9789147145775 by Smakprov Media AB

Jacob Birkler

ämnet, framför allt hur teorierna kan belysa det praktiska vårdarbetet och hur de kan tillämpas där. Med utgångspunkt från konkreta exempel diskuterar författaren de centrala vetenskapsteoretiska riktningarna, bland annat positivism, hermeneutik, fenomenologi och kritisk teori. Han beskriver dessutom utförligt de mest väsentliga nyckelorden, exempelvis kunskap, sanning, bevisföring, teori, objektivitet, förståelse och förklaring. Den nya upplagan är uppdaterad och uppfyller kunskapskraven i ämnet vetenskapsteori. Med belysande exempel från hälso- och sjukvården förmedlas vetenskapsteorin på ett klart och precist språk med särskilt fokus på att förankra ämnet i praktiken. Boken är främst tänkt som en grundbok i vetenskapsteori för studenter på program och kurser inom hälso- och sjukvård. Jacob Birkler är fil.mag. i filosofi och psykologi samt lektor vid Köpenhamns universitet. Han har varit ordförande för Det Etiske Råd (2010–2016) i Danmark.

Jacob Birkler V ETENS KAPSTEORI

Vetenskapsteori ger en grundläggande presentation av

VETEN SKAPS TEORI En grundbok

Best.nr 47-14577-5 Tryck.nr 47-14577-5

Tredje upplagan

Jacob Birkler Översättning: Kristina Olsson och Inger Bolinder-Palmér

Vetenskapsteori En grundbok

Liber

i n n e h å ll

Introduktion: Vad är vetenskapsteori? 7 1.

Logik och argumentationsteori 13 Formell logik: argumentens form 15 Informell logik: argumentens form och innehåll 21

Kunskap 33 Kunskapskriterier 33 Kunskapsformer 41 Kunskap om naturen, människan och samhället 46

Objektivitet och subjektivitet 53 Positivismen och det objektiva vetenskapsidealet 55 Observationers subjektivitet 63

Bevisföring och dess former 70 Deduktion: förnuftsbaserad bevisföring 70 Induktion: erfarenhetsbaserad bevisföring 73 Hypotetisk-deduktiv metod: falsifierande bevisföring 77 Abduktion: kreativ bevisföring 85

Förklaring 88 Orsaksförklaringar 90 Funktionalistiska förklaringar 93 Ändamålsförklaringar 95

Förståelse 98 Hermeneutik 100 Fenomenologi 109 Kritisk teori 117

Teori 125 Teoriers struktur, funktion och värde 125 Thomas Kuhn och paradigmbegreppet 131

Vetenskap och etik 140 Vetenskapens betydelse för etiken 140 Etikens betydelse för vetenskapen 143

Litteratur 148 Sakordsregister 153

föror d

detta är en uppdaterad tredje upplaga av Vetenskapsteori – en grundbok, som sedan den första utgivningen i Danmark 2005 har använts brett inom en lång rad utbildningar. Boken har varit populär och har fått positiv återkoppling från lärare och studerande som har använt den. Men i och med utvecklingen inom hälso- och sjukvården i allmänhet, och inom de olika utbildningarna i synnerhet, har det blivit dags för en rad uppdateringar så att boken även i fortsättningen kan vara till hjälp för det stora antal studerande som ger sig i kast med vetenskapsteori för första gången. Mer konkret har bokens exempel reviderats, källor uppdaterats och nya referenser tillkommit. Språkliga fel har korrigerats och stycken har skrivits om. Motiven bakom bokens tillkomst är emellertid fortfarande desamma. För det första har jag efter många års undervisning i vetenskapsteori insett att ämnet inledningsvis upplevs som tråkigt och irrelevant. Därför är boken skriven på ett lättillgängligt språk och innehåller ett flertal hänvisningar till vårdanställdas vardag. Som lärare har min strävan alltid varit att göra ämnet spännande och angeläget genom att visa både hur viktiga och nödvändiga de många vetenskapsteoretiska frågeställningarna är. Det är med utgångspunkt från dessa erfarenheter, och inte minst de specifika utbildningskraven, som denna bok har kommit till. För det andra är det min erfarenhet att det finns flera käpphästar inom ämnet vetenskapsteori som kan orsaka en snedvridning i olika riktningar. Motivet och intentionen bakom boken är därför uteslutande att presentera det mest centrala ämnesstoffet. Den vänder sig till de som studerar på de medellånga vårdutbildningarna och som för första gången stiftar bekantskap med vetenskapsteori.

förord

Som grundbok riktas fokus mot de grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och huvudriktningar som har betydelse för hälsooch sjukvårdsarbete i praktiken. Den går dessutom igenom de problemområden som är mest angelägna i samband med vetenskapligt arbete. Dock diskuteras i regel inte frågeställningarna inom de olika vetenskapsteoretiska inriktningarna, utan syftet med boken är att erbjuda de förutsättningar och verktyg som är nödvändiga för att samtala om vårdyrkenas vetenskaplighet. Bokens struktur speglar centrala nyckelord inom vetenskapsteorin såsom kunskap, objektivitet, bevisföring, förklaring, förståelse och teori. På så sätt har en indelning enligt vetenskapens huvudområden (natur-, human- och samhällsvetenskap) medvetet undvikits. Eftersom vårdyrkena i såväl teori som praktik spänner över alla dessa huvudområden hade det varit problematiskt att avgränsa dem på ett sådant sätt. Avslutningsvis ska nämnas att bokens kapitel kan läsas fristående från varandra, vilket bland annat kan vara en fördel när det gäller forskningsmetodologi. Jacob Birkler Mars 2021

i n t roduk t ion

Vad är vetenskapsteori? vetenskapen har en central plats i dagens hälso- och sjukvård. Den har på så vis blivit ett sorts orakel för vårdpersonalen att lyssna på när de ska fatta beslut i den kliniska praktiken. Men hur skapar vi kunskap om hälsa och sjukdom i ett samhälle i förändring? Hur och med vilka redskap kan vi beskriva, förklara och inte minst förstå den lidande människan som hela tiden visar sitt ansikte på nya sätt? Dessa frågor diskuteras inte bara inom läkarvetenskapen utan har också blivit centrala för de yrkesgrupper som har daglig kontakt med patienter. De medellånga vårdutbildningarna har blivit alltmer akademiska och inriktade på gedigen teoretisk kunskapsutveckling. Det primära målet med detta vetenskapliggörande är att utforma en praktik som inte bara utgår från det vi tror eller anser, utan där vi handlar utifrån det vi vet är sant. Vetenskap innebär med andra ord att veta något om det som vi kan, ska och bör göra. När ämnen som vetenskapsteori och forskningsmetodik introduceras som nya ämnesområden i de medellånga vårdutbildningarna är det alltså i första hand inte en fråga om att värva nya kandidater till forskartjänster inom respektive yrkesområde. Mycket viktigare är att skapa ramarna för en evidensbaserad praktik där vi hela tiden tillägnar oss ny kunskap om våra praktiska arbetsuppgifter – kunskap som både ger insikter och en god grund för våra handlingar. Samtidigt är det viktigt att förbli medveten och ödmjuk inför det som vi inte vet eftersom det är en nödvändig förutsättning för att kunna söka mer kunskap. Vetenskapsteori är i huvudsak en filosofisk disciplin som sysslar med olika teorier om och undersökningar av vetenskapens natur och egenart. Traditionellt beskrivs den därför som vetenskapen om vetenskapen, eller mer koncist som en »teori om teorier«. Det finns

introduktion

emellertid olika sätt att undersöka vetenskapen. För det första kan vi beskriva den »utifrån«, något som också kallas deskriptiv veten skapsteori. Då undersöks vetenskapen från många olika perspektiv, varav vetenskapshistorien är det mest omfattande. I västvärlden brukar man börja med den grekiska antiken som en beskrivning av den epok i historien då vetenskapen föddes. Under antiken hittar vi en övergång från preskriptiva till deskriptiva utsagor. Man nöjde sig med andra ord inte längre med att fastställa hur man till exempel gör upp eld, utan man beskrev också analytiskt varför eld uppstår. På så sätt började man fundera över hur saker och ting hänger ihop i världen, vilket är en naturlig men också meningsfull utgångspunkt för vetenskapen. Man försökte nå bortom den verklighet som är synlig för blotta ögat. Jag kan exempelvis se att patienten är sjuk – men varför är patienten sjuk? Då försöker jag hitta orsaken till det som inte är direkt synligt. Undersökningen av orsakssamband betraktas ofta som själva kärnan i det vetenskapliga arbetet. När man försöker beskriva vetenskapens ursprung blir det ofta en aning splittrat eftersom vetenskapen, som vi förstår den i dag, består av en mängd fina förgreningar av många olika vetenskaper som var och en har sin egen historia. Till exempel kan omvårdnadens vetenskapshistoria i vida ordalag beskrivas som ett skott på en ny vetenskapsgren som alldeles nyligen har blivit till. Utöver vetenskapshistoria kan man i den deskriptiva vetenskapsteorin även hitta andra sätt att beskriva vetenskapen. I detta sammanhang är det relevant att nämna vetenskapssociologi som undersöker hur kunskap skapas i olika kulturer och samhällen. Ett exempel är frågan om befolkningens syn på vetenskapen som en medspelare eller en motspelare i samhällsutvecklingen. Vetenskapssociologin kan också beskriva hur vetenskapliga resultat används i ett samhälle i utveckling, det vill säga både politiskt, ekonomiskt och på andra relevanta sätt. Men vetenskapsteori är mycket mer än beskrivningar av vetenskapen som historia och sociologi. Mest typisk är därför den nor

vad är vetenskapsteori?

mativa vetenskapsteorin där man undersöker användbara metoder och normer inom vetenskapen. När ordet metod används i detta sammanhang handlar det om generella vetenskapliga metoder, det vill säga metoder för att skapa kunskap i vid bemärkelse. Det finns många olika metoder där vi använder förnuft och erfarenhet för att beskriva, förklara och förstå de företeelser som vi möter i vår yrkesutövning. Ofta delar man därför in dem i kategorier så att de kan utvärderas och tillämpas för att nå ny kunskap. Traditionellt klassificeras metoderna enligt vetenskapens huvudområden: naturvetenskap, humanvetenskap och samhällsvetenskap. Denna indelning är emellertid lite osmidig och därför frångår man den ofta i vetenskaplig praktik. I dag utgår man oftare från själva ämnesområdet och låter vetenskapen vara en form av systematiserad nyfikenhet som bestämmer vilken metod som ska användas. Utöver den vetenskapliga metodläran innehåller den normativa vetenskapsteorin en relativt ny disciplin som har fått stor uppmärksamhet under senare år, nämligen vetenskapsetiken. Här ställs frågan om den goda vetenskapliga praktiken. Finns det med andra ord kunskap som är mer värd att utveckla än annan kunskap? På ett mer generellt plan handlar det om vilka normer och värderingar som bör råda i den vetenskapliga praktiken. I faktaruta 1 visas den klassiska distinktionen mellan den deskriptiva och normativa vetenskapsteorin. Syftet med denna bok är inte att ingående presentera den deskriptiva vetenskapsteorin, utan den fokuserar i första hand på den normativa vetenskapsteorin och beskriver metoder och värden som är särskilt relevanta för hälsooch sjukvården. Deskriptiv vetenskapsteori

Normativ vetenskapsteori

Vetenskapshistoria

Metodlära (beskriva, förklara, förstå)

Vetenskapssociologi

Vetenskapsetik

faktaruta 1. Deskriptiv och normativ vetenskapsteori.

introduktion

Om vi utgår från distinktionen i faktaruta 1 kan det tilläggas att den normativa vetenskapsteorin främst har ett filosofiskt innehåll. Vetenskapsteori definieras därför ofta som vetenskapsfilosofi där det viktigaste är att ställa exakta frågor om och till vetenskapen. Men vilka frågor är egentligen relevanta när det gäller vetenskap? En klassisk fråga handlar om förhållandet mellan teori och praktik. Denna frågeställning har blivit allt viktigare, i synnerhet inom yrkesutbildningarna där man ofta hör uttrycket: »Teori är en sak, praktik är en annan.« Men det paradoxala är att teori och praktik är beroende av varandra på samma sätt som begreppsparet höger– vänster. Vi kan inte förstå det ena utan att förstå det andra. I regel rymmer alltså varje form av praktik någon form av teori vare sig vi är medvetna om det eller inte. Och omvänt speglar teorin en praktik som vid första anblick kan tyckas avlägsen. Frågan om förhållandet mellan teori och praktik är på så sätt fortfarande ytterst relevant och givande, inte minst i förhållande till de många tankar som väcks inom vårdyrkena i dag. En annan central fråga inom vetenskapsteorin rör förhållandet mellan teori och verklighet. Lite förenklat handlar den om huruvida teorier existerar i verkligheten eller om de bara är praktiska och bra konstruktioner som kan användas i praktiken. Är teorier med andra ord något vi upptäcker eller något vi uppfinner? Låt oss ta tyngdkraften som exempel. Är tyngdkraften något som har upptäckts eller något som har uppfunnits? Frågan blir betydelsefull när vi utvecklar nya vetenskaper, till exempel omvårdnadsvetenskap. Ska vi utgå från praktiken och därefter formulera teorierna, eller ska vi utgå från förnuftet och utifrån det bestämma vad som är mest lämpligt för praktiken? En tredje central fråga handlar om förhållandet mellan teori och erfarenhet. Den kan formuleras lite filosofiskt på följande sätt: Är det vår erfarenhet som formar teorin eller är det de inlärda teorierna som färgar de erfarenheter vi gör i praktiken? Denna frågeställning väcker i sin tur frågan om vetenskaplig objektivitet. Är objektiv

vad är vetenskapsteori?

kunskap möjlig eller kommer vetenskapen alltid att vara subjektiv och därmed kopplad till person, tid och plats? Dessa vetenskapsteoretiska frågor är centrala och karakteristiska för vetenskapsteorin (se faktaruta 2). Vetenskapsteoretiska frågor Förhållandet mellan teori och praktik? Förhållandet mellan teori och verklighet? Förhållandet mellan teori och erfarenhet? Är objektiv kunskap möjlig? faktaruta 2. Exempel på vetenskapsteoretiska frågor.

De vetenskapsteoretiska frågeställningarna försöker var och en på sitt sätt att ringa in den största och mest övergripande frågan – vad vetenskap egentligen är – vilket både är en deskriptiv och en normativ fråga. En slutgiltig definition har ett tveksamt värde eftersom det inte går att avgränsa den vetenskapliga verkligheten på ett entydigt sätt. I denna bok är det ändå meningsfullt att inleda med en mycket generell definition som samtidigt pekar på vetenskapens kärna. Vetenskap är en praktik där man söker ny kunskap på strikta grunder

Mot bakgrund av denna preliminära begreppsdefinition ska det samtidigt betonas att vetenskap är mer än det som pågår på universiteten. Tvärtom visar historien att de stora vetenskapliga framstegen i regel äger rum utanför den akademiska världen (Fink m.fl. 2003). På ett universitet kan man tituleras forskare och därmed också identifieras som vetenskapsman eller vetenskapskvinna. Men att på detta vis jämställa forskning och vetenskap kan vara problematiskt. Å ena sidan kan man givetvis utforska ett område utan att göra det på vetenskaplig grund, å andra sidan kan man också skapa kunskap

introduktion

utan att det i traditionell mening kan kallas forskning. Vetenskap handlar därför om »vetande« i en vidare bemärkelse. Vetande är med andra ord det centrala nyckelordet, men vad är det för något? Vetande är det som vi anser eller tror är sant. Men det är också så att det som vi tror är sant ganska ofta visar sig vara helt fel. Därför är det avgörande att kunna styrka det som man anser eller tror är sant. Det handlar med andra ord om att med hjälp av till exempel förnuft och erfarenhet skapa belägg för sina påståenden, annars är det inte tal om vetenskaplighet. Ett viktigt redskap i den strävan är logik och argumentationsteori. Inom denna disciplin skiljer man mellan giltiga och ogiltiga argument i sökandet efter kunskap. Innan vi stiftar bekantskap med olika grundläggande vetenskapsteoretiska frågor som är relevanta inom hälso- och sjukvården ska vi därför titta lite närmare på detta verktyg och dess många användningsområden.

Förslag på vidare läsning Chalmers, A.F. (2013). What is this thing called science? (4 uppl.) Indianapolis, IN: Hackett Publishing Company. Klausen, S.H. (2016). Hvad er videnskabsteori? (2 uppl.) Köpenhamn: Akademisk Forlag.

sa kor dsr egist er

A abduktion 85 abort 65 Adorno, Theodor W. 118 aktiv dödshjälp 35 aktivitetsform 43 analys 58, 60, 61 analys, logisk 55 Analytica Posteriora 71 andevetenskap 47 anomali 134 ansvar 142 antagande 108 antagande, hypotetiskt 72 antecedent 19 antidogmatisk 123 antirealism 129 antirealistisk position 128 antirealistisk teori 138 antropomorfism 64 apparatfelsmodell 62, 138 applicera 107 arbete, normalvetenskapligt 132 argument 15, 17, 18 argumentation 14, 72 argumentation, praktisk 15, 23 argumentationsteknik 26 argumentationsteori 12, 40, 41 argumentation, tumregel 23 argument, hållbart 21 argumentstruktur 18, 23 argumenttyp 19 argumentum ad baculum 27 argumentum ad hominem 25 argumentum ad ignorantiam 24 argumentum ad misericordiam 26

argumentum ad populum 26 argumentum ad verecundiam 24 Aristoteles 24, 36, 43, 70 atomistiskt vetenskapsideal 58 atommodell 126, 128 atomär nivå 58, 91 autonomi 142 avsedd verkan 89, 95 axiom 72 axiomatiskt ideal 72 åsikt 35 ämnesomsättning 127 ändamålsförklaring 90, 95 B Bacon, Francis 64, 73 Bacons idollära 64 begreppsdefinition 22 begreppshypotes 127 begreppsstruktur 127 belägg 12, 14, 15, 16, 21, 24, 39, 74 beskriva 7, 9, 69, 127 beskrivning, pragmatisk 87 betraktelse 125 bevisföring 6, 34, 39, 70, 73, 77, 85 bevisföringsform 70, 73, 76, 86 bildteori 36 Bohr, Niels 128, 146 Bourdieu, Pierre 128 C Carnap, Rudolf 55 ceteris paribus 75 cirkel, hermeneutisk 103 cirkelresonemang 29 Comte, Auguste 55 Copernikus, Nicolaus 134 covering law model, the 91

D Darwin, Charles 83, 94, 135, 137 data 40, 43, 53, 76, 83 deduktion 41, 70, 73, 76, 79 deduktiv bevisföring 71 deduktivism 73 deduktiv metod, hypotetisk 77, 79, 85 deduktiv-nomologisk förklaring 91, 93 definition 22 delförståelse 103 demarkationskriterium 84 Descartes, René 58, 109 deskriptiv etik 140 deskriptiv vetenskapsteori 8 determinism 59 Dewey, John 38 dialektik, Upplysningens 118 dialog 108, 123 dialog, sokratisk 122 Dilthey, Wilhelm 100 disjunktion 18 diskurs 66, 122 diskurs, herraväldesfri 122 DNA-modell 126 dogm 66, 118, 123, 135 dogmatik 89 doxa 33 dualistisk 109 E egenart, förståelsens 100 eidetisk reduktion 116 eidetisk variation 116 Einstein, Albert 83, 136 ekvivalens 18 emancipatorisk 120 empatisk 26 empirisk konsekvens 78, 79, 82

153

sakordsregister

empirisk teori 86 empirism 43, 63, 73, 76 empirist 70 enhetsvetenskap 56, 63, 120 ensidig 54 episteme 33, 43 epistemologi 43 epoché 115, 117 erfarenhet 9, 39 ethos 140 etik 44, 140, 146 etik, deskriptiv 141 etik, normativ 141 etikprövningsnämnd 146 etisk fråga 144 etisk norm 142 etisk riktlinje 142 etiskt dilemma 141 etiskt knowhow 44 etiskt krav 142 eugenik 144 Euklides 71 evidensbaserad praktik 7 evolutionsteori 135, 137 explanandum 88 explanans 88 F fakta 76 fallibilism 85 falsifiera 35 falsifierbarhet 22, 81 falsifierbarhetskriterium 83, 84 falsifierbarhetsprincip 84 falsifiering 80 falsifikationism 83 falskt medvetande 120 felslut 24 felslut, naturalistiskt 142 fenomenologi 49, 109 filosofi 46, 120 folkhälsovetenskap 48 forskning 11 forskningsetisk kvalitet 146 forskningsmetodik 7 forskningsmetodologi 6 forskningsprogram 132

154

forskningsprojekt 53, 146 fosterdiagnostik 144 Foucault, Michel 128 framsteg, vetenskapligt 136 Frankfurtskolan 118 freudianism 84 Freud, Sigmund 118, 121, 128 frigörelse 118 fronesis 44 fråga, etisk 144 fråga, ledande 27 främmandegöra 114 funktionalistisk förklaring 90, 93 fysisk modell 126 fysisk värld 110 fördom 101, 107, 115, 117 föreställning 102 förförståelse 101, 104, 106 förhandenvarande 113 förklara 7, 9, 13, 69, 127 förklaring 6, 85 förklaring, funktionalistisk 90, 93 förklaring, preliminär 92 förklaringsmodell, deduktivnomologisk 91 förklaringsmodell, probabi listisk-statistisk 93 förklaringstyp 89 förnuft 9, 12, 41 förparadigmatisk 133 förreflexiv 116 förståelse 6, 7, 97, 98, 104, 107, 117, 122, 130 förståelse, gemensam 106 förståelsehorisont 103, 107, 120 förståelselära 120 förståelsens mål 98 förståelseobjekt 103 förtryck 120 förväntning 102, 103, 107

G Gadamer, Hans-Georg 100, 101, 106 Galilei, Galileo 47 generalisera 29 giltighet 15, 19 giltighet, logisk 23, 71 grammatisk konstruktion 30 grottans idoler 65 grundforskning 130 H Habermas, Jürgen 119 habitus 66, 128 halmdocka 29 handlande, kommunikativt 123 handlingsalternativ 141 handlingsmotiv 96 handlingspraktik 123 Hans, kloke 81 Heidegger, Martin 100, 113 helhetsförståelse 103 heliocentrisk världsbild 134 Hempel, Carl G. 77, 91 hermeneuein 100 hermeneutik 49, 100, 107, 117, 120 hermeneutisk cirkel 103, 108 herravälde, illegitimt 121 herraväldesfri diskurs 122 historia 102, 104 hjärnaktivitet 61 horisont 102, 106 horisontsammansmältning 106 Horkheimer, Max 118 humaniora 84 humanistisk människosyn 98 humanvetenskap 9, 47, 48, 49, 69 Humboldt, Wilhelm von 47 Hume, David 74, 142 Husserl, Edmund 109 huvudargument 21 huvudhypotes 23

sakordsregister

hypotes 21, 40, 82 hypotetisk-deduktiv metod 77, 85 hypotetisk lagbundenhet 92 hypotetiskt antagande 72 hälsa 7 hälso- och sjukvård 7, 36, 50, 60, 72, 90, 96, 112, 127, 132, 141 I ideal, axiomatiskt 72 ideologi 120 ideologikritik 121 idiografisk vetenskap 50 idola fori (torgets idoler) 65 idola specus (grottans idoler) 65 idola theatri (teaterns idoler) 66 idola tribus (stammens idoler) 64 idollära, Bacons 64 ignoratio elenchi 27 implikation 18 implikation, logisk 79 in-der-Welt-sein 113 induktion 41, 73, 76, 79 induktionsproblem 74, 82 induktiv 80 induktiv bevisföring 76 induktivism 74 informell logik 15, 21, 23 informellt felslut 23 initialvillkor 92 inkommensurabilitet 136 Institut für Sozialforschung 118 integritet 142 intentio 110 intentionalitet 109 intentum 110 intersubjektiv 123 intersubjektivitet 54, 56, 60 J James, William 38 justified true belief 34

K karta 125 kategorisering, förhastad 30 kausalt samband 59, 90 Kepler, Johannes 47 klokhet, praktisk 44 kloning 144 knowhow, etiskt 44 knowing how 42 knowing that 42 koherens 130, 131 koherenskriterium 130 koherensteori 37 kommunikation 108, 120, 122, 123 kommunikation, maktbefriad 122 kommunikationsform 122 kommunikationsmedel 99 kommunikativt handlande 122 konjunktion 18 konklusion 14 konsekvens 19 konsekvens, empirisk 78 konstruktion, grammatisk 30 kontroll, intersubjektiv 60 korrespondens 36, 130, 131 korrespondenskriterium 130 korrespondensteori 36 krav, etiskt 142 kreativ 85 kris, vetenskaplig 134, 135 kriterium 130 kritisk hermeneutik 120 kritisk rationalism 84 kritisk teori 49, 117, 123 Kuhn, Thomas 125, 131, 134, 136 kultur 49 kunnande, praktiskt 42 kunskap 6, 7, 16, 33, 41, 46, 50, 62, 66, 67, 68, 70, 72, 74 kunskap, objektiv 53

kunskap, säker 70, 74, 83 kunskapsform 41, 45 kunskapsform, rationalistisk 71 kunskapsideal 132 kunskapsintresse 119, 123 kunskapskälla 73 kunskapsområde 46 kunskapsteori 43, 70 kunskap, teoretisk 43 kunskap, tyst 41, 133 kvalitativ 40 kvalitativ metod 114 kvalitet, forskningsetisk 146 kvantifiera 61 kvantitativ 40, 57 kvasideduktiv 72 können 42 L lagbundenhet 76, 91 lagbundenhet, hypotetisk 92 lag, matematisk 58 law model, the covering 91 ledande fråga 27 Leibniz, Gottfried Wilhelm von 37 Lévinas, Emmanuel 114 livsvärld 111, 121 lobotomi 38 logik 12, 40, 55, 84 logik, formell 15, 20, 21, 23 logik, informell 15, 21, 23 logik, symbolisk 15 logisk 74 logisk empirism 55 logisk form 16, 17, 19 logisk formel 92, 95 logisk giltighet 16, 23, 71 logisk härledning 71 logisk implikation 79 logisk positivism 55, 91, 130 logiskt ord 18 logisk utsaga 56 Løgstrup, Knud Ejler 114

155

sakordsregister

M makt 121, 139 maktanvändning 120 maktbefriad kommunikation 122 maktstruktur 119, 121, 123 marxism 84 Marx, Karl 118 maskinmetafor 62 Maslow, Abraham 127 matematisk lag 58 med-delande, mellanmänskligt 122 medeltiden 47 medicinsk vetenskap 48, 65, 137, 143 medvetande 110 medvetandefenomen 109, 114 medvetandeförståelse 109 medvetandets riktning 109 mekanistisk naturuppfattning 58 mekanistiskt perspektiv 61 mening 99, 107, 136 meningshorisont 121 meningsinnehåll 115 Merleau-Ponty, Maurice 114 metaetik 140, 142 metod 9, 13, 40, 66 metod, hermeneutisk 100 metod, hypotetisk-deduktiv 77 metod, kvalitativ 114 metodlära 9 metod, naturvetenskaplig 57 minnesregel 21 modell 126 modell, deduktiv-nomologisk 93 modell, fysisk 126 modell, teoretisk 126 model, the covering law 91 modus ponens 20 modus tollens 19, 20 Moniz, António Egas 38

156

motargument 22 motsägelselagen 17, 20 mångsidig 54 människosyn 118 människosyn, humanistisk 98 mätbarhet 57, 60, 61 mönstergillt exempel 133 N natur 63, 64, 73, 119, 128 naturalistiskt felslut 142 naturens tvång 119 naturligt urval 94 naturobjekt 58, 64 naturuppfattning, mekanistisk 58 naturvetenskap 9, 47, 48, 69 naturvetenskaplig revolution 47 negation 18 Neurath, Otto 55 Newton, Isaac 47, 136 Nietzsche, Friedrich 118 nominaldefinition 22 nomotetisk vetenskap 50 normalvetenskap 132 normalvetenskaplig period 135 normalvetenskapligt arbete 132 normativ 11 normativ etik 140 normativ vetenskapsteori 9 nous 45 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 147 O objekt 49, 61, 63, 109 objektifiera 61 objektiv 10, 35, 53 objektivistiskt vetenskaps ideal 65 objektivitet 6, 35, 42, 53, 57, 60, 67 objektivitetsideal 130

objektiv kunskap 53, 97 observation 76 observationers teori beroende 68 ogiltighet 15 ojämförbarhet 136 omvårdnadsvetenskap 48 ontologisk princip 100 opartisk 54 oredlighet i forskning 147 organtransplantation 144 orsak 13, 59, 60, 89, 93 orsaksförklaring 90 orsakssamband 8, 50, 59, 91 orsaksvillkor 93 P paradigm 66, 131 paradigmets prioritet 133 paradigmskifte 134 partisk 54 partiskhet 27 patient 7, 13, 33, 34, 99, 104, 113, 115, 123, 138, 142 Peirce, Charles Sanders 38, 85 percipiera 68 period, normalvetenskaplig 135 perspektiv, förstapersons111 petitio principii 29 placeboeffekt 65 Platon 34, 36, 70 poiesis 44 Popper, Karl 80, 82, 137 position, antirealistisk 128 position, realistisk 128 positivism 49, 55, 57, 60, 63, 119 positivism, logisk 55, 91, 130 positivist 63, 66 positivistisk 109, 121 post hoc ergo propter hoc 28 pragmatik 131

sakordsregister

pragmatisk beskrivning 87 pragmatisk sanningsteori 37 pragmatiskt kriterium 130 pragmatism 38, 85 praktik 7, 10, 42, 123, 125, 129 praktik, evidensbaserad 7 praktisk argumentation 15, 23 praktisk klokhet 44 praktiskt kunnande 42, 46 praktiskt kunskapsintresse 119 praxis 44 premiss 14, 19, 41 princip, ontologisk 100 prioritet, paradigmets 133 probabilistisk-statistisk förklaringsmodell 93 process, osammanhängande 132 pseudovetenskap 84 psykoanalys 121, 128 puzzle-solving 132 R rationalism 43, 70 rationalism, kritisk 84 rationalistisk kunskapsform 71 realdefinition 22 realism 67, 129 realistisk position 128 red herring 27 reduktion, eidetisk 116 relativ 54 relativism 37 relativitetsteorin 83 relevans, felslut avseende 24 renässansen 66, 134 renässanshumanism 47 respekt 142, 147 revolution, naturveten skaplig 47 revolution, vetenskaplig 134, 135 riktlinje, etisk 142

romantiken 100 Rosenthaleffekten 65 Rosenthal, Robert 65 Russell, Bertrand 75 röntgenbild 68 S saklighet 35 samhällets tvång 118 samhällskritik 120 samhällsvetenskap 9, 47, 48 sanning 16, 34, 36 sanningsteori 36, 39 sanningsteori, pragmatisk 37 sanningsvärde 38, 56 sant 16, 33 Schleiermacher, Friedrich 100 Schlick, Moritz 55 semantisk tvetydighet 30 Semmelweis, Ignaz 77 sjukdom 7 skepnadsskifte 136 slutledning 15, 40 slutsats, irrelevant 27 sofia 45 sofism 30 sokratisk dialog 122 Sozialforschung, Institut für 118 spekulation 125 Spinoza, Baruch 37 språng, oberäkneligt 135 stamcellsforskning 144, 145 stammens idoler 64 Statens medicinsk-etiska råd 145 stipulativ definition 22 subjekt 35, 49, 61, 63, 109 subjektiv 11, 36 subjektivitet 53, 69 subjektiv upplevelse 99 subjektiv värld 110 svartvit argumentation 28 symbolisk logik 15 syntaktisk tvetydighet 30

syntes 58, 60, 61 säker kunskap 70, 74, 83 T teaterns idoler 66 techne 44 teologi 72 teorem 72 teoretisk modell 126 teoretiskt vetande 42, 46 teori 6, 7, 21, 36, 42, 76, 123, 125 teoriberoende, observationers 67 teori, empirisk 86 teori, kritisk 49, 117, 123 tertium non datur 28 the covering law model 91 theoria 43, 125 tillhandenvarande 113 tolkning 68 tolkningskonst 100 torgets idoler 65 transcendera 110 tro 35, 66, 72, 135 tumregel 23 tumregel vid argumentation 21 tvetydighet, semantisk 30 tvetydighet, syntaktisk 30 tyngdkraft 10 tyst kunskap 41, 133 U universell 54 uppfattning 34, 35, 39, 101 Upplysningens dialektik 118 upplysningstiden 66 urval, naturligt 94 utsaga, deskriptiv 8 utsaga, logisk 56 V vanföreställning 64 vara-i-världen 113 vardagsmedvetande 121 variation, eidetisk 116 verifiera 35, 56, 81, 130

157

sakordsregister

verifierbarhet 59, 60 verifiering 56, 80, 82 verkan 13, 59, 60, 90, 91 verkan, avsedd 89, 95 verklighet 8, 126 verklighetsuppfattning 133 vetenskap, idiografisk 50 vetenskaplighet 12, 138 vetenskaplig kris 134, 135 vetenskaplig oredlighet 147 vetenskaplig revolution 134, 135 vetenskapligt framsteg 136 vetenskaplig verksamhet 133 vetenskap, nomotetisk 50 vetenskapsetik 9, 140, 143, 146 vetenskapsfilosofi 10, 44 vetenskapsideal, atomistiskt 58

158

vetenskapsideal, objektivistiskt 65 vetenskapskritik 123 vetenskapsområde 47, 56 vetenskapssociologi 8 vetenskapsteori, deskriptiv 8 vetenskapsteori, normativ 9 Vorhandenheit 113 vårdare 96, 104 vårdpersonal 121, 123, 141, 144 vårdyrke 10, 33, 57 värdeladdad 54 värderingsfri 53, 54 värderingsfrihet 56 värdighet 142 värld, fysisk 110 världsbild, geocentrisk 134 världsbild, heliocentrisk 134

W Wahrheit und Metode 101 whataboutism 25 Wienkretsen 55 wissen 42 Wittgenstein, Ludwig 36 Y yrkesidentitet 138 yrkesutövning 9 Z Zuhandenheit 113 Ö övertygelse 35

isbn 978-91-47-14577-5 © 2008 (1 uppl.), 2012 (2 uppl.), 2022 (3 uppl.) Liber ab Originalets titel Videnskabsteori – en grundbog © 2021 Jacob Birkler och Munksgaard Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Jannicke Johansson Översättning: Kristina Olsson och Inger Bolinder-Palmér Formgivning och omslag: Nette Lövgren Design Omslagsbild: Shutterstock, Valeriy Karpeev Illustratör: Jonny Hallberg Produktionsspecialist: Lars Wallin Tredje upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber ab, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Jacob Birkler

Jacob Birkler V ETENS KAPSTEORI

Vetenskapsteori ger en grundläggande presentation av

VETEN SKAPS TEORI En grundbok

Best.nr 47-14577-5 Tryck.nr 47-14577-5

Tredje upplagan