, skiljer sig åt. Det finns till exempel sociala och empatiska aspekter inom det idrottsliga, och det kan finnas tävlingsinslag i det idrottslika, men inom det idrottsliga är tävlingsidrottsreglerna centrala fundament medan de inte är det i de idrottslika verksamheterna. En idrottslik verksamhet kan till exempel vara fotboll, men med andra överordnade målsättningar än den idrottsliga verksamheten fotboll: till exempel att alla ska få spela, bli passade till, kunna samspråka socialt och samtidigt dansa och lyssna på musik och där man får spela även om man inte har tillgång till gymnastikskor. De som spelar fotboll och som är vana vid fotboll som en idrottslig verksamhet kommer antagligen att tänka ”men detta är ju inte riktig fotboll”.

Ett begreppspar som kan relateras till det idrottsliga och det idrottslika är egenvärde och investeringsvärde. Begreppsparet används för att beskriva vad som kan anses vara idrottens mening (Engström 1999). Idrotten kan vara ett mål i sig, både i stunden och på sikt, men den kan också utgöra ett medel för att uppnå något annat, som exempel god hälsa eller en bra vänskapskrets.

14

1. I NTR O D U KTI O N

Egenvärdet är det värde som den enskilde idrottsutövaren tillskriver idrotten i stunden. Investeringsvärdet är det värde som idrottsutövaren investerar i framtiden. Det kan vara en investering i det idrottsliga rummet i form av viss typ av träning för att förbättra kommande prestationer, men det kan också handla om en investering som på sikt kan ge andra vinster, exempelvis en bättre hälsa. Vad som är värdefullt i stunden i det idrottsliga sammanhanget behöver inte vara bra på sikt, eller ens dagen efter.

En vinst inom idrotten kan innebära skador som kostar snarare än ger investeringsvinster. Ett brutet finger kan exempelvis också ställa till det i vardagen om man arbetar mycket vid datorn. Egenvärdet kan däremot bara upplevas av dem som är en del av det idrottsliga sammanhanget.

Ytterligare ett begreppspar är centralt för denna boks uppkomst: det inomidrottsliga respektive det utomidrottsliga perspektivet. Det inomidrottsliga perspektivet kan bäst förstås utifrån det idrottsliga rummets förutsättningar. Genom att befinna sig i det idrottsliga rummet är det svårt att anta andra perspektiv än just det idrottsliga. I idrottsrummet och utifrån det inomidrottsliga perspektivet är det svårt att förstå meningen med idrottslik verksamhet, och att investera i idrott utifrån någon annan anledning än att uppnå bättre idrottsresultat. För personer i idrottsrummet kan det uppstå ett vi och dom-tänkande, där vi är de som är i idrottsrummet, och dom är de som är utanför, i andra rum. På liknande sätt kan personer i idrottsrummet uppfattas som dom av alla utanför.

Olika sätt att resonera, som i sin tur är bundna till olika tradi­ tioner, innebär att en gemensam förståelse är svår att uppnå. Denna bok är ett försök att överbrygga en sådan relativism ­genom att

1. I NTR O D U KTI O N

15

introducera olika begrepp och skapa en medvetenhet om olika perspektiv.

Utifrån ett filosofiskt perspektiv kan idrottsutövare sägas ingå i en idrottsintern kultur, en kultur med ett egenvärde och ibland också investeringsvärde för de som är en del av den (Lindfelt 2012). Egenvärdet är den idrottsinterna kulturen i sig. Det är sådant som är bra för kollektivets fortlevnad och handlar om att, utifrån idrottskollektivets uppfattning, skapa goda förutsättningar för bra idrott. Samtidigt behöver denna kultur kommunicera med det övriga samhället och legitimera sin verksamhet, men även detta ingår i investeringsvärdet. Liksom idrotten önskar dra nytta av det övriga samhället önskar även samhället dra nytta av idrotten. Exempel på sådana möten är sponsring, marknads­ föring och argumentation för förbättrad folkhälsa, men det kan också i mer extrema former handla om huliganism, betting och utveckling av dopingpreparat.

I boken har jag ett utomidrottsligt perspektiv på idrottsdidaktiken, även om jag tänker mig att ni som läsare befinner er i idrottsrummet. Min ambition är att olika idrottsliga och idrottslika verksamheter bättre ska möta samhällets behov. Läraryrket och tränarrollen har i allt högre utsträckning professionaliserats i form av mer vetenskaplig kunskap och reflektion. Ökad professionalisering ger även idrottsrörelsen mer legitimitet i samhället. Det utomidrottsliga perspektivet på idrottsdidaktiken är en investering i professionaliseringsprocessen och därmed i den inomidrottsliga kulturen. Genom denna investering kan verksamheten bättre legitimeras samtidigt som det också finns ett samhälleligt värde i att didaktiska ställningstaganden kan granskas i relation till den inomidrottsliga eller utomidrottsliga verksamheten som många av oss är en del av.

16

1. I NTR O D U KTI O N

REGISTER A

abduktiv reflektionsprocess 163 allmändidaktik 111 amatörism 125 analytiskt arbetssätt 195 B

baseline 192, 194, 200, 226 bildningssyn materiell 160 bildningsteori 128 bildningstradition 128 breddidrott 74 Bunkefloprojektet 71 byggstensmodellen 98 C

critical incident technique, CIT 221

didaktiska principer etiska 145 filosofiska 145 politiska 145 didaktiska trianglar 129 didaktiska val 150 didaktisk princip 145, 155, 177, 195, 217 didaktisk reflektion 131, 144, 149, 187 didaktisk reflektionsförmåga 178, 243 didaktisk reflektionskompetens 159 didaktisk triangel 85 kombinerad 135 utökad 134 didaktiskt samtal 127 E

D

didaktik 41, 124 affirmativ 139 icke-affirmativ 140, 145 normativ 176 teori 138 didaktiska frågor 132, 241 didaktisk anatomi 145, 153, 159, 162, 241

egenvärde 14 empiri 209, 220 epistemologi 110 evidensbaserade studier 165 F

fenomenografisk ansats 123 flervetenskap 99, 102 flervetenskapliga perspektiv 106 föreningsfostran 19

261

G

K

gemensamt yrkesspråk 126 Gymnastik- och idrottshögskolan 28

kompetensnivå 159 Kungliga Gymnastiska centralinstitutet, GCI 26

H

L

hindrande trösklar 180 hypotes 165

linggymnastik 26 literacy 112 logik rangordnings- 179 läroplansteorin 123

I

idealtyper 14 idrottdidaktisk reflektion 75 idrottsdidaktik 78, 80, 96, 144 idrottsintern kultur 16 idrottslig 14 idrottslik 14 idrotts- och rörelsedidaktik 83 idrottsrörelsens idrottsdidaktik 90 idrottssociala problem 31 idrottsundervisningens metodologi 78 incidenter fångade 222 kritiska 222 inomidrottsligt perspektiv 15 intervention 165, 169 intervju 211 investeringsvärde 14 J

jämlik undervisning 188

262

R E G I STE R

M

metodologi 110 metodologisk problematik 72 N

nationellt godkända idrottsutbildningar, NIU 32 O

observation 211 ontologi 109 orsakssamband 172 P

perspektiv demokrati- 176 idrottsdidaktiskt 116 inklusions- 155 pedagogiska 116 psykologiska 115 sociologiska 115

statsvetenskapliga 116 pulsprojekt 73 R

referenspunkt 172 reflektion didaktisk 131 metodologisk 131 reflektionsförmåga didaktisk 178 reflektionskompetens didaktisk 159 reflektionsnivå didaktisk 162 reflektionsprocess abduktiv 163 relative age effect 191 relativ ålderseffekt 231 Se relative age effect, RAE Riksidrottsförbundet (RF) 17 riksidrottsgymnasier, RIG 31 S

samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.

Se SNI samtal didaktiskt 127 selektionssystem 65, 102, 181, 244 SNI 107, 110, 128, 162 sociala ordningar 21 specialidrottsskolor 60 systematisk reflektion 81, 153

T

teori analytisk 139 beskrivande 139 föreskrivande 139 normativ 139 trösklar Se hindrande trösklar tävlingsfostran 19 U

undervisningsinnehåll 151 undervisningskoncept 146 undervisningsmetoder 149 utomidrottsligt perspektiv 15 utvecklingstrappa 180 V

val

didaktiska 195, 199, 202, 216 kompensatoriska 200 vetenskaplig disciplin 162 Vipeholmsexperimenten 167 Y

yrkesspråk gemensamt 126 Ä

ämnesdidaktik 111, 112

R E G I STE R

263

verksamhet i lärarutbildning, skola och idrottsrörelse.

IDROTTSDIDAKTIK

KATARINA SCHENKER är docent i idrottsvetenskap. Hon har under femton år forskat om idrottsdidaktik och idrotts­relaterad

Katarina Schenker

I

drottsdidaktik för lärar- och tränarutbildningar fokuserar på den idrottsdidaktiska reflektionen. Avsikten är att ge studenter, verksamma lärare, universitetslärare och idrotts­ledare ett gemensamt ramverk. Hur ska man tänka? Vad ska man göra? Varför är det viktigt att ta sig tid till att reflektera över didaktiska beslut?

Boken ger en gedigen vetenskaplig grund för vad idrotts­ didaktik är och hur den kan användas praktiskt i idrottsliga eller idrottslika sammanhang. Författaren förtydligar också förhållandet mellan didaktisk reflektion och vetenskaplig metod. Boken lyfter även den starka kopplingen mellan den organiserade tävlingsidrotten och innehållet i skolans två idrottsämnen: idrott och hälsa och specialidrott.

IDROTTSDIDAKTIK för lärar- och tränarutbildningar

för lärar- och tränarutbildningar

Best.nr 47-14678-9 Tryck.nr 47-14678-9

Katarina Schenker